De forskningsprojekt som beviljats anslag av Torsten Söderbergs Stiftelse sedan år 2010 presenteras kortfattat här och i stiftelsens årsskrifter. I årsskrifterna återfinns även de forskninganslag som beviljades före år 2010.
Klicka på anslaget för en kort populärvetenskaplig sammanfattning. Filtrera genom att välja ämnesområde och/eller genom att skriva ett ord i sökrutan. Tabellen kan sorteras i stigande och fallande kolumner genom att klicka på kolumnrubriken.
| Projektansvarig | Anslagsförvaltare | Projekttitel | Ämne | År | Detaljer | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Roger Eliasson | Stiftelsen Aeroseum | Utveckling av pedogogisk och upplevelsebaserad skol- och museiverksamhet. | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorFlygupplevelsecentret Aeroseum i Göteborg, beläget i en berghangar 30 m under jord bedriver sedan många år en läroplansbaserad skolverksamhet under ledning av anställda pedagoger. Denna syftar till att med hjälp av de utställda föremålen, flygplan, helikoptrar och andra luftfarkoster skapa en ökad förståelse och dito intresse för naturvetenskap och teknik hos de besökande eleverna. År 2022 togs beslutet att exploatera del av ytan ovanpå Aeroseum-berget genom uppbyggnad av en äventyrspark där besökarna tränas i problemlösning, samarbetsövningar och motorik, där olika arbetsstationer utnyttjas. Hittills har två arbetsstationer anskaffats – en linbana och en hinderbana. Aeroseum ämnar nu anskaffa ytterligare föremål i form av en fallskyddsmatta täckt av konstgräs att appliceras under arbetsstationerna för att möjliggöra upp till 85 cm fall utan att man skadas. |
|
| Jonas Mattsson | Stiftelsen Forskning och Framsteg | Utgivning av tidskriften Forskning & Framsteg under år 2024 | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 80 000 kronorForskning & Framsteg rapporterar om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska vara intressanta för samhället och individen i samhället. Forskning & Framstegs vetenskapsjournalistik och populärvetenskap verkar på kunskapsfronten, är allmänbildande, ska alltid förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus. Genom att berätta om forskning och forskningens landvinningar ska tidningen bidra till att stärka demokratin och öka människors kunskap i samhället i stort. |
|
| Anna Hamberg | Uppsala universitet | Universitetshuset i Uppsala. Uppförande, gestaltning och bruk | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 55 000 kronorNu var det äntligen dags, med bara två månader kvar till invigningen av Universitetshuset i Uppsala. In i det sista hade man väntat med att knacka in det slutgiltiga årtalet på inskriptionstavlan på byggnadens sydvästra fasad: Uppförd under Oscar II:s regering enligt konungs och riksdags beslut invigdes denna byggnad åt Upsala universitet år 1887. Det nya Universitetshuset skulle framstå som ett bildningens- eller visdomens palats, lika representativt som andra europeiska lärosätens och till stor del är det samma byggnadsmiljö vi möter än idag. Byggnaden har en särställning som en av få välbevarade och sammanhållna miljöer i Sverige från 1880-talet vad gäller arkitektur, dekorationsmåleri, konst och möblemang och som dessutom används till det ursprungliga ändamålet nämligen akademisk högtid och vardag. Universitetshuset uppfördes under en tid vars formförråd och estetik historiskt sett har utsatts för kritik redan i samtiden men framförallt i och med modernismens intåg. Det innebär att den inte heller har beforskats i samma utsträckning som andra epoker. Avhandlingen är därmed ett bidrag till institutionsbyggandets expansiva historia under 1800-talets andra hälft genom en djupgående studie av ett specifikt byggnadsprojekt. Därtill har avhandlingsarbetet möjliggjort nödvändiga konserveringsåtgärder av ett ovanligt ritningsmaterial som för första gången kommer att publiceras. |
|
| Urban Lundberg | Tidsskriften Respons | Tidskriften Respons – Recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 80 000 kronorRespons är en politiskt oberoende och tvärvetenskaplig tidskrift som inriktar sig på att recensera facklitteratur på svenska, inklusive översättningar, inom humaniora och samhällsvetenskap. Vår ambition är att upprätthålla en viktig del av den svenska offentlighetens infrastruktur och ge den intresserade allmänheten möjlighet att överblicka och värdera utgivningen av sakprosa. Våra sakkunniga skribenter, framför allt akademiska experter, recenserar årligen cirka 150 böcker. Respons har etablerat sig som en ledande tidskrift för att diskutera och sprida humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och är därmed en viktig plattform för universitetens samverkan med det omgivande samhället. Respons fungerar dessutom som plantskola genom att den erbjuder forskare på svenska universitet och högskolor möjligheter att utveckla förmågan att förmedla sina kunskaper på svenska inför en bredare läsekrets, detta i en tid när det som premieras inom akademin är att publicera sina resultat på engelska i specialtidskrifter som ofta bara når de redan insatta. Tidskriften erbjuder på så sätt ett svenskt forum där akademiker får sin forskning uppmärksammad och kritiskt diskuterad, och där de kan följa utgivningen både inom sitt eget område och andra forskningsdiscipliner. Respons ger även kontinuerlig fortbildning och överblick över det senaste inom forskning och utgivning av sakprosa till grupper utanför våra universitet, såsom lärare, bibliotekarier och beslutsfattare på olika nivåer. |
|
| Peter Lindström | Umeå universitet | Relationen mellan Sverige och Turkiet i historisk belysning | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 549 000 kronorI oktober 2022 reste Sveriges statsminister till Ankara för att försöka blidka Turkiets ledare att godkänna Sveriges Natoansökan. I samband med besöket framhölls de båda nationernas långa historia av gemensamt alliansbyggande. Den svenska delegationen hade som gåva till den turkiska ledaren med sig en kopia av det allianstraktat som slöts mellan Sverige och Turkiet) i december 1739. Historien om förhandlingarna bakom traktatets tillkomst och Sveriges tidigare relation till Turkiet är till stora delar oskriven. På uppmaning av UD kunde relevant översättning av traktatet samt information om de diplomatiska förhandlingar som ledde fram till traktatets tillkomst överlämnas av projektledaren till delegationen. Det här projektet syftar till att fylla den rådande kunskapsluckan om relationen mellan Sverige och Turkiet ur ett historiskt perspektiv. Studien har två huvudsakliga mål: Ett mål är att bidra till ny kunskap om 1730-talets förhandlingars bakgrund, syfte, genomförande samt resultat. Det andra målet är att bidra till fördjupad kunskap om de mönster av värderingar och attityder som kom till uttryck under förhandlingarna, det vill säga vad analysen säger om den rådande politiska kulturen – med särskilt fokus på tillitens betydelse på aktörsnivå. Här söks projektmedel för bearbetning av redan insamlat källmaterial och färdigställande av en monografi. Detta beräknas ta ett år i anspråk. |
|
| Gullög Nordquist | Svenska humanistiska förbundet | Svenska Humanistiska Förbundet årsskrift 147 Tellström, Matkulturhistoria | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 65 000 kronorBoken vill ge en 800-årig överblick av vår svenska matkultur, allt från det ögonblick vi lämnar våra mödrars bröst och får äta den första biten kulturell mat. Där börjar vi en livslånga matkulturell process för att få vara del av den grupp vi vill vara en del av. Som all matkultur i världen så berättar just vår mat och dryck i glasen om de människor och de värderingar som vi gillar och vill dela. En råvara kan inte bli ett livsmedel förrän den fått en okejstämpel av oss. Bakom varje rätt och smaksättning finns en kulturhistorisk fond. Den här boken vill ge den mat- och historieintresserade läsaren den bakgrunden, en mathistorisk ”idétvättlina” upphängd från 1200-tal till vår egen tid där vi kan hänga rätt matuttryck på rätt plats och även begrunda från vilken tvättkorg vi plockat matuttrycket – från New York, London, Paris eller mer exotiska platser. Matkulturen både kan och bör närmas på samma sätt som andra kulturhistoriker försökt förstå litteraturen, musiken, konsten, teatern, modet. Vi ingår alla i en matkultur, kanske i flera. Det finns inte någon individuell matkultur – den är alltid kollektiv. Klimatets kärva förutsättningar har präglat vår matkultur djupt. Den bygger på råvaror från en ganska kort odlingssäsong som ska räcka hela året. Med tiden har teknisk utveckling, t.ex. järnspisen, och matkulturella ideal manat på varandra och matkulturen har byggts på med matvanor och livsmedelsval från kulturer som svenskarna ser upp till. |
|
| Fabian Arnheim | Armémuseum | Sverige och Ukraina - där vägar korsats | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 1 500 000 kronorSedan den 24 februari 2022 pågår Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Nyheter om striderna dominerar svensk media. Som en konsekvens har Sverige ansökt om medlemskap i Nato och nya satsningar på landets försvar har initierats. De svenska museerna arbetar nyvaket fram utförselplaner och frågor kring historia och kulturarv står högre på agendan än på flera år. Det många inte vet är att det på flera museer och arkiv i Sverige finns exceptionella föremål från Ukraina. Konstigt nog har dessa objekt aldrig tidigare exponerats tillsammans i Sverige. Här finns ett enastående tillfälle att visa sammanföra och visa upp historiska artefakter med hög relevans för forskningsfält med beröringspunkter i både vår historia och samtid. Armémuseum och Riksarkivet arbetar med att i samarbete med Statens historiska museer, Ukrainska Ambassaden och Nationalmuseet för Ukrainas historia under andra världskriget ta fram en gemensam utställning med syftet att sprida kunskap om de historiska kopplingar som finns mellan Sverige och Ukraina och därmed problematisera historieberättande under krig och konflikt. Forskningssamarbetet är även ett viktigt stöd till Ukraina för att stärka kulturarvsinstitutionerna och bistå till deras resiliens under pågående krig. Det utvecklar även vår nationella kunskap om skydd av kulturarv i krig och stärker förmågan till samverkan med kulturarvsinstitutioner i andra länder. Samhällsrelevansen för utställningen är mycket hög och det brådskar att genomföra den. |
|
| Ingemar Oskarsson | På besök i stormaktstidens Sverige | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 30 000 kronorProjektet avser publicering av en bok, "På besök i stormaktstidens Sverige" på bokförlaget Natur & Kultur. I boken återberättar och kommenterar jag de reseskildringar från 1600-talet som efterlämnats av inalles elva franskspråkiga Sverigebesökare, tio fransmän och en schweizare, och som i flera fall aldrig tidigare uppmärksammats inom svensk forskning. Tillsammans ger dessa berättelser en i detaljer delvis ny och fördjupad bild av epokens Sverige och av hur förhållandena uppfattades av resenärer från ett land som oavsett de religiösa skiljaktigheterna utgjorde en politisk bundsförvant. "På besök i stormaktstidens Sverige" är också på flera sätt en fortsättning och utvidgning av min bok "Den franske kammartjänarens resa", som utkom 2013 med substantiellt understöd från Torsten Söderbergs stiftelse. Till förståelsen av texten bidrar närmare fyrtiotalet illustrationer, delvis sådana som sällan eller aldrig reproducerats i den historiska litteraturen. De bör återges i så god teknisk kvalitet som möjligt, och min ansökan gäller bidrag till säkerställandet av en god bildåtergivning. |
||
| Mats Malm | Svenska Akademien | Jubileumsutgåva av Svenska Akademiens ordlista | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 500 000 kronor |
|
| Gunnel Lindelöv | T Carlsson Bokförlag | Maja Sjöström - svensk textilpionjär | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorMaja Sjöström (1868–1961) kom från små omständigheter på landet i Skåne, men lyckades tidigt komma in på den nya utbildningen för mönsterritning på Tekniska skolan i Stockholm 1889-1892. Därefter blev hennes arbete vid Handarbetets vänner, Stockholm 1893-1916, under 24 år, av stor betydelse för föreningens utveckling till den ledande textilateljén i Norden. Särskilt under åren 1897-1915 blev hon den mest framstående konstnären där på grund av sitt nyskapande, den bredd och mängd mönster av hög kvalité hon formgav. Sjöström skapade verk till många privata beställare, till svenska kungahuset, till offentlig miljö, exempelvis till Mittag-Leffler-institutet, Svenska läkaresällskapet, Stockholms rådhus, Sofia kyrka och Storkyrkan i Stockholm, samt verk till de många utställningar Handarbetets Vänner deltog i, i Sverige och internationellt. Under åren 1916 – 1923 anlitades Sjöström av arkitekt Ragnar Östberg och Stadshusnämnden att ansvara för hela den textila utsmyckningen till Stockholms stadshus, det största textila uppdraget i sin tid. Maja Sjöström var den enda kvinnan bland alla män. Efter detta uppdrag flyttade konstnären till Rom, där hon fortsatte att arbeta med privata beställningar och inredningsuppdrag. Under 2023 är det 100 år sedan Stockholms stadshus invigdes, och 2024 fyller Handarbetets vänner 150 år, minst två goda skäl i närtid att uppmärksamma Maja Sjöströms arbete igen. |
|
| Ann-Charlotte Hell | Kungl. Musikaliska Akademien | Musik i militära arkiv – inte bara militärmusik | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 644 751 kronorEn stor och för de flesta okänd skattgömma av svensk musik finns dold i de militära arkiven. Den är i dag inte bara bortglömd utan även i det närmast oåtkomlig och vi riskerar därmed att förlora en stor och viktig del av vårt musikaliska kulturarv. Från 1800-talets början och fram till mitten av förra seklet spelade militärmusikerna en avgörande roll i det svenska musiklivet. Tack vare musikkårerna hade många orter runt om i landet ett blomstrande musikliv och vid sidan av sin tjänst i det militära hade musikerna avgörande betydelse för det civila musiklivet där de ofta hade en drivande funktion. Många var också skickliga tonsättare, som förutom marscher och ceremonimusik även komponerade mycket musik för civila sammanhang, från kammarmusik till orkesterverk. Genom att upprätta en databas över arkiven och skapa en översikt av det notmaterial som finns bevarat i dem, samt ge ut ett antal nya fritt nerladdningsbara notutgåvor ur detta rika material, vill Levande musikarv/Kungl. Musikaliska Akademien i samarbete med Försvarsmusiken göra musiken tillgänglig för musiker, musikstudenter, konsertarrangörer, forskare och den musikintresserade allmänhet. På så vis blir den en självklar och levande del av dagens moderna konsertrepertoar |
|
| Stefan Günther | Gunnebo Slott och Trädgårdar | Gunnebo slott och den nyklassicistiska villans konstnärliga program | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 400 000 kronorNär Gunnebo slott stod färdigt 1796 var det en av landets mest påkostade herrgårdar med arkitektur och utsmyckning inspirerad av den senaste utvecklingen på kontinenten. Arkitekturen följde andra förebilder än den Stockholmsbaserade, mer genomforskade, arkitekturen. Utsmyckningen följde ett konstnärligt program, som åren 1786-96 genomfördes av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg och den italienske skulptören Gioacchino Frulli, och utgör en av de mest betydande dekorativa cyklerna från 1700-talets andra hälft i Sverige. Gunnebos arkitekt C.W. Carlberg utvecklade ett självständigt formspråk i förhållande till arkitekterna i Stockholm - men vilka var Carlbergs förebilder? Alltsedan renässansen låg komplexa ikonografiska program - som hyllade byggherrens politiska, ekonomiska och intellektuella ambitioner - till grund för en byggnads utsmyckning. Programmen utarbetades i samarbete mellan byggherren och hans rådgivare, för vilket Gunnebo är ett påkostat exempel - men vilket var Gunnebos konstnärliga program? Trots dess betydelse är bakgrunden till en av 1700-talets mest framstående svenska byggnader i stort sett outforskad. Projektets syfte är att beskriva och analysera Gunnebos arkitekturhistoria och det konstnärliga programmet bakom dess utsmyckningar med utgångspunkt i en ikonologisk och komparativ studie av den samtida utvecklingen i Europa. Studien utmynnar i en monografi. Ambitionen är att publicera en rikt illustrerad volym för att öka kunskapen om anläggningen och dess värde. |
|
| Kjell Bluckert | De svenska historiedagarna | De svenska historiedagarna | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDe svenska historiedagarna är en ideell förening, bildad 1993, som genom årliga konferenser söker främja intresset för historia och stärka historieämnets betydelse. De återkommande mötena syftar till att skapa och underhålla kontakter mellan företrädare för den historiska forskningen, musei- och arkivinstitutioner, bokförlag, skolundervisningen och den historieintresserade allmänheten, och hålls varje år på ny ort (oftast i Sverige men också i Finland, Tyskland och de baltiska länderna, d.v.s. delar av det historiska Sverige). |
|
| Radiohjälpen - Världens barn. För ukrainska barn som lider av psykisk ohälsa. | Donation med anledning av H.M. Drottningens 80-årsdag | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 250 000 kronor |
||
| Kronprinsessparets Stiftelse | Donation med anledning av H.K.H. Prins Daniels 50-årsdag | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 250 000 kronor |
||
| Gunilla Linde Bjur | Arkitekter och fasader. Göteborg 1850-1920 | Övrigt | 2023 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorProjektet avser nytryck av boken "Arkitekter och fasader. Göteborg 1850 - 1920 till vilken stiftelsen tidigare bidragit med medel till forskning och tryck. Del två av boken, "Kvinnor tar plats. Arkitekter i 100 år, Göteborg 1920 - 2020" är för närvarande under arbete, även denna med stöd från Torsten Söderbergs Stiftelse. |
||
| Nina Due | Röhsska museet, Göteborg | Donation till Röhhska museet till minne av fil.dr h.c. Tomas Söderberg | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 5 000 000 kronorMed anledning av Torsten Söderbergs Stiftelses tidigare ordförande fil.dr h.c. Tomas Söderbergs mångåriga och omfattande insatser för stiftelsen har denna beslutat att, för att hedra hans minne, till Röhsska museet donera 5 miljoner kronor. Donationen ska möjliggöra för museet att genom nyförvärv utveckla sin samling av nordiska design- och konsthantverksföremål och därmed stärka forskningsunderlaget inom området. |
|
| Jonas Mattsson | Stiftelsen Forskning och Framsteg | Utgivning av tidskriften Forskning & Framsteg under år 2023 | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorTidskriften Forskning & Framsteg rapporterar om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska i första hand vara intressanta för samhället och individen i samhället. Forskning & Framsteg verkar på kunskapsfronten, är allmänbildande, ska alltid förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus. Genom att berätta om forskning och forskningens landvinningar ska tidningen bidra till att stärka demokratin och öka människors kunskap i samhället i stort. |
|
| Kay Glans | Tidsskriften Respons | Tidskriften Respons – Recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorRespons är en tvärvetenskaplig tidskrift som inriktar sig på att recensera facklitteratur på svenska, inklusive översättningar, inom humaniora och samhällsvetenskap. Vår ambition är att upprätthålla en viktig del av den svenska offentlighetens infrastruktur och ge den intresserade allmänheten möjlighet att överblicka och värdera fackboksutgivningen. Våra sakkunniga skribenter, framför allt akademiska experter, recenserar årligen cirka 200 böcker. Respons har etablerat sig som en ledande tidskrift för att diskutera och sprida humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och är därmed en viktig plattform för universitetens samverkan med det omgivande samhället. Tidskriften fungerar dessutom som plantskola genom att den erbjuder forskare på svenska universitet och högskolor möjligheter att utveckla förmågan att förmedla sina kunskaper på svenska inför en bredare läsekrets, detta i en tid när det som premieras inom akademin är att publicera sina resultat på engelska i specialtidskrifter som ofta bara når de redan insatta. Tidskriften erbjuder på så sätt ett svenskt forum där akademiker får sin forskning uppmärksammad och kritiskt diskuterad, och där de kan följa utgivningen både inom sitt eget område och andra forskningsdiscipliner. Respons ger även kontinuerlig fortbildning och överblick över det senaste inom forskning och fackboksutgivning till grupper utanför våra universitet, såsom lärare, bibliotekarier och beslutsfattare på olika nivåer. |
|
| Petra Söderlund | Svenska vitterhetssamfundet | Textkritisk utgivning av Olof von Dalins Poesi 1751–1761 | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 225 000 kronorProjektansökan gäller Svenska Vitterhetssamfundets (SVS) utgivning av fyra volymer i serien Olof von Dalins Samlade skrifter. Första volymen i denna textkritiska utgåva kom 2008 och hittills har nio volymer publicerats: Poesi (till och med 1750), Dramatik och Brev. Språkpionjären Dalin har en unik position i den svenska litteraturhistorien och mer än 2 500 av hans dikter har bevarats. Dikterna vittnar om hans enastående skicklighet i skilda poetiska genrer och sammanhang, vare sig det handlar om hyllningar till kungahuset, begravningar, politik, religion, filosofi, satir eller helt enkelt nonsens. Många av hans sångtexter både speglade och utvecklade en bords- eller dryckessångstradition, vars existens tidigare knappast alls har uppmärksammats i forskningen. Medutgivaren James Massengales upptäckt att en betydande del av Dalins dikter framfördes som sånger har redan givit en ny syn på Dalin och hans poesi. Föreliggande ansökan avser volymerna I:4–I:5 (text) och II:4–II:5 (kommentar), innehållande dikter från åren 1751 till 1761. Kommentaren presenterar en mängd textvittnen, variantläsningar, ordförklaringar och en musikkommentar. Utgivare är dr Ingemar Carlsson, prof. em. James Massengale, Gun Carlsson och dr Barbro Ståhle Sjönell, vilka också har utgivit de redan publicerade volymerna av Dalins Samlade skrifter. SVS grundades 1907 och har som syfte att utge textkritiska, d.v.s. vetenskapliga, utgåvor av äldre svensk skönlitteratur. |
|
| Fedir Androshchuk | Statens historiska museer | Sverige och Ukraina i museal samlingshistoria och utställningsnarrativ | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 1 608 000 kronorDen ryska invasionen av Ukraina väckte allmän oro över inte bara landets självständighet utan även den etablerade demokratiska världsordningen. Vladimir Putins förvanskade tolkning av historiska källor och förnekande av Ukrainas självständighet lade teoretiska grunder till inledningen av kriget. Under dessa omständigheter blev det ukrainska kulturarvet hotat av både Putins ideologi och ryska raketer. Idag, när ryska museer används som ett viktigt instrument för kolonial statlig propaganda, är det oerhört viktigt att undersöka museernas roll i skapandet av lokala nationella identiteter och belysa deras internationella och mångkulturella sammanhang. Detta projekt fokuserar på en komparativ studie av samlingshistoria inom Sveriges och Ukrainas historiska museer. I svenska museer finns arkeologiska artefakter samt historiska föremål och urkunder med ursprung i Ukraina. En del av dem kom till Sverige under vikingatid, tidig medeltid eller reformationstid och utgör materiella bevis på kontakterna mellan länderna. Projektets huvudfokus är samlingshistoria med utgångspunkt i ukrainska föremål hos svenska museer och svenska (eller bredare, nordiska) föremål i Ukrainas museisamlingar. Syftet är att uppmärksamma och redovisa detta material och undersöka hur kunskaper om samlingarna kan påverka nationella narrativ i båda länderna. En annan uppgift är att utarbeta några teoretiska och metodologiska synpunkter som kan hjälpa svenska och ukrainska museer att motstå rysk statlig propaganda. |
|
| Ninni Trossholmen | Partille herrgård genom tiderna - kulturhistoriska betraktelser | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 125 000 kronorMedan andra herrgårdar i Västsverige visar sig vara tämligen väl dokumenterade, verkar Partille herrgård inte ha tilldragit sig samma uppmärksamhet. Herrgårdens tillkomst och utveckling över tid och inte minst de varierande ägandeförhållandena, som i sin tur kan tänkas ha satt sin prägel på såväl byggnadens design, dess inneboende atmosfär som livet i det omgivande samhället, förefaller vara en fängslande historia och i högsta grad viktigt att dokumentera och berätta för eftervärlden. Genom ett tidigare beviljat forskningsprojekt har nytt ljus kastats över Partille herrgårds unika kulturhistoriska karaktär, fynd som med hjälp av detta anslag kommer att publiceras i tryckt form. |
||
| Olle Josephson | Svenska humanistiska förbundet | Kristoffer Leandoer: Den oavslutade litteraturen | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorSvenska Humanistiska Förbundets 2000 medlemmar får varje år en nyskriven bok inom svensk humaniora. För 2023 planeras en bok av författaren och kritikern Kristoffer Leandoer med den preliminära titeln “Den oavslutade litteraturen. En essä om allt som inte blev klart”. I arton kapitel tar sig boken an ofullbordade storverk i den västerländska litteraturen – Leandoer ger flera exempel från olika epoker, såsom Geoffrey Chaucers berömda Canterbury Tales (1300-talet), Edmund Spensers versepos The Faire Queen (1500-talet) och Robert Musils roman Mannen utan egenskaper (1900-talet) – om man tänker sig dessa verk som kompletta och avslutade. Leandoer ställer ett antal frågor som ett sådant bibliotek kan väcka. Har verken från skilda tider och språk någonting gemensamt? Vad lägger vi för innebörd i ordet (eller begreppet) “slut”? Här anknyter Leandoer till internationell forskning på området, såsom till Frank Kermodes välkända The Sense of an Ending: Studies in the Theory of Fiction (1967). Leandoer upp en rad intressanta aspekter på den oavslutade litteraturen, bland annat vad den gör med sina författare och hur den förhåller sig till ingenting mindre än själva livet, närmare bestämt till hur vi tänker oss dettas slut eller, alternativt, till hur vi drömmer om att det aldrig skall ta slut. Likaså ryms intressanta aspekter på läsningen av litteratur – både hur den har lästs och hur den vill bli läst. |
|
| Peter Fischer | Föreningen Svenska Cypernexpeditionens vänner | Interkulturella förbindelser under bronsåldern: den geografiska dimensionen | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorProjektet ämnar att under de kommande åren fortsätta studierna av interregionala kontakter under Europas och angränsade kulturers bronsålder (ca 1630–1150 f.v.t.). Detta kommer att ske genom Söderberg expeditionens utgrävningar i den cypriotiska handelsmetropolen Hala Sultan Tekke. Under de senaste åren har arbetet koncentrerats till gravfältet som är exponerat för förstörelse genom jordbruk och plundring. Prospektering med georadar och magnetometer visar att många gravar ligger bara några centimeter under ytan och är därmed mycket utsatta. Baserat på de geofysikaliska prospekteringsresultaten kommer de mest utsatta gravarna att lokaliseras och noggrant dokumenteras under utgrävningen. Ett exempel är Tomb UU från 1400-talet f.v.t. som upptäcktes våren 2022 när den delvis hade frilagts av plogen. Hittills har 20 individer och 141 kompletta föremål, av vilka många hade importerats, påträffats. Importerna tyder på omfattande interregionala kontakter vilket är i samklang med projektets huvudsyfte. För närvarande kan expeditionen rapportera importerade föremål från gravfältet som styrker kontakter med områden från Sardinien till Afghanistan och från Östersjön till Nubien. Resultaten har rapporterats i internationella media. Eftersom endast en mycket begränsad del av graven kunde friläggas under 2022 så kommer utgrävningen att fortsätta under de kommande säsongerna. Förutom avancerad utgrävningsteknik används även sofistikerade naturvetenskapliga analysmetoder. |
|
| Joachim Östlund | Lunds universitet | Den svenska tidigmoderna egyptologin 1677- 1739 | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 354 000 kronorMed antikvitetskollegiums inrättande i Sverige 1666 skrevs en förordning om fornminnens bevarande för att vinna kunskap om Sveriges äldsta historia. Även den gamla isländska och norska litteraturen studerades, tills verksamheten avtog omkring 1720. Detta projekt ämnar att uppmärksamma en lika ambitiös, men nära okänd, svensk forskning om den egyptiska forntiden under samma period. En central gestalt i detta projekt var Karl XII, uppdragsgivare till de tre orientexpeditionerna under hans exil i Bender. Expeditionerna utgick från Bender och bestod av fältpräster och fortifikationsofficerare i den karolinska armén. Därtill skrevs avhandlingar och flera litterära verk om det forntida Egypten under perioden. Precis som med studiet av fornlämningar i Sverige kom studiet av egyptiska artefakter ställa etablerad kunskap i ett nytt ljus. Utforskandet av monument och antika texter skapade - vad jag kallar - sprickor i tiden på grund av upptäckter som antydde att den egyptiska dynastins historia var äldre än den bibliska skapelseberättelsen. Syftet med detta projekt är tvådelat, dels att definiera formerna och innehållet i den tidigmoderna svenska egyptologin, dels att analysera denna kunskap i ett tidshistoriskt perspektiv. Projektet skall utmynna i en bok på svenska för den historieintresserade allmänheten. Boken kommer att fylla en kunskapslucka eftersom den tar upp en fascinerande jakt på kunskap om Egyptens forntid långt före uppkomsten av den moderna egyptologin under 1800-talet. |
|
| Dag Klackenberg | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2023 | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDe svenska historiedagarna (DSH) är en ideell förening, bildad 1993, som genom årliga konferenser söker främja intresset för historia och stärka historieämnets betydelse. De återkommande mötena syftar till att skapa och underhålla kontakter mellan företrädare för den historiska forskningen, musei- och arkivinstitutioner, bokförlag, skolundervisningen och den historieintresserade allmänheten. DSH hålls varje år på ny ort, oftast i Sverige men också i Finland, Tyskland och de baltiska länderna, d.v.s. delar av det historiska Sverige. |
|
| Susanna Oom | Acta Konserveringscentrum | Bevarande av kulturhistoriska textilier genom våtrengöring. | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 133 750 kronorVi tar emot studenter från konservatorsutbildningen på Göteborgs Universitet och även från utländska universitet. Konservatorsyrket är tvärvetenskapligt. Det innefattar naturvetenskap, kulturhistoria och inte minst praktiska kunskaper av de material du hanterar. Vi ser det som en viktig del av vår verksamhet att kunna ta emot konservatorer under utbildning. Det är ett sätt för oss att hålla oss á jour med ny forskning och nya metoder inom konservering samtidigt som vi bidrar med våra erfarenheter. I vårt arbete med bevarande av kulturhistoriska textilier är våtrengöring ofta en viktig del av arbetsprocessen. För att utföra våtrengöring på bästa sätt är textilkonservatorer beroende av ett specialtillverkat tvättbord. Ett tvättbord ger oss också möjligheter till metodutveckling och att pröva nya rengöringsmetoder. Anslaget möjliggör för textilavdelningen att utföra våtrengöringsprocessen på ett professionellt sätt, utföra metodutveckling och i förlängningen att bevara vårt textila kulturarv. |
|
| Brita Planck | Stiftelsen Västergötlands museum | Bärare av gudar – offerplats Finnestorp | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 25 000 kronorMellan Floby och Larv påträffades år 1902 en offerplats i en våtmark vid Finnestorp. Här har pågått upprepade offerhandlingar från vår tideräknings början och 500 år framåt i tiden. Fynden består av skelettdelar av hästar, får och svin och även människa, men framför allt delar av metallföremål från vapen och hästutrustning. Det finns olika förklaringar till varför dessa saker placerades i mossarna, men vanligen kopplas företeelsen till kult, religion och offer. Innan föremålen lades ner i vattnet förstördes de genom att böjas eller huggas sönder. Forskningsprojektet ”Offerplatsen Finnestorp” genomfördes i två fältarbetsomgångar, en första etapp under åren 2000-2004 och en andra under åren 2008-2012. Första omgången omfattar knappt 300 föremål plus ben/horn-material. Sedan 2021 finns fynden från Finnestorp på Västergötlands museum. Just nu pågår arbetet med att katalogisera och konservera. Tanken är att fynden ska få utgöra stommen i en ny basutställning. Projektet möjliggör en förstudie för utställningen. |
|
| Mia Skott | Stockholms stadsmuseum | Arkivresan som blev ett konstnärsporträtt: Anna Maria Thelott (c1683–1710) | Övrigt | 2022 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorHur når man historisk kunskap om en relativt okänd och föga utforskad kvinnas konstnärliga yrkesverksamhet vid 1700-talets början, och vad säger kunskapen om kvinnans drivkrafter och handlingsutrymme på dåtidens konstscen? Frågan kommer att besvaras genom detta projekt och presenteras i en monografi. Syftet är att bidra med fördjupad och nyanserad kunskap, samt visa hur man finner och tolkar källor, och därigenom uppmuntra andra att ta sig an liknande projekt. Som en följd av kvinnors underordning och marginalisering på 1600- och 1700-talet, ska enligt existerande forskning möjligheterna ha varit mycket begränsade för kvinnor att utbilda sig och vara verksamma på konstscenen. Målaren och gravören Anna Maria Thelott (c.1683–1710) står dock ut. Bland hennes uppdragsgivare fanns Karl XII, Olof Rudbeck d.ä. och Johan Peringskiöld. Fram till sin död år 1710 lyckades hon försörja sig själv och sina föräldrar genom sin yrkesverksamhet. Trots dessa sedan länge etablerade uppgifter, har ingen tidigare forskat om henne, mycket till följd av att man utgått ifrån att inga relevanta källor bevarats. Detta ändrades dock för tio år sedan då Mia Skott exempelvis upptäckte att Thelott undervisat i ritning som gör henne till den första kända kvinnliga konstläraren i Sverige. Projektet behövde läggas på hyllan, men återupptas nu med en mikrohistorisk ansats som bygger vidare på den presenterad i Mia Skotts bok Tapetmakerskor – Självständiga yrkeskvinnor i 1700-talets Stockholm. |
