Professor, Karolinska Institutet, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik

Januari 2012–2022

Målet med forskningen är att utveckla nya behandlingar mot cancer som ska komma patienter till gagn. Vi vet att cancer kan uppstå när DNA skadas i cellen och det är dessa skador som ger cancern de nödvändiga mutationerna för att växa. Men, DNA-skador utgör också en svaghet hos cancerceller som vi kan utnyttja för att utveckla nya målriktade behandlingar. Traditionella cancerläkemedel tar död på alla celler som växer snabbt, vilket orsakar svåra biverkningar. Målriktade behandlingar tar endast död på cancerceller och har därmed mycket färre biverkningar. Donationen från stiftelserna har gjort det möjligt att i en akademisk forskargrupp samla den kompetens och kunskap som behövs för att bedriva verkligt translationell forskning, det vill säga hela vägen från grundupptäckt till nya läkemedel.

Professor och överläkare, Karolinska Institutet, institutionen för klinisk neurovetenskap

Mars 2013–2017

Karolinska universitetssjukhuset i Solna är den andra institutionen i världen att inleda behandling av akut stroke med mekanisk blodproppsborttagning med hjälp av så kallad stentriever. Fältet har nu revolutionerats där det bland annat under 2015 publicerades fem studier som tydligt visade på mycket god behandlingseffekt. Som forskningsledare har jag deltagit i utformning av internationella riktlinjer för hur denna behandling ska utföras. Tillsammans med forskare vid Karolinska Institutet har vi genomfört prövning av neuroprotektiv behandling, det vill säga behandling som syftar till att skydda de hjärnceller som är hotade vid stroke innan man lyckas avlägsna blodproppen. Första delen av studien utföll positivt och nu planeras en större studie. Parallellt med detta fortsätter vi forskning i experimentella modeller för att finna nya metoder för diagnostik och behandling av stroke.

Professor och sjukhuskemist, Karolinska Institutet, institutionen för laboratoriemedicin

November 2012–2017

Det enda alternativet för många allvarliga leversjukdomar är att avlägsna den sjuka levern och ersätta den med en frisk lever från en annan individ. Tekniken kräver en större operation, det kan uppstå många komplikationer och vissa patienter kanske inte överlever förfarandet. Forskningsgruppen har utvecklat tekniker med vilka sjukdomen kan korrigeras genom en transplantation av leverceller snarare än genom transplantation av hela levern. Vi föreslår inte fullständig ersättning av patientens lever med givarceller, utan snarare ett stöd av kritiska leverfunktioner genom införlivandet av friska celler för att återställa leverfunktionen. Cellterapi har många fördelar jämfört med hela organbyten. Tekniken är mindre invasiv, billigare, har färre komplikationer, lägre sjuklighet och dödlighet och patienten behåller sin egen lever. Genom stiftelsernas donation har vi kunnat etablera det enda programmet för cellterapi av leversjukdom och regenerering av leverfunktion i hela Skandinavien.

Professor och överläkare, Karolinska Institutet, institutionen för medicin

April 2014–2018

Autoimmuna sjukdomar, som typ 1-diabetes, reumatoid artrit och autoimmun sköldkörtelsjukdom ökar bland befolkningen i västländerna. Även om diagnostik och behandlingsmetoder har förbättrats under senare år, så förstår vi fortfarande inte varför de uppkommer och vi saknar möjligheter att förebygga och helt bota dem. Ett första steg för att förstå autoimmun sjukdom är att identifiera exakt vilka molekyler vårt immunsystem reagerar emot. Ny teknologi där 10 000-tals mänskliga proteiner produceras i insektsceller och renas var för sig och sedan placeras ett och ett på objektglas, har visat sig bli ett mycket kraftfullt verktyg. Med denna nya metod har flera nya originalupptäckter gjorts.