|
| Jonas Mattsson | Stiftelsen Forskning & Framsteg | Utgivning av tidskriften Forskning & Framsteg år 2022 | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorTidskriften Forskning & Framsteg rapporterar om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska i första hand vara intressanta för samhället och individen i samhället. Forskning & Framsteg verkar på kunskapsfronten, är allmänbildande, ska alltid förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus. Genom att berätta om forskning och forskningens landvinningar ska tidningen bidra till att stärka demokratin och öka människors kunskap i samhället i stort. |
|
| Johan Stenfeldt | Lunds universitet | Thede Palm, Jan Rydström och den liberaldemokratiska paradoxen | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 930 000 kronorDetta projekt handlar övergripande om svensk underrättelsetjänst, dess verksamhetskultur och inre normsystem under andra världskriget och efterkrigstiden. I fokus står Thede Palm och Jan Rydström, två män med ledande befattningar i underättelsesfären, och deras fram till helt nyligen sekretessbelagda handlingar. Syftet är i grunden politiskt-filosofiskt, och tar avstamp i det paradoxala förhållandet att den liberala demokratin accepterar sina motståndare. Därigenom har systemet sin lockelse men också sin potentiella undergång. För att skydda sig mot undergång tvingas det demokratiska systemets företrädare därför understundom tillgripa icke-demokratiska metoder. I detta löper man risk att bli lik sin motståndare. Vad man i preventionens namn kan tillåta sig är därför utsatt för den enskildes tyckande och attityder och befinner sig i en gråzon. Underrättelsetjänstens organisationer har ett författningsskyddande mål men för att uppnå detta mål krävs understundom författningsvidriga, eller åtminstone dubiösa, medel. Underrättelsetjänsten har alltså att hantera just den gråzon som nämnts, och olika aktörers – Palms, Rydströms men också andras – uppfattningar om var gränssnitten i denna gråzon går speglar den kultur som råder inom organisationen. Vilket normsystem skall råda? Vad kan man tillåta sig i författningsskyddets namn, vad kan man inte tillåta sig? Var går gränsen? Det är frågor som dessa som Palms och Rydströms handlingar kan kasta ljus över. |
|
| Kay Glans | Tidskriften Respons | Tidskriften Respons - recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorTidskriften Respons inriktar sig på att recensera facklitteratur på svenska, inklusive översättningar, inom humaniora och samhällsvetenskap, även om vi också har en del annat material, som intervjuer, reportage och debatt. Varje år recenserar vi cirka 150 böcker. Våra recensenter är sakkunniga och de ges utrymme så att de både kan redogöra för och kritiskt granska boken i fråga. Tidskriften är tänkt att fungera på två nivåer: den vägleder läsare till enskilda böcker, men eftersom recensionerna är så pass utförliga blir läsningen av Respons i sig allmänbildande; läsaren kan tillgodogöra sig kontentan av böckerna och få en gedigen överblick. Den överväldigande majoriteten av våra skribenter är akademiska experter men texterna skrivna och redigerade för att kunna läsas av en allmän publik och naturligtvis av akademiker inom andra discipliner. Respons blir genom detta både tvärvetenskaplig och folkbildande. Respons startade 2012 därför att det var uppenbart att dagstidningarna inte längre bevakade facklitteraturen i nämnvärd omfattning, samtidigt som det i allt högre utsträckning var småförlag som stod för den intressanta bokutgivningen. En viktig del av den svenska offentlighetens infrastruktur höll på att kollapsa, vilket innebar att den intresserade allmänheten förlorade möjligheten att överblicka och värdera utgivningen av facklitteratur och bokförlagen fick allt svårare att hitta fram till sin publik. Respons verkar för att återskapa denna infrastruktur. |
|
| Kent Andersson | Stora och små hemligheter. Ytterligare berättelser om järnåldern | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorForntida föremål och andra lämningar behöver tolkas för att bli begripliga. Ofta rymmer de flera lager av kunskap som sammantaget ökar förståelsen av forntiden. "Stora och små hemligheter" presenterar föremål och fornlämningar från järnåldern som döljer "hemligheter", saker som inte är uppenbara vid en första anblick. I boken berättas t ex om hur romarna inspirerade nordborna till att utveckla ett eget skriftspråk och att detta användes på olika sätt av män och kvinnor. Längre fram i tiden, under vikingatiden, kan runorna också användas för att belysa läs- och skrivkunnigheten under perioden på ett lite oväntat sätt. I boken visas också hur identitet skapades på olika sätt under järnåldern. Genom smycken av olika slag men också genom att slipa tänderna. Enskilda föremål kan också användas för att förstå den politiska maktens utveckling och förändrting samt spåra politiska allianser och liknande. Genom grundliga studier av t ex brända ben från gravar går det också att komma den enskilda människan nära. Vilka de var, hur gamla de var när de avled, i vissa fall hur de avled och hur deras liv tett sig innan de dog. Sammantaget gör detta att bilden av järnåldern blir lite klarare och att vi kommer den tidens människor nrämare. Boken kommer att vara rikt illustrerad med färgbilder av föremål, fornlämningar etc. |
||
| Anders Johansson | Över Gränsen: tur och retur Norge-Sverige 1940-45 | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorÖver Gränsen" manifesterar betydelsen av svensk mark för norskt irreguljärt militärt motstånd mot Nazi-Tysklands ockupation under andra världskrigets senare hälft. Europas längsta landgräns (160 mil), som både delar och förenar Skandinaviska halvön, hindrar inte väpnade norrmän att i ökad omfattning överskrida gränserna för svensk "gästfrihet". Agenter, commandosoldater och sabotörer utnyttjar svenska gränsbygder för kurirstigar, uppmarschområden, försörjningsleder och t.o.m. baser och vapendepåer. Förföljda och dödshotade motståndsmän - och kvinnor - undkommer Gestapo genom att fly till Sverige. Allehanda människor i gränsbygderna, alltifrån enskilda civila svenskar till landsfiskaler, soldater och tullmän, ställer upp för "broderfolket". På svensk sida blir myndigheternas informella respons att under de sista krigsåren tänja på gränserna för den officiella neutralitetspolitiken och även i vissa fall överge denna till förmån för norrmännen. I andra världskrigets slutskede överväger USA:s general Eisenhower t.o.m. en allierad inmarsch i Norge - över gränsen från Väst-Sverige - om den tyska krigsmakten vägrar kapitulera. Men sedan Hitler begått självmord i bunkern i Berlin blir upplösningen fredlig - ett mirakel. Höga tyska officerare inser att motstånd är hopplöst, trots numerärt överlägsna ockupationstrupper i Norge. Boken bygger på berättelser om ett dussintal personligheter, svenskar och norrmän, britter och tyskar, som alla upplevt "Gränsen". |
||
| Hans Malmström | Chalmers Tekniska Högskola | Undervisning på engelska, språkfärdighet och utbildningskvalitet | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 263 500 kronorAnvändningen av engelska som undervisningsspråk i högre utbildning, vanligen benämnt ’EMI’ efter engelskans ’English Medium Instruction’, används i allt större utsträckning världen över. I Sverige genomförs t ex 64% av all utbildning på mastersnivå idag på engelska. Den samlade kunskapen om konsekvenserna av EMI är bristfällig, och särskilt lite är känt om effekterna som EMI har på lärande av ämnesinnehållet. EMI innebär i normalfallet att varken lärare eller studenter har engelska som förstaspråk, d v s såväl undervisning som lärande sker på ett främmande språk. Följaktligen är lärares färdigheter i engelska synnerligen viktiga – en nyckelfaktor för fungerande utbildning är att studenterna förstår undervisningens innehåll. Det övergripande syftet med det här projektet är att på sikt bidra till kvalitetssäkringen av EMI genom att undersöka förhållandet mellan lärares färdigheter i engelska och undervisningens kvalitet. Följande två frågor är ledstjärnor för arbetet: (i) Vilken engelsk språkfärdighet har lärare som undervisar i EMI-sammanhang? (ii) Finns det en koppling mellan lärares språkfärdighet och deras attityd till lärande och kvaliteten på lärande? Data samlas in i form av språktester, lärarnas beskrivning (egenbedömning) av undervisning och intervjuer med lärarna. Studien innebär ett första steg mot ökad förståelse om vilka förväntningar universitet/högskolor rimligen kan ha på EMI-lärares engelska, och om språkfärdighet är kopplat till kvaliteten på lärande. |
|
| Olle Josephson | Svenska humanistiska förbundet | SHF:s årsbok 2022 Sofia Häggman: Mumier | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorSvenska Humanistiska Förbundets 2 200 medlemmar får varje år en nyskriven bok inom svensk humanistisk forskning. För 2022 planeras "Mumier" av antikvarie Sofia Häggman, antikvarie vid Medelhavsmuseet i Sthlm. Boken handlar om egyptiska mumier. Lättillgängligt ger den en överblick om mumifieringens historia och metoder, och sammanfattar de senaste rönen inom mumieforskningen. För första gången sätts egyptiska mumier i en svensk kontext. I bokens första två kapitel redogörs för de forna egyptiernas syn på livet efter döden, mumifiering och balsameringskonstens utveckling. Resten ägnas egyptiska mumier i Europa, framför allt i Sverige. Redan under medeltiden importerades mald mumie, till Europa, och på 1500-talet dyker det upp i svenska apotekslistor. På 1700-talet var det i stället hela mumier som ställdes ut. I kölvattnet av Napoleons militära expedition till Egypten vid sekelskiftet 1800 vaknade ett helt nytt intresse för det faraoniska Egypten i hela Europa. Under 1800-talet förekom mer eller mindre offentliga mumieuppackningar. I början av 1900-talet kom röntgenundersökningarna. Under 2000-talet har framstegen inom teknik och medicin öppnat för helt nya möjligheter att – genom de mumifierade kropparna – studera de forna egyptiernas hälsostatus och kostvanor. Mumieforskningen har därmed förvandlats från hobby till snabbt växande forskningsfält. I en särskild katalogdel kan den intresserade finna mer information om de mumier som idag finns i Sverige. |
|
| Christian Mühlenbock | Göteborgs universitet | Pilgrimskyrkan i Edsleskog | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 465 000 kronorPilgrimskyrkan i Edsleskog har varit känd länge eftersom den var tillägnad ett av Sveriges första kända helgon, Nils. Men sedan kyrkan förstördes i en brand 1568 har mycket kunskap om byggnaden legat dold under markytan. 2019 beslutade personal på Lödöse museum att utföra arkeologiska undersökningar på platsen. Efter tre säsonger är resultaten minst sagt sensationella. Kyrkan visade sig vara en treskeppig basilika som i storlek var ett av de största byggnadsverken i det medeltida Sverige. Edsleskog ligger i norra Dalsland, ett område som under medeltiden var en skogig och otillgänglig plats i buffertzonen mellan det som blev Sverige och Norge. Kyrkan var dessutom byggd i tegel och dateringar visar att kyrkan byggdes redan i slutet av 1100-talet. Pilgrimskyrkan är Edsleskog är därmed det medeltida Sveriges allra äldsta tegelbyggnad. I följande forskningsprojekt är syftet att gå på djupet med pilgrimskyrkan i Edsleskog. Genom studier av kyrkans datering, utformning och stil vill jag placera kyrkan i ett svenskt och skandinaviskt perspektiv. Hur och varför kom tegeltekniken till det medeltida Sverige och hur infogades den nya tekniken i kyrkobyggandet? Myntfynd och gravmaterial, framförallt skelett, ska med stöd av naturvetenskapliga analyser användas till att undersöka vilka som besökte Edsleskog och vilka som begravdes där. Slutligen ska en modell skapas för hur Edsleskog passar in i Sveriges religiösa och politiska landskap under 1100- och 1200 - talet. |
|
| Peter Fischer | Föreningen Svenska Cypernexpeditionens Vänner | Interkulturella förbindelser under bronsåldern: den geografiska dimensionen | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 595 100 kronorProjektets syfte är att definiera den geografiska dimensionen av handel med eftertraktade varor och spridningen av kulturella och tekniska trender under Europas och angränsade kulturers bronsålder genom nya utgrävningar i en handelsmetropol på Cypern. Torsten Söderbergs Stiftelse har varit en central finansiär för de aktuella utgrävningarna i den 50 ha stora bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke på Cypern som är reserverad för svensk forskning genom avtal med det lokala myndigheterna. Staden är en av de största under bronsåldern och existerade 1650–1150 f.Kr. Fynden bekräftar kulturella och materiella interaktioner inom ett allt större geografiskt område. Väsentligt för projektet är studier av lokalt producerade och åtråvärda varor, deras distribution samt arten och ursprung av importer. Genom tidigare utgrävningar har vi funnit tre sektorer som lämpar sig för projektets syften. I dessa kan begränsade utgrävningar ge kostnadseffektiva resultat: 1. en stadsdel med bl.a. textil- och kopparindustrier vars produkter var grundvalen för stadens handel; 2. en administrativ del med stora lagerlokaler nära Medelhavshamnen; samt 3. ett gravfält med gravar innehållande importerade lyxvaror från en kulturkrets som kontinuerligt har kunnat utvidgas genom nya fynd. Projektledarens erfarenheter från utgrävningar på Cypern, i Grekland, Jordanien och Palestina samt spetskompetens inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen hos medverkande forskare är avgörande för projektets framgång. |
|
| Frederick Whitling | Gustaf VI Adolf som arkeolog och kulturmecenat | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 120 000 kronorProjektet belyser Gustaf VI Adolf som arkeolog, kulturmecenat och styrelseordförande, och tecknar en helhetsbild av framväxten av nordisk, klassisk och östasiatisk arkeologi samt av museiinstitutioner i Sverige. Med fokus på Gustaf Adolfs långa period som kronprins (1907–1950) genererar projektet ny kunskap om individuella aktörers mecenatskap. Det baseras på tidigare opublicerat arkivmaterial, och bidrar till en djupare förståelse av kulturhistoria, konst och arkeologi i Sverige och utomlands. Efter tidigare generöst projektstöd från Torsten Söderbergs Stiftelse avser denna ansökan utgivningsbidrag |
||
| Simon Olsson | Härmed får jag vördsamt meddela | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 35 000 kronorDen svenska militära beredskapen 1939–1945 krävde åtskilliga dödsoffer bland de inkallade. Våren 1945 uppgav media att 782 svenska soldater omkommit men statistik från Statistiska centralbyrån visar samtidigt på 1 836 omkomna under samma period. Denna siffra innefattar dock inte alla kategorier inom krigsmakten och över 2 000 omkomna är inte orimlig. Svåra olyckor som Armasjärvi 1940, Hårsfjärdskatastrofen 1941, Ulven 1943 och Hansa 1944 är väl omskrivna och ihågkomna, men den stora majoriteten av omkomna soldater är föga omskrivna och idag bortglömda. Flera av dessa omkom i drunknings- och trafikolyckor. Andra omkom mer dramatiskt i flyghaverier, vådaskott och sprängolyckor. Ett inte ringa antal omkom i självmord och ett mycket stort antal dödsfall berodde på sjukdom som tuberkulos och lunginflammation. Några stupade för främmande makts handling. Jag har efter flera års arkivstudier skrivit ett manus som behandlar dessa dödsfall, hur de utreddes, hur erfarenheter togs till vara för att undvika upprepningar, hur anhöriga behandlades och ersattes samt om hur minnet av dessa omkomna har bevarats. Pandemin 2020 satte emellertid stopp för mina studier och jag kommer att behöva tillbringa ytterligare tid i arkiven för att komplettera med uppgifter från utredningar, krigsrätter och inte minst samtida press. Tanken är att 2022 publicera en bok som såväl uppmärksammar dessa bortglömda offer och kan fungera som arkivguide för deras efterlevande såväl som till vidare forskning. |
||
| Enel Melberg | Jaan Kross verk Mellan tre farsoter | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorJaan Kross, Estlands störste nutidsförfattare gick ur tiden 2007, flera av hans böcker har översatts till svenska och blivit beundrade, men hans storverk ”Kolme katku vahel”, (Mellan tre farsoter) skrivet 1970-80, har ännu inte kommit ut här. Romanen är i fyra delar på ca 1000 sidor. I Sverige borde den väcka speciellt intresse, främst för att det är en stort romanbygge som ger svenskarna en inblick i ett grannlands historia, men inte minst för att det också berör den svenska historien: Sverige var i högsta grad en del av Estlands historia under den aktuella epoken. Verket bygger på Balthasar Russows (1536-1600) Livländska krönika och följer hans livsöde: härstammande från den estniska lantbefolkningen och med en far som stadskusk, får han via mecenater möjlighet att studera (bland annat i Tyskland), stiga upp ur den kuvade estniska bondeklassen till den härskande tysk-svenska och slutligen bli präst i Helgeandekyrkan i Reval (Tallinn). Idag, när Estland kämpat sig till en ny självständighet som hela tiden är hotad, är det desto viktigare att förstå något av landets historia och kultur. Kross storverk tillkom under stora ansträngningar och skickligt navigerande under en tid då det skrivna ordet var censurerat och kunde få ödesdigra konsekvenser, idag är det lika viktigt att hålla det vid liv. |
||
| Martina Böök | Linnéuniversitetet | Klädd samhörighet. Ifärdsklädernas betydelse i Virestad socken 1750-1850 | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 66 000 kronorVåra kläder hjälper oss att förstå vår omvärld och oss själva. Vissa föremål går att vara utan men kläder behöver vi alla. Om du vill förstå en kultur så är kläderna ett utmärkt sätt att komma kulturen nära. Under slutet av 1800-talet gav sig etnologer ut i Sverige för att dokumentera urgamla traditioner som enligt dem höll på att försvinna i och med den industriella revolutionen. Med hjälp av klädedräkten och andra föremål identifierades områden som extra ålderdomliga så kallade reliktområden. Senare forskare konstaterade att det inte fanns några sådana områden som stått stilla utan överallt hade det skett en förändring. Martina försöker i sin avhandling bygga en brygga mellan de äldre etnologerna och dagens forskare. Med hjälp av kläderna från allmogen i Virestad socken i södra Småland undersöker Martina bouppteckningar från 1750 till 1850 för att se vilka kläder personer lämnade efter sig. Tillsammans med många andra källor lägger hon ett mikrohistoriskt pussel. Analysen av källorna visar på andra resultat än vad som tidigare varit kända. Ortens befolkning har skapat en sinnebild av urgamla kläder men deras tradition har förnyats efter behov. Utifrån handel, ekonomi och politik är området inte ålderdomligt, där ligger de snarare i framkant. För att kunna vara modern behövs ibland tradition som motpol och detta syns i Virestad. Fram träder människor som skapar sin egen tradition. |
|
| Kåa Wennberg | Mère Moreau - Gumman i Grez | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 90 000 kronorI konstnärskolonin Grez-sur-Loing 7 mil söder om Paris fanns en dam som hette Mère Moreau, även kallad ”Gumman i Grez” av de svenska konstnärerna. Hon användes ofta som modell av de svenska konstnärerna, men även av konstnärer från andra länder som bebodde Grez vid denna tid, under 1880-talet. Boken kommer att behandla Mère Moreau med alla de tavlor där hon finns med och biografier över de konstnärer som målat av henne. Det är ett arbete som pågått under många år – särskilt att finna dessa konstverk. Jag har också under många år sökt uppgifter om Mère Moreau och har nu lyckats få fram allt jag sökt; var och när hon föddes, föräldrar, vem hon var gift med, var hon bodde, vad hon arbetade med utanför modelljobbet och vilket år hon avled. Jag har dessutom under flera årtionden samlat på gamla foton och vykort från Grez som kommer att ingå i boken för att få en klar bild av hur hela Grez såg ut vid denna tid. Många av fotografierna har tidigare aldrig publicerats. |
||
| Bengt Nordqvist | Stiftelsen Arkeologi Offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 454 000 kronorUnder 2000–2004 och 2008–2012 utfördes undersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visade sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin - 'de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid' och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk (Vol. I, III) och populärvetenskaplig bok (Vol. II). Under 2020–2021 har arbetet fortskridit med arbetet kring manus till två bokvolymer om Finnestorp. Det är praktverk I - 'Fyndens i fokus' samt praktverk II - en "Coffee Table Book". Dessutom presenteras, i praktverk III, resultaten av sidoprojekten som berörde bland annat guldhalskragen från Möne och guldhalsringen från Bragnum. Isotopanalyserna berör studier av tänder av häst och människa. Ett urval analyser är utförda och visar att flera av de offrade hästarna härrör från skilda regioner, såsom norr och väster om Västergötland. Den osteologiska analyser berör 4000 skelettfragment och resultatet har ställts samman. |
|
| Kristoffer Arvidsson | Göteborgs konstmuseum | Göteborgskolorism. Nätverk, sammanhang, kanon | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 252 000 kronorI ett forsknings- och utställningsprojekt avser Göteborgs konstmuseum att fördjupa, vidga och nyansera bilden av Göteborgskolorismen, samtidigt som myterna och historieskrivningen om riktningen tas till granskning. Projektet kommer att resultera i en forskningsbaserad utställningskatalog och en utställning vid museet sommaren 2023. Göteborgskolorismen är en av de mest älskade konstriktningarna i Göteborgs konstmuseums samling, tillika den riktning som nationellt är mest förknippad med Göteborgs konstliv under 1900-talet. Göteborgskoloristerna har uppmärksammats i ett flertal utställningar genom åren men har inte visats i Göteborg under senare tid. Senast uppmärksammades Ivan Ivarson med en separatutställning på Göteborgs konstmuseum 2010, dock utan katalog. Det kan därför vara motiverat att presentera riktningen för nya generationer av besökare, men också vidga och uppdatera perspektivet och kritiskt granska en del av den romantiserande mytbildning som florerat kring de så kallade Göteborgskoloristerna. Syftet med projektet är att närma sig Göteborgskolorismen utifrån nya kritiska perspektiv, historiografisk kanonkritik och feministiska perspektiv, kritik av mytbildning och konstnärsmyter, inkludering av ett vidare sammanhang kronologiskt och geografiskt samt att studera nätverk och relationer. Därigenom hoppas Göteborgs konstmuseum kunna erbjuda en uppdaterad, nyanserad och fördjupande bild av riktningen. |
|
| Göran Ulväng | Föreningen Bebyggelsehistorisk Tidskrift | Bebyggelsehistorisk tidskrift | Övrigt | 2021 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorBebyggelsehistorisk tidskrift (BHT) är Nordens ledande tidskrift inom det bebyggelsehistoriska området. Tidskriften är peer review-granskad och är Open Access. Alla artiklar läggs, med sex månaders fördröjning, ut i digitalt format i DIVA (Digitalt Vetenskapligt Arkiv) och är därmed sökbara via Google Scholar m.fl. söksidor. De senaste nio åren har redaktionen arbetat målmedvetet för att förbättra BHT. Bättre marknadsföring har lett till att antalet prenumeranter har ökat från 220 år 2013 till 300 idag och antalet insända manus har ökat, framförallt från Finland, Norge och Danmark, vilket innebär att BHT:s relevans har ökat i Norden. Under år 2021 vidtogs ytterligare åtgärder för att öka tillgänglighet och genomslag, bland annat en digitalisering av samtliga publicerade artiklar sedan starten 1981. BHT är en av de tidskrifter som länge (med undantag av 2014 och 2018-2020) har uppburit stöd från Vetenskapsrådet (VR) och har under dessa år svarat mot alla de höga krav som VR ställt på vetenskapliga tidskrifter inom hum-sam-området. Föreningen är dock beroende av ett externt bidrag på omkring 100 000 årligen för att säkra utgivningen. Medlen går oavkortat till kostnader för formgivning, distribution, hemsida och tryckning. Redaktionskommitténs 14 medlemmar arbetar helt ideellt och lägger årligen ned omkring 500 timmar. |
|
| Marie Arvinius | Arvinius + Orfeus Publishing | Norge i Sverige - Norges ambassad i Stockholm | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorNorges ambassad i Stockholm är kanske Norges vackraste representationsbyggand utanför landets gränser. Projektet är arkitekt Knut Knutsens huvudverk, och har vunnit stor uppmärksamhet sedan det togs i bruk 1952. I denna bok dokumenteras ambassaden genom nya fotografier och texter om arkitekten och bygganden, samarbetet med hustrun Hjördis Knutsen, interiören och konsten. Museirepresentanter från Stockholm, norska arkitekter och konsthistoriker bidrar med texter för att lyfta fram det allkonstverk som ambassaden är. Boken innehåller även fördjupande texter om norska konstnärer och svenska samlare , deras samarbeten och relationer vid sekelskiftet. Boken ”Norge i Sverige” är ett norskt- svenskt samarbete och är tänkt att presentera ett stycke norskt allkonstverk från 50-talet i Stockholm. Boken blir en viktig budbärare om relationen mellan Norge och Sverige; historien, kulturarv, geografiska närhet och grundläggande värderingar utgör tillsammans en unik plattform för samarbete. Detta manifesteras i byggnaden. Genom boken kommer fler ges möjlighet att upptäcka denna norska skatt på Gärdet i Stockholm. Ambassadbyggnaden - Norges fönster mot Sverige har här också blivit ett fönster mot världen som visar norsk byggnadskonst i Stockholm från 50-talet av internationell världsklass. |
|
| Olle Josephson | Svenska Humanistiska Förbundet | SHF:s årsbok 2021, Jakob Christensson "Vattenvärldar" | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorJakob Christenssons bok Vattenvarelser är en idé- och lärdomshistorisk framställning i lättillgänglig om djur som framlever sina liv i haven och sjöarna eller har sina jaktmarker eller fortplantar sig där. Samtidigt berättar den om hur Västerlandet från antiken till i dag har sett dem. Efter ett inledande översiktligt kapitel, ”Vid vattnets rand”, skildras i var sitt kapitel tolv djur som alla gjort avtryck i den västerländska tanketraditionen. Avslutningsvis följer ett kapitel om Plinius d.ä., som utövade ett stort inflytande på forskarna ända in på 1800-talet. I tur och ordning presenteras krokodilen, blodigeln, ålen, kräftan, hajen, sugfisken, sköldpaddan, bläckfisken, havssulan, Stellers sjöko, valen och maneten. Läsaren ska lära sig något nytt om såväl människan som aktör och iakttagare i naturen som om djuren i sin egen rätt. Framställningen kryssar sig fram mellan skilda ämnesområden och genrer. Ibland ligger tonvikten på biologihistoriska aspekter, ibland får geologin eller ekonomin stor plats. Som källor används förutom facklitteratur även skönlitteratur, reseskildringar, dagstidningar, kok- och barnböcker. Omfånget är ca 320 sidor, illustreringen riklig (ca 70 bilder, varav många i färg). Boken görs som trådinbunden hårdpärmbok med skyddsomslag. Boken ges ut som årsbok 2021 för Svenska Humanistiska Förbundets 2 200 medlemmar. Förlag är Bladh by Bladh AB. |
|
| Claes Caldenby | Landshövdingehuset. Typiskt Göteborgskt! | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 80 000 kronorLandshövdingehuset är ett bostadshus med bottenvåning i tegel och andra och tredje våning i trä. Det infördes på 1870-talet i Göteborg för att lindra bostadsbristen i den snabbt växande industristaden. Den lokala byggnadsordningen tillät av brandskyddsskäl bara tvåvåningshus i trä. Landshövdingen gav dispens för tvåvånings trähus med ”källare över mark”, därav namnet. Hustypen är unik för Göteborg. På 1930-talet bodde halva stadens befolkning i sådana hus. Kring 1940 stoppades byggandet av landshövdingehus och från 1960-talet revs många av de äldsta. Numera vårdas de ändå många kvarvarande husen mestadels väl och är uppskattade bostäder för många göteborgare. Mycket finns skrivet om landshövdingehusen, men det har hittills saknats en större bok med dokumentation av det som finns kvar av den unika bebyggelsen. Inte heller finns det någon sammanfattande diskussion av de kvaliteter som denna hustyp har. Det handlar dels om större trähus, som idag återigen blivit möjliga att bygga med nya regler för brandskydd. Dels handlar det också om det smala husets bostadskvaliteter och om måttligt exploaterad kvartersbebyggelse. Det slutna kvarteret är en bebyggelsetyp som också kommit att användas igen, om än ofta med (alltför) hög exploatering. Denna bok sammanfattar bakgrundshistorien, gör en utförlig genomgång av de stadsdelar med landshövdingehus som finns kvar i Göteborg och för en diskussion av det smala och lätta trähuset som bostad och stadsbyggande och som möjlig förebild idag. |
||
| Karin Elfström | Bok för barn om svensk arkitektur | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorIdag saknas det böcker för barn om svensk arkitektur. Jag är arkitekt SAR/MSA och har skrivit manus till en bok i detta ämne. Det viktigaste syftet med boken är att sprida kunskap - att på ett roligt och intresseväckande sätt ge barn kunskaper om svensk arkitektur och svensk arkitekturhistoria. Huvuddelen av boken består av berättelser om ett antal hus, eftersom jag tror att det är lättare och roligare för barn att läsa om specifika hus än att läsa allmänna avsnitt om arkitektur. Boken avslutas med en sammanfattande faktadel. Jag har skrivit boken i huvudsak för barn i 9–12-årsåldern, men har som ambition att även yngre barn ska ha glädje av den. Detta förstärks av bokens pedagogiska och lekfulla illustrationer och layout (se bilaga). Samtidigt ska boken vara intressant och rolig även för vuxna som läser tillsammans med barn. En bok om svensk arkitektur bör också vara användbar i skolan. Arkitektur finns med i grundskolans läroplan för både historia och bild, men lärarna har idag, med undantag för viss lärarhandledning, ingen litteratur om svensk arkitektur att använda sig av i undervisningen. Boken kommer att ges ut av DIBB förlag med säte i Linköping. Tecknade illustrationer, foton och formgivning av hög kvalitet utgör självklart en viktig del av en bok om arkitektur. Vi kommer att använda en professionell illustratör/formgivare, detta projekt avser att möjliggöra att kunna anlita henne och en professionell fotograf. |
||
| Elin Manker | Appell förlag | Selma Giöbel och den svenska jugendtextilen | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorI projektet 'Selma Giöbel och den svenska jugendtextilen' undersöks jugendtextil som handelsvara och designfenomen i Sverige mellan 1885–1915. Att många hantverkare kring sekelskiftet 1900 arbetade i gränslandet mellan en konstnärsbana och en industriell praktik är idag ett relativt välkänt fenomen. Att de därtill i hög grad verkade genom handelsidkande på olika sätt är mindre undersökt. Med utgångspunkt i Selma Giöbels (1843–1925) verksamhet som textilhantverkare och innehavare av olika handelsrörelser undersöks hur textil fungerade som handelsvara och designpraktik i Sverige. Projektet belyser därmed en tid och verksamhet som lade grunderna till dagens designkultur. Genom studien skapas en fördjupad förståelse för hur design, hantverk och handel hade synergieffekt för varandra och visar hur ett textilt entreprenörskap kring sekelskiftet 1900 fungerade i praktiken. Forskningen baseras på studier av en mängd arkivmaterial som hittills legat outforskat. Genom en publicering i bokform kommer en fördjupad bild av det praktiska arbetet kring textil formgivning i kombination med näringsidkare vid förra sekelskiftet att kunna förmedlas till en bred publik. |
|
| Per Arne Skansen | Partille Hembygdsförening | Villastaden Paradiset. En bok om människor, hus och utveckling under 120 år. | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorEn bok om villastaden Paradiset – men också en bok om utvecklingen i Partille kommun under 1900-talet. I Paradiset finns nyckeln till de tidiga industrietableringarna, med familjerna Harbeck, Jebsen och Eck, vilka ägnas varsitt kapitel. Beskrivningen sträcker sig från 1890-talet fram till våra dagar, med delvis helt ny kunskap om bland annat arkitekturens ursprung, och sambandet med Utbynäs villastad. Professor emeritus Claes Caldenby ger inledningsvis en arkitekturhistorisk överblick om villastaden som företeelse, och sätter Paradiset i ett sammanhang. Vidare ger boken intressanta person- och kulturhistoriska nedslag på skilda områden. Huvudförfattare Per Arne Skansen. Med textbidrag av Claes Caldenby, Bo Eek, Michael Eriksson, Leif Jebsen, Eva Nielsen, Fritz Olausson och Bo Renander. Boken är rikt illustrerad med såväl historiska som nytagna fotografier. |
|
| Lars Larsson | Lunds universitet | Analys av rituellt deponerade bergartsyxor under tidig agrarkultur | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorFyndplatsen Stensborg i Grödinge sn är den mest betydelsefulla platsen för destruktion av föremål från tidigneolitisk tid (tidig agrarsamhället ca. 5500 f.Kr) i Mellansverige. Föremål från såväl Sydskandinavien som Nordskandinavien visar att platsen har haft en speciell roll i kontakterna mellan syd och nord i Skandinavien liksom att dess rituella roll för destruerade och därefter deponerade föremål har varit unik. Tidigare har föremålen av flinta behandlats. Detta projekt avser en analys av det stora antalet yxor och mejslar av bergart för att fastställa vilka stenbrott som användes vid framtagning av råämnena. Genom att fastställa de stenbrott som använts för yxproduktionen kan ursprunget för de områden från vilka föremålen fastställas. Genom en petrografisk analys av bergartsföremålen blir det möjligt att se fyndplatsens i sin helhet. Detta är av speciell betydelse då fyndplatsen utöver av eld destruerade flintredskap uppvisar det största materialet av destruerade bergartsföremål i Skandinavien. |
|
| Caroline Ahlström Arcini | Statens Historiska museer | Gåtan i Gårdby | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 73 600 kronorFör några år sedan genomförde Arkeologerna en arkeologisk undersökning av lämningar av Gårdbys medeltida kyrka. Det var i samband med en stor renovering av 1800-talskyrkan som de äldre grundmurarna kunde grävas fram under den nuvarande kyrkans golv. Undersökningen resulterade i att hela kyrkan och alla gravar i den kom att beröras. Till den nuvarande kyrkans golvreglar hade den medeltida kyrkans takstolar använts. Därmed kunde en årsringsanalys av virket visa att kyrkan var byggd i början av 1100-talet. Samtliga gravar i kyrkan har undersökts, en mycket speciell grav med en stenkista kan kopplas samman med kyrkans ursprungliga ägare.Utifrån det fina materialet med stor potential för vidare forskning har vi arbetat vidare med olika typer av vetenskapliga analyser. Länsstyrelsen men också fonder har bidragit med ansökningar av medel till flera olika vetenskapliga analyser av skelettmaterialet. Totalt 25 av de 31 påträffade skeletten har daterats genom kol 14-analyser. Det innebär att vi har en god inblick i när begravningarna skedde i kyrkan. Ett stort antal av skeletten har och också dna-analyserats, för att klargöra eventuell släktskap mellan individerna. En stor del av individerna har strontiumanalyserats med avseende på geografisk härkomst. Undersökningen med de efterföljande analyserna saknar motsvarighet i landet varför vi ser det som synnerligen viktigt att få ut dessa resultat, dels för ortsborna men också för en samlad forskarkår. |
|
| Ida Maria Dicksson | Hamn- och industriminnesinventering av Göteborg- del 3 | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 180 000 kronorI samma höga takt som Göteborgs bebyggelse nu omvandlas och förnyas så försvinner stadens historiska hamn- och industrimiljöer. Det kunskapsunderlag som krävs för att kunna ta industrihistorisk hänsyn i denna förnyelse är svagt. Vi har därför påbörjat en hamn- och industrihistorisk inventering av Göteborg. Projektet har initierats av Göteborgs stadsmuseum och en förstudie och pilotinventering har genomförts i deras regi. Fortsatt inventering genomförs fristående av oss, industriantikvarierna Ida Dicksson och Lena Knutson Udd, med Göteborgs stadsmuseum som referensgrupp. Inventeringen är uppdelad i 13 steg och genomförs stegvis i den takt medel kan erhållas. Inventeringen ska fokusera på fysiska lämningar som byggnader, kranar, dockor, kajer m.m. för att öka insikten om hur detta identitetsskapande kulturarv har berikat och format Göteborg, möjligheten att ta större hänsyn till denna historia i stadens förnyelse och möjligheten att förmedla den kunskapen till invånare och besökare. Inventeringen av varje område ska resultera i en publik och rikligt illustrerad text som kommer att finnas fritt tillgänglig via internet samt kartunderlag och inventeringsblanketter som kan användas av arkitekter och stadsplanerare i Q-gis. Materialet som tas fram utformas också på så vis att det i sin helhet kan publiceras som en bok. Medel för att färdigställa en bok söks först efter att hela inventeringen kunnat genomföras. |
||
| Gunnar D. Hansson | Utgivning av Sturlunga saga i tre band | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 90 000 kronorSturlunga saga är namnet på en sammanhängande kompilation av så kallade samtidssagor eller samtidskrönikor från 1200-talets Island. Det är ett omfattande verk – ca 1000 sidor löpande text – som aldrig tidigare funnits i svensk översättning. I Sturlunga saga skildras inbördesfejderna mellan tidens stora hövdingasläkter, häribland inte minst historieskrivaren och skalden Snorri Sturlusons släkt. Sturlunga saga är ett av den nordiska medeltidslitteraturens mest betydande verk. Under senare år har Sturlunga saga tilldragit sig ett allt större intresse från såväl forskarhåll som från samtida skönlitterärt håll. Sturlunga saga är en utomordentlig viktig nordisk källa till kännedomen om tidens ekonomiska, sociala och politiska förhållanden. Hela verket föreligger i en preliminär översättning av den år 2019 avlidne Sten Kindlundh. Översättaren överlämnade sitt Sturlunga-manus till redaktionen för Islänningasagorna I–V (2014) någon månad före sin död. Den föreliggande översättningen kräver en grundlig och genomgripande redigering och bearbetning för att kunna utges i en planerad trebandsutgåva – samt en kommentardel. Detta arbete har påbörjats av Gunnar D Hansson, Kristinn Jóhannesson och Joakim Lilljegren. |
||
| Mattias Legnér | Uppsala universitet | Kulturell beredskap. Kulturarv, luftskydd och propaganda i Norden 1939 -1945 | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 45 000 kronorFöreställningen att nästa storkrig skulle involvera civilsamhället och bli förödande var utbredd på 1930-talet. Det skulle inte bara bli en konflikt mellan krigsmakter utan mellan kulturer, där den civila befolkningen skulle utsättas för hårda prövningar. Om ett samhälle alls skulle överleva nästa krig behövde det utveckla sätt att skydda sin kultur och sitt kulturarv. Projektet undersöker hur detta gick till och hur strategierna hängde samman med bredare föreställningar om nordisk och nationell historia. Historien användes mycket livligt i offentliga tal, kyrkor och monument byggdes in i olika skydd, museiföremål evakuerades till skyddsrum, museipersonal instruerades om hur de skulle skydda samlingarna vid bombanfall. Kulturarv användes också för att stärka försvarsmoralen och för att peka ut fiender. De nordiska länderna kunde inte enas kring en gemensam utrikespolitik. I stället blev kulturellt utbyte som betonade solidariteten och de historiska banden mellan folken viktigt för kontakten mellan länderna. I Norge och Danmark användes kulturarv i ideologiska syften av ockupationsmakten efter 1940, och i Finland togs det i bruk för att beskriva fienden Ryssland som barbariskt. De nordiska länderna representerar på så sätt olika förhållningssätt till krig och kulturarv. I samtliga fall användes kulturarv aktivt av museer för att konstruera visioner om framtiden, då samhället kunde återgå till det normala. Undersökningen bygger på arkivmaterial och litteratur från tiden. |
|
| Marie-Louise Franzén | Inger Estham och medeltida broderi - ett efterlämnat forskningsmaterial | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorAlbertus Pictors kalkmåleri finns i kyrkor främst i Mälarlandskapen. I slutet av 1800-talet upptäckte Hans Hildebrand i medeltida handlingar att Albertus Pictor var både målare och pärlstickare (brodör). Albert signerade några kalkmålningar men inte broderierna. Forskare som Agnes Branting, Andreas Lindblom och Agnes Geijer studerade Alberts måleri, jämförde det med broderier och tillskrev honom kyrkliga broderier. De tillskrivna broderierna började studeras på nytt av Inger Estham, fil.lic. i konstvetenskap, teol. dr.h.c vid Uppsala universitet och tidigare avdelningschef för förutvarande textilenhet vid Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Inger Estham studerade de till Albert tillskrivna broderierna med lite andra ögon. Hon studerade dem ur ett historiskt perspektiv, som vem som kan ha införskaffat, donerat eller burit broderierna. Hon tittade också på dem utifrån textiltekniska grunder. Albert var inte den enda pärlstickaren i Sverige vid tiden. Hon behandlade även andra, med Albert samtida, pärlstickare som är kända i källor. I sin forskning presenterade hon även en i textilforskningssammanhang tidigare okänd pärlstickare. När Inger Estham gick bort 2016 låg arbetet i ett ofullständigt manusutkast. Hon testamenterade sitt forskningsmaterial till Mari-Louise Franzén. |
||
| Kay Glans | Tidskriften Respons | Tidskriften Respons - recensionstidskrift för humaniora och samhällsvetenskap | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorTidskriften Respons vänder sig till verksamma inom den akademiska världen och en intresserad allmänhet som vill hålla sig à jour med den kvalificerade diskussionen inom humaniora och samhällsvetenskap. I Respons får läsarna orientering, inte minst i de små förlagens utgivning, och de svenska akademikerna får en möjlighet att kommunicera med andra discipliner och en bredare läsekrets. Tidskriften är också ett forum för kulturdebatt och diskussion av forskningsfrågor som berör humaniora och samhällsvetenskap. Respons tar därmed plats i en skärningspunkt där flera behov möts. Dagstidningarnas recensionsverksamhet har försämrats dramatiskt på senare år. Antingen recenseras facklitteratur inte alls, eller så skrivs det kort, ofta av någon som inte har djupare kunskaper om ämnet. Det blir allt svårare för den allmänna kvalitetsinriktade publiken att orientera sig och allt svårare för små kvalitetsinriktade förlag att hitta läsare. Den akademiska världen å sin sida riskerar att förlora kontakten med den nationella publiken och med andra discipliner, dels därför att den saknar plattformar i den svenska offentligheten, dels därför att inriktningen nu är att publicera sig på engelska i facktidskrifter. Respons spelar därmed också en viktig roll för att värna det svenska språket gentemot engelska inom humaniora och samhällsvetenskap. |
|
| Stefan Günther | Gunnebo Slott och trädgårdar | Gunnebo slott och den nyklassicistiska villans konstnärliga program | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 732 500 kronorNär Gunnebo slott stod färdigt 1796 var det en av landets mest påkostade herrgårdar med arkitektur och utsmyckning inspirerad av den senaste utvecklingen på kontinenten. Arkitekturen följde andra förebilder än den stockholmsbaserade, mer genomforskade, arkitekturen. Utsmyckningen följde ett konstnärligt program, som åren 1786-96 genomfördes av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg och den italienske skulptören Gioacchino Frulli, och utgör en av de mest betydande dekorativa cyklerna från 1700-talets andra hälft i Sverige. Gunnebos arkitekt C.W. Carlberg utvecklade ett självständigt formspråk i förhållande till arkitekterna i Stockholm - men vilka var Carlbergs förebilder? Alltsedan renässansen låg komplexa ikonografiska program - som hyllade byggherrens politiska, ekonomiska och intellektuella ambitioner - till grund för en byggnads utsmyckning. Programmen utarbetades i samarbete mellan byggherren och hans rådgivare, för vilket Gunnebo är ett påkostat exempel - men vilket var Gunnebos konstnärliga program? Trots dess betydelse är bakgrunden till en av 1700-talets mest framstående svenska byggnader i stort sett outforskad. Projektets syfte är att beskriva och analysera Gunnebos arkitekturhistoria och det konstnärliga programmet bakom dess utsmyckningar med utgångspunkt i en ikonologisk och komparativ studie av den samtida utvecklingen i Europa. Studien utmynnar i en monografi. Ambitionen är att publicera en rikt illustrerad volym för att öka kunskapen om anläggningen och dess värde. |
|
| Bengt Nordqvist | Arkeologi Offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 499 850 kronorUnder 2000–2004 och 2008–2012 utfördes undersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visade sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin - 'de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid' och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk (Vol. I, III) och populärvetenskaplig bok (Vol. II). Under 2020–2021 har arbetet fortskridit med arbetet kring manus till två bokvolymer om Finnestorp. Det är praktverk I - 'Fyndens i fokus' samt praktverk II - en "Coffee Table Book". Dessutom presenteras, i praktverk III, resultaten av sidoprojekten som berörde bland annat guldhalskragen från Möne och guldhalsringen från Bragnum. Isotopanalyserna berör studier av tänder av häst och människa. Ett urval analyser är utförda och visar att flera av de offrade hästarna härrör från skilda regioner, såsom norr och väster om Västergötland. Den osteologiska analyser berör 4000 skelettfragment och resultatet har ställts samman. |
|
| Håkan Håkansson | Lunds universitet | Transkribering av Ravensbrückarkivet | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 125 000 kronorRavensbrückarkivet utgör ett av världens mest omfattande vittnesmål om nazisternas brott mot mänskligheten. Direkt efter krigsslutet utfördes en stor mängd intervjuer med Förintelsens överlevande, som skildrade deras upplevelser i Naziregimens koncentrationsläger. Inom ramen för projektet Witnessing Genocide har Universitetsbiblioteket gjort intervjuerna digitalt tillgängliga via en webbportal som öppnade 2017 och idag har ca 10.000 unika användare om året. Avsikten är också att samtliga polskspråkiga intervjuer ska översättas till engelska, ett arbete som dock tar längre tid än beräknat pga. den ofta svårlästa handstilen. För att effektivisera översättningsarbetet är vår ambition därför att låta en erfaren transkriberare med polska som modersmål transkribera den ursprungliga texten, vilket skulle frigöra tid för översättaren och öka hans kapacitet avsevärt. Denna tjänst ryms dock inte inom vår nuvarande budget, varför vi vänder oss till Torsten Söderbergs stiftelse med en ansökan om ett ytterligare anslag. |
|
| Roger Eliasson | Aeroseum | Flygande Tunnan - en unik, pedagogisk, interaktiv utställning | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 140 000 kronorStiftelsen Aeroseum driver ett flygupplevelsecentrum i en 22000 kvm stor underjordisk bergshangar. Berget är klassat som världsunikt av Statens Försvarshistoriska Museum. Anläggningen ligger för tredje året i rad som nummer 1 på Tripadvisor av alla museum i västra Sverige. Utställningskonceptet är uppbyggt för att trigga barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. |
|
| Christina Gunneriusson Wistman | Museiskapanden på det svenska konstfältet | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorMed utgångspunkt i museiskapanden och svenskt museiväsende vid mitten av 1900-talet undersöks i detta projekt konstsamlingar, konstens betydelse och sociala funktion. Övergripande handlar det om att ge en överblick över tankarna bakom ett antal museigrundanden och ett urval museer undersöks närmare särskilt avseende deras fundament: samlingarna. Varur är samlingarna sprungna och hur hanteras och förvaltas de idag? Samlingarnas sociala funktion är en viktig aspekt. År 1958 öppnade Moderna Museet i Stockholm. Tio år tidigare, i slutet av juni 1948, invigdes Prins Eugens Waldemarsudde, ett museum som per definition blev Sveriges första museum för modern och samtida svensk konst. Dessa museer är exempel på två olika typer av museigrundanden och dessutom endast två exempel på nya svenska (konst)museer kring 1900-talets mitt. Vad gäller donatorsmuseerna och länsmuseerna är de drivande krafterna bakom respektive museums tillkomst intressanta och givande att undersöka. Hur blev dessa samlingar museala, och vad är en museal samling? Det framstår tydligt att de regionala museer som idag aktivt arbetar med konst håller sig mer relevanta och attraktiva än de som mer fokuserar allmän kulturhistoria. De konstnärshem som musealiserades kring 1900-talets mitt har valt olika överlevnadsstrategier. Är den ursprungliga huvudpersonen för dessa museer idag en belastning eller en värdefull utgångspunkt för museiverksamheten? Är konstnärshem ett obsolet fenomen? |
||
| Viveka Ljungström | Forskning och framsteg | Utgivning av tidskriften Forskning och framsteg under år 2021 | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorTidskriften Forskning & Framsteg rapporterar om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska i första hand vara intressanta för samhället och individen i samhället. Forskning & Framsteg verkar på kunskapsfronten, är allmänbildande, ska alltid förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus. Genom att berätta om forskning och forskningens landvinningar ska tidningen bidra till att stärka demokratin och öka människors kunskap i samhället i stort. |
|
| Dag Klackenberg | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2021 | Övrigt | 2020 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDe svenska historiedagarna är en ideell förening, bildad 1993, som genom årliga konferenser söker främja intresset för historia och stärka historieämnets betydelse. De återkommande mötena syftar till att skapa och underhålla kontakter mellan företrädare för den historiska forskningen, musei- och arkivinstitutioner, bokförlag, skolundervisningen och den historieintresserade allmänheten, och hålls varje år på ny ort (oftast i Sverige men också i Finland, Tyskland och de baltiska länderna, d.v.s. delar av det historiska Sverige). |
|
| Josephson, Olle | Svenska Humanistiska Förbundet | SHF:s årsbok 2019 "Ordet och vinet" | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorSvenska Humanistiska Förbundets årsbok 2019, professor Johan Stenströms "Ordet och vinet". Boken distribueras till SHF:s ca 2300 medlemmar och säljs även i bokhandeln. Sedan antiken har bruket av vin varit återkommande varit ett motiv i skönlitteraturen. I Sverige avtecknar sig särskilt vissa författare som Bellman eller Strindberg, hos andra spelar vinet en mindre roll men är likväl ofta förekommande, ibland som tecken på samhällsställning, ofta för att beskriva festligheter och betydelsefulla vändpunkter i handlingen: Almqvist, Runeberg, Bremer, Benedictsson, Lagerlöf, Söderberg. I den franska litteraturen är vinet av naturliga skäl frekvent förekommande. Banden mellan Storbritannien och de vinproducerande östra delarna av Frankrike har existerat sedan medeltiden och satt åtskilliga spår i engelsk litteraturen. I Ordet och vinet beskriver Johan Stenström i 19 kapitel hur vinet skildras i den västerländska litteraturen, från antiken till våra dagar. Stenström är sedan 2009 professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. |
|
| Gräslund, Bo | Uppsala universitet | Beowulfkvädet. Den nordiska bakgrunden | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorÖversättning till engelska av boken "Beowulfkvädet. Den nordiska bakgrunden". |
|
| Andersson, Tommy | Fotfigurer på hällristningar | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 108 000 kronorFotfigurer, även kallade fotsulor, fotavtryck med mera, är en vanlig figurtyp på sydskandinaviska hällristningar. I vissa områden är de den dominerande föreställande figuren. Det finns olika varianter av fotfigurer, från naturalistiskt uthuggna med tår, till konturhuggna ovaler. De kan vara parställda eller som enskilda fötter. I detta projekt kommer jag att beskriva, analysera och försöka datera och förklara fotfigurerna. Det geografiska området som jag främst inriktar mig på är landskapen Bohuslän, Dalsland, Skåne och Västergötland. Därifrån görs även utblickar åt andra håll. |
||
| Björk, Tony | Regionmuseet Kristianstad/Sydsvensk Arkeologi | Store Frigård | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 78 000 kronorPå 1950- och 1960-talen undersöktes ett osedvanligt stort gravfält vid Store Frigård på Bornholm, som var i bruk ca 500 f.Kr. till ca 400 e.Kr. (förromersk och romersk järnålder). Sammanlagt undersöktes mer än 1200 anläggningar, merparten gravar, med en stor mängd föremål. På en del av föremålen finns textilrester och det finns även kvarlevor av människorna i form av brända ben. Nästan alla individer hade kremerats. Tyvärr avled den arkeolog som ledde undersökningen i förtid och ännu finns ingen samlad analys eller publikation av det rika materialet. Store Frigård är värdefullt för kunskap om förromersk och romersk järnålder i södra Östersjöområdet. Därför har det tagits initiativ till ett projekt som ska resultera i en vetenskaplig publikation inom de närmsta åren. Bornholm är rikt på fynd, liksom de andra stora öarna i Östersjön. Materialet från Store Frigård har intressanta paralleller, inte minst i Skåne, på Öland och Gotland. Öarna har varit betydelsefulla för kontakter över Östersjön, vilket speglas i gravskick och gravgåvor, som har drag av omgivande regioner. En viktig fyndkategori är keramiken. Det finns lerkärl från omkring 340 gravar. Keramiken ger stora möjligheter att datera enskilda gravar, visa de förändringar som sker i gravseder och att diskutera kontaktmönster i Östersjöområdet. |
|
| Svensson, Andreas | Lunds universitet | Vid städ och ur degel – järnålderns metallhantverk i sydöstra Skandinavien | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 155 833 kronorAvhandlingsprojektet "Vid städ och ur degel" behandlar järnålderns komplexa metallhantverk, dess aktörer och landskapliga och ekonomiska förutsättningar. I projektet analyseras metallhantverksplatser där spår av framför allt flera olika slags metallhantverk kan beläggas. Är olika typer av metallhantverk eller metallhantering rumsligt åtskilda eller förekommer de sammanblandat? Vilken roll spelade metallhantverksplatserna i den Skandinaviska järnålderns övergripande kulturlandskap och det socioekonomiska klimat detta avspeglar? Dessa grundläggande frågeställningar bemöts genom att analysera råmaterial, produktions- och avfallsprodukter, och hur dessa är spridda i landskapet. Resultaten tolkas sedan utifrån perspektiv hämtade från ekonomisk teori och socioekonomisk samhällstolkning. Metaller och metallhantverk har alltid innehaft en central roll i tolkningen av järnålderns samhällsstruktur. I och med projektet Vid städ och ur degel testas många sedan länge etablerade modeller kring järnålderns socioekonomiska struktur samtidigt som nya perspektiv på metallhanteringens aktörer – från producenter, till distributörer och slutligen konsumenter – läggs till bilden av den Skandinaviska järnålderns samhälle. |
|
| Werkelid, Carl Otto | Signum 100 år | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorTidskriften Signum, under sina första decennier Credo, 100-årsjubilerar år 2020. Tidskriften ger från katolskt kristna utgångspunkter orientering om kyrka, kultur och samhälle. Den utgör ett forum för reflektion och tankeutbyte, där också ett internationellt samtal kring vetenskap, kultur, samhällsfrågor, filosofi och teologi får plats, och strävar efter tillgänglighet utan att kompromissa med en kvalificerad nivå i tilltal och stilistik. Jubileumsantologin ”Signum 100 år” innehåller ett dussintal tematiskt upplagda texter och speglar tidskriftens intresseområden. Skribenterna är hämtade utanför tidskriftens medarbetarkrets med syftet att deras självständiga texter skall ge en uppfattning om Signums publicistik i en adekvat samhälls- och kulturkontext och i ett historiskt perspektiv. Ämnen som belyses är exempelvis religionsfrihet, litteraturbevakning, dialog, integration/invandring, katolicismen och de intellektuella. |
||
| Glans, Kay | Tidskriften Respons | Tidskriften Respons – recensionstidskrift för humaniora och samhällsvetenskap | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorTidskriften Respons vänder sig till verksamma inom den akademiska världen och en intresserad allmänhet som vill hålla sig à jour med den kvalificerade diskussionen inom humaniora och samhällsvetenskap. Upplagan är 1800, geografiskt koncentrerad till universitetsstäderna. I Respons får läsarna orientering, inte minst i de små förlagens utgivning, och de svenska akademikerna får en möjlighet att kommunicera med andra discipliner och en bredare läsekrets. Tidskriften är också ett forum för kulturdebatt och diskussion av forskningsfrågor som berör humaniora och samhällsvetenskap. Respons tar därmed plats i en skärningspunkt där flera behov möts. Dagstidningarnas recensionsverksamhet har försämrats dramatiskt på senare år. Antingen recenseras facklitteratur inte alls, eller så skrivs det kort, ofta av någon som inte har djupare kunskaper. Det blir allt svårare för den allmänna kvalitetsinriktade publiken att orientera sig och allt svårare för små kvalitetsinriktade förlag att hitta läsare. Den akademiska världen å sin sida riskerar att förlora kontakten med den nationella publiken och med andra discipliner, dels därför att den saknar plattformar i den svenska offentligheten, dels därför att inriktningen nu är att publicera sig på engelska i facktidskrifter. Tidskriften spelar därmed också en viktig roll för att värna det svenska språket gentemot engelska inom humaniora och samhällsvetenskap. |
|
| Lindblad, Thomas | Pierre Forssell – designer i silver, rostfritt stål, aluminium och mässing | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorPierre Forssell var elev på Konstfacks metallavdelning mellan 1943 och 1949, då han fick gesällbrev. Erik Fleming var hans lärare och mentor. Mellan 1952 och 1960 var Forssell lärare i metall på Konstfack. Han var med och byggde upp kontakter mellan Konstfack och industrin. Forssell var även engagerad i Slöjdföreningens Facksektion. Åren 1953–1965 var han designer på Gense. År 1956 efterträdde han Erik Fleming som designer på Skultuna, avdelningen kokkärl i aluminium. Under femtiotalet undervisade han på slöjdlärarseminariet i Nääs och han var med och byggde upp Slöjdlärarseminariet i Linköping 1960. Några produkter i mässing, som han gjorde för Skultuna på femtiotalet ledde fram till en anställning på mässingsbruket där 1965. Forssell fick fria händer att förnya Skultunas mässingsproduktion. Nu växer en rik och mycket speciell formvärld fram. Stereometriska grundformer i mässing: kulor, sfärer, käglor, tärningar, kuber, cylindrar osv blir vaser, ljusstakar och dosor. Forssell arbetar där tills han går i pension 1986. Hans mässing har de senaste åren upplevt en renässans och visats på flera utställningar, senast på Västerås Konstmuseum. Under arbetet med boken har jag haft tillgång till Pierre Forssells arkiv, som finns i familjens ägo. Fotografierna i boken är delvis tagna av honom själv och de flesta av dem har tidigare inte publicerats. |
||
| Stenfeldt, Johan | Lunds universitet | Politisk kultur i svensk underrättelsetjänst. Thede Palm och Jan Rydström | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 232 500 kronorProjektet handlar övergripande om den svenska underrättelsetjänsten studerad ur ett politiskt-kulturellt perspektiv. Mera konkret fokuseras i projektet en tvist mellan två underrättelsemän under tidig efterkrigstid, Thede Palm och Jan Rydström, studerad som en tvist om verksamhetens inre normsystem. Syftet är i grunden filosofiskt, och tar avstamp i det paradoxala förhållandet att den liberala demokratin accepterar sina motståndare. Därigenom har systemet sin lockelse men också sin potentiella undergång. För att skydda sig mot undergång tvingas det demokratiska systemets företrädare därför understundom tillgripa icke-demokratiska metoder. I detta löper man risk att bli lik sin motståndare. Vad man i preventionens namn kan tillåta sig är därför utsatt för den enskildes tyckande och attityder och befinner sig i en gråzon. Underrättelsetjänstens organisationer har ett författningsskyddande mål men för att uppnå detta mål krävs understundom författningsvidriga, eller åtminstone dubiösa, medel. Underrättelsetjänsten har alltså att hantera just den gråzon som nämnts, och olika aktörers uppfattningar om var gränssnitten i denna gråzon går speglar den kultur som råder inom organisationen. Vilket normsystem skall råda? Vad kan man tillåta sig i författningsskyddets namn, vad kan man inte tillåta sig? Var går gränsen? Det är frågor som dessa en närstudie av relationen mellan Palm och Rydström kan kasta ljus över. |
|
| Josephson, Olle | Svenska Humanistiska Förbundet | SHF:s årsbok 2020 Jan Retsö: Från Sinai till Etiopien | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorSvenska Humanistiska Förbundets 2200 medlemmar får varje år en nyskriven publikation inom svensk humanistisk forskning. För 2020 planeras en bok av Jan Retsö, professor i arabiska, "Från Sinai till Etiopien – legenden om den israeliska förbundsarken". Förbundsarken nämns första gången i Gamla Testamentets andra Mosebok (2 Mos. 25:10-16). I den förvaras stentavlorna med Tio Guds bud, och arken rymmer övernaturliga krafter som ger israeliterna framgång i striderna med andra stammar. Förbundsarken försvinner relativt tidigt ur den bibliska historien, men levar vidare I judiska och kristna legender. I populärkulturen har den bland annat haft en central roll i den första filmen om Indiana Jones. Uppgifter cirkulerar i dag om att arken finns bevarad i Sionskatedralen i Axum i Etiopien. Retsös bok innehåller en redogörelse för och kritiska granskning av berättelserna om arken, fram till våra dagar. Bokens (preliminärt) 20 kapitel är grupperade i tre avsnitt: Arken i Gamla testamentet; Arken i efterbiblisk tidig judisk och Kristen tradition; Arktraditionen i länderna kring Röda havet. Läsaren får inte bara ta del av berättelserna om arken, utan framför allt följa hur vetenskapen –religionshistorisk forskning, arkeologi och textfilologiskt orienterad orientalistik – ända sedan slutet av 1700-talet förhållit sig till dessa berättelser. Boken ger därigenom också ett historiskt perspektiv i dagens diskussion om faktamotstånd och forskningens ansvar. |
|
| Vesterberg, Karl | Historisk rekonstruktion av Göteborg år 1713 | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorÅr 1917 påbörjade andre stadsingenjör Arvid Södergren arbetet med att producera ett Historiskt Kartverk över Göteborg, som skildrar stadens utveckling från grundläggandet till år 1923, då staden firade sitt 300-årsjubileum. I kartverket ingår en karta som visar det ungefärliga utseendet på stadens tomter och delar av bebyggelsen under 1790-talet, vilket gör kartan till den enda representationen av alla stadens tomter under 1700-talet. Är det idag inför Göteborg 400-årsjubileum möjligt att producera en liknande karta över Göteborgs tomter och bebyggelse under tidigt 1700-tal? Syftet med följande projekt är att visuellt rekonstruera Göteborgs tomter och bebyggelse under början av 1700-talet. Mellan år 1717 till 1721 producerade första stadsingenjör Johan Eberhard Carlberg ett hundratal mindre tomt- och kvarterskartor över Göteborg. Kartorna är fragmentariska och svårtolkade, men går i kombination med samtida skriftliga och visuella källmaterial att använda för att sammanställa en representation av stadens utseende under början av 1700-talet, grundat på empirisk forskning. Resultatet inom projektet skapar förutsättningarna att bedriva fördjupad mikrohistorisk forskning om kulturell, ekonomisk och social variation i Göteborgs stadskärna, med en nyskapande metodik som kan bidra till att utveckla stadens historia. Projektet kommer att presenteras i en bokpublikation där metoden för att rekonstruera stadens utseende beskrivs i detalj. |
||
| Kozma, Cecilia | Kungliga tekniska högskolan | En stjärnhimmel i källaren | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 625 000 kronorStjärnhimlen är något som inte alls är självklart för dagens stadsbarn. Många har aldrig förundrats över myllret av stjärnor, försökt urskilja de olika stjärnbilderna, följt planeternas gång eller upplevt Vintergatans stråk över himlen. Astronomi och rymdfysik är områden som fascinerar de flesta barn och unga, och är en bra inkörsport till naturvetenskap och teknik i allmänhet. Vi behöver fler naturvetare och ingenjörer ute i våra företag, men vi behöver även en ökad allmänbildning inom naturvetenskap och teknik hos alla för en hållbar samhällsutveckling. Vetenskapens Hus bedriver verksamhet för elever och lärare i grundskolan och gymnasiet. Årligen möter vi cirka 80000 lärare och elever i olika hands-on aktiviteter inom naturvetenskap, teknik och matematik med syfte att öka intresse och kunskap inom dessa områden. Vi vill bjuda in barn, unga, lärare, lärarstudenter och till viss del även intresserad allmänhet för att stifta bekantskap med stjärnhimlen på ett mer påtagligt vis i ett planetarium. Vi uppskattar att cirka 5000 besökare per år kommer att kunna ta del av våra aktiviteter i ett planetarium. Idag finns inte möjlighet för barn och unga att besöka ett planetarium i Stockholm för att på så sätt bekanta sig med stjärnhimlen och fascineras över det universum vi kan se med blotta ögat. Genom ett planetarium till Vetenskapens Hus vill vi bidra till en ökad fascination, intresse och kunskap för astronomi och naturvetenskap i allmänhet. |
|
| Rech, Carina | Stockholms universitet | Nordiska kvinnliga konstnärers självbilder under det sena 1800-talet | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 66 000 kronor”Artister äro flyttfåglar utan någon varaktig stad”, skriver konstnären Jeanna Bauck i ett brev från 1883 till sin vän Hildegard Thorell. Bauck och Thorell är två hittills mindre kända namn bland de talrika nordiska kvinnliga konstnärer som reste till kontinenten för att utbilda sig till professionella konstnärer vid 1800-talets slut. Utomlands ställde de ut flitigt, studerade vid privata damakademier, etablerade vänskapsband och underhöll sina egna ateljéer. Under få års tid utvecklades de från borgarflickor som bodde i föräldrahemmet till självständiga yrkeskvinnor. Detta fria och självständiga liv tar sig så småningom helt nya uttryck i måleriet: Plötsligt framställer kvinnorna sig själva i enkla arbetskläder eller målarrock, sittandes på golvet i ateljén eller i nattlinne och tofflor i modellens sällskap i avslappnad privathet. I avhandlingen undersöks dessa mångfacetterade självbilder i relation till den professionalisering och det kosmopolitiska levnadssätt som präglade konstnärskapen i fråga. Utvalda självporträtt, kamratbilder och ateljéinteriörer av bland andra Eva Bonnier, Mina Carlson-Bredberg, Hanna Hirsch-Pauli, Asta Nørregaard och Bertha Wegmann analyseras ingående i en jämförande studie, där i synnerhet gemenskapens och samarbetets centrala roll, samt ateljéns betydelse för konstnärernas identitetsskapande lyfts fram. Vid sidan av kända och okända konstverk presenterar studien även ett omfångsrikt hittills opublicerat arkivmaterial från hela Norden. |
|
| Haglund, Tuva | Doktorand | Tillsammans i Engelsfors. Socialt fiktionsbruk i digitala fangemenskaper | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 93 500 kronorFankulturer är ett utbrett fenomen inom sociala medier och har under de senaste decenniet kommit att bli ett allt viktigare sammanhang för läsare som vill mötas och samtala om litteratur. Avhandlingsprojektet Tillsammans i Engelsfors, är den första större studien av svensk fangemenskap om svensk litteratur, närmare bestämt Engelforstrilogin av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg (2011–2013). Projektet ringar in en populärkulturell praktik som idag engagerar allt fler, framför allt unga läsare och publiker till att inta ett aktivt förhållningssätt till den kultur de konsumerar. Avhandlingen behandlar material publicerat under 2010-talet, och därmed fångar studien upp de nya former för kommunikation och socialt umgänge som digitaliseringen och framför allt de sociala medierna möjliggjort. Delandet av användarnas egna texter, bilder och filmer utgör en viktig struktur. Inom fankulturen finns en särskild tradition av sprida egna kreativa konstverk (exempelvis fanart, fanfiction och fanvids), skapade med inspiration av den fiktiva världen. En praktik som gynnats av den digitala infrastrukturen. Förutom en mer övergripande kartläggning av kommunikativa mönster inbegriper avhandlingsprojektet även närläsningar av fansen egna konstverk och kollektiva fiktionsskapande. Läsningarna tar utgångspunkt i fanspecifika genrer som ”shipping” och ”fluff”, men lyfter även in perspektiv som fiktionalitet, litteraritet, emotionella läsarter, samt flicktyper och femininitet. |
|
| Christensen Sköld, Beatrice | Kvinnliga akademikers förening | Biografi över Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 112 000 kronorDetta är en biografi över Sveriges första kvinnliga läkare Karolina Widerström (1856–1949) i form av en antologi. Sju författare, alla forskarutbildade, kommer medverka i boken som kommer att ha tolv kapitel. Redaktör för boken blir Ann-Katrin Hatje, professor i historia. Författare till de olika kapitlen är Beatrice Christensen Sköld,Christina Florin,Lena Hammarberg, Ann-Katrin Hatje, Ulrika Nilsson, Gunnel Svedberg och Lisa Öberg. Som en röd tråd genom antologin löper Karolina Widerströms stora insatser för folkbildningen. Hon propagerar för hygien, hon är en föregångare för sexualupplysning och skolans sexualundervisning, hon verkar för bättre barnavård och större möjligheter för arbetarmödrar att vårda sina barns hälsa. Hon sprider kunskap om hur lagstiftningen förhindrar kvinnliga akademikers anställning inom staten. Viktiga arenor fanns inom Fredrika Bremerförbundet, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, Stockholms stadsfullmäktige och många andra föreningar och institutioner. Hennes böcker, broschyrer och skrifter blev vitt spridda. Till exempel utkom hennes bok Kvinnohygien i hela sju upplagor från 1899 till 1932. |
|
| Åkerlund, Andreas | Södertörns högskola | Tysk anti-Versailles-propaganda i svenska tidningar 1919-1939 | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 310 000 kronorI projektet undersöks tyska aktörers verksamhet med att placera artiklar med propagandistiskt innehåll i svenska tidningar under perioden 1919-1939. Huvudundersökningsobjekt är ”Aufklärungsausschuss Hamburg-Bremen” vid Handelskammaren i Hamburg som främst förmedlade artiklar till utländsk press, däribland den svenska. Detta ”upplysningsutskott” var i sig en del av den tyska nationalistiska anti-Versailles-rörelsen. Central förmedlare i Sverige var journalisten Paul Grassmann och som efter 1933 avancerade till pressattaché vid den tyska legationen i Stockholm. Därmed kartläggs även en intressant kontinuitet mellan mellankrigstidens och Tredje rikets propaganda. Utifrån arkivmaterial i Hamburg, Stockholm och Berlin ska projektet undersöka hur tidningsartiklar förmedlades till den svenska pressen, vilka tidningar som publicerade dessa artiklar, samt vilken bild av världen i stort, och Tyskland i synnerhet som den tyska propagandan sökte sprida i Sverige. Detta är möjligt, då i alla fall delar av arkivalierna som rör Aufklärungsausschuss Hamburg-Bremen har överlevt kriget, och då Paul Grassmanns arvingar nyligen gjort hans personarkiv tillgängligt vid Riksarkivet i Stockholm. |
|
| Skott, Mia | Tapetmakerskorna – självförsörjande och skickliga i 1700-talets Stockholm | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 44 000 kronorElva kvinnor beviljades tillstånd att som manufakturister trycka och måla tapeter i Stockholm under perioden 1739–1759. Utifrån existerande forskning borde tapetmakerskorna inte ha funnits. Yrkesskicklighet vid huvudstadens manufakturer ska ha varit ett exklusivt manligt monopol, men denna undersökning visar att tapetmakerskornas prestation i allra högsta grad var jämförbar med tapetmakarnas. Syftet med projektet är att bidra med fördjupad och nyanserad kunskap om kvinnors agens och självständiga yrkesverksamhet under tidigmodern tid. Tack vare den mikrohistoriska metoden och den biografiska framställningen har viktiga och ofta överraskande orsaker och drivkrafter bakom kvinnornas självständiga yrkesverksamhet identifierats. Jämförelsen mellan tapetmakerskorna sinsemellan erbjuder en färgstark och variationsrik palett av sociala identiteter, materiella resurser och färdigheter, ur vilken tre ganska distinkta profiler av kvinnlig agens utkristalliserats som inte följer förväntade mönster. Nu återstår redigeringen av kollektivbiografin om tapetmakerskorna, vilken ska ges ut av Stockholmia forskning och förlag under 2020. |
||
| Gunneriusson Wistman, Christina | Museiskapanden på det svenska konstfältet kring 1900-talets mitt | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorForskningsprojektet behandlar svenskt museiväsende och museiskapanden i Sverige. Det syftar till att undersöka nya museer i Sverige vid mitten av 1900-talet. Ett flertal museer av olika karaktär öppnades då: regionala museer, personmuseer och t.ex. Moderna Museet. Utgångspunkten är grundandet av Moderna Museet. Hur fördes diskussionerna och vilken roll kan prins Eugens konstsamlande och Prins Eugens Waldemarsudde som öppnade 1948 ha spelat. Hur, och varför, tillkom andra museer? Den så kallade folkhemsperioden sammanfaller på ett ungefär med den tid detta projekt undersöker – är det relevant för tolkning och analys? En viktig del av undersökningen rör museernas samlingar av konst: hur har samlandet sett ut, vilken betydelse har konsten för samlingarna och för museet? Konstens sociala funktion är en faktor av synnerlig vikt. Konsten är självklar på Moderna Museet och Waldemarsudde, men får en annan roll att spela i de regionala museerna. Är museerna och samlingarna fortsatt angelägna och relevanta? Detta är några frågor undersökningen fokuserar, och som, egentligen oavsett hur de besvaras, kommer att bidra till berättelsen om svenskt museiväsende och museibildning och ge svar av vikt och värde också för vår tid. |
||
| Linde Bjur, Gunilla | Kvinnor tar plats. Arkitekter i 100 år. Göteborg 1920–2020 | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 90 000 kronorGöteborgs arkitekturhistoria de senaste 100 åren har präglats av en stor skara högskoleutbildade arkitekter. Under tidigt 1900-tal utövades yrket enbart av män, medan idag drygt hälften av alla arkitekter i Sverige är kvinnor. Projektet har arbetstiteln Arkitekter i Göteborg i hundra år. Kvinnor tar plats på 1900-talet. Den föregående boken Arkitekter och fasader. Göteborg 1850–1920 beskrev tiden fram till dess att kvinnor i Sverige på 1920-talet tilläts utbilda sig till arkitekter. Detta projekt lyfter fram ett 40-tal arkitekter, alla kvinnor, vars verksamhet präglat Göteborg under olika tider och belyser arkitektyrkets utveckling och Göteborgs arkitekturhistoria under 100 år. Arkivforskning och djupintervjuer ligger till grund för ett antal korta yrkesbiografier. Historiska pionjärer som Dagmar Hall, Anna Lous Mohr och Ingrid Wallberg har skymtat i tidigare forskning. Flera nu levande arkitekter födda så tidigt som på 1920- och 1930-talen har intervjuats. Så lyfts exempelvis Ingegerd Ågren och hennes långa verksamhet med början på 1940-talet fram genom intervju och dokument. Det finns ytterst lite skrivet om kvinnors arkitektverksamhet i Göteborg under 1900-talets senare hälft och fram till vår tid. Flera av de yngsta arkitekterna som intervjuas i studien, kommer sannolikt att vara aktiva långt efter Göteborgs 400-årsjubileum 2021. Forskningen kommer att publiceras som bok 2020, Kvinnor tar plats. Arkitekter i 100 år. Göteborg 1920–2020. |
||
| Malmstedt, Göran | Göteborgs universitet | En förtrollad värld/An enchanted world | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorGenom en översättning till engelska möjliggörs en publicering av monografin "En förtrollad värld. Förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669–1672" (2018) på det ansedda internationella förlaget Palgrave Macmillan. Det finns få internationella publikationer som behandlar svenska häxprocesser och inget enskilt större arbete som tar upp de bohuslänska processerna. En utgivning av "En förtrollad värld" på det nämnda förlaget skulle bidra till internationaliseringen av svensk humanistisk forskning och till en ökad kännedom om svenska förhållanden under den aktuella epoken. |
|
| Nordqvist, Bengt | Arkeologi Offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 485 650 kronorUnder 2000–2004 och 2008–2012 utfördes undersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som innehåller ett fyndmaterial som tillhör kategorin – "de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid" och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk och populärvetenskaplig bok. Den metallurgiska analysen visar att föremålen har tillverkats av synnerligen hantverksskickliga smeder. Analysen av blyisotoper visar att de använda kopparmalmerna kan härledas till norra England. Under 2018–2019 färdigställs manus till två bokvolymer om Finnestorp. Det är praktverk I – "Fyndens i fokus" (avsnittet hästutrustningar) samt praktverk II – en "Coffee Table Book". Praktverk III presenterar undersökningsresultaten avseende guldhalsringen från Bragnum, guldhalskragen från Möne, med flera sidoprojekt. De kommande isotopanalyserna berör studier av tänder av häst och människa. Syftet med dessa analyser är att belysa den viktiga frågan kring proveniens och geografisk rörlighet. |
|
| Nilsen, Andrine | Göteborgs universitet | Träbebyggelse och människor i det tidigmoderna samhället | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 93 500 kronorAvhandlingen fokuserar på tidigmodern stadsbebyggelse i trä (ca 1400–1799) och dess sociala aspekter, främst inriktad på svenska förhållanden men också med en utblick i andra länder. Svensk träbebyggelse kan på många sätt representera ett tvärsnitt genom samhället från kojan, till borgargårdar och träslott. Trähus ses ofta som ruckel och obeständiga trots att hus finns bevarade från 1200-talet. Idag finns det endast ett fåtal tidigmoderna trähus kvar i våra städer, en konsekvens av 1960-talets rivningsfrenesi, därför utgör arkeologiska stadsundersökningar vår huvudsakliga källa till kunskap om dessa miljöer. Undersökningen omfattar hus byggda i; knuttimring, skiftesverk eller korsvirke. Forskning kring arkeologiska bebyggelselämningar och antikvariska undersökningar av de bevarade husen kan med fördel kombineras. Gårdsmiljöer i förhållande till stadens plan och infrastruktur undersöks. Trä var allestädes närvarande och hade en stor roll i skapandet av tidigmodern levnadskultur. Andra viktiga aspekter kring trästäder är deras roll i byggandet av nationalstaten. Under perioden skedde en förändring av det urbana samhället. Städer genomgick regleringar vilket innebar att husen och kvarteren fick flyttas för att passa in i en ny stadsplan med raka gator, vissa städer flyttades ur försvarssynpunkt och en rad nya städer etablerades. I kölvattnet av denna omorganisation i kombination med bränder och krig krävdes en storproduktion av hus där det flyttbara trähuset var avgörande. |
|
| Ljungström, Viveka | Forskning och framsteg | Utgivning av tidskriften Forskning & Framsteg under år 2020 | Övrigt | 2019 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorTidskriften Forskning & Framsteg rapporterar om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska i första hand vara intressanta för samhället och individen i samhället. Forskning & Framsteg verkar på kunskapsfronten, är allmänbildande, ska alltid förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus. Genom att berätta om forskning och forskningens landvinningar ska tidningen bidra till att stärka demokratin och öka människors kunskap i samhället i stort. |
|
| Zamore, Gustav | Stockholms universitet | Botulf från Gottröra och jakten på kättare i den europeiska periferin | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 108 375 kronorBotulf från Gottröra (d. 1311) är såvitt vi vet den ende som avrättades för kätteri under den svenska medeltiden. Det enda dokument som vittnar om Botulfs öde är hans dödsdom utfärdad av ärkebiskop Nils Kettilsson, men denna text innehåller viktig information om inkvisitionsförfarandet och hur en kättare uppfattades i Sverige under 1300-talets början. Trots att Botulfs fall är välkänt bland svenska historiker finns det endast ett fåtal studier som analyserar källtexten ingående, och dessa är endast tillgängliga för en svenskspråkig publik. Mitt projekt undersöker Botulfs dödsdom utifrån de senaste decenniernas forskning om medeltida kättarrörelser. Jag undersöker särskilt hur kättaren Botulf konstrueras i denna text utifrån litterära och retoriska temata som existerade i medeltida antikättersk litteratur. Jag visar även hur förfarandet inspirerades av kontinental praxis och i vilka avseenden det avvek från denna. En jämförelse av Botulfs fall med liknande fall i den europeiska periferin visar även på de samband som finns mellan fall av kättarprocesser utanför de områden där inkvisitionen huvudsakligen var verksam. Till artikeln bifogas källtexten på latin med en engelsk översättning för att göra denna unika händelse i svensk historia tillgänglig för internationella forskare och studenter. |
|
| Whitling, Frederick | Gustaf VI Adolf som arkeolog och kulturmecenat | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 190 000 kronorProjektet avser en studie av Gustaf VI Adolf (1882–1973, kung av Sverige 1950–1973) som arkeolog, kulturmecenat och styrelseordförande; det syftar till att ge en heltäckande och kontextuell bild av Gustaf VI Adolfs arkeologiska gärning och intressen, med speciellt fokus på den sena kronprinsperioden, 1920–1950. Projektet har en historisk såväl som idéhistorisk profil och karaktär, och baseras genomgående på tidigare opublicerat arkivmaterial. Det beräknas bidra till en djupare förståelse av klassisk arkeologi i Medelhavsområdet och av Gustaf VI Adolfs roll i det svenska antikstudiet och i svensk vetenskapshistoria. Projektet analyserar nationella aspekter av det omfattande sökandet efter ursprung och identitet efter förra sekelskiftet, och tecknar för första gången en helhetsbild av framväxten av nordiska, klassiska och östasiatiska arkeologiska projekt i svensk regi under 1900-talets första hälft, detta genom att utforska Gustaf VI Adolfs hittills överlag outforskade roll i svensk vetenskapshistoria som initiativtagare, organisatör och gemensam nämnare i ett större antal samtidiga beslutsfattande nätverk. Projektet placerar även tidigare arkeologiska forskningsuppgifter och resultat i sina samtida sammanhang och respektive idéhistoriska kontexter, och påvisar förändring över tid och på inverkan på rådande samhällsstrukturer. |
||
| von Ehrenheim, Jacob | Grönsöö slott | Vardagsbestyr på Grönsöö | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorTanken med 2019 års bok och utställning är att belysa det vardagliga, oglamorösa livet på Grönsöö, så som det levts bakom fasaderna. Temat inkluderar på ett naturligt sätt allt från omsorgsfull vård och skötsel av hus och inventarier till klädvård och personlig hygien. Dessa perspektiv på högreståndsmiljöer är tämligen sällsynta, därför är det angeläget att med utgångspunkt från Carl Gustaf von Ehrenheims detaljrika minnesbilder, relevant material i Grönsööarkivet, samt uppteckningsmaterial i Nordiska museets arkiv, publicera ett nummer i skriftserien med titeln ”Vardagsbestyr på Grönsöö” som beräknas omfatta ca 100 sidor. |
|
| Trossholmen, Ninni | Etnologiska föreningen i Västsverige | Partille herrgård genom tiderna – kulturhistoriska betraktelser | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorIntresset för Partille och dess herrgård väcktes under mitt fleråriga arbete med stadsdelen Utby, som fram till 1928 tillhörde Partille innan det inkorporerades med Göteborg. Under arbetet med Utby uppenbarade sig många personer och händelser som direkt gick att knyta till Partille herrgård, vilket ökade min nyfikenhet gällande byggnaden och dess historia. Medan andra herrgårdar i Västsverige visar sig vara tämligen väl dokumenterade, verkar Partille herrgård inte ha tilldragit sig samma uppmärksamhet. Herrgårdens tillkomst och utveckling över tid och inte minst de varierande ägandeförhållandena, som i sin tur kan tänkas ha satt sin prägel på såväl byggnadens design, dess inneboende atmosfär som livet i det omgivande samhället, förefaller vara en fängslande historia och i högsta grad viktigt att dokumentera och berätta för eftervärlden. Min kollega fil.dr Eva Wolf och jag avser genom våra undersökningar, kasta ett ljus över Partille herrgårds unika kulturhistoriska karaktär. |
|
| Strannegård, Claes | Chalmers tekniska högskola | Från speciell till generell artificiell intelligens | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 256 000 kronorIdag finns AI-program som kan köra bil, slå världsmästaren i go och skriva sammanfattningar av medicinska forskningsartiklar. Det finns också industrirobotar som klarar att arbeta mycket effektivt i exakt tillrättalagda miljöer. Dessa framgångar beror till stor del på den relativt nya tekniken deep learning, som bygger på artificiella nervsystem. Trots många imponerande framsteg finns stora begränsningar med deep learning och dagens AI-tekniker. Problem som är enkla för människor är ofta omöjliga för dagens AI-program. Det finns t ex inga hushållsrobotar idag som kan hjälpa till med disk, tvätt och städning i våra hem. För att konstruera sådana robotar krävs att man ökar AI-systemens anpassningsförmåga radikalt. En svårighet i det sammanhanget är att man inom deep learning i regel använder fixerade arkitektur som måste skräddarsys av programmerare för varje enskild tillämpning. På så sätt bygger man in kraftiga begränsningar i systemen redan från början. I projekt utgår vi från djurens enastående förmåga att anpassa sig till olika miljöer. Vår strategi är att efterlikna ett antal grundläggande mekanismer för hur djur lär sig och fattar beslut. I synnerhet efterliknar vi formbarheten hos naturliga nervsystem, vilket ger en dynamisk arkitektur, som ständigt anpassar sig till nya situationer. Projektet är ett samarbete mellan forskare i kognitionsvetenskap, dynamiska system och biologi från Chalmers, Harvard University (USA) och Deakin University (Australien). |
|
| Quinlan, Meghan | Uppsala universitet | Politiska sånger i Frankrike 1226–1270 | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 247 500 kronorLudvig IX av Frankrike (regerade 1226–1270) hör till Frankrikes mest idealiserade kungar, en ställning som bekräftades av hans helgonförklaring 1297. Trots detta påverkades hans regeringstid av kontroverser och utmaningar från adelns sida som bland annat gav upphov till politiska sånger (serventois) som finns bevarade i sångböcker från tolvhundratalets slut. Dessa serventois var skapade utifrån existerande trouvèresånger (norra Frankrikes motsvarighet till trubadurerna i söder) och använde sig inte bara av originalets melodier, utan citerar och alluderar även till viktiga delar av melodins originaltext på ett sätt som omvandlar hovsångerna till politisk retorik. Mitt projekt undersöker dessa politiska sånger under Ludvig IXs regeringstid 1226–1270. Under denna tid styrdes riket stundtals av drottningmodern Blanche de Castile medan kungen fortfarande var omyndig och senare när han befann sig på korståg. Därför riktar sig flera sånger mot Blanche och hennes politik. Både Ludvig och Blanche genomförde ett antal kontroversiella centraliserande reformer som underminerade adeln. Adelsmännen svarade bland annat genom att skapa satiriska sånger som attackerade kungen och hans rådgivare och framställde Blanche som en genushybrid och en maktfullkomlig härskare som utmanade adelns maskulinitet och traditionella värderingar. |
|
| Pihlgren, Victoria | Linköpings universitet | Hovslagare och veterinärer vid svenska regementen under 1800-talet | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 320 000 kronorAnsökan avser ett historiskt forskningsprojekt om regementshovslagarnas – och veterinärernas verksamhet i 1800-talets Sverige. Hästar var en central del av 1800-talets infrastruktur, inte minst i det militära, innan mekaniseringen slutligen tog över i samhället. Hästen var en resurs som i hög grad gav förutsättningarna för många verksamheter men har ändå i stort blivit bortglömd i historieskrivningen. De första utbildade veterinärerna i Sverige fick ofta anställning vid regementen och kunde även tjänstgöra som hovslagare men vi vet inte tillräckligt mycket i detalj om deras gärningar. I början av 1800-talet var dessa yrken inte helt avgränsade från varandra. Syftet är att fördjupa bilden av hur den militära verksamheten satte sin prägel på utvecklingen av hovslagar – och veterinäryrkena och även hur samspelet med det omgivande civila samhället fungerade, dit även relationen med läkarkåren räknas. Under 1800-talet skedde genomgripande samhällsförändringar, socialt, tekniskt och vetenskapligt (medicinskt). Den militära verksamheten genomsyrade fortfarande samhället i hög grad, både på lokal och nationell nivå. Forskningsprojektet bidrar därför till att knyta samman militärhistoria med kultur – och medicinhistoria. Denna kunskap behövs, dels för att förstå hur en viss verksamhet, dess praktik och specifika behov, formar kunskaps – och samhällsutvecklingen, dels för att kunna rekonstruera och förstå hur gränslinjer och kontaktytor mellan yrken och olika discipliner uppkommer. |
|
| Parker, Kerstin | Judarna i Linnéstaden | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorUnder perioden 1850–1914 invandrade en judisk grupp till Göteborg från Ryssland och kom att bosätta sig i Linnéstaden. De ryska judarna flydde från pogromer, antisemitism, fattigdom, usla livsvillkor och militärtjänstgöring. Då de var så fattiga var många av dem tvungna att stanna i Göteborg för att arbeta ihop pengarna till biljetten och så blev en del av dem kvar. Gruppen skiljde sig från de svenska judar som invandrat runt ett sekel tidigare. De var fattiga, ortodoxa, talade jiddisch och hade en färgstark folklore-kultur. Till en början bosatte sig många i Haga och hyrde sängplats. När de senare fick det ekonomiskt bättre flyttade de till stenhusen på Linnégatan, Olivedalsgatan m.fl. adresser. Många av dem fortsatte också med de arbeten som de hade utfört i Ryssland, dvs. som hantverkare och gårdfarihandlare. På sikt kunde de öppna butiker och firmor, av vilka en del blev framgångsrika. De ryska immigranterna satte en viss prägel på stadsdelen. De lät uppföra en ortodox synagoga, en s.k. minjen, som länge låg på Andra Långgatan 6. Det fanns också en kosherbutik, ett bageri, flera judiska butiker och föreningar och inte minst en amatörteatergrupp som lät uppföra pjäser på jiddisch. De ryska judarna satte en viss prägel på stadsdelen. Trots det svåra livet i Ryssland blomstrade kulturen. Det var här jiddischförfattarna, Isaac B Singer och Marc Chagall hade sina rötter och de förde med sig den ryskjudiska kulturen till västvärlden. |
||
| Olsson, Agneta | Västra Frölunda pastorat | Styrsö Kammarsolister | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorTill stöd för nya aktiviteter mot folk och världsmusik särskilt riktad mot en ny publik. |
|
| Olsen, Kim | Göteborgs universitet | Kronofogdarna, nätverken och uppbördsinstitutionen | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 124 667 kronorÅr 1693, strax före sin död, författade den dåvarande generalguvernören Rutger von Ascheberg en ämbetsberättelse om sin tid som skånsk generalguvernör (1680–1693) och om föregångarnas (1658–1679) strävanden på samma post. Ascheberg framhöll att tiden före honom, dvs. den första tiden under svenskt styre efter Roskildefreden 1658 då Skåne tillföll Sverige från Danmark, hade kantats med svåra umbäranden när generalguvernementet som myndighet skulle tillsättas i Skåne. Detta förändrades när Ascheberg tillträdde som generalguvernör och när han skrev sin ämbetsberättelse var generalguvernementet som myndighet redan framgångsrikt etablerat. I klartext innebar detta att Skåne hade försetts med en fullt ut fungerande svensk förvaltning och spåren från den tidigare danska förvaltningen var så gott som bortsopade. I ett samtida europeiskt perspektiv var detta något alldeles unikt, då normen var att nyerövrade områden behöll stora delar av sin förvaltning intakt och i de fall man försökte anpassa förvaltningen tog det lång tid och många kompromisser fick göras längs med vägen. Att det lyckades i Skåne behöver således förklaras. Tidigare forskning har klargjort Skånes formella försvenskning men litet finns om hur det gick till i praktiken. Följande doktorandprojekt ämnar göra detta genom en fallstudie med fokus på kronofogdarnas arbete – strategier och möjligheter – med att införa och etablera ett svenskt skattesystem i Skåne 1658–1700, själva fundamentet för övrig statlig verksamhet. |
|
| Nyberg, Klas | Stockholms universitet | Elsa Gullberg – textil pionjär | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorBoken Elsa Gullberg – Textil pionjär är sannolikt docent Elisabet Stavenow-Hidemarks sista bok. Gullberg var en vän till familjen och gäst vid de många fester för konstnärer, museifolk och arkitekter som hölls i det Stavenowska hemmet. Elisabet lärde känna Elsas barn och de träffades regelbundet under många år. Under Gullbergs sista aktiva period gjorde Elisabet besök och passade på att samla material. Elsa Gullberg (1886–1949) studerade vid Tekniska skolan och arbetade på Föreningen för Svensk Hemslöjd. Pengarna lade hon på studieresor i Europa, 1913 besökte hon Tyskland med Deutscher Werkbund i Hellerau. Där kom hon i kontakt med de radikala estetiska idéerna om att skapa industriella varor av samma kvalitet som hantverksmässigt tillverkade. År 1917 anställdes hon av Svenska Slöjdföreningen för att omsätta idéerna i praktiken. Hon utsågs till chef för Förmedlingsbyrån, Slöjdföreningens verktyg för en ”vackrare vardagsvara” till folket. Tillsammans med Erik Wettergren förmedlade hon Edward Hald till Rörstrands porslinsfabrik, Wilhelm Kåge till Gustafsbergs porslinsfabrik, Edvin Ollers till Kosta glasbruk och Arhur Percy till Gefle porslinsfabrik. Till Kåbergs tapetfabrik förmedlade hon Carl Malmsten, Gunnar Asplund och Uno Åhrén att göra mönster. År 1927 grundade Elsa Gullberg Sveriges första moderna inredningsföretag. Boken bygger på ett omfattande arkiv, textilprover som skänktes till Nationalmuseum av hennes dotter medann G. inredningsarkiv förvaras i Riksarkivet. |
|
| Nyberg, Gudrun | Konsthantverk & design – Hundra år i Göteborg | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 136 000 kronorInför Göteborgs 400-årsjubileum 2021 utges en bokserie om nio volymer som skildrar stadens utveckling de senaste hundra åren. De rör Medicinen, Skönlitteratur, Lärande & bildning, Konsten, Stadsbilden, Idrott, Konsthantverk & design, Små industrier och Scenen. Boken om konsthantverk inleds med en översiktsartikel om Röhsska museets växlande policy för insamling och utställningar under perioden. Därutöver medverkar sex konstvetare som behandlar konsthantverket vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, heminredningsfirman Boet, smyckekonstens utveckling, modeutställningar vid Röhsska museet, textilkonst och konsthantverkskollektiv. Boken blir rikt illustrerad i färg. |
||
| Norrhem, Svante | Lunds universitet | Allianspartner eller undersåte? Sverige och franska subsidier 1630–1800 | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 148 000 kronorManus behandlar franska subsidier till Sverige under 1600- och 1700-talen. Att Sverige tog emot subsidier från Frankrike under delar av 1600- och 1700-talen är känt men att det handlade om 89 av totalt 166 år från 1631 till och med 1796 är för de flesta okänt. I den studie som nu gjorts behandlas motiv till varför Frankrike under perioden 1631–1796 återkommande och under långa perioder gav Sverige subsidier, och motiv till varför Sverige tog emot. Vidare behandlar manus ingående vilka effekter den fransk-svenska subsidierelationen fick i framför allt Sverige. Subsidier var en del av den tidigmoderna periodens sätt att skapa allianser och därför sätts den fransk-svenska relationen in i ett större internationellt perspektiv där allianser med Sverige kom att bli en del av en fransk stormaktsstrategi. |
|
| Nordqvist, Bengt | Arkeologi offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 495 900 kronorUnder 2000–2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin – "de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid" och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk och populärvetenskaplig bok. Den metallurgiska analysen visar att föremålen har tillverkats av synnerligen hantverksskickliga smeder. Analysen av blyisotoper visar att de använda kopparmalmerna kan härledas till norra England. Under 2018 färdigställs två bokvolymer om Finnestorp. Det är praktverket (I och II) – "Fynden i fokus" (avsnittet hästutrustningar) samt – en "Coffee Table Book". Den tredje publikationen presenterar undersökningsresultaten avseende guldhalsringen från Bragnum, guldhalskragen från Möne, med flera sidoprojekt. De kommande isotopanalyserna berör studier av tänder av häst och människa. Syftet med dessa analyser är att belysa den viktiga frågan kring proveniens och geografisk rörlighet. |
|
| Nilsson, Isabella | Kungl akademien för de fria konsterna | Publicering av Konstakademiens s k 1806 års bibliotek | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorTack vare generösa bidrag från de Söderbergska stiftelserna under åren 2001 och 2007 kunde det internationellt betydelsefulla konst- och arkitekturbiblioteket i Konstakademien konserveras och inrymmas i det rum som inretts av ledamoten Åke Axelsson. Samlingen har en helt unik kärna av studie- och undervisningsmaterial från 1700-talet och tidigt 1800-tal och 1806-års bibliotek innehåller cirka 1200 bokverk av betydande värde. För närvarande avslutas ett viktigt katalogiseringsarbete av samlingen vilket har varit möjligt genom stöd från Torsten Söderbergs stiftelse. Genom att denna katalogisering då kan bli föremål för en publikation ökar också vårt lands rykte inom internationell forskning, inom kulturhistoria med dess olika förgreningar konst-, lärdoms- och bokhistoria, men också hos bibliotek, antikvariat och auktionshus världen över. Publikationen skulle erbjuda en överblick över ett representativt urval av den viktigare äldre konst- och arkitekturlitteratur som samtida databaser aldrig kan ge. Den tryckta skriften på omkring 600 sidor ska illustreras med vackra fotografier och inledas med en kortare text om akademiens och samlingens historia. |
|
| Neuding Skoog, Martin | Försvarshögskolan | Militära entreprenörer i 1500-talets Sverige | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 465 000 kronorI forskningsprojektet studeras legosoldater som ekonomiska aktörer på Östersjöområdets tidigmoderna värvningsmarknad. På senare år har studiet av militära entreprenörer fått ett stort internationellt genomslag. Syftet med undersökningen är att studera marknaden med fokus på de skotska, engelska, tyska, livländska och holländska legosoldater som tjänade den svenska kronan under denna period. De militära entreprenörernas roll i Östersjöområdet är sen tidigare ett relativt obearbetat problemkomplex. I studien behandlas de militära entreprenörernas kontrakt, tjänstevillkor och profitmarginaler, deras karriärer, sociala förhållanden och geografiska rörlighet, värvningsagenters funktion samt de internationella politiska nätverkens betydelse för anskaffningen av soldater under periodens många krig. Den övergripande målsättningen är att försöka frångå det nationella perspektiv som länge dominerat militärhistorisk forskning. Istället vill jag belysa den internationella militära marknadens funktion och betydelse för den expansiva utrikespolitik i öster, som den svenska kronan inledde under denna period. Studien genererar ny kunskap om geografisk och social rörlighet, om ekonomisk och statsfinansiell problematik samt om föränderliga politiska nätverk i Östersjöområdet. Resultaten belyser också den äldre svenska statsbildningsprocessens dynamik, med potential att omdefiniera den gängse bilden av Sveriges väg till stormakt. |
|
| Maassen, Barbro | En Ingaröbondes dagbok, 1860–1914 | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorI dagboken får vi följa Axel Wennberg i det dagliga arbetet, möta flickorna han höll kär, läsa om dans och kortspel, om lyckan över de små barnen, om sjukdom, död, sorg och oro. Till Stockholm for han för att sälja strömming, medicinalväxter och jordbruksprodukter och göra egna inköp. Han rodde, seglade, skrinnade och gick. Han for med ångbåt hela eller delar av vägen, med häst och vagn på dåliga vägar och med släde över istäckta fjärdar. Med ångbåtarna kom sommargästerna till gården. Som fattigvårdsföreståndare och fosterfar låter han oss möta den utsatthet många levde under. Det var en tid av migration och emigration. En tid av stora förändring men där det mesta hemma på ön ändå var sig likt. Anteckningarna ger läsaren fragment av livet på Ingarö. Wennberg skrev för sin egen skull, för att få struktur i vardagens arbete och för sin lust att berätta. Utifrån anteckningarna, andra källor, litteratur och kontakter har jag skapat sammanhang och ger läsaren en bild av människors vardag och levnadsförhållanden i en Stockholmsnära skärgårdsbygd under åren 1860–1914, en tid med stora samhälleliga förändringar. Fil.dr Hedvig Schönbäck skriver "manuset förtjänar att bli en bok eftersom det är en berättelse inte bara om de enskilda personerna utan också om ett Sverige som inte längre finns". |
||
| Ljungström, Viveka | Forskning och Framsteg | Utgivning av tidskriften Forskning & Framsteg under 2019 | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 49 280 kronorProjektet avser utgivning av tidskriften Forskning & Framsteg under 2019. Tidskriftens syfte är att rapportera om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska i första hand vara intressanta för samhället. Forskning & Framsteg ska verka på kunskapsfronten, vara allmänbildande, förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus. |
|
| Lagerkvist, Cajsa | Mölndals kommun/Mölndals stadsmuseum | Tidsresan 3: Fylgia för framtiden | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 520 000 kronorUnder hösten 2011 lanserade Mölndals stadsmuseum det digitala äventyrsspelet Fylgja som byggde på projektet Tidsresan, med stöd av Torsten Söderbergs Stiftelse. Syftet med spelet var att genom upplevelsebaserat lärande levandegöra forntida världar. Spelaren tas med på ett äventyr i bronsåldern och järnåldern. Utgångspunkten i berättelsen är två befintliga arkeologiska fyndplatser och allt material som finns med i spelet är grundat på ett gediget researcharbete, där museer, arkeologer och sakkunniga från hela norden har bidragit med sin expertis och material. Spelet utvecklades för Mac och PC-datorer och har sedan lanseringen använts flitigt i skolundervisningen. Fylgia fortsätter att locka en publik och efterfrågas av skolor såväl som av andra museer i landet. Dock har den tekniska utvecklingen gjort att spelet inte längre är anpassat till vare sig surfplattor eller pekskärmar, vilket gör att användningen sakta avtar. Därför behöver spelet nu översättas till de verktyg som används idag genom en omprogrammering. Fylgia kommer därefter att kunna laddas ner som app i App-Store. Syftet med projektet Tidsresan 3: Fylgia för framtiden är således att säkra det gedigna arbete som har gjorts i projektet Tidsresan och göra Fylgiaspelet redo att följa med flera år framåt på den digitala resan. |
|
| Kvicklund, Karin | Tjolöholms slott | Boken om Tjolöholms Slott | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 400 000 kronorProjektets syfte är att tydliggöra och tillgängliggöra Tjolöholms Slotts signifikans och särställning i svensk byggnads- och kulturhistoria genom fördjupande texter och illustrationer sammanställda i bokform. Egendomen Tjolöholm är en märkvärdig anläggning skapad med tydliga visioner och konstnärliga mål, rotade i en spännande konsthistoria. 1898–1904 byggdes slottet med tillhörande arbetarby och kyrka som ett allkonstverk utifrån tidens strömningar: Arts and Crafts, nationalromantik och den estetiska rörelsen. Idag är det ett välbesökt och växande besöksmål med hög ambition att förmedla dess säregna kulturhistoria. Anläggningen är unik i Sverige och väcker internationellt intresse. För att fördjupa och bredda kunskapen om Arts and Crafts rörelsens avtryck i Sverige och det unika med Tjolöholms Slott bör en bok sammanställas om Tjolöholm. Den tilltänkta författaren är den inom området välrenommerade skribenten/författaren Elisabeth Svalin Gunnarsson. Ambitionen är att undersöka allkonstverket Tjolöholm utifrån flertalet perspektiv: arkitektoniskt, kulturhistoriskt, trädgårdens och interiörernas konsthistoria, samt personhistoria över både herrskap och tjänstefolk. Inom dessa områden belyser författaren Tjolöholm med hjälp av fördjupande samtal och intervjuer med forskare och relevanta personer. Boken är tänkt att rikta sig även till en internationell publik genom engelsk parallelltext. |
|
| Klackenberg, Dag | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2019 | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDe Svenska Historiedagarna är en ideell förening med syfte att skapa årligen återkommande tillfällen för kontakter mellan företrädare för den historiska forskningen, praktiker inom museivärlden och arkiv institutionerna, historielärare och en historieintresserad allmänhet. Föreningens ändamål är att i samverkan mellan medlemsorganisationer och andra medarrangörer svara för programverksamheten inom ramen för historiedagarna och utveckla dessa till ett årligen återkommande tillfälle för kontakter och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är tillgänglig för deltagare utan fackutbildning. För åtskilliga historielärare har Historiedagarna blivit den främsta, till och med den enda möjligheten till fortbildning, i synnerhet vad gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en unik och omvittnat uppskattad möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Flera av föreläsningarna publiceras i tryckt form. |
|
| Johnny, Hagberg | Skara Stiftshistoriska Sällskap | Fornsvenska legendariet. Utgåva och översättning | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorMed utgåvan av Fornsvenska legendariet, i översättning och med kommentarer, blir detta betydelsefulla medeltida bokverk för första gången utgiven i komplett skick. Texten är en hörnsten i vår kunskap och kännedomen av det det fornsvenska språket och skriften. Den är också ett tidigt kyrkohistoriskt verk som är betydelsefullt både i svenskt och internationellt hänseende. Att nu en av vårt lands främsta kännare av det fornsvenska språket, professor Per-Axel Wiktorsson, översatt detta stora och viktiga arbete får anses vara en betydelsefull vetenskaplig bedrift. Det utges i fyra gedigna volymer om totalt 1600 sidor genom Skara stiftshistoriska sällskap. På detta sätt kommer en medeltida text att bli möjlig att studera och lära känna för en bredare allmänhet. |
|
| Johansson, Anders | Malcolm Munthe – myter och mysterier kring engelsk-svensk krigshjälte | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 50 000 kronor |
||
| Hell, Ann-Charlotte | Kungl. Musikaliska Akademien | Utgivning av verk av Wilhelm Stenhammar i källkritiska noteditioner | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorPianisten och dirigenten Wilhelm Stenhammar (1871–1927) är en av Sveriges genom tiderna absolut främsta tonsättare. Han var dessutom en av de drivande krafterna bakom uppbyggnaden av 1900-talets moderna musikliv i Sverige, inte minst i Göteborg, där han 1907 blev chefdirigent för Göteborgs orkesterförening. Hans verk för orkester, hans kammarmusik, hans sånger och hans pianoverk håller internationell toppklass och tillhör det yppersta vi har inom den svenska musikskatten. Trots hans höga konstnärliga nivå är stora delar av hans musikaliska skapande okänd mark för de flesta. Detta beror i hög grad på att hans musik både kan vara svår att få tag i, och dessutom i flera fall endast finns i autografer. Flera av hans mest betydande verk föreligger alltså fortfarande endast i handskrift eller i äldre – inte alltid pålitliga – notutgåvor. Det är därmed synnerligen angeläget att på ett professionellt och modernt sätt tillgängliggöra och levandegöra dessa skatter ur vårt svenska musikaliska musikarv. Att genom källkritiska notutgåvor verka för Wilhelm Stenhammars musik kommer inte bara att gagna svensk musik här hemma och internationellt, det kommer också att ännu tydligare sätta Göteborg på kartan som en kulturstad av rang. |
|
| Günther, Stefan | Mölndals kommun/Gunnebo slott | Inredning av trädgårdsgrottan i Gunnebo orangeri | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorGunnebo slott uppfördes 1782–1796 för köpmannen John Hall efter ritningar av Göteborgs stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg. Det var en av Sveriges mest påkostade herrgårdar med omgivande trädgårdar och paviljonger vid 1700-talets slut, men godset förföll efter en konkurs 1807. De sista kringliggande byggnaderna försvann 1833, vilket inledde en lång period av förfall. Carlbergs bevarade ritningar har möjliggjort att delar av Gunnebo har återskapats under 1900-talet och in i våra dagar. År 1996 inleddes det nu över två decennier långa projektet ”Gunnebo åter till 1700-talet” och sedan dess har flyglar, tjänstefolksbyggning, drivhus, köksträdgårdar, treillage, balustrader och urnor i den franska trädgården samt slottets fasad rekonstruerats. Den mest ambitiösa rekonstruktionen, återskapandet av Gunnebo orangeri, påbörjades 2013 och beräknas stå färdig 2020. Orangeriet var den viktigaste parkpaviljongen, en byggnad för både nytta och nöje. I den södra längan med två hörnpaviljonger övervintrades exotiska växter. Den västra längan innehöll påkostade sällskapsrum med en smyckad portik mot parken och en trädgårdsgrotta i den norra paviljongen. Bevarade ritningar visar att grottans murade tegelstomme och flacka kupol (färdigställd 2015) ska kläs med stuck omväxlande i form av droppsten, rocailler och en blandning av mineraler, fossiler, snäckskal, glas samt reliefer. Gunnebo Slott och Trädgårdar återskapar nu inredningen i orangeriets trädgårdsgrotta. |
|
| Fischer, Peter | Göteborgs universitet, Svenska Cypernexpeditionens vänner | Söderbergexpeditionen: En bronsåldersstads ekonomiska centrum | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 1 191 000 kronorSöderbergexpeditionens utgrävningar 2010–2018 har genomförts i Hala Sultan Tekke på Cypern som med en storlek på 50 hektar utgjorde en av medelhavets största bronsåldersstäder. Resultaten av utgrävningarna finns nu utgivna i bokform (Åströms förlag, Uppsala, 2018). Fynden har rönt stort internationellt intresse (TV, radio och tidningar). Geofysikalisk prospektering under 2017–2018 ledde till upptäckten av det hittills största sammanhängande stadskvarteret (minst 120x100 m): ett rektangulärt gatusystem som leder till den närliggande hamnen förbinder massiva byggnader av sten. Deras storlek tyder på att de fyllde en funktion som administrativa komplex. Provgrävningar under 2018 frilade ett badrum med en avancerad hydrologisk konstruktion och en 20 m lång korridor med ett stort antal 1–2 m höga keramiska kärl för olivolja, vin och vatten. Även purpurfärg som var en av dåtidens dyraste produkter lagrades där. Fynden tyder på att stadens ekonomiska hjärta har hittats. Handel var ryggraden i stadens ekonomi och baserades på lokalt producerad koppar och purpurtyger samt tillgången till Cyperns mest skyddade hamn. Importer pekar på handel med Egypten, Levanten, Anatolien, Grekland/Kreta, Italien samt Central- och Nordeuropa under perioden 1600–1100 f.v.t. Cyprisk koppar fanns i t.ex. Sverige och Danmark under bronsåldern. Expeditionen planerar nu att frilägga några av byggnaderna för att studera stadens ekonomiska system och handelsutbytet med andra kulturer. |
|
| Bortolozzi, Anna | Nationalmuseum | Katalog över de italienska arkitekturritningarna i Cronstedt-samlingen | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorSyftet med ansökan är en vetenskaplig katalog över 180 italienska arkitekturritningar från ca 1575–1620 som tidigare varit i arkitekten Carl Johan Cronstedts (1707–1777) ägo. Katalogen presenterar nya förslag till identifikationer och attributioner baserade på aktuell forskning och noggranna undersökningar av teckningarnas materiella egenskaper. Publikationen kommer att bidra signifikant till kunskapen om arkitekturen i Rom omkring år 1600. Den första avdelningen (110 nummer) dokumenterar romerska antika byggnader (Pantheon, tempel från Forum Romanum, Marcellusteatern, Konstantins triumfbåge och andra) samt verk av den moderna renässansens kändaste arkitekter, som Bramante och Michelangelo. Katalogens andra huvudgrupp består av 70 originalprojekt av romerska arkitekter, däribland Carlo Maderno och Francesco da Volterra, daterade ca 1590–1620. Det är projekt till kyrkor, palats, trädgårdar, fontäner med mer, vilka utgör nästan helt okända källor till romersk arkitektur. Avsikten är att publicera volymen under 2019 på det tyska förlaget Hatje Cantz, med vilket Nationalmuseum sedan några år etablerat ett samarbete rörande forskningspublikationer. |
|
| Borgehammar, Stephan | Frontside kammarmusikförening | Frontside – Gothenburg International Chamber Music Festival | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 50 000 kronor |
|
| Björk Lindahl, Maja | Göteborgs stadsmuseum | Katalog till utställning om mode ur ett kulturhistoriskt perspektiv | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 205 000 kronorI Stadsmuseets magasin finns en skatt i form av en mycket omfattande samling kläder. Rariteter från 1600-talet varvas med dussinvaror som livstycken och välslitna v-jeans. Textiliernas känslighet för både ljus, klimat och slitage gör att samlingen är mycket krävande att ställa ut. Museet satsar nu stort på en kommande utställning, med tillhörande katalog, på temat historiskt mode. Genom att följa modet under åren 1850 till 1970, kan vi visa på en kollektiv historia. Den har på individnivå lett till att vi gradvis fått en större frihet att uttrycka oss på egna villkor genom våra kläder. Vi rör oss från 1850-talets industrialisering och inflyttning från landsbygd till Göteborg, och vidare till 1900-talets fortsatta dragkamp mellan tradition och modernitet. Katalogen och utställningen kommer undersöka kopplingen mellan mode och den skillnad i levnadsutrymme som människor från olika delar av samhället haft. Katalogen fyller en viktig funktion som dokumentation av de utställda föremålen. Inte minst är detta centralt efter utställningens slut, då föremålen tillgängliggörs för forskningsändamål och en större publik under en längre tid. Underlag till texter skrivs av museets sakkunniga och texterna bearbetas populärvetenskapligt för att kunna nå en bred publik. Kvalitativt foto och ett högklassigt tryck är av högsta vikt för den här typen av bildbaserad produkt. |
|
| Bjerrhede, Staffan | Kållereds hembygdsförening | Kållereds hembygdsarkiv | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorFör att möjliggöra hembygds och släktforskning med utgångspunkt från Kållereds socken, Mölndal ska nu det nybyggda arkivet inredas med arkivhyllor. I hembygdsgården Långåker har ett arkiv på ca 40 kvm byggts för att rymma föreningens nuvarande samlingar och även för kommande arkivhandlingar. Huvuddelen av arkivet utgörs av gårdshandlingar och gårdsmonografier som uppordnats av Karl Bjernerstad genom anslag från Torsten Söderbergs Stiftelse. Ett andra stipendium erhöll Staffan Bjerrhede som då ordnade det stora arkivet från gården Sagered och forskade fram dess anknytning till Ostindiska Kompaniet i Göteborg. Till detta ska också föreningens ca 4000 foton inordnas. Därefter kan arkivet hållas öppet för forskning hembygds och släktforskare och förhoppningsvis av andra historieintresserade. |
|
| Bergman, Lars | Riksföreningen Sverigekontakt | De karolinska fångarnas censurerade brev | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 449 000 kronorEfter de svenska nederlagen år 1709 i nuvarande Ukraina råkade 23 000 karoliner i rysk fångenskap. De hamnade på olika håll i Ryssland, bl.a. i Sibirien. Många var välutbildade och behövdes för olika arbetsuppgifter. Man organiserade byggnadsprojekt och grundade skolor som även lockade ryska elever ur ledande familjer. Svenskarna var vanligen uppskattade. Många gömdes undan efter fredsslutet, andra stannade självmant kvar. De allra flesta längtade ändå oavbrutet hem. En del flydde, många dog av svält och umbäranden. Karolinernas liv i fångenskap skildras i dagböcker och brev, som delvis utgivits. Däremot var det åtskilliga brev som aldrig nådde sin adressat i Sverige eller Ryssland, då de fastnade i censuren. Men många arkiverades, och dessa kan nu studeras sedan de ryska arkiven öppnats på 1990-talet. Projektet har med ekonomiskt stöd från Torsten Söderbergs Stiftelse bedrivits under åren 2015, 2017 och 2018. Tidigare okända brev har lokaliserats i ryska arkiv, kopierats och digitaliserats. Vetenskaplig analys pågår. Fler brev än väntat har påträffats. Dessa är av statsrättslig och rikspolitisk karaktär eller rent privata. De är skrivna på svenska och tyska, en del på franska eller latin. Eftersom de tidigare varit okända till sitt innehåll, kan de förväntas kasta nytt ljus över förhållandena vid den aktuella tiden. Efter freden 1721 växer ett nytt Sverige fram. Breven har tillkommit under en avgörande brytningstid. |
|
| Aspeborg, Håkan | Lunds universitet | En centralplats uppkomst – aktörer, bosättningar och landskap kring Uppåkra | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 440 000 kronorUppåkra är en unik plats från järnålder. Den är Sveriges största boplats från tiden och den har ägt bestånd i ungefär 1000 år. I Uppåkra har man hittat en enorm mängd fynd och med stor variation. Bland dessa finns enastående exklusiva fynd av ädelmetall, glas och andra material. Fynden är dels tillverkade på platsen men kommer också från omgivningen, närliggande regioner och kontinenten. Platsen har varit ett politiskt och religiöst centrum av högsta rang. På platsen har ett residens för en hövding eller kung funnits. Varför uppstår denna plats under århundradet före Kristi födelse och hur kunde den äga bestånd genom hela den oroliga järnåldern? Det är frågor som jag ska försöka besvara. Jag tänker göra det genom att studera järnåldersboplatser i Uppåkras närområde. Människorna på dessa gårdar och byar bör ha påverkats och samspelat ekonomiskt och socialt med de styrande i Uppåkra. Min tes är att dessa gårdar är en viktig del av bakgrunden till Uppåkras existens. |
|
| Andersson, Stig | En vårdhistoria utifrån primärvårdsperspektiv med Värmland som exempel | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorDe stora epidemierna och vanliga sjukdomar beskrivs. Under större delen av historien tjänade de akademiska läkarna endast eliten. När vanligt folk blev sjuka vände de sig till lokala botare och jordemödrar eller till kringresande fältskärer, barberare och läkemedelskrämare. Prästerna pålades under 1700-talet ansvar för befolkningens hälsa. Fram till slutet av 1800-talet hade läkare och barnmorskor sitt arbete förlagt till patienternas hem. Hospital och sjukhus fungerade huvudsakligen som förvaringsplatser. Från sekelskiftet 1900 och framåt växte moderna, specialiserade sjukhus fram. Under 1800-talet gjordes en rad biomedicinska upptäckter och nya undersökningsmetoder utvecklades. Sjuksköterskeyrket etablerades och barnmorskor anställdes över hela landet. En livlig debatt om sexualitet, prostitution, aborter och preventivmedel tog fart för att nå sin kulmen under kommande sekel. 1900-talets stora kamp mot tuberkulos ges stor plats. Upptäckterna av sulfa, penicillin och insulin samt utveckling av läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdomar beskrivs och även de utvecklingsstördas och psykiskt sjukas eländiga situation. Kvinnornas del i sjukvårdens övervägande patriarkala historia hålls fram. Ett antal starka aktörer bland barnmorskor, tidiga kvinnliga läkare och sjuksköterskor presenteras.I den sista delen berättas om framväxten av den nutida primärvården med dess möjligheter och utmaningar. Där presenteras också den kritik som modern medicin utsatts för. |
||
| Ahlbom, Katinka | Kungliga biblioteket | Gesta Danorum med anteckningar av Olaus och Johannes Magnus | Övrigt | 2018 |
Beviljat belopp: 480 000 kronorKyrkomannen Olaus Magnus handskrivna skildring om Stockholms blodbad har återfunnits i ett unikt och tidigare okänt exemplar av den danska krönikan Gesta danorum. Gesta danorum (”Danernas bedrifter”) skrevs av historieskrivaren Saxo Grammaticus som verkade i Danmark under 1100-talet. Verket är i sig en av de viktigaste källorna till tidig dansk och skandinavisk historia, men det exemplar ur förstautgåvan från 1514 som KB förvärvat, har stor betydelse även för Sverige. Det har använts av bröderna Olaus och Johannes Magnus, som senare utgav egna viktiga verk om svensk historia. Omfattande marginalanteckningar på latin avslöjar vilka delar av Gesta danorum som särskilt intresserade de båda historieskrivande bröderna. Ännu mer anmärkningsvärt är att boken innehåller Olaus Magnus handskrivna vittnesmål över Stockholms blodbad år 1520 – förmodligen en av de första källorna till händelsen. Den kan sättas i relation till en liknande passage i hans stora verk "Historia om de nordiska folken". Både Olaus och brodern Johannes, som utgav "Alla göta- och sveakonungars historia", refererar dessutom flitigt till Saxo Grammaticus i sina verk. År 1519 skänktes deras arbetsexemplar till Birgittahuset i Rom. Därefter har boken på olika vägar hamnat i ett kartusiankloster i Avignon. I samband med franska revolutionen beslagtogs klosterbiblioteket, och förmodligen kom volymen sedan ut på bokmarknaden i mitten på 1800-talet. |
|
| Ralph, Bo | Svenska Akademien | Olaus Magnus "Historia de gentibus septentrionalibus", originalupplaga 1555 | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 100 000 kronor |
|
| Josephsson, Olle | Svenska Humanistiska Förbundet | Romarriket runt på 480 dagar. Årsbok Svenska Humanistiska Förbundet 2018 | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorBoken Romarriket runt på 480 dagar är disponerad som en fiktiv resa genom praktiskt taget hela det romerska riket. Syftet är att erbjuda läsare en lättläst beskrivning av det antika romerska riket i dess storlek och mångfald. Textens båda huvudpersoner, Quintus och Sextus, har inte försetts med några tydliga karaktärsdrag utan används främst i syfte att fokusera läsarens uppmärksamhet på olika platser längs resan. Samtidigt får de båda reagera på det som de ser. Därmed bidrar de till att läsaren kanske kan leva sig in i den verklighet som de båda fiktiva resenärerna kan ha upplevt under resan. Männens resa antas äga rum under senare delen av kejsar Antoninus Pius regering (han regerade åren 138–161 e.Kr.), dvs. resan ägde rum någon gång på 150-talet e.Kr. På den tiden stod det romerska riket ännu på höjden av sin makt. Själva skulle de båda resenärerna ha ansett att de reste i början på 900-talet, räknat som romarna gjorde med utgångspunkt i Roms grundläggning (som de daterade till år 753 f.Kr.). Bilder och kartor har lagts in i texten för att underlätta förståelsen för vad de båda männen upplevde på sin resa. Självklart återger dock bilderna det som finns att se i dag, inte det som resenärerna såg under sin resa. På liknande sätt är de kartor som presenteras resultatet av modern kunskap. Boken har 18 kapitel. |
|
| Hansson, Ulf R. | Svenska Institutet i Rom | Professor Axel Boëthius, Göteborg och (studiet av) antiken | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 240 000 kronorAnsökan avser en pilotstudie kring den klassiske arkeologen Axel Boëthius (1889–1969) som var en av huvudaktörerna i etablerandet av antikstudiet och dess tidiga professionella och institutionella historia vid Göteborgs högskola, sedermera universitet. Boëthius var också högskolans rektor under perioden 1946–51, under ett viktigt skede kort innan dess omvandling till universitet. Projektarbetet utgår från ett omfattande opublicerat arkivmaterial (korrespondens, anteckningar, fotomaterial etc.) av avsevärt institutionellt, disciplin- och lokalhistoriskt intresse. Då Boëthius var, och fortfarande är, ett stort namn internationellt, förväntas studien röna både nationellt och internationellt intresse. Pilotstudien lägger dock fokus på hans breda ledar-, forskar, och bildningsgärning vid Göteborgs högskola/universitet och i lokala kultur- och bildningskretsar i Göteborg. Särskilt intresse ägnas Boëthius omfattande kontaktnät och inblandning i högskolans omvandling till universitet. Resultaten kommer att redovisas i en vetenskaplig artikel samt en utställning i samband med firandet av Göteborgs Stads 400-årsjubileum och Göteborgs universitets 130-årsjubileum år 2021. Pilotstudien är en fristående del av ett större, flerårigt projekt som syftar till en systematisk kartläggning och kritisk analys av Boethius breda institutionella och professionella gärning och eftermäle samt fullständig digitalisering och elektronisk open access-publicering av Boëthius personarkiv. |
|
| Strannegård, Claes | Chalmers tekniska högskola | Från speciell till generell artificiell intelligens | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 414 000 kronorAlan Turing lade grunden för den moderna datorn på 1930-talet och byggde maskiner som kunde knäcka hemliga koder och spela schack. Därmed grundade han också forskningsområdet artificiell intelligens (AI). Under 2010-talet har AI genomgått en kraftig utveckling. Nu finns t.ex. program som kan köra bil, slå världsmästaren i go och skriva sammanfattningar av medicinska forskningsartiklar. Trots många imponerande framsteg är moderna AI-program fortfarande behäftade med stora begränsningar. Problem som är enkla för människor att lösa är ofta omöjliga för AI-programmen. Det finns t ex inga hushållsrobotar idag som kan hjälpa till med disk, tvätt och städning i våra hem. Däremot finns industrirobotar som klarar att arbeta i exakt tillrättalagda och förutsägbara miljöer. Problemet ligger i att moderna AI-program har en mycket begränsad anpassningsförmåga. Detta beror i sin tur på att de utrustas med en fix arkitektur som sedan tränas en gång för alla för att utföra en viss speciell uppgift. Därmed bygger man in kraftiga begränsningar i systemen redan från början. I detta projekt utgår vi från djurens enastående förmåga att anpassa sig till olika miljöer. Vår strategi är att efterlikna ett antal grundläggande mekanismer för hur djur lär sig och fattar beslut. I synnerhet efterliknar vi plasticiteten hos naturliga nervsystem, vilket ger en dynamisk arkitektur som ständigt anpassar sig till nya situationer. Projektet är ett samarbete mellan forskare från Chalmers och Harvard. |
|
| Gustafsson, Sofia | Linköpings universitet | Joen Petri Klints järteckenbok | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 152 625 kronorTexter från andra delen av 1500-talet ger ofta uttryck för föreställningen att naturfenomen såsom kometer, norrsken och vädersolar, utgör järtecken, som varslar om kommande olyckor. Även missbildningar hos människor och djur kunde uppfattas som järtecken, liksom fiktiva syner av drakar eller stridande turkar i skyn. Aktuell forskning har uppmärksammat att texter om järtecken oftast skrevs av företrädare för den protestantiska kyrkan och gav uttryck för uppfattningen att tecknen var sända av Gud för att varna för kommande syndastraff och i slutändan apokalypsen. Från att ha betraktats som ett löjeväckande intresse bland äldre tiders folk, har järteckenläran erkänts som en central komponent i den tidiga lutherdomen. I Sverige finns en handskrift skapad av Joen Petri Klint, som var kyrkoherde i Östergötland vid slutet av 1500-talet. På 400 sidor beskrivs här järtecken i ord och bild. Mina studier har påvisat det tydliga sambandet mellan denna och andra liknande texter från olika delar av Europa vid samma tid. Bladen i handskriften har bundits in i en helt annan ordning än den de ursprungligen låg i. Därför har jag på digital väg sökt återställa ordningen och funnit att handskriften huvudsakligen handlar om järtecken mellan 1550 och 1601, redovisade i kronologisk ordning. Projektet syftar till att färdigställa en transkription av handskriften samt att presentera min forskning om Joen Petri Klint och hans järteckenbok. |
|
| Kärfve, Fanny | Lunds universitet | Romerska hälsningar. En studie i pompejanska ingångsmosaiker | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 205 000 kronorFör den Pompeji-bekanta allmänheten är mosaiken med vakthunden och dess latinska inskrift Cave canem (Varning för hunden) en välkänd symbol från den romerska staden som ödesdigert begravdes i Vesuvius’ vulkanutbrott år 79. Mindre bekant är att denna ingångsmosaik inte är den enda i sitt slag från Pompeji. För den romerska ämbetsmannen utgjorde atriumhuset en plats för både privatlivet men också för offentlighetens ljus. Om morgonen kunde dörrarna till huset stå öppna och uppvisa ingången fauces liksom atriet, under exempelvis salutatio då husägaren uppvaktades av sina klienter. Somliga husägare valde att presentera sig redan vid tröskeln med ett mosaikgolv, vilket är fallet med ett 30-tal i Pompeji. I min doktorsavhandling i Antikens kultur och samhällsliv, Greeting the visitor in Pompeii. Roman fauces mosaics contextualised, har jag samlat ihop samtliga fauces-mosaiker i Pompeji med syfte att vinna ny kunskap om atriumhusets ingång som gränsland mellan gaturummet och det privatägda – båda offentliga sfärer, om än på olika sätt. De svart-vita mosaikerna är daterade från senrepublik till tidig kejsartid (ca. 80 f.Kr.–79 e.Kr.). Ikonografin inbegriper både figurativa och ornamentala motiv liksom latinska inskrifter. Utifrån studier av mosaikikonografi, ingångens funktion och husens placering i staden ställer jag huvudfrågan om huruvida mosaikerna mer än annan konstyttring reflekterade husägarens egen röst i en dialog med omvärlden. |
|
| Skott, Mia | Uppsala universitet | Tapetmakerskorna – självförsörjande och skickliga i 1700-talets Stockholm | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 116 667 kronorAvhandlingen ”Tapetmakerskorna – Självförsörjande och skickliga i 1700-talets Stockholm” bidrar med ny och fördjupad kunskap om kvinnors självständiga yrkesverksamhet under svensk tidigmodern tid. Ett av de viktigaste resultaten är att könstillhörigheten påverkade tapetmakerskornas verksamhet i mycket mindre grad än vad som kan förväntas utifrån tidigare forskning. Under mitten av 1700-talet målade och tryckte kvinnor tapeter i Stockholm, i eget namn och med tillstånd av hall- och manufakturrätten. I denna myndighets rika källmaterial finns bland annat registrerat tillståndens form och ibland villkor, tapetmakeriernas organisation och arbetsstyrka, och hur många tapeter som tillverkades. Med ytterligare material från manufakturkontoret och kommerskollegium, samt med biografiska källor kan jag teckna individuella porträtt över tapetmakerskorna och genomföra en djup komparativ genusanalys. Med hjälp av denna grundliga källgranskning besvarar jag frågor om både lag och praktik: - vilket juridiskt sammanhang befann sig tapetmakerskorna och hur var den genuskodad? - vilka var tapetmakerskorna och hur såg deras verksamhet ut? - hur kan tapetmakerskornas möjligheter och begränsningar förklaras (med hjälp genus- och intersektionalistisk teori)? - ur ett större teoretiskt perspektiv, varför fanns tapetmakerskorna överhuvud taget i en tillsynes mansdominerad yrkesvärld? |
|
| Jönsson, Love | Bok om keramikern Ryozo Miki | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorProjektet syftar till att publicera en bok om keramikern Ryozo Miki, en japansk-svensk keramiker född i Osaka 1942 och verksam i Sverige och Danmark sedan 1966. Trots sin halvsekellånga verksamhetstid i Skandinavien arbetar Ryozo Miki fortfarande i en typiskt japansk stil. Hans väldrejade, spänstiga stengodskärl pryds ofta av snabbt utförda kalligrafiska dekorer. I skulpturer och reliefer odlar han en något lättsammare, stundtals humoristiskt ådra med människor, fåglar och fiskar som återkommande motiv. Under sina år i Sverige och Danmark har Ryozo Miki haft separatutställningar på stora institutioner som Kunstindustrimuseet i Köpenhamn, Röhsska museet i Göteborg och Porslinsmuseet i Gustavsberg. Ändå har han förblivit någon av en doldis inom keramiken. Någon bok eller ens utställningskatalog om hans arbete har aldrig publicerats. Det är angeläget att Ryozo Mikis arbete dokumenteras i bokform. Boken skulle fylla en lucka i den befintliga litteraturen om efterkrigstidens svenska keramik och introducera ett särpräglat och originellt konstnärskap för en bredare publik. I den planerade boken om Ryozo Miki kommer både hans uppväxt och utbildning i Japan och hans yrkesverksamma liv i Sverige och Danmark att beskrivas. Författarna Love Jönsson och Petter Eklund har båda följt konstnärens arbete under flera år, och har tidigare, både enskilt och tillsammans, publicerat ett flertal böcker om modern och samtida keramik. |
||
| Malmstedt, Göran | Göteborgs universitet | En förtrollad värld | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorI ”En förtrollad värld” undersöks de bohuslänska trolldomsprocesserna 1669–1672 och de föreställningar om världen som utgjorde grunden för tron på trolldom och andra övernaturliga krafter, såväl före som efter tiden för de stora häxprocesserna. Framställningen bygger på de många uttalanden av vittnen och anklagade som återges i de detaljerade protokollen från rannsakningarna. De bohuslänska processernas utformning och förlopp behandlas i bokens inledande del, medan övriga delar tar upp olika aspekter av föreställningsvärlden och den dåtida verklighetsuppfattningen. Bland ämnens som behandlas kan nämnas uppfattningar om relationen mellan dröm och verklighet, föreställningar om skepnadsskiften, övernaturliga själskrafter och ordens magiska kraft samt de bilder av Gud och djävulen som framträder i vittnens och anklagades berättelser. |
|
| Botwid, Katarina | Lunds universitet | Gravfält och gårdar – om liv och död i svensk bronsålder | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 143 500 kronorI projektet Gravfält och gårdar – om liv och död i svensk bronsålder revitaliseras gravfältskeramik genom studier av material från Norrköpingsområdet. Just nu grävs nya boplatser fram. Möjligheten att koppla ihop de nya utgrävningarna med de tidigare beforskade gravfälten som Fiskeby och Ringeby samt stora bronsåldersboplatser som det närliggande Pryssgården gör projektet speciellt intressant. Undersökningen kastar nytt ljus över hantverkarna som arbetade och levde på gårdarna och som lade ned sina kremerade anhöriga i gravurnor. Området kring Bråvikens inlopp från Östersjön är känt för sina omfattande bronsålderslämningar och inte minst är det ett rikt hällristningsområde. Den nya metoden som används i projektet är hantverkstolkning vilken ger kunskaper om den forntida keramikern och hantverket. Analysen genomförs av sökanden själv som både är doktor i arkeologi och professionell keramiker. Att undersöka kunskapsnivån hos forntida keramiker har givit intressanta resultat, här kan nämnas att en tidigare undersökning av artefakter från Pryssgården visat att ett bronsåldersbarn redan i nioårsåldern utvecklat en god hantverksskicklighet. Genom metoden har helt nya tolkningar om hur kunskap förmedlats och barns betydelse i samhället kunnat få fäste i vår bild av bronsåldern i Sverige. Det praktiska forskningsfältet knyter an till en lång tradition av tvärvetenskapliga samarbeten och har tillsammans med naturvetenskapliga discipliner, öppnat för en ny och spännande arkeologi. |
|
| Bagge, Martin | Johan Runius visor och psalmer | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 158 000 kronorUtgåva av Johan Runius visor och psalmer, med melodier. Runius visor var avsedda att sjungas, men de flesta av melodierna är förkomna. Han har själv givit några melodianvisningar – andra melodier har sökts i samtida källor. En visbok med melodierna har hittills saknats, vi vill nu för första gången sätta in Runius i sitt rätta sammanhang, och ge musik och kulturintresserade människor en möjlighet att lära känna hans liv och poesi på riktigt, att på nytt sjunga visorna. Därför ges också en biografisk översikt över hans liv, samt en förklarande del kring den musikaliska kontexten och de miljöer där Runius verkade. Illustrationer och faksimiler ger rätt tidstrogenhet. En cd med tio visor medföljer boken. |
||
| Andersson, Tommy | Gotlands hällristningar | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 73 500 kronorProjektets syfte är att undersöka, dokumentera och diskutera hällristningarna på Gotland, och att publicera dessa. På Gotland finns för närvarande ca 60 kända hällristningar, varav tre bildristningar. Övriga är skålgropsförekomster. Vid en snabb genomgång har jag kunnat se att Gotlands hällristningar har en annorlunda placering och spridning jämfört t.ex. Orusts hällristningar i Bohuslän. Detta trots att även hällristningarna på Orust till övervägande del består av skålgropsförekomster. |
||
| Sjöberg, Daniel | Riksarkivet | Fisken i forskningen | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorBoken Fisken i forskningen tar sin geografiska utgångspunkt i Västsverige samt områdets naturliga interaktion med havsområdena Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och Atlanten samt tillhörande kustbygder. Det västsvenska och tvärvetenskapliga perspektivet på fiskets historia öppnar upp ett forskningsområde som varit eftersatt sedan andra världskriget. De stora sillfiskeperioderna har uppmärksammats, men fiskets historia är mer komplex och kännetecknas av rörlighet och anpassning samt förmågan att klara omfattande konjunktursvängningar. Fortfarande utgör Olof Hasslöfs avhandling Svenska västkustfiskarna: studier i en yrkesgrupps näringsliv och kultur från 1949 standardverket för fiskets historia. Hasslöfs arbete är encyklopediskt detaljerat vad gäller fiskets betydelse för samhällsorganisation och värderingar. Dock saknas ett nytt problematiserande och mångvetenskapligt perspektiv på fiskets historia som lyfter fram betydelsen av de många och avgörande kopplingarna som finns mellan länder runt Västerhavet. Publikationen kommer att lyfta fiskets praktiker samt hur fiskarna själva uppfattat sin arbetssituation. I samma anda vill publikationen också lyfta genusperspektivet och behovet av att i forskningen lyfta fram bland annat kvinnans roll i den maritima kulturen. Det är hög tid att fiskets problem blir belysta från skilda ämnesperspektiv och att kunskapen kring det mångfacetterade arkivmaterialet vidgas. |
|
| Due, Nina | Göteborgs kommun, Röhsska museet | Digitalisering av Otto Schulz arkiv i Röhsska museets samlingar | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 520 000 kronorI detta projekt digitaliseras och tillgängliggörs samlingar i Röhsska museets arkiv. Syftet är att möjliggöra designhistorisk forskning så att forskare och allmänhet kan studera Schulz verksamhet som formgivare, inredningsarkitekt, skribent och publicist. Schulz är idag främst ihågkommen som innehavare av Firma Boet, en anrik inredningsfirma i Göteborg. Storhetstiden var under 1920–1940-talen och butiken hade få motsvarigheter i Sverige. Många av Schulz inredningar publicerades i tidskriften Boet, en tongivande månadsskrift i ämnesfälten heminredning, hantverk och konstindustri, utgiven åren 1927–1938. Schulz var tidskriftens redaktör och han publicerade även kollegors formgivning, artiklar om designutställningar och annan bevakning av ämnesfältet. Flera av dåtidens tongivande kritiker medverkade med texter och jämte Svenska Slöjdföreningens tidskrift var tidskriften Boet ett viktigt debattforum i design- och inredningsrelaterade ämnen. Schulz drev under en period också en egen utbildning, Bo-studio, där unga par kunde utbilda sig i heminredning. Verksamheten var alltså omfångsrik och syftet med projektet är att arvet efter Otto Schulz och Firma Boet – 1600 akvareller och tidskiften Boet – blir sökbara på Röhsska museets hemsida. Innehållet i tidskriften Boet tillgängliggörs också genom föreläsningar och introducerade artiklar som publiceras på Röhsska museets hemsida. |
|
| Nordqvist, Bengt | Arkeologi offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 396 000 kronorUnder 2000–2004 och 2008–2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin – "de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid" och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk och populärvetenskaplig bok. De utförda metall analyserna visar att föremålen är tillverkade av synnerligen hantverksskickliga smeder. Isotop analyserna visar att de använda malmerna sannolikt kommer från delar av de brittiska öarna. Under 2017/2018 färdigställs två bokvolymer om Finnestorp. Det är praktverket (I och II) – "Fyndens i fokus" samt – En "Coffee Table Book". Med de kommande isotopanalyserna avses att göra analyser på hästtänder och på människotänder och ben. Syftet med dessa analyser är att belysa den viktiga frågan kring proveniens och geografisk rörlighet. En hemsida om Offerplats Finnestorp kommer att färdigställas under hösten 2017. |
|
| Hasslöf, J.O. Rune | Bohusläns Försvarsmuseum | Ryttare i Bohuslän | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorProjektet ”Ryttare i Bohuslän” behandlar tiden 1685 ̶ 1727 och kompletterar av Bohusläns Försvarsmuseum tidigare publicerade dokument. Forskningen, som pågått i ca tre år, har skett ideellt av f.d. officerare vid Bohusläns regemente. Uppgifter om Rutger von Aschebergs värvade ryttare och nyuttagna män, som indelades 1685 i Bohuslän som norra skvadronen av Riksänkedrottningens livregemente till häst, utgör utgångsvärde för projektets dokumentation. Uppgifterna har följts upp genom indelningarna 1689 och 1696. Fortsättningsvis har från rullor fram t.o.m. 1725 års uppgifter om befäl och ryttare, hemman, rot- eller rusthållare och andra fakta samlats häradsvis. Lantmäteriets kartor och handlingar har gett fakta om hemman och byar. Redogörelse för de bohuslänska ryttarnas deltagande i krig har samlats i ett särskilt kapitel. |
|
| Eliasson, Roger | Aeroseum | Flygande Tunnan – en unik pedagogisk interaktiv utställning | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorStiftelsen Aeroseum driver ett flygupplevelsecentrum i en 22 000 kvm stor underjordisk bergshangar. Berget är klassat som världsunikt av Statens Försvarshistoriska Museum. Anläggningen ligger för tredje året i rad som nummer 1 på ”Trippadvisor” (världens största resesajt) av alla museum i västra Sverige. Utställningskonceptet är uppbyggt för att trigga barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. |
|
| Husebye, Alexander | Föreningen Centrum för Näringslivshistoria | Svenska industridesignpionjärer – A&E design | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 138 000 kronorA&E Design är det äldsta fristående industridesignkontoret i Sverige. De två grundarna, år 1968, var Hans Ehrich och Tom Ahlström. Detta kontor har vid sidan av ergonomidesign i hög grad bidragit till att göra svensk design känd internationellt. A&E Design har haft och har ett stort antal uppdragsgivare både i Sverige och utomlands. Deras formgivning har väckt uppmärksamhet för sina estetiska och innovativa kvaliteter, vilket resulterat i åtskilliga designpriser och artiklar i tidskrifter, samt inköp till många museers permanenta samlingar, som Röhsska museet i Göteborg, Die Neue Sammlung i München, MoMA i New York och Nationalmuseum i Stockholm. Arbeten av dem har presenterats i de flesta internationella översiktsverk inom designområdet. Hittills har dock inte något samlat publicerats i bokform om denna intressanta epok i svensk industridesignhistoria. Ett av syftena med detta bokprojekt är att sätta in A&E Designs verksamhet i en kontext, beskriva relationen till samhällsförändringar och till den designdebatt som ägt rum under de snart 50 år som A&E Design existerat. Ett annat syfte är att ge en fördjupad inblick i designprocessen, vilket sällan görs i en tid så fixerad vid trender som vår. Flera av A&E Designs produkter från 1970-talet och 1980-talet tillverkas än idag – exempel på hållbar design. Museipallen Stockholm, ett uppdrag av Nationalmuseums dåvarande chef för konsthantverksavdelningen Helena Dahlbäck Lutteman, finns på tusentals museer och konsthallar runt om i världen. |
|
| Wennberg, Kåa | Allan Österlind – svenske konstnären som blev fransk | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorAllan Österlind (1855-1938), målare, tecknare, grafiker och skulptör. Efter studieår 1874-76 vid Konstakademin for Osterlind 1877 till Paris där han blev elev till skulptören P. J. Cavelier vid Ecole des Beaux-Arts. Han blev sedan verksam i Frankrike fram till sin död med undantag för studieresor till Italien och Spanien och sporadiska besök i hemlandet. Österlind var till en början mest verksam som skulptör men övergick i Frankrike snart till måleriet och blev framför allt en skicklig akvarellist. Närmast torde han kunna karakteriseras som en god representant för det franska naturalistiska friluftsmåleriet såsom det vid denna tid representerades av Bastien-Lepage och andra. Han målade såväl figurmotiv och porträtt som landskap. August Strindberg var en person som verkligen uppskattade Osterlinds måleri och han uttryckte sin hänförelse för Österlind, som han ansåg vara Sveriges kanske främste målare, “peut-être le premier peintre de Sude”. Den 15 januari 1895 tillkännagavs att Allan Osterlind tilldelats Hederslegionen — Frankrikes förnämsta orden, instiftad 1802 av Napoleon Bonaparte. |
||
| Günther, Stefan | Mölndals stad/Gunnebo slott | Gunnebo slott och den nyklassicistiska villans konstnärliga program | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 360 000 kronorNär Gunnebo slott stod färdigt 1796 var det en av landets mest påkostade herrgårdar med arkitektur och utsmyckning inspirerad av den senaste utvecklingen på kontinenten. Arkitekturen följde andra förebilder än den stockholmsbaserade, mer genomforskade, arkitekturen. Utsmyckningen följde ett konstnärligt program, som åren 1786–96 genomfördes av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg och den italienske skulptören Gioacchino Frulli, och utgör en av de mest betydande dekorativa cyklerna från 1700-talets andra hälft i Sverige. Gunnebos arkitekt C.W. Carlberg utvecklade ett självständigt formspråk i förhållande till arkitekterna i Stockholm – men vilka var Carlbergs förebilder? Alltsedan renässansen låg komplexa ikonografiska program – som hyllade byggherrens politiska, ekonomiska och intellektuella ambitioner – till grund för en byggnads utsmyckning. Programmen utarbetades i samarbete mellan byggherren och hans rådgivare, för vilket Gunnebo är ett påkostat exempel – men vilket var Gunnebos konstnärliga program? Trots dess betydelse är bakgrunden till en av 1700-talets mest framstående svenska byggnader i stort sett outforskad. Projektets syfte är att beskriva och analysera Gunnebos arkitekturhistoria och det konstnärliga programmet bakom dess utsmyckningar med utgångspunkt i en ikonologisk och komparativ studie av den samtida utvecklingen i Europa. Studien utmynnar i en monografi. Ambitionen är att publicera en rikt illustrerad volym för att öka kunskapen om anläggningen och dess värde. |
|
| Melberg, Arne | Madame de Sevigné i urval och översättning | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorMadame de Sevigné (1626–1696) blev berömd redan under sin livstid som brevskriverska. Det gällde brev till hennes många vänner som lästes upp i salongerna och bidrog till den livaktiga salongskulturen. Det gällde framför allt brev till hennes dotter, som 1671 flyttade med sin make till Provence. Madame skriver två långa brev till dottern varje vecka: innehållsrika, känslosamma brev, ovärderliga som bidrag till bilden av den franska aristokratins yttre och inre liv. Madames brev började ges ut efter hennes död. Under 1800-talet hada man kommit upp i 14 små band och hennes rykte bekräftades av Marcel Proust, som gärna citerar och anspelar på henne i sitt storverk På spaning efter den tid som flytt. Under 1900-talet har hennes rykte som levande klassiker befästs med monumentala franska utgåvor förutom översättningar till en lång rad språk. På svenska kom 1948 ett urval i översättning av Stig Ahlgren, en utgåva som sen länge är utgången och dessutom föråldrad. Föreliggande projekt syftar till ett översatt urval om ca 250 sidor, motsvarande ungefär en tiondel av hennes samlade brev. Man ser inte sällan hänvisningar till Madame de Sevigné också i det svenska litterära samtalet. Denna volym kommer att ge underlag till både hänvisningar och samtal. |
||
| Bergstrand, Thomas | Bohusläns museum | Marstrands kloster | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 563 000 kronorUnder 2017 genomförde arkeologer från Bohusläns museum en undersökning på Marstrand, Kungälvs kommun, då lämningar efter stadens medeltida franciskanerkloster påträffades. Fyndet bedöms ha en stor arkeologisk potential, och platsen har dessutom goda möjligheter att utvecklas till ett betydande besöksmål i ett kulturturistiskt sammanhang. Bohusläns museum vill få möjligheter att fortsätta den arkeologiska undersökningen under kommande år, 2018. Projektet omfattar även flera förmedlingsaktiviteter, vilka planeras genomföras i samarbete med Marstrands hembygdsmuseum. Bohusläns museum har som ambition att på några års sikt undersöka hela den aktuella klosterlämningen och etablera den som ett permanent besöksmål. |
|
| Nyberg, Gudrun | Konsthantverk & design – hundra år i Göteborg | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 129 000 kronorRöhsska museet, som är Sveriges enda museum speciellt för design, och Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) är två starka företrädare för ämnet konsthantverk och design i Göteborg. Då en bokserie om Göteborgs utveckling de senaste 100 åren planeras är det därför naturligt att en volym ägnas detta ämne. Boken blir en antologi med fyra författare/forskare som haft stark anknytning till Röhsska museet eller i övrigt till Kulturvetenskap i Göteborg. Grunden är en omfattande historik över Röhsska museet med fokus på hur inställningen till uppdraget har växlat under åren och varit avgörande för vilka föremål som samlats och vilka utställningar och andra aktiviteter som arrangerats. Ämnet exemplifieras och fördjupas i en artikel om den tidigt inköpta stora samlingen av japanska konstföremål, som i Norden kom att prägla synen på Japan som konstnation. Konsthantverket i Göteborg skildras genom en presentation av de kollektiv som har arbetat och i en del fall fortfarande arbetar med utställningar och försäljning, samt genom ett samtal mellan konsthantverkare från flera generationer som arbetar i olika tekniker. På senare år har mode framträtt som en viktig del av Röhsska museets uppdrag. Maud Fredin Fredholm var under 50- och 60-talen en stark företrädare för kläddesign i Göteborg och förtjänar den närmare presentation som ska ingå i volymen. |
||
| Hansson, Gunnar D. | Nyutgåva av Snorre Sturlusons Norska kungasagor I–III | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 70 000 kronorSnorre Sturlusons Heimskringla är vid sidan av de s.k. islänningasagorna det mest betydande prosaverket från nordisk medeltid. År 2014 utkom inom ramen för ett samnordiskt projekt en nyöversättning av samtliga islänningasagor under redaktion av Kristinn Jóhannesson, Gunnar D. Hansson och Karl G. Johansson: Islänningasgorna – samtliga släktsagor och fyrtionio tåtar I–V. Den svenska utgivningen möjliggjordes av stöd från Torstens Söderbergs Stiftelse. Snorres verk Heimskringla utkom i nyöversättning av Karl G. Johansson 1991–1993: Nordiska kungasagor I–III. Detta verk är sedan lång tid utgånget från det nu inte längre existerande Fabel Förlag – och endast delvis åtkomliga antikvariskt. I samarbete med Bokförlaget Anthropos planeras en nyutgåva av Snorres Nordiska kungasagor. Eftersom Islänningasagorna I–V nu är tillgängliga för läsare i nyöversättning är det vår önskan att också Snorres historiska krönikeverk skall göras tillgängliga för en större allmänhet och för undervisningsändamål. Den nya utgåvan kommer att få en delvis ny skepnad – med omslag av den svenske konstnären Roj Friberg. |
||
| Åkerblom, Claes | Seffle Möbelfabrik – AB String-Seffle: en företagsmonografi | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorSeffle Möbelfabrik grundades 1909. Ett antal möbelsnickare hade blivit arbetslösa i samband med storstrejken, och skaffade sig arbete genom att starta en arbetarägd fabrik. Fram till 1957 ägdes och drevs företaget av de 70-talet anställda. Med målmedvetenhet och intensiv marknadsföring växte företaget för att 1930 vara en av Västsveriges största möbelindustrier. 1957 såldes företaget till Kaj Bonnier/String Design AB. 1971 övertogs String-Seffle av Varia Industrier AB i Flen som under de här åren ägdes av Edvard Söderberg. Han var 1972–1976 även vd för String-Seffle. Företaget försattes 1979 i konkurs, varvid bolagsarkivet skingrades. Projektet syftar till att dokumentera Seffle Möbelfabrik och dess 70-åriga historia. Förutom en beskrivning av produkterna och verksamheten i Säffle ger dokumentationen en bild av utvecklingen inom svensk möbeltillverkning - från hantverk till rationell industri. Såsom många andra företag gjorde man på 1950-talet en storsatsning på design. 1960 gick var tredje möbel på export. String-Seffle var inte ensamma om att på 1970-talet drabbas av lågkonjunktur, ändrade konsumentvanor och konkurrens i form av en ökande möbelimport. Seffle Möbelfabrik tillhörde den grupp av möbelföretag som inriktade sig på högkvalitativa möbler. Resultatet av dokumentationen kommer att publiceras i bokform, med saklig text och ett rikt bildmaterial. Material och kunskap hämtas via arkiv och ett stort antal privatpersoner. |
||
| Bodensten, Erik | Lunds universitet | Offentlig diplomati och utländsk informationspåverkan i Sverige 1719–72 | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 247 000 kronorDetta forskningsprojekt handlar om hur en begynnande demokratisering i flera europeiska stater under 1700-talet på ett kvalitativt nytt sätt gjorde dessa sårbara för offentlig diplomati och utländska informations- och påverkanskampanjer. Syftet med projektet är att undersöka hur andra stater (Frankrike, Ryssland, Storbritannien och Danmark) sökte påverka den utrikespolitiska beslutsprocessen i en sådan demokratisk stat – det frihetstida Sverige (1719–72) – via inhemsk offentlig opinion. Analytiskt riktas fokus mot hur särskilt den utländska desinformationen cirkulerade i det svenska mediesystemet. Den övergripande frågan är hur offentlig diplomati användes gentemot opinion, väljare och folkvalda i Sverige under denna period. Genom att förena forskningsfälten internationella relationer, diplomatihistoria och mediehistoria ger detta projekt nya historiska perspektiv på ett viktigt samtida samhällsfenomen. |
|
| Sterner, Johan | Lunds universitet | Neandertalare och eld: Rutinmässiga eller opportunistiska användare? | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 145 833 kronorNär människan lärde sig kontrollera eld är omdiskuterat inom arkeologin. Det är en viktig fråga då eldkontroll enligt flera forskare definerar början på mänskligt beteende och kultur. De äldsta arkeologiska eldbevisen härstammar ifrån Afrika och dateras till tidig stenålder. Problemet med dessa eldfynd är att de är tvetydiga när det gäller samhörigheten med arkeologiskt material och därmed också om eldbevisen faktiskt är orsakade av de människoaporna som levde då. Under de senaste decenniet har Neandertalmänniskans relation till eld debaterats. Vad som orskat denna debatt är främst avsaknaden av eldproduktionsverktyg ifrån Neandertalboplatser samt att flera platser saknar spår av eld. Således har vissa forskare hävdat att Neandertalmänniskan inte själv kunde göra upp eld utan samlade in och använde när det fanns tillgängligt via naturliga bränder (den opportunistiska eld användnings hypotesen). I detta forsknings projekt utvärderas hypoteserna gällande Neandertalmänniskans relation till eld (rutinmässiga eller opportunistika användare) på ett stort källmaterial ifrån Västra Europa. I forskningsprojektet dokumenteras förekomst och avsaknad av eldspår ifrån Neandertalbosättningar och jämförs statistiskt med eldspår ifrån tidiga moderna människors boplatser. Denna jämförelse är tänkt att fungera som ramverk för hur hypoteserna rutinmässig kontra opportunistisk eldanvändning skall utvärderas då det är vedertagit att moderna människan använde och producerade eld rutinmässigt. |
|
| Öhrström, Åke | Livgardets historia | Livgardets historia | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorDen 14 januari 1521, på Felix bekännarens dag, valdes Gustav Eriksson (Vasa) av Öster- och Västerdalarnas folk till deras hövitsman och utsågs till ledare av befrielsekampen mot danskarna. Samtidigt tilldelades han en livvakt om ”sexton smocke unge karlar the honom thiena och på honom achta skulle”. Denna livvakt följde honom under hela befrielsekriget och omgav honom då han som konung Gustav anlände till Stockholm midsommaren 1523.Denna livvakt ses som ursprunget till dagens Livgarde vilket innebär att regementet under 2021 kommer att fira sitt 500-årsjubileum. Planeringen av dessa jubileumsaktiviteter har påbörjats och som en del i dessa ingår att komplettera den regementshistorik som finns vid infanteriet fram till 1976 och vid kavalleriet fram till 2000 med en beskrivning av utvecklingen 1977–2021. Detta kommer att ske i två band. Historieverken skall utformas så att det blir lättillgängliga för en bredare läsekrets men samtidigt vila på en vetenskaplig grund. |
|
| Planck, Brita | Förnuft eller känsla? Adel, kärlek och äktenskap 1750–1900 | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 30 000 kronorDet finns en vanlig föreställning att äktenskap förr inte hade med kärlek att göra. Att äktenskap handlade mer om allianser och egendom än individens lycka. Till detta kommer också föreställningen att äktenskap var något där individen hade föga att säga till om och att det var släkten som styrde i valet av äktenskapspartner. Ju högre stånd, desto större roll spelade gods och börd, och desto mindre inflytande hade individen över valet. Men stämmer det? År 2014 disputerade jag på avhandlingen "Kärlekens språk: adel, kärlek och äktenskap 1750–1900" som visade att pragmatism inte alls var den ledande principen vid ingående av äktenskap. Tvärtom var det kärleken som stod i centrum när giftermål diskuterades. Men resultatet ledde vidare till en annan frågeställning: menade man samma sak som vi när man talade om kärlek? I en ytterligare undersökning av två brevväxlingar mellan förlovade kunde jag visa att i den från 1700-talet stod känslan i centrum, medan breven från 1800-talet snarare kretsade kring relationsbyggande. Min avhandling har rönt stor uppmärksamhet (bland annat belönades den med Per Nyströms vetenskapspris av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg) och ämnet tycks intressera en bredare allmänhet. Eftersom upplagan på avhandlingar är liten, och dessa innehåller en hel del vetenskapliga resonemang av föga intresse för icke-historiker, kommer den nu att ges ut i en populärvetenskaplig version. |
||
| Nitenberg, Annelie | Västsvensk arkeologi | Härskare i liv och död. Maktstrategier i yngre järnålder | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 82 500 kronorAvhandlingsprojektet "Härskare i liv och död. Sociala exklusiviteter och maktstrategier i Vänerbygd under yngre järnåldern" försöker studera och fånga upp hur sociala eliter under vendel- och vikingatid uppnådde och vidmakthöll maktpositioner i Vänerbygden, men också övriga Skandinavien. Mellan åren 2000 och 2012 företogs årliga utgrävningar inom det arkeologiska forskningsprojektet Sunnerbyprojektet på en ö i Vänern i Västergötland. Sunnerbys mylla visade sig bära på en fantastisk historia med bl.a. en praktfull hövdingabegravning i en storhög och en storgård med hallbyggnad. Storhögar och storgårdskomplex med hallar är de kategorier av arkeologiska spår som utgör utgångspunkterna i avhandlingen. De materiella spåren av dåtidens händelser utgör det huvudsakliga källmaterialet, men skriftligt material (runinskrifter, Ynglingatal samt Beowulf) analyseras också utifrån en praktikorienterad och verbinriktad analysmetod. Syftet är således att studera hur de ledande samhällseliterna, genom specifika handlingar, en viss livsstil och med hjälp av socialt exklusiva ting, strategiskt verkade på den sociopolitiska arenan, hur de skapade och använde sig av en härskarideologi samt uttryckte och upprätthöll (förhandlade, bekräftade och omförhandlade) makt i en tid före riksbildningar och etablerade kungamakter. |
|
| Gunneriusson Wistman, Christina | Museiskapanden på det svenska konstfältet kring 1900-talets mitt | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 160 000 kronorForskningsprojektet behandlar svenskt museiväsende och museiskapanden i Sverige. Det syftar till att undersöka nya museer i Sverige vid mitten av 1900-talet. Ett flertal museer av olika karaktär öppnades då: regionala museer, personmuseer och t.ex. Moderna Museet. Utgångspunkten är grundandet av Moderna Museet. Hur fördes diskussionerna och vilken roll kan prins Eugens konstsamlande och Prins Eugens Waldemarsudde som öppnade 1948 ha spelat. Hur, och varför, tillkom andra museer? Den så kallade folkhemsperioden sammanfaller på ett ungefär med den tid detta projekt undersöker – är det relevant för tolkning och analys? En viktig del av undersökningen rör museernas samlingar av konst: hur har samlandet sett ut, vilken betydelse har konsten för samlingarna och för museet? Konstens sociala funktion är en faktor av synnerlig vikt. Konsten är självklar på Moderna Museet och Waldemarsudde, men får en annan roll att spela i de regionala museerna. Är museerna och samlingarna fortsatt angelägna och relevanta? Detta är några frågor undersökningen fokuserar, och som, egentligen oavsett hur de besvaras, kommer att bidra till berättelsen om svenskt museiväsende och museibildning och ge svar av vikt och värde också för vår tid. |
||
| Klackenberg, Dag | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2018 | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDe Svenska Historiedagarna är en ideell förening med syfte att skapa årligen återkommande tillfällen för kontakter mellan företrädare för den historiska forskningen, praktiker inom museivärlden och arkiv institutionerna, historielärare och en historieintresserad allmänhet. Föreningens ändamål är att i samverkan mellan medlemsorganisationer och andra medarrangörer svara för programverksamheten inom ramen för historiedagarna och utveckla dessa till ett årligen återkommande tillfälle för kontakter och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är tillgänglig för deltagare utan fackutbildning. För åtskilliga historielärare har Historiedagarna blivit den främsta, till och med den enda möjligheten till fortbildning, i synnerhet vad gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en unik och omvittnat uppskattad möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Flera av föreläsningarna publiceras i tryckt form. |
|
| Kleberg, Lars | Södertörns högskola | Den översatta dramatiken i Sverige. Kartläggning och bibliografi | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 52 350 kronorDramatiken har länge varit en central del av Sveriges kulturliv. Detta gäller också den översatta dramatiken, som tillfört nya idéer och estetiska metoder till den svenska teatern och det svenska kulturlivet. Studiet av den översatta dramatiken i Sverige kan därför ge intressanta inblickar i skilda tiders uppfattningar såväl om teatern och den översatta dramatiken som om konst och samhälle i stort. Ändå saknas en sammanhållen forskning kring den översatta dramatikens historia i Sverige. Också de mest grundläggande källorna – repertoarlistorna – har saknat en systematiserad genomgång. Idag finns knappast ens en tillfredsställande överblick över vilka översättare som har varit de mest betydelsefulla i vår teaterhistoria. Än mer begränsad är vår kunskap om vad de faktiskt har gjort då de fört in världslitteraturen i Sverige. Redaktionen för Svenskt översättarlexikon vill göra en omfattande inventering av den översatta dramatiska repertoaren på svenska teatrar ca 1750–1910. Syftet är att publicera en bibliografi med stor potentiell användbarhet för svenska teater- och litteraturhistoriker samt för den svenska översättningshistorien. Inventeringen av den otryckta översatta dramatiken kommer att samla ovärderlig kunskap för fortsatt forskning. Bilden av vår teater- och litteraturhistoria kommer att kunna vidgas och fördjupas på ett mycket väsentligt och hittills försummat område. |
|
| Nilsen, Andrine | Göteborgs universitet | Trä, människor och samhälle; sociala dimensioner på urbana byggnadsmiljöer | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 176 833 kronorAvhandlingen fokuserar på tidigmodern stadsbebyggelse i trä (ca 1400–1799) och dess sociala aspekter, främst inriktad på svenska förhållanden men också med en utblick i andra länder. Svensk träbebyggelse kan på många sätt representera ett tvärsnitt genom samhället från kojan, till borgargårdar och träslott. Trähus ses ofta som ruckel och obeständiga trots att hus finns bevarade från 1200-talet. Idag finns det endast ett fåtal tidigmoderna trähus kvar i våra städer, en konsekvens av 1960-talets rivningsfrenesi, därför utgör arkeologiska stadsundersökningar vår huvudsakliga källa till kunskap om dessa miljöer. Undersökningen omfattar hus byggda i; knuttimring, skiftesverk eller korsvirke. Forskning kring arkeologiska bebyggelselämningar och antikvariska undersökningar av de bevarade husen kan med fördel kombineras. Gårdsmiljöer i förhållande till stadens plan och infrastruktur undersöks. Trä var allestädes närvarande och hade en stor roll i skapandet av tidigmodern levnadskultur. Andra viktiga aspekter kring trästäder är deras roll i byggandet av nationalstaten. Under perioden skedde en förändring av det urbana samhället. Städer genomgick regleringar vilket innebar att husen och kvarteren fick flyttas för att passa in i en ny stadsplan med raka gator, vissa städer flyttades ur försvarssynpunkt och en rad nya städer etablerades. I kölvattnet av denna omorganisation i kombination med bränder och krig krävdes en storproduktion av hus där det flyttbara trähuset var avgörande. |
|
| Neuding Skoog, Martin | Stockholms universitet | I rikets tjänst – krig, stat och samhälle i Sverige 1450–1550 | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 87 500 kronorI avhandlingen visar Martin Neuding Skoog hur krig och krigsförberedelser påverkade den politiska utvecklingen och förändrade samhällsorganisationen i det svenska riket under perioden 1450–1550. I undersökningens institutionella analys presenteras för första gången en samlad och detaljerad bild av hur det senmedeltida svenska rikets krigsorganisation såg ut och på vilket sätt förändrade militära förhållanden med tiden också påverkade utvecklingen mot Vasadynastins tidigmoderna stat. I den omfattande empiriska undersökningen behandlas både frälsegruppen, kyrkoinstitutionen, städernas borgare, bönderna och det utländska krigsfolkets betydelse under perioden. I den större samhälleliga process som belyses, är övergången från en koordinerande till en organiserande stat det centrala temat. Undersökningens kronologiska avgränsning överbryggar på ett innovativt vis också den gängse periodiseringen av medeltid och tidmodern tid, så att nya perspektiv ges på en särskilt betydelsefull politisk övergångsperiod i Sveriges historia. Författaren visar t.ex. hur Gustav Vasas eliminerande av militära konkurrenter, innovativa resursutnyttjande och introducerande av en skattefinansierad krigsorganisation blev instrumentella för förmågan till politisk och dynastisk konsolidering i riket. Undersökningen utgör en viktig pusselbit för att belysa hur det svenska samhället i militärt och politiskt hänseende transformerades från ett medeltida rike till en tidigmodern stat. |
|
| Nilsson, Isabella | Kungl. akademien för de fria konsterna | Publicering av Konstakademiens s.k. 1806-års bibliotek | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 182 000 kronorÅren 2001 och 2007 kunde det internationellt betydelsefulla konst- och arkitekturbibliotek i Konstakademien konserveras och inrymmas i det rum som skapats av ledamoten Åke Axelsson tack vara generösa bidrag från Söderbergsstiftelserna. Samlingen har en helt unik kärna av studie- och undervisningsmaterial för elever och ledamöter från 1700-talet och tidigt 1800-tal och tjänar en av världens äldsta ännu verksamma skolor för arkitektur och biblioteket. 1806-års bibliotek rymmer cirka 1200 verk av betydande värde. För närvarande avslutas ett viktigt katalogiseringsarbete av samlingen som är möjligt genom stöd från Torsten Söderberg stiftelse. Denna katalogisering utförs av en av Sveriges främsta experter; Olof Kåhrström. Genom att denna omfattande katalog blir föremål för en tilltalande, illustrerad publikation ökar också vårt lands rykte inom internationell forskning, inom kulturhistoria och dess olika förgreningar konst-, lärdoms- och bokhistoria, men också hos bibliotek, antikvariat och auktionshus världen över. Denna katalog skulle erbjuda en överblick över ett representativt urval av den viktigare äldre konst- och arkitekturlitteraturen som databaser aldrig kan ge. Den tryckta skriften på omkring 600 sidor skall illustreras med vackra fotografier av frontespiser, illustrationer och bokvolymer. Den skall inledas med en kortare text om akademiens och samlingens historia. |
|
| af klinteberg, Kristina | Smycken som huvudsak | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 110 000 kronorEtt långvarigt intresse och samlande av såväl antika som moderna hårsmycken, med proveniens från stora delar av Europa, har gett en specialkompetens som infogas i allmän kulturhistorisk kunskap. Boken det resulterat i, "Smycken som huvudsak", ger därmed en intressant och pedagogisk överblick hur material- och kulturhistoria utvecklats inom fackområdet. Förklarande bilder kring tillverkning, design och bruk ger en levande inblick i de bredare samhällslagrens användning av hårsmycken i såväl glädje som sorg. Boken kombinerar teoretisk och praktisk lärdom som tilltalar både kunskapssökare och praktiska användare. Fackgranskare, enligt bilagor, har förutom att godkänna innehåll och språkdräkt även påtalat bristen av detta segment i befintlig litteratur och annan kunskapsspridning; såväl i svensk som engelskspråkig litteratur fokuseras enbart på de dyrbara kungliga smyckena och inte, som detta, på en bredare kulturhistoria och användning hos större grupper av befolkningen. |
||
| Fischer, Peter | Svenska Cypernexpeditionens vänner | Hala Sultan Tekke, Cypern: Prospektering av bronsåldersstaden och -hamnen | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorI internationella arkeologiska kretsar är den cypriska bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke som grävs ut av Söderbergexpeditionen under ledning av sökanden från Göteborgs universitet vida känd som en av de mest betydelsefulla under perioden 1600–1150 f.v.t. Hamnstadens skyddade läge gynnade långväga handel med kulturer runt medelhavet inkluderande Egypten men även med Mesopotamien, Centraleuropa och Norden. Cyprisk koppar från denna period har påvisats t.ex. på Öland, i Uppland och Värmland samt på Jylland. Syftet med detta delprojekt är att kartlägga bronsåldersstadens och hamnens utsträckning samt att söka efter eventuella skeppsvrak. Preliminära undersökningar under 2017 med ett flertal parallellt monterade magnetometrar på en vagn möjliggjorde en avsökningsbredd på 5 meter som tillät att undersöka ett 20 hektar stort område inom staden under en vecka. Målet för det kompletterande projektet är att 1. bestämma stadens totala yta genom fortsatt magnetisk prospektering som är snabb och effektiv men ger inte detaljer av begravda strukturer; 2. komplettera undersökningen av intressanta strukturer med georadar som ge en mer detaljerad information; 3. undersöka hamnen/skeppsvrak med magnetometer och georadar. Enligt cyprisk lag skyddas alla områden där antika lämningar kan påvisas genom prospektering. Projektets resultat kommer därför att bidra till att skydda vårt gemensamma kulturarv och att ge möjligheter att fortsätta en svensk arkeologisk tradition på Cypern som går tillbaks till 1920-talet. |
|
| Andersson, Kent | Klenoder från järnåldern – 30 arkeologiska fynd med dolda berättelser | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorMonografin "Klenoder" presenterar 30 utvalda föremål/fynd från järnåldern (ca 400 f.Kr.–1050 e.Kr.). De utvalda "klenoderna" sätts in i sitt kulturhistoriska sammanhang och med deras hjälp berättas om en tämligen okänd period i svensk historia. Framställningen inskränker sig inte bara till föremålens historiska kontext utan berättelserna omfattar även dem som hittat dem, de som forskat och tolkat dem och de som ställt ut dem i olika sammanhang. På detta sätt får läsaren dels förståelse för och kunskap om den historiska perioden järnåldern men också en insikt i hur historia ständigt tolkas och omtolkas. Och även hur museiföremål genom ny kunskap kan komma att rekonstrueras på nya sätt till följd av ändrade kunskapslägen. De "klenoder" som valt ut är allt från en guldhalskrage, en vendeltida hjälm från Vendel till ett oansenligt kinesiskt sidenfragment som hittas i en vikingatida grav på Birka. Men hjälp av föremålen/fynden stiftar läsaren bekantskap med dem som en gång använt föremålen men också med den tid de tillhör. Framställningen illustreras med en mängd bilder av föremål, undersökare, upphittare, utställningsbilder, fornlämningsmiljöer och personer som på något sätt kommit i kontakt med föremålen. Språket är avfattat för att attrahera en kulturhistoriskt intresserad allmänhet. |
||
| Lennartsson, Rebecka | Medeltidsmuseet | Bland dessa Sodoms murar. Prostitution i 1700-talets stad | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorÅr 1747 står Lena Cajsa Bohman, 17 år, inför rätta, anklagad av sin egen far snickarmästare Anders Bohman för olydnad. Snart bekänner hon kontakt med kopplerskan Lovisa von Plat. Det är upptakten till en både unik, detaljrik och förbryllande inblick i 1700-talets prostitution. Rättegångsmaterialet ger oss möjlighet att följa Lena Cajsa genom livet. I kombination med en mängd källor från 4 års forskning utgör det underlag för en både fyllig, bred och analytisk historia över prostitutionen i 1700-talets Stockholm, i en tid då ordet prostitution inte användes och allt utom- och föräktenskapligt sex var olagligt för både kvinnor och män. En patriarkal samhällsstruktur grundad i Guds bud avspeglades i lagarna. Horstigmat reproducerades på alla plan i samhället, från rättspraxis till en folklig tradition med groteska ”hordikter”. Samtidigt kunde en ung flicka ur borgarklassen leva mer eller mindre öppet som "publik", och ändå undkomma straff och gifta sig adligt. Med ett mikroperspektiv och i jämförelse med 1800-talets reglementerade prostitution blir bilden av 1700-talets Stockholm mer mångfacetterad. Medan andra tidigmoderna stigman – rackaren, bödeln, häxan – har vittrat bort med förändrade lagar och normer, består horstigmat. Projektet söker förklaringar till varför horstigmat överlevt såväl upplysning som romantik, modernitet och sexuell revolution, och ger ny kunskap till en märkligt ohistorisk samtida prostitutionsdebatt. |
|
| Norrby, Göran | Maktens rivaler | Övrigt | 2017 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorI boken "Maktens rivaler 1755–1792" utreds den uppslitande kampen om den politiska makten i Sverige mellan kungahuset och Riddarhuset – om riksdagsmakt eller kungligt envälde – som pågick oavbrutet under fyrtio år, från frihetstidens ständervälde till gustavianskt envälde. Kampen fördes ibland öppet, ibland i det fördolda, men var alltid högst levande. Striden bedrevs dessutom med överraskande smutsiga medel från båda sidor: upprepade grundlagsbrott, militärledda statskupper och landsförrädiska sammansvärjningar från den ena parten, korruption, politiska domstolar och intriger i det fördolda från den andra. Utredningen fokuserar på de fyra personligheter, som stod i centrum för konflikten: drottning Lovisa Ulrika, hennes son Gustav III, Riddarhusets ledare Axel von Fersen och ”ränksmidaren” Carl Fredrik Pechlin. |
||
| Olsson, Agnets | Styrsö församling | Styrsö kammarsolister | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 30 000 kronorStyrsö kammarsolister 2016 |
|
| Neijman, Thomas | Stockholms universitet | Motståndarna vid striden om Gotland 1361 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 80 000 kronorDen 27 juli 1361 stod ett slag utanför Visbys ringmur. En gotländsk här försökte försvara sin ö. Deras motståndare var den danske kungen Valdemar Atterdag med sin erfarna här. Gotlänningarna led ett svårt nederlag. Om slagets brutalitet vittnar lämningarna från massgravarna. Större delen av gravarna grävdes upp under tidigt 1900-tal. Från 1361 till idag har det funnits olika sägner om händelserna. Dessa har utvecklats över tiden. I det moderna historiebruket är framställningen ofta att gotlänningarna var illa rustade med gammal utrustning samt oorganiserade. Den danska hären får den motsatta beskrivningen, i positiva ordalag. Frågan är om detta historiebruk är rättvisande? Detta projekt försöker på nytt närma sig källorna från händelserna 1361. Detta med en kombination av undersökningar av det skriftliga- och det arkeologiska källmaterialet. Genom att använda nya vetenskapliga analysmetoder, som isotopanalyser, kan ny information fås ur det arkeologiska materialet. Analyser på de individer där man kan koppla utrustning till just den individen ger vital information; om varifrån de härstammar. Detta ger en ny bild av de härar som möttes och en ny bild av den historiska händelsen. |
|
| Keränen, Andreas | Göteborgs universitet | Om metriska zeugman i förklassisk latinsk vers | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 239 167 kronorÄmnet för min doktorsavhandling behandlar s.k. metriska zeugman i den förklassiska latinska versen. Termen zeugma är grekiska för ”ok” och betecknar ett ställe i versraden där en ordgräns undviks eller är villkorad. Min utgångspunkt är att dessa metriska zeugman är språkliga fenomen direkt kopplade till latinets prosodi och inte versmetriska finesser, såsom de oftast beskrivs i äldre litteratur. Ett åskådligt exempel utgör Meyers zeugma i den jambiska versen. En jamb består av en kort + lång stavelse = (u ‒). Den korta stavelsen kan ersättas av en lång stavelse och bildar då en spondé = (‒ ‒). Spondén får däremot helst inte utgöra slutet av ett ord. Exempelvis i följande spondétunga verssekvens (Ne̅ptu̅́-)(-nu̅m Vi̅r-)(-tu̅́te̅m) (Vi̅cto̅́-)(-rĭām) förekommer ett brott mot Meyers zeugma, nämligen -tu̅́te̅m. Som synes hamnar ordaccenten här till vänster i versfoten, till skillnad från övriga versfötter där accenten hamnar till höger. Detta är en följd av den latinska accentregeln. Den stipulerar att näst sista stavelsen ska accentueras om denna är lång. Genom att eftersträva att accenterna hamnar till höger i varje jambisk fot blir den metriska strukturen som sådan att en spondé mycket sällan åtföljs av en ordgräns. Meyers zeugma kan alltså förstås och beskrivas som ett accentfenomen. Metriska zeugman som denna ger oss således värdefulla ledtrådar om hur det latinska språket en gång uttalades och rytmiserades. |
|
| Pedersen, Daniel | Stockholms universitet | ”Kära son, vi skriver från vagnen…”: Några röster från Jászberény | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 102 917 kronorProjektets titel är inledningen på ett litet kort som återfanns längs järnvägsspåren i Jászberény. Det är ett föräldrapar som skriver till sin son för att berätta att de sitter på tåget för att deporteras. Kortet kastades från vagnen och någon fann det på banvallen. Ett kort sonen genom en vänlig medmänniska slutligen fick i sin hand. Idag återfinns det i Tomas Kertész samling som med sina över tusen fotografier, intervjuer och annat material (dockor, dokument etc.), dokumenterar det judiska livet i den ungerska staden Jászberény. Arkivet är resultatet av ett arbete som pågått i 20 år insamlats av Kertész (bibliotekarie vid Stockholms universitet) och utgör en enorm dokumentation över det judiska livet i Jászberény fram till och med Förintelsen. Både staden och dess judiska befolknings liv utgör en spegel, ett slags mikrohistoria som visar på hela det tragiska ödet som drabbade den ungerska judenheten, men också det mångkulturella liv som var typisk för många städer i Centralueuropa vid tiden före andra världskriget. Boken återberättar några familjers öden. Vissa överlever, andra flyr eller gömmer sig. De flesta mördas dock av nazisterna. Genom att knyta samman några familjers öden kommer man att kunna se hur familjers liv vänds upp och ned genom nazisternas raspolitik och deportationer. Boken kommer ha fem huvudsakliga kapitel där de olika familjernas bakgrund presenteras. I ett avslutande kapitel presenteras Kertész själv och hans arbete med att skapa denna unika samling. |
|
| Persson, Fabian | Linnéuniversitetet | Att leva i maktens hus: En kartläggning av boende på Stockholms slott | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 295 000 kronorAtt vara närvarande har betydelse och allra mest närvarande är den som lever i ditt hem. I det kungliga slottet i Stockholm från Gustav Vasa till slottsbranden 1697 levde ett antal människor i samma hus som kungen. Idag har det kanske ingen större betydelse vem som bor under samma tak som kungen men under 1500- och 1600-talen var kungamakten stark och personlig. De som levde på slottet bodde nära personer som utövade mycket stor makt. Att leva vid maktens sida innebar potentiell makt men också att man kunde påverka kungamaktens attityder och dess kunskap om världen utanför slottsmurarna. |
|
| Günther, Stefan | Mölndals stad/Gunnebo Slott | Gunnebo slott och den nyklassicistiska villans konstnärliga program | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 450 000 kronorNär Gunnebo slott stod färdigt 1796 var det en av landets mest påkostade herrgårdar med arkitektur och utsmyckning inspirerad av den senaste utvecklingen på kontinenten. Arkitekturen följde andra förebilder än den stockholmsbaserade, mer genomforskade, arkitekturen. Utsmyckningen följde ett konstnärligt program, som åren 1786–1796 genomfördes av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg och den italienske skulptören Gioacchino Frulli, och utgör en av de mest betydande dekorativa cyklerna från 1700-talets andra hälft i Sverige. Gunnebos arkitekt C.W. Carlberg utvecklade ett självständigt formspråk i förhållande till arkitekterna i Stockholm – men vilka var Carlbergs förebilder? Alltsedan renässansen låg komplexa ikonografiska program – som hyllade byggherrens politiska, ekonomiska och intellektuella ambitioner – till grund för en byggnads utsmyckning. Programmen utarbetades i samarbete mellan byggherren och hans rådgivare, för vilket Gunnebo är ett påkostat exempel – men vilket var Gunnebos konstnärliga program? Trots dess betydelse är bakgrunden till en av 1700-talets mest framstående svenska byggnader i stort sett outforskad. Projektets syfte är att beskriva och analysera Gunnebos arkitekturhistoria och det konstnärliga programmet bakom dess utsmyckningar med utgångspunkt i en ikonologisk och komparativ studie av den samtida utvecklingen i Europa. Studien utmynnar i en monografi. Ambitionen är att publicera en rikt illustrerad volym för att öka kunskapen om anläggningen och dess värde. |
|
| Husebye, Alexander | Föreningen Centrum för Näringslivshistoria | Svenska industridesignpionjärer – A&E design | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 536 000 kronorA&E Design är det äldsta fristående industridesignkontoret i Sverige. De två grundarna, år 1968, var Hans Ehrich och Tom Ahlström. Detta kontor har vid sidan av ergonomidesign i hög grad bidragit till att göra svensk design känd internationellt. A&E Design har haft och har ett stort antal uppdragsgivare både i Sverige och utomlands. Deras formgivning har väckt uppmärksamhet för sina estetiska och innovativa kvaliteter, vilket resulterat i åtskilliga designpriser och artiklar i tidskrifter, samt inköp till många museers permanenta samlingar, som Röhsska museet i Göteborg, Die Neue Sammlung i München, MoMA i New York och Nationalmuseum i Stockholm. Arbeten av dem har presenterats i de flesta internationella översiktsverk inom designområdet. Hittills har dock inte något samlat publicerats i bokform om denna intressanta epok i svensk industridesignhistoria. Ett av syftena med detta bokprojekt är att sätta in A&E Designs verksamhet i en kontext, beskriva relationen till samhällsförändringar och till den designdebatt som ägt rum under de snart 50 år som A&E Design existerat. Ett annat syfte är att ge en fördjupad inblick i designprocessen, vilket sällan görs i en tid så fixerad vid trender som vår. Flera av A&E Designs produkter från 1970-talet och 1980-talet tillverkas än idag – exempel på hållbar design. Museipallen Stockholm, ett uppdrag av Nationalmuseums dåvarande chef för konsthantverksavdelningen Helena Dahlbäck Lutteman, finns på tusentals museer och konsthallar runt om i världen. |
|
| Sjöström, Oskar | Stockholms universitet | Äran och kriget: orsaker bakom 1700-talets svenska anfallskrig | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 205 000 kronorUnder 1700-talet inledde Sverige tre anfallskrig: mot Ryssland 1741, Preussen 1757 och återigen Ryssland 1788. I historieskrivningen har rationaliteten bakom angreppen kraftigt ifrågasatts. Rikets militära och ekonomiska styrka var aldrig tillräcklig för att gå i krig och därför ändade allihop i kostsamma misslyckanden. Orsaken till att krigen ändå inträffade brukar av hävd förklaras på hybris eller inkompetens hos beslutsfattarna själva, som påståtts ha varit förblindade av storhetsdrömmar och därmed misstagit hopp för verklighet. I avhandlingen ifrågasätter jag detta synsätt genom att anamma ett kulturhistoriskt perspektiv på ett annars klassiskt statspolitiskt ämne. Framför allt har jag analyserat hur samtida föreställningar om heder och ära inverkade på tänkande och praktik vid dessa händelser. I samtliga fall – hävdar jag – var värnandet av Sveriges heder den centrala drivkraften att gå i krig. Krigen var därför ingen konsekvens av odugliga kungar eller statsmän, utan tvärtom ändamålsenliga utifrån sin kulturhistoriska kontext. Resultatet av forskningen innebär att många vedertagna uppfattningar om tidigmodern politik kommer att kunna nyanseras. Avhandlingen bidrar därmed till djupare förståelse av de politiska processer och beslut i det förgångna som för en modern betraktare kan framstå som svårbegripliga eller irrationella. Därutöver kastar den nytt ljus över några av den svenska historiens mest bortglömda händelser. |
|
| Dierks, Michael | Tyska S:ta Gertruds församling | Dokumentation och restaurering av den historiska Åkerman & Lund-orgeln 1884 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorVid den stora tornbranden i Tyska kyrkan oktober 1878 totalförstördes tornet, orgeln och läktaren. En ny orgel projekterades av orgelbyggaren Per Larsson Åkerman och stod färdig 1884. Denna orgel var typisk för svensk samtida orgelbyggartradition, med såväl klangliga som tekniska lösningar inspirerade av tyska, franska och engelska orgelbyggare, en del av de unika i Sverige. Trots det förhållandevis ringa antalet stämmor var orgelns klang symfonisk och orkestral. Denna orgeltyp kom att starkt ifrågasättas av den i Tyskland under 1920-talet uppståndna ”Orgelbewegung” – Orgelrörelsen (som enklast kan beskrivas som orgelhistoriens ”Tillbaka till naturen”). I denna anda omgestaltades orgeln år 1959 då man ersatte ett antal typiskt romantiska, i klangen mjuka register med mer skarpt och ”barockmässigt” klingande stämmor (t.ex. Spetsflöjt och Krummhorn). År 1971 fattades beslut om att bygga en helt ny orgel i orgelrörelsestil. Under 1960- och 1970-talen gick en våg fram över många romantiska orglar, vilka skrotades och ersattes av hantverksmässigt undermåliga instrument. I Stockholms Stift bevarades bara tre orglar från det sena 1800-talet. Åkerman-orgeln i Tyska kyrkan magasinerades i församlingens källare år 1972. Planer är nu att dokumentera, restaurera och komplettera, och att återuppsätta historiska Åkerman-orgeln. Därmed kommer även kyrkorummets arkitektoniska homogenitet att återställas. I samband med invigningen ska en vetenskaplig dokumentation om orgeln publiceras. |
|
| Nilsson Schönborg, Göte | Göteborgs universitet | Handelskontakter mellan Sverige och Kina under 1700-talet | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 205 000 kronorFärdigställande av avhandling inom ämnet historisk arkeologi. Projektet syftar till att ge en bild av Sveriges handelskontakter med Kina under 1700-talet, dvs. under Svenska Ostindiska Kompaniets tid. I forskningen används dels arkeologiskt material, skriftligt källmaterial och personhistoriska uppgifter för att se en spridningsbild av främst porslinsimporten under denna period. |
|
| Dierks, Michael | Tyska S:ta Gertruds församling | Minnestavla klockspel | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorUppsättning av en minnestavla om klockspelet och dess restauration och förstoring år 2008. |
|
| Lagerkvist, Cajsa | Mölndals stadsmuseum | Platser – medskapande historia i närmiljön | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 680 000 kronorProjektet har som syfte att öka medvetenheten om det historiska djupet i närmiljön och stimulera en gemensam känsla av ansvar för en plats och dess utveckling. Projektet vill vidareutveckla metoder för att inkludera invånarna i ansvarstagandet för våra kulturarv och därigenom också bidra till kulturarvssektorns utveckling. Genom att sammankoppla bebyggelsehistoriska perspektiv med den mänskliga erfarenheten och individuella berättelser, samt dokumentera nutidens relationer till och berättelser om platser i Mölndal, berikas Mölndals stadsmuseums lokalhistoriska samling och arkiv. Utifrån nya och uppdaterade kunskaper om kulturmiljöer i Lindome, Kållered och Mölndal redovisas resultaten i en kunskapsgedigen och lustfylld publikation som är tillgänglig för en bred allmänhet. Inom projektet skapas dessutom platsspecifika gestaltningar av historisk tid med hjälp av ny teknik. |
|
| Nordby, Peter | Riksarkivet | Landsarkivets arkivbestånd från den privata sektorn | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 157 500 kronorEn huvuduppgift för den statliga arkivorganisationen är att bevara och tillgängliggöra statliga myndigheters allmänna handlingar, som enligt lag är en del av det nationella kulturarvet. Riksarkivets avdelningar har också möjlighet att ta emot arkiv från den privata sektorn (s.k. enskilda arkiv), dvs. från företag, föreningar, privatpersoner, släkter, gårdar, stiftelser m.m. För att öka användningen och visa på forskningspotentialen lyfts ofta myndigheters arkiv fram, vilket inte är lika vanligt i fråga om de enskilda arkiven. Boken ”Ett västsvenskt kulturarv: de enskilda arkiven i Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg” syftar till att ge en fördjupad redogörelse för Landsarkivets arkivbestånd från den privata sektorn, huvudsakligen i Västra Götalands län. Läsaren får en beskrivning av de enskilda arkiven ur ett antal olika perspektiv, en inblick i hur de hanterats och förståelse för arkivens historiska sammanhang. Bokens ambition är också att belysa arkivbegreppet genom att diskutera några så kallade arkivlandskapsspår i tid och rum. Förutom övergripande uppgifter om Landsarkivets 2 200 enskilda arkiv, som omfattar drygt 22 000 hyllmeter, presenteras ett stort antal nedslag i arkivhandlingarna med exempel på innehållet. Riksarkivet vill vara en naturlig del av forskningens infrastruktur, och med bokens hjälp lyfter författaren fram forskningspotentialen, såväl för privatpersoner, släkt- och hembygdsforskare som akademisk forskning. |
|
| Ohlsson, Jon | Stockholms universitet | ADHD, högfungerande autismspektrumtillstånd och stöd i karriärvalsprocessen | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 1 402 008 kronorADHD och högfungerande autismspektrumtillstånd är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som kan innebära olika svårigheter för den som är bärare av diagnosen. ADHD kan innebära koncentrationsproblem, hyperaktivitet, impulsivitet etc. Högfungerande autismspektrumtillstånd (tidigare kallad aspbergers syndrom) kan innebära svårigheter vid sociala kontakter, stort fokus på specialintressen, språksvårigheter etc. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ofta svårt att ta sig in på arbetsmarknaden idag. Syftet med studien är att undersöka hur personer med diagnoserna ADHD respektive högfungerande autismspektrumtillstånd upplever att karriärvalsstödjande verksamhet, såsom studie- och yrkesvägledning och arbetsförmedling, borde vara upplagd för att möta deras behov. Studien ska svara på frågor om såväl samtalsmetod som annat bemötande från den professionella samtalsledaren samt individens egna referensramar kring karriärvalspåverkande faktorer. Undersökningen genomförs med hjälp av biografiska intervjuer med personer över 18 år. |
|
| Emanuelsson, Anders | Landet mellan Älven och Idefjorden ca 500–ca 1520 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorEn omfattande undersökning av de områden som utgör det nuvarande landskapets Bohuslän med utgångspunkt i ett bebyggelse-, agrar- och ekonomiskhistoriskt perspektiv. Projektet är inte bara omfattande vad gäller undersökt tidsperiod utan även när det gäller detaljnivån. Allt tillgängligt källmaterial för perioden granskas och då inte bara traditionella historiska källor såsom jordeböcker, lagar, diplom, litterära källor, kartor med mera utan även arkeologiskt material, ortnamn, dialektforskning, etnografiska källor, konsthistoriskt material (främst kyrkor) samt en del källor av naturvetenskaplig art. Projektets resultat publiceras i två band; ett band som behandlar perioden från ett mer översiktligt perspektiv samt ett band med detaljerade bebyggelse- och agrarhistoriska kartor och tabeller på sockennivå. De bägge verken innehåller tillsammans över 100 kartor och ett 50-tal bilder/illustrationer. Projektet är inte bara regionalhistoriskt utan områdets geografiska läge innebär oundvikligen att den allmäna historiska utvecklingen i Skandinavien under perioden tas i beaktande. |
||
| Eliasson, Roger | Aeroseum | Kalla kriget | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 130 000 kronorAeroseum startade 2010 ett projekt att öppna flygupplevelsecentret/museet för undervisning. År 2013 gick projektet över till att Aeroseum skall bli ett Sceince Center. Detta innebar att våra olika arbetsstationer fick byggas om för att uppfyll ny krav. En av de största och tidigaste arbetsstationerna var de som behandlade Kalla Kriget. Under året har dessa börjat byggas om. Nu visar det sig att intresset för detta historieområde var mycket större än vi planerade för. För att kunna ta emot det större intresset från lärare och elever (samt vanliga besökare, elever från studiecirklar m.m.) måste utställningarna utökas samt att även ta till vara berghangarens unika konstruktion. Det totala besöksantalet till Aeroseum har ökat mycket, delvis beroende på att vi är utsedda till ett av de bästa besöksmålen i Västra Sverige (enligt www.Tripadvisor). |
|
| Olsson, Irja | Riksförbundet Finska Krigsbarn | Jubileumsbok med berättelser skrivna av finska krigsbarn | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorEn jubileumsbok med berättelser hur det var att komma hit till Sverige som ett finskt krigsbarn och hur det gick sedan. |
|
| Nordqvist, Bengt | Offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 427 200 kronorUnder 2000–2004 och 2008–2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin – "de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid" och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk och populärvetenskaplig bok. De utförda metall analyserna visar att föremålen är tillverkade av synnerligen hantverksskickliga smeder. Isotop analyserna visar att de använda malmerna sannolikt kommer från delar av de brittiska öarna. Under 2016/2017 färdigställs två bokvolymer om Finnestorp. Det är praktverket (I och II) – "Fyndens i fokus" samt En "Coffee Table Book". Med de kommande isotopanalyserna avses att göra analyser på hästtänder och på människotänder och ben. Syftet med dessa analyser är att belysa den viktiga frågan kring proveniens och geografisk rörlighet. En ny hemsida om Offerplats Finnestorp kommer att färdigställas under hösten 2016. |
|
| Andersson, Christer | Projektgruppen för arkeologiska undersökningar av Ås kloster | Ås kloster – projektplan för fas 2 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 120 000 kronorI floden Viskans dalgång ca 15 km norr om Varberg på en höjd inom synhåll från Klosterfjorden låg under medeltiden ett cistercienserkloster som hade grundats 1194 av munkar från Sorö kloster på södra Själland. Klostret, som kunde komma till stånd efter landdonationer från den både andligt och världsligt mäktige ärkebiskop Absalon, kom att utvecklas till en verklig maktfaktor och dess byggnader uppförda i tegel anses ha tillhört de största i Halland. När Ås kloster stod på höjden av sin utveckling omfattade ägorna drygt 250 gårdar i Norra Halland. Numera syns inga rester av klostret ovan mark. Efter reformationen bröts kyrkan och övriga byggnader ner och tegelstenarna återanvändes till reparation av Varbergs fästning. I början av 1800-talet uppfördes huvudbyggnaden till en kungsgård inom klosterområdet. Unikt är, att inga arkeologiska utgrävningar överhuvudtaget hade utförts på klosterkullen innan projektet startade, vilket innebar att såväl klostrets läge som dess omfång var helt okänt. Åsklosterprojektet gjorde utgrävningar år 2011 och 2012 i delar av östra längan efter att klosterplanen till stora delar blivit känd genom markradarundersökningar år 2009 och 2010. År 2013 genomfördes en utgrävning väster, sydväst och söder om Kungsgården. Syftet med fas 2 är att binda ihop dessa delar till en enhet genom utgrävningar under tre år med början 2018. Anslagsansökan avser forskningsinitiering, nätverksarbete och seminarier under 2017 för framtagande av en projektplan. |
|
| Nilsson, Andreas | Lunds universitet | Kunskapens väg | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 80 000 kronorDet Skandinaviska bronshantverket under bronsåldern har diskuterats i många olika sammanhang otaliga gånger. Den diskussionen kan fortsätta tack vare nya upptäckter och nya sätt att undersöka materialet. Jag undersöker bronsålderns bronshantverk och främst hur tillgängligt bronshantverket har varit för människor i framför allt södra Skandinavien. Har det varit en teknologi som varit tillgänglig för många eller har hantverkarna hållit på sin kunskap och bara spridit teknologin vidare till utvalda personer? Vilka vägar har teknologin och kunskapen tagit? Fanns det utrymme för lokala deltidsbronsgjutare eller krävde teknologin så mycket kunskap att hantverkaren var tvungen att vara specialist? Detta är frågor jag närmar mig genom att undersöka de olika stegen i hantverket genom Chaîne opératoire. Genom att bryta ned och diskutera de olika stegen i hantverket hoppas jag kunna närma mig bronshanverkarna och deras skicklighet. Jag undersöker även gjutdeglar, gjutformar och annan teknisk keramik. Mitt största material ligger dock i holkyxor. Den enskilt största artefaktgruppen av brons från skandinavisk bronsålder och en typ av föremål som måste klassas som vardagsföremål. |
|
| Carlsson, Carl Henrik | Judarnas historia i Sverige | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorSyftet är att författa en bok (populärvetenskaplig/vetenskaplig syntes) om judarnas historia i Sverige som ska sammanfatta vad vi idag vet om detta ämne. Målgruppen är alla med intresse för svensk historia i allmänhet och svensk-judisk historia i synnerhet, vare sig de är forskare, lärare, studenter, elever eller tillhör en intresserad allmänhet. Det finns ett mycket stort behov av en sådan syntes. Den senaste skrevs av professor Hugo Valentin i början av 1960-talet (249 sidor) och byggde i stor utsträckning på forskning utförd omkring år 1920. Intresset för svensk-judisk historia har ökat starkt under senare år och forskningsfältet har vuxit starkt. Den svensk-judiska befolkningsgruppen är numera en av fem erkända nationella minoriteter. Den har haft stor betydelse för svensk historia, samhällsutveckling och kulturarv med en korsbefruktning som får sägas ha varit framgångsrik. Den är av olika skäl ett idealiskt objekt för generella studier om minoriteter, integration, diskriminering, identitet m.m. Även ur ett internationellt perspektiv är en sådan historik mycket värdefull: den ”svensk-judiska erfarenheten” har vissa paralleller med utvecklingen i övriga Europa, men också särskiljande drag. Boken skall bygga på vetenskaplig grund och vara välrefererad, men framställningssättet skall inte vara alltför ”akademiskt” utan tilltalande även för en intresserad allmänhet. |
||
| Ivarsson, Carl-Johan | Stiftshistoriska sällskapet | Karlstads biskopsgårds historia | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 70 000 kronorKarlstad har stiftsstad sedan 1647. Sedan 1680-talet har stiftschefen bott på den nuvarande platsen i kvarteret Udden. Nuvarande byggnaden uppfördes på 1770-talet och är en av få byggnader i Karlstads innerstad som stod kvar efter den förödande branden 1865. Biskopsgården är idag byggnadsminne. Projektet syftar på att i ett arkitekturhistoriskt perspektiv analysera byggnaden och den kulturmiljö som detta byggnadsminne utgör. Resultatet kommer att publiceras i bokform med ett rikt bildmaterial med både arkivbilder och nutida fotografier. |
|
| Magnusson, Reidar | Den begravde i Håga ”intet hindrar att benen kunna ha varit en kvinnas” | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorHågahögen innehöll ett av de mer omskrivna gravfynden från bronsåldern i Sverige. Den begravde i huvudgraven förutsattes vara en man baserat på gravgåvorna även om anatomiprofessorn som undersökte de brända benen förklarade att de mycket väl kunde komma från en kvinna. Våra förhoppningar är att kunna fastställa den begravdes kön då vetenskapen Osteologi gått framåt under de dryga hundra år som gått sedan benen undersöktes sist. Visar det sig att benen kommer från en man så fastställs den slutsats som dragits baserad på gravgåvorna, visar det sig att benen kommer från en kvinna så visar det på att bronsålderns gravskick var mer komplext. Även om man inte kan uttala sig säkert om individens kön (om det nu till att börja med bara är brända ben från en individ i huvudgraven) så kan man få indikationer i den ena eller andra riktningen från det brända benmaterialet. |
||
| Lysén, Svante | Kungliga tekniska högskolan | Bohuskust – ett vresigt paradis | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 75 000 kronor"Bohuskust – ett vresigt paradis” är en dokumentärfilm på ca 58 minuter avsedd för SVT om bohuskustens natur, djur – och växtliv under fyra årstider upplevt genom en kajakpaddlares ögon, men också om kustlandskapets förändring, ekologi och miljöhot. Bohuskusten med sina kala, välslipade öar är en världsunik skärgård man inte finner någon annanstans. Två månader varje sommar är det ett semesterparadis med ett omfattande båtliv. Resten av året visar samma område upp sig som en i det närmaste folktom vildmark. En mängd hällristningar och bronsåldersgravar, samt lämningar från stenbrott och olika sillperioder vittnar om en spännande historia som i sin tur är den direkta orsaken att kustlandet ser ut som det gör. Förutom ett fåtal specialprogram om fiske, skärgårdssamhällen, undervattensliv har det aldrig producerats någon mera omfattande film om den bohusländska naturen. År 2013 utnämndes Bohuskusten till världens sjunde vackraste vildmarksområde av den amerikanska tv-bolaget CNN. Den röda tråden i naturdokumentären är årstidernas växlingar sett genom en kajakpaddlares ögon och reflektioner. Den personliga berättelsen kommer förutom fakta och vetenskapliga rön även att tillåta tankar och filosofiska spekulationer om djur och natur som kan vara både tankeväckande och leda till nya insikter. Forskare, fiskare, havsbrukare och andra i nära kontakt med den bohusländska naturen kommer att medverka. |
|
| Hadenius, Patrik | Vetenskapsmedia i Sverige | Utgivning av Populär Arkeologi under 2017 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorPopulär Arkeologi har publicerats i olika former under 20 år. Nu står tidningen inför en stor förändring. Den tidigare utgivaren och redaktören går i pension och vill lämna över till Vetenskapsmedia. Vi vill göra Populär Arkeologi med samma populärvetenskapliga ambition som vi tar oss an förlagets övriga tidningar – Språktidningen, Modern Psykologi och Modern Filosofi samt Forskning & Framsteg, som vi delar redaktion med. De främsta arkeologiska och historiska forskarna kommer att medarbeta och rapportera om sina rön. |
|
| Bergman, Lars | Riksföreningen Sverigekontakt | De karolinska fångarnas censurerade brev | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 893 000 kronorEfter nederlagen vid Poltava och Perevolotjna 1709 placerades mer än 23 000 krigsfångar ur den svenska hären ut på olika håll i Ryssland, inte minst i Sibirien. Många var välutbildade och kom att spela en stor roll lokalt. De ledde avancerade byggnadsarbeten, svenska skolor drog till sig många ryska elever ur ledande familjer (undervisningen bedrevs ofta på tyska). Konflikter förekom, men svenskarna var uppskattade. I städer som Tobolsk lever traditionen. Förhållandena finns skildrade i dagböcker och brev. Många brev från och till de svenska krigsfångarna fastnade i den ryska censuren. Sedan de ryska arkiv där de förvarats öppnats på 1990-talet, har breven blivit principiellt tillgängliga. Projektet skall förse svensk, rysk och internationell forskning och allmänhet med dessa brev. En mängd brev (totalt ca 900 sidor) har lokaliserats i ryska arkiv och till stor del kopierats. Efter en preliminär genomgång följer nu en vetenskaplig analys, som främst förutsätter språkvetenskaplig och historisk sakkunskap. En utgåva är den naturliga produkten. Freden 1721 medför en omsvängning i svensk historia. Under den följande frihetstiden genomgår landet en ekonomisk, vetenskaplig och kulturell uppgång av sällan skådat slag. Sverige blir världsledande inom naturvetenskap. De krigsfångar som återvänder hem (en fjärdedel) har sannolikt betytt mycket för den vidare utvecklingen, men deras roll är otillräckligt undersökt. De hittills censurerade breven erbjuder ett lyckligt tillfälle. |
|
| Sjöbrandt, Anders | Stockholms universitet | Framtiden är inte vad den har varit. Berättelser om omdaningen av Stockholm | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 287 500 kronorAvhandlingen handlar om den stora stadsomvandlingen i Stockholm efter andra världskriget, men inte om hur själva omdaningsprocessen gick till. Den avser i stället belysa föreställningar och tolkningar av, samt reaktioner på det som ibland kallas ett av Europas största och mest radikala stadsbyggnadsprojekt. Den övergripande målsättningen är att studera förändringsprocessen i Stockholm under 1950- och 1960-talen ur ett kulturhistoriskt berättelseperspektiv. Jag tänker beskriva, jämföra och analysera värderingar, bakomliggande drivkrafter, retorik och motretorik bakom den stora stadsomvandlingen. Jag vill fånga de samhälleliga aktörernas tanke- och föreställningsvärldar, olika intressens legitimerande berättelser kommer att ställas mot varandra. Huvudsakliga källor är tidningar och tidskrifter från den aktuella undersökningsperioden, artiklar som låter stadsplanerare, politiker och övriga stockholmare komma till tals. Jag vill undersöka om det fanns en underström av kritiska röster som senare glömts bort och mer eller mindre försvunnit ur det kollektiva minnet. Avhandlingen handlar om hur man förr såg på stadsbebyggelsen och dess värde. Den stora moderniseringsprocessen av Stockholm innebar ett byggande av ett nytt samhälle men även att riva det som ansågs tillhöra en förfluten epok. Denna omdaning väcker än idag starka känslor hos stockholmarna och berättelsen om den skiljer sig åt beroende på vem eller vilka som beskriver den och under vilken tidsepok detta görs. |
|
| Tornberg, Anna | Lunds universitet | Jordbruk, hälsa och den sekundära produktrevolutionen 2300–1100 f.Kr. | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 205 000 kronor”Du är vad du äter” finns ett talesätt. Kosten och omgivningen påverkar våra kroppar och återspeglas i vår hälsa. Det är sant idag och det gäller även för de människor som levde i Sydsverige för 4 000 år sedan. Därför kan också skelettmaterialet från de människor som levde förr i tiden ge information kring det liv som levdes då. Under den sista delen av Sydskandinavisk stenåldern, senneolitikum, och den första delen av bronsåldern (ca 2300–1100 f.Kr.) sker det stora samhälleliga förändringar som resulterar i ett mer hierarkiskt samhälle. Grunden till detta ligger bl.a. i den s.k. sekundära produktrevolutionen. Det innebär att man lägger om ekonomiskt fokus från att använda boskapens primära produkter, dvs. kött, till att använda de sekundära, dvs. mjölk, ull och arbetskraft. Ekonomin blir bredare, man kan skapa ett ekonomiskt överskott och idka handel. Det öppnar upp för en maktelit med större resurser än andra. Så här stora samhälleliga förändringar får också konsekvenser för människors kost och hälsa. Genom att undersöka skeletten studerar jag människors kroppslängd, sjukdomar/skador och demografi för att kartlägga om hälsan har förändrats under den här tiden. Genom att göra biokemiska analyser studerar jag dessutom vilken kost människorna har haft under den här perioden och om kosten har varit densamma för alla. Resultaten kan ge djupare förståelse för de förändringar som ligger till grund för det samhälle som vi har idag. |
|
| Backman, Christina | Judiska församlingen i Göteborg | Gamla judiska begravningsplatsen | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorProjektet Gamla mosaiska begravningsplatsen i Göteborg har startat arbetet att renovera den mosaiska (judiska) begravningsplatsen vid Svingeln i Göteborg. Platsen är av stort kulturhistoriskt värde med anor från 1700-talet och en av fem judiska begravningsplatser i Sverige. Begravningsplatsen anlades då de första judarna som kom till Sverige bosatte sig på Marstrand 1775. När sedan Kungl. Maj:t 1782 utfärdade en förordning som gav judarna rätt att även bosätta sig i Göteborg utökades platsen. Göteborg blev sedermera en ort med en betydande judisk befolkning. Platsen och miljön är helt unik och har ett stort kulturhistoriskt värde för att bevara en utsatt minoritets kulturarv. Platsen har varit utsatt för såväl normalt slitage under årens lopp, som skadegörelse av olika slag, ofta med politiska förtecken. Platsen är idag mycket eftersatt vad gäller underhåll och har svåra skador på såväl gravar som staketet som omgärdar platsen. Tanken är att renoveringen skall vara klar till Göteborgs 400 års jubileum. Platsen besöks ofta av guidade grupper som intresserar sig för det judiska kulturarvet i Västra Götalandsregionen och för Göteborgs historia. |
|
| Bergerbrant, Sophie | Göteborgs universitet | Studie om grundläggande nivå av strontiumhalt i Skåne | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorMobilitetsstudier har blivit allt mer populärt i arkeologi. Ett exempel på den ökade förståelsen det kan ge är studien över den så kallade Egtvedsflickan som publicerades 2015. Analyser av strontiumisotop värden blir allt vanligare i Sverige och värden. För att kunna ge bra tolkningar av värdena krävs dock kunskap om de lokala värdena. Detta projekt avser att analysera de grundläggande nivå av strontiumhalter i Skåne, för att få en bas för framtida och redan gjorda analyser av arkeologiskt material. |
|
| Arvidsson, Kristoffer | Göteborgs konstmuseum | Det universella språket. Internationell abstraktion i Sverige 1945–1970 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 240 000 kronorI projektet undersöks vilken roll föreställningar om abstraktion som ett internationellt språk spelade i svenskt konstliv 1945–1970. Fokus ligger på abstrakta uttryck inom framför allt måleri och hur dessa kom att erövra och dominera den internationella konstvärlden. Abstraktionen uppfattades som ett universellt språk med olika nationella dialekter, vilket skiljer sig från dagens dominerande synsätt där konstens globalisering snarare förstås som en hybridisering av skilda traditioner. Abstrakt konst kunde förstås av alla och föreställdes destillera fram essensen i all konst: bildens inre dynamik. Medan konceptkonst och postmodernism starkt dominerat konstförståelsen under senare decennier, har denna generation av abstrakta konstnärer hamnat i skuggan av modernismens pionjärer och 1960-talets popkonst. Kring 1960 var den abstrakta konsten istället helt dominerande och abstrakt var liktydigt med modern. Vilka värden och föreställningar knöts till det abstrakta uttrycket? Hur såg den svenska receptionen av den internationella abstraktionen ut? Dessa frågor undersöks utifrån analyser av Moderna Museets och Göteborgs konstmuseums utställningshistorik samt konsttidskrifterna Konstrevy och Paletten. Perspektivet är diskursanalytiskt och inkluderar analyser av utställningar och konstrecensioner. Syftet med projektet är att undersöka föreställningar om abstraktion och hur dessa fungerade som normerande tolkningsperspektiv under perioden 1945–1970. |
|
| von Ehrenheim, Jacob | Grönsöö | Fest och högtid på Grönsöö | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 111 900 kronorDe levnadsomständigheter som vi önskar lyfta fram under 2017 är hur livets och årets högtider manifesterats på skilda sätt. Boken och utställningen kommer att få titeln ”Fest och högtid på Grönsöö” och omfatta cirka 100 sidor. Landsantikvarie Håkan Liby, chef för Upplandsmuseet, har ställt sig till förfogande som författare. Fotograf är Gabriel Hildebrand, fotograf vid Kungl. Myntkabinettet. |
|
| Larsson, Mikael | Lunds universitet | Den gröna rikedomen – agrara resurser och konsumtion i järnålderns Uppåkra | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 115 700 kronorDen agrara spannmålsproduktionen – den gröna rikedomen – stod till grund för det ekonomiska och materiella välstånd som förknippas med järnåldersboplatsen Uppåkra. Frågeställningar om försörjningen av en storskalig matkonsumtion på tätbefolkade boplatser har tidigare inte belysts inom arkeologisk forskning i Skandinavien. Projektet kommer att undersöka hur den storskaliga konsumtionen på boplatsen påverkade bygdens hantering av vegetabiliska resurser och om den skapade behovet av ett större resursområde, avslöjat genom agrara råvaror hämtades allt längre bortifrån. Med omfattande växtlämningar bevarade på Uppåkra och boplatser i omlandet, har den aktuella studien en möjlighet att koppla detta viktiga maktcentra med sin agrara produktion och resurshantering. Genom att analysera isotopvärden av kol (δ13C), kväve (δ15N) och strontium (87Sr/86Sr) i fossila sädeskorn och fröer som hanterats på boplatser i studieområdet, kan en lokal variation av odlingsförhållanden respektive provinsens undersökas. Metoderna avser därmed att förstå vidden av den agrara produktionen och att identifiera omfattningen av lokaler som eventuellt varit involverade i försörjningen av centralplatsen. Men även om näringsförhållanden kan ha varierat över tid till följd av ett hårdare odlingstryck på kringliggande odlingsmarker. Studien väntas påbörja en diskussion om hur hushällsnära matresurser på förhistoriska boplatsers organiserades för att möta konsumtionen och efterfrågan av vegetabiliska råvaror. |
|
| Gunneriusson Wistman, Christina | Museiskapanden på det svenska konstfältet kring 1900-talets mitt | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorForskningsprojektet behandlar svenskt museiväsende och museiskapanden i Sverige. Det syftar till att undersöka nya museer i Sverige vid mitten av 1900-talet. Ett flertal museer av olika karaktär öppnades då: regionala museer, personmuseer och t.ex. Moderna Museet. Utgångspunkten är grundandet av Moderna Museet. Hur fördes diskussionerna och vilken roll kan prins Eugens konstsamlande och Prins Eugens Waldemarsudde som öppnade 1948 ha spelat. Hur, och varför, tillkom andra museer? Den så kallade folkhemsperioden sammanfaller på ett ungefär med den tid detta projekt undersöker – är det relevant för tolkning och analys? En viktig del av undersökningen rör museernas samlingar av konst: hur har samlandet sett ut, vilken betydelse har konsten för samlingarna och för museet? Konstens sociala funktion är en faktor av synnerlig vikt. Konsten är självklar på Moderna Museet och Waldemarsudde, men får en annan roll att spela i de regionala museerna. Är museerna och samlingarna fortsatt angelägna och relevanta? Detta är några frågor undersökningen fokuserar, och som, egentligen oavsett hur de besvaras, kommer att bidra till berättelsen om svenskt museiväsende och museibildning och ge svar av vikt och värde också för vår tid. |
||
| Lönnroth, Lars | Svenska Humanistiska Förbundet | Från Tacitus till Tolkien. Årsbok för Svenska Humanistiska Förbundet 2017 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorBoken ”Från Tacitus till Tolkien. Det germanska spåret i västerländsk diktning” är planerad som årsbok för Svenska Humanistiska Förbundet 2017. Boken behandlar det som traditionellt kallats den germanska diktningen, från det hur berättande dikter växte fram bland germanska stammar under folkvandringstid och så småningom, under medeltidens lopp, utvecklades till mästerverk som den fornengelska hjältedikten Beowulf, den fornhögtyska riddardikten Nibelungenlied, den norröna Poetiska Eddan, fornnordiska skaldedikter som Egil Skallagrimssons Sonförlusten och isländska ättesagor som Njals saga. Även denna diktnings spår i de senaste århundradenas litteratur behandlas. Någon samlad översikt över ämnet har inte publicerats sedan Andreas Heuslers (1865–1940) Die altgermanische Dichtung, 1929, snabbt en tongivande klassiker. Heuslers framställning har dock starkt åldrats, framför allt därför att begreppet ”germansk” blivit föråldrat. Modern forskning har visat att texterna i denna tradition tagit starka intryck av latinsk, kristen och romansk medeltidslitteratur. Ursprungligt tankegods har omformats i kristen anda och anpassats till medeltida europeisk tankevärld. Synen på muntlig tradition har också förändrats. Den nya boken har skrivits i ljuset av ett helt nytt forskningsläge och med andra vetenskapliga utgångspunkter. |
|
| Granberg, Jan | Villa Baggås | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorVilla Baggås, en av Saltsjöbadens märkesbyggnader, kallades i folkmun; Söderbergs kyrka. Villan uppfördes 1909 efter ritningar av två av dåtidens främsta arkitekter, Fritz Ulrich och Edvard Hallquisth, på uppdrag av generalkonsul Olof Söderberg. Villan är med sitt monumentala läge, påkostade jugendarkitektur, fyra våningar höga torn väl synlig i landskapet, där den påminner om en kyrkobyggnad. Tidskriften Idun presenterar Villa Baggås 1916: ”Man kommer in i en hall med vackra proportioner och svagt rundade hvalfbågar och kring denna gruppera sig rummen på nedre botten. Midt för entrén ligger stora salongen, som med en balustrad är afdelad i en del af sin längd, så att man får ett blomsterrum med palmer närmast de höga fönstren och en mera vinterlik del af det stora rummet för sällskaplighet. Konstverken på väggarna förskrifva sig från Hesselbom, O.W. Nilsson och Thörne, den sistnämnde, som är representerad med flera taflor i de andra rummen, har hämtat sina motiv från generalkonsul Söderbergs egendom Gryt i Närke.” |
||
| Lööf, LarsOlof | Riksarkivet | Ostindiskt bokprojekt: "Sjöfarare och Superkargörer" | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 146 500 kronorMatrikel över alla befäl i Svenska Ostindiska Kompaniet som seglade mellan 1731 och 1805, med levnadshistoria och släktrelationer och tillhörande katalog över avfotograferat porslin med monogram. Resultatet är även tänkt att kunna användas som nyckel för att identifiera personmonogram på kinesiskt importporslin. Idag saknas ett liknande referensverk för forskare, samlare, antikhandlare och den historieintresserade allmänheten. Själva insamlingsarbetet har pågått i 25 år, genom musei- och arkivstudier. Landsarkivet i Göteborg har varit den främsta kunskapskällan i detta arbete, men även nuvarande Göteborgs Stadsmuseums samlingar har varit viktiga för kunskapsinhämtandet. |
|
| Herjulfsdotter, Ritwa | Röhsska museet | Röhsska museets samlingar och historia | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 385 000 kronorSyftet med forskningsprojektet är att utifrån relevanta och aktuella humanistiska perspektiv belysa och reflektera över på vilka grunder som Röhsska museets samlingar skapats. För att öka kännedomen om Röhsska museets samlingar och för att sätta in dem i ett större sammanhang och inspirera till ett kritiskt förhållningssätt gentemot samlingarna krävs kontinuerlig forskning kring museets intentioner och den kontext vari samlingarna tillkommit. Granskningen av den egna historien sker med hjälp av kulturhistorisk forskning genom att belysa och analysera när, av vem, på vilket sätt och på vilka grunder som Röhsska museets samlingar har skapats. Det är också värdefullt att studera hur samlingarna betraktats över tid för att de skall bli förståeliga och användbara idag. Få av museets 50 000 föremål digitaliserade. De flesta samlingarna i Röhsska museets är därför helt okända för omvärlden. Inför digitaliseringsarbetet behövs ökad kunskap om föremålen. Ett viktigt syfte med fortsatt forskning kring Röhsska museets samlingar är att fylla en sådan lucka. Därutöver bidrar all forskning vid museet till att berika den övriga museiverksamheten med nya perspektiv och frågor. Forskningsresultaten tillgängliggörs fortlöpande i artiklar, föredrag, kataloger, publikationer, utställningar, internseminarium, konferenser och på museets hemsida. Forskning kring Röhsska museets samlingar och tillkomsthistoria ökar också möjligheterna till samarbete med universitet och andra institutioner. |
|
| Hadenius, Patrik | Forskning & Framsteg | Utgivning av Forskning & Framsteg under 2017 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 44 800 kronorTidskriftens syfte är att rapportera om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska i första hand vara intressanta för samhället. Forskning & Framsteg ska verka på kunskapsfronten, vara allmänbildande, förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus. |
|
| Widenberg, Johanna | Sveriges lantbruksuniversitet | Den stora kreatursdöden – boskapspest och mjältbrand under 1700-talet | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 40 000 kronor"Den stora kreatursdöden. Kampen mot boskapspest och mjältbrand i 1700-talets svenska rike" är en svenskspråkig monografi som bygger på ett flerårigt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. Carlssons förlag planerar att ge ut boken under våren 2017. Boken rymmer många nya empiriska resultat och aktuella forskningsperspektiv. Boken vänder sig till alla historiker med 1700-talets agrara ekonomi, samhälle och vetenskaper som studieobjekt. Den kan säkert också komma att tilltala läsare även utanför akademien, då den är lättfattligt skriven och rymmer många illustrationer. Boken handlar om de smittsamma och dödliga nötkreaturssjukdomar som härjade i det svenska riket under 1700-talet och deras betydelse för dåtidens agrarsamhälle, ekonomi och veterinärmedicin. De sjukdomar som gav upphov till de mest kännbara sjukdomsutbrotten var boskapspest och mjältbrand. Boskapspest är en numera, sedan 2011, utrotad nötkreaturssjukdom. Sjukdomen härjade i det svenska riket mellan åren 1720 och 1772. Drygt trehundrafemtio tusen nötkreatur dog under dessa år. Många tusen nötkreatur avled också i mjältbrand under dessa år. Då nötkreaturen hade stor betydelse i det svenska agrarsamhället – som dragare, mat-, gödsel- och råvaruproducenter – fick sjukdomsutbrotten stora konsekvenser för jordbrukare och handelsmän. Sjukdomarna boskapspest och mjältbrand är därför agrarhistoriskt och ekonomhistoriskt mycket intressanta. |
|
| Wistisen, Lydia | Stockholms universitet | Från trappuppgång till gångtunnel: Urbana motiv i svensk ungdomslitteratur | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 87 500 kronorProjektet syftar till att undersöka urbana motiv i svensk ungdomslitteratur från sekelskiftet 1900 och fram till början av 2000-talet. Trots att flera av de aspekter, vilka utpekats som avgörande för ungdomslitteraturens utveckling under 1900-talet står i direkt förbindelse med det urbana existerar ingen tidigare undersökning av genrens urbana motiv. Genom att analysera motiv som varuhuset, raggaren och miljonprogrammet kommer jag kunna säga något nytt om den svenska ungdomslitteraturen samt bidra till kunskapen om förbindelserna mellan ungdomar, stadsliv och modernitet. Förändringar av samhälle och stad har haft en väsentlig inverkan på ungdomslitteraturens gestaltning av mognad. Staden och dess varierande miljöer har använts dels för att uppfostra och bilda, dels för att roa och inspirera. Nya ungdomskulturella fenomen har använts både för att statuera varnande exempel och för att visa den unge läsaren på nya möjligheter. Gestaltningen av urban ungdomskultur har under seklet flyttat runt i stadslandskapet: Från bakgårdarna i Emil Norlanders Anderssonskans Kalle (1901) och Kar de Mummas Två år i varje klass (1923) till Harry Kullmans och Peter Pohls Södermalm, i romaner som Den svarta fläcken (1949) och Janne min vän (1983). Från 1950-talets Tempo-varuhus hos Martha Sandwall-Bergström till 1970-talets miljonprogramsförorter hos Kerstin Thorvall. Från Astrid Lindgrens Kati på Kaptensgatan (1952) till Mats Wahls Vinterviken (1993). Från trappuppgången till gångtunneln. |
|
| Klackenberg, Dag | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2017 | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorIntresset för historia är starkt och ökande. Behovet av ett fördjupat historiemedvetande framhålls ofta, inte minst i debatter om skolans uppgift och i samband med samhällsfrågor som står i centrum för den aktuella politiska diskussionen. De Svenska Historiedagarna arbetar för att genom årliga konferenser främja detta historieintresse. Syftet är att upprätthålla Historiedagarna som en mötesplats för företrädare för den historiska forskningen, praktiker inom museivärlden och arkivinstitutionerna, historielärare och en historieintresserad allmänhet. Ambitionen är därför att presentera ämnen och forskning på ett sätt som håller hög kvalitet men som också är tillgängligt för deltagare utan fackutbildning. Det långsiktiga målet är att med lärare och andra yrkesföreträdare som kanaler öka de historiska kunskaperna hos allmänheten i stort, inte minst de yngre generationerna. För åtskilliga historielärare är Historiedagarna den främsta möjligheten för fortbildning, i synnerhet vad det gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. |
|
| Bergstrand, Thomas | Bohusläns museum | Marstrands kloster | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 228 800 kronorUnder 2014 lät Bohusläns museum genomföra en markradarundersökning av den gamla kyrkogården vid Marstrands kyrka. Resultatet visar att en stor grundmur (34×12 m) ligger gömd inom den södra delen av ytan. En projektgrupp på Bohusläns museum vill nu försöka få bekräftat vad det är för en byggnadslämning. En hoppfull hypotes är att lämningen är det medeltida franciskanerkloster som var verksamt på Marstrand från och med 1200-talet. Klosterbyggnaden har emellertid inte påträffats, hittills. Den arkeologiska insatsen är planerad till några dagars sonderande undersökning och dokumentation, men omfattar även publika visningar för skolbarn och allmänhet. Projektet är ett samarbete med Marstrands hembygdsförening. |
|
| Ragnarsson, Per | Jemsebyboken | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 200 000 kronorJemsebymetoden är en patenterad fotografisk reproduktionsmetod uppfunnen av Anton Jemseby på 1940-talet som därefter utvecklats och förfinats av Antons son, medsökande i denna ansökan, Bo Jemseby. Jemsebymetoden användes på 70-talet av mer än 50 företag i Sverige, Norge, Tyskland, Österrike, England, Australien, Kuwait, Irak, Bhutan och Portugal. Den grafiska industrins utveckling har idag slagit ut metoden men inom konstgrafisk verksamhet lever hantverket fortfarande kvar. Jag, Peter Ragnarsson, kom som tryckare och grafiker i kontakt med Bo 1984 och har sedan dess gjort eget repro och producerat flera uppmärksammade konst- och fotoböcker med Jemsebymetoden. Bland de mer kända finns Tomtebobarnen av Elsa Beskov och Svenskt fågellexikon från 1984. Genom åren har Bo Jemseby skissat på en bok om metoden och om sitt eget grafiska yrkesliv med den. Jag hjälper nu Bo, genom att i rollen som redaktör och spökförfattare, se till att vi tillsammans kan färdigställa hans bok. Målet är en teknikhistorisk och rikt illustrerad bok med Bo Jemseby och Jemsebymetoden i centrum. |
||
| Rosenberg, Tiina | Stockholms universitet | Josephsönerna. När Europa kom till Sverige | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorBoken handlar om Ludvig Josephson (1832–1899), Sveriges första yrkesregissör inom teater och opera, verksam även som debattör med en stridbar konstpolitisk och kosmopolitisk agenda. Framställningen av hans liv sker mot bakgrund av det europeiska kulturlivet i förändring och det sätt på vilket han förde denna nya scenkonstkultur till Sverige genom att lägga grunden för den teater- och operarepertoar i Stockholm som fortfarande utgör ryggraden i den europeiska repertoarteatern. Förutom scenkonst handlar denna bok om judisk identitet i en tid då nya karriärvägar öppnades för europeiska judar och kompositörerna Giacomo Meyerbeer och Felix Mendelssohn-Bartholdy, författaren Heinrich Heine och skådespelerskan Rachel började göra sig gällande i Europa. Det arv som det europeiska 1800-talet lämnat efter sig utgjordes i hög grad av operan och den förändrade stadsbilden. Till epokens mentalhistoriska arv hör den känslokultur som förvisso hade en lång historia, men som nu kom att beröra allt fler. Ludvig Josephson sökte inte endast inspiration under sina resor utan drogs till den frihet som den kontinentaleuropeiska urbana kulturen erbjöd. Hans stora dröm var att föra Sverige närmare Europa och världen samt att förvandla den provinsiella scenkonsten i Sverige till något mer storslaget och konstnärligt anspråksfullt. |
|
| Weiss, Nadja | Auschwitzrättegångarna i Frankfurt – Peter Weiss 100 år | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: 130 000 kronorI år skulle Peter Weiss ha fyllt 100 år. Hans livsverk högtidlighålls genom en mängd projekt såväl i Sverige som i Tyskland under året. Nadja Weiss kommer att vara ansvarig för ett större mörkt dokumentärt projekt med koppling till Auschwitzrättegångarna i Frankfurt, där de SS-verksamma männen som arbetade i Auschwitz ställdes inför rätta och vittnen kommer till tals. Peter Weiss skrev ett dokumentärt stycke om Auschwitzrättegångarna, Rannsakningen. Forskningen kring Auschwitzrättegångarna i Frankfurt liksom om Peter Weiss dokumentära stycke om den samma, består av: - Historisches Museum i Berlin, dokumentation om de två lägren bl.a. anteckningar och utsmugglade bilder från Theresienstadt och Auschwitz. - Akademien der Kunstes – bl.a. Peter Weiss samlade foton och anteckningar om Theresienstadt. Studierna kommer ske under ledning av dr Jörg Fessman. - Besök i och dokumentation av Auschwitz och Theresienstadt. - Studieresa till Jerusalem för studier av material där, bl.a. bildmaterial från de två lägren. - Frankfurt. - Professor Jürgen Schutte emeritus som forskat i Peter Weiss Rannsakningen och hans arkiv är också viktigt. Arbetet kommer framför allt mynna ut i nyuppsättning av dokumentärstycket Rannsakningen i ett samarbete mellan Orionteatern och Dramaten. |
||
| Olsson, Agnets | Styrsö församling | Styrsö kammarsolister | Övrigt | 2016 |
Beviljat belopp: kronorStyrsö kammarsolister 2016 |
|
| Wiktorsson, Per-Axel | Stockholms universitet | Schacktavelslek | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorAnsökan avser kostnaderna för tryckningen av texten Schacktavelslek. Utgåvans värde – utöver det rent språkliga – ligger i att vi här får en unik inblick i hur det medeltida samhället var uppbyggt. Texten beskriver nämligen den dåtida samhällsbyggnaden i allegorisk form, där de olika schackpjäserna representerar olika delar av samhället – alltifrån kungen och drottningen ner till bönderna. |
|
| Wennberg, Kåa | Landskapsmålaren Elias Erdtman | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 110 000 kronorKonstnären Elias Erdtman lämnade Sverige i unga år för konststudier i Europa. Efter avslutade studier i Tyskland, Frankrike och Belgien återvände Erdtman till Sverige. Därefter fortsatta hans målande i Östergötland, Halland, Södermanland och även i Jämtland. Många av hans motiv finns från Misterhults skärgård i Småland. Det var med målningar i den andan som han deltog i Världsutställningen i Paris år 1900. Elias Erdtman har efterlämnat ett stort antal målningar som kommer att finnas med i konstnärsboken över Elias Erdtman. |
||
| Welander-Berggren, Elsebeth | Sven-Harrys konstmuseum | Axel Sjöberg – bland kobbar och skär | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorKonstnären Axel Sjöberg (1866–1950) är en av skärgårdens främsta konstnärer, han skildrade ofta de svåra livsvillkoren för den bofasta befolkningen och den karga vardagen i ytterskärgården. Axel Sjöberg var fotograf, illustratör, tecknare, grafiker, skriftställare och konstnär. 2016 är det 150 år sedan Axel Sjöberg föddes. Sven-Harrys konstmuseum önskar göra en katalog och en utställning (8 december 2016–19 februari 2017). Museet har bett Olle Granath, tidigare överintendent på Nationalmuseum, att vara katalogförfattare och gästkurator. I samband med genomgång av materialet har Olle Granath funnit ett mycket intressant hittills opublicerat material av konstnären. |
|
| Warnqvist, Åsa | Svenska barnboksinstitutet | Den svenska barn- och ungdomslitteraturens historia | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 549 000 kronorProjektet syftar till att ge en helt ny historisk framställning av barn- och ungdomslitteraturen ca 1300–2010, där fokus ligger på att beskriva denna litteraturs omfattning, förvandlingar, funktion och betydelse genom århundradena. En viktig utgångspunkt är att synliggöra barnlitteraturen som en väsentlig kunskapskälla till samhällets syn på barn, barndom, litteratur, estetik, konst, etik och lärande i olika tider. Ny forskning har i hög grad krävts för detta nya standardverk, och på åtskilliga områden reviderar de medverkande forskarna barnlitteraturens historia, sådan vi känner den i dag. |
|
| Trossholmen, Ninni | Etnologiska föreningen i Västsverige | Arkitektoniska detaljer och livsöden i stadsdelen Utby/Utbynäs | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorBoken om arkitekt Arvid Bjerke och hans verk inleds med en redogörelse för det samhällsklimat och de arkitekturideal som rådde under det tidiga 1900-talet. Därefter följer en presentation av Arvid Bjerke samt av Anders Mattson och dennes hustru Hulda, initiativtagare till Villastaden Utbynäs. Anders Mattsson som var farbror till Arvid Bjerke, anses även vara ansvarig för hans utbildning till arkitekt. Utbynäs villastad var bland de första husen den unge Arvid Bjerke ritade och arbetet pågick under åren 1905–1918, varvat med ritningar till andra byggnader såväl i Göteborg som runt om i landet. Arvid Bjerke bodde även några år i Utbynäs i en egenhändigt ritad villa. Senare var han aktiv i skapandet av Lorensbergs villastad och var själv boende i ett av radhusen på Dicksonsgatan i nämnda område. Bjerke medverkade också till uppförandet av byggnaderna inför den stora jubileumsutställningen 1923. Bland annat Konstmuseet vid Götaplatsen och ett flertal av byggnaderna inom nöjesfältet Liseberg. |
|
| Sörman, Anna | Stockholms universitet | Hantverkets arenor – bronsgjutning i sydskandinavisk bronsålder | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorUnder de senaste decennierna har storskaliga arkeologiska utgrävningar lett till att allt fler spår efter bronsålderns metallhantverk hittats i Sverige. Fynd av deglar, gjutformar och metalldroppar som skvallrar om att bronsgjutning utförts hittas inte bara allt oftare, utan kan numera även knytas till många olika slags platser. Detta innebär goda förutsättningar att utforska bronsålderns metallhantverk utifrån själva produktionsplatserna snarare än de färdiga föremålen; I vilka miljöer gjöts brons? Hur spritt var hantverket och under vilka förutsättningar skedde det? Hur upplevdes bronsgjutning av människor under bronsåldern och vad kan organisationen av metallhantverket säga om bronsets och hantverkets roll i samhället? Detta är frågor som utforskas i avhandlingsprojektet ”Hantverkets arenor – bronsgjutning i sydskandinavisk bronsålder”. Utgångspunkten är att kartlägga och detaljstudera bronsgjutningsplatser för att förstå hur gjutningen organiserades och upplevdes. Avhandlingen utmynnar i en ny tolkningsmodell för hantverkets organisation under mellersta och yngre bronsålder i Sydskandinavien. Resultaten visar på en hantverksorganisation väsensskild från dagens upplevelser och synsätt på teknologi i det moderna samhället. Bronsålderns metallhantverk är på så vis är en fascinerande reflektionsgrund kring produktionens sociala betydelser såväl nu som då. |
|
| Stymne, Anna-Carin | Stockholms universitet | Hur begriplig är historien? | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 205 000 kronorSamhället förändras i ett allt snabbare tempo. Med ökad kunskapsproduktion, informationsspridning och specialisering ställs undervisningen i historia i skolan inför stora utmaningar. Eleverna förväntas inte bara lära sig historiska fakta, de förväntas även kunna tillämpa och värdera fakta, exempelvis genom att förklara och bedöma olika tolkningar av skeenden i det förflutna. I mitt avhandlingsprojekt studeras elevers lärande i historia i klassrummet. Syftet med projektet är att erhålla ny kunskap och ökad förståelse för relationen mellan undervisning och inlärning i historia i skolan. Jag har särskilt intresserat mig för lärandet kring historiska förklaringar och elevernas förståelse av historiska drivkrafter. Min forskning baseras på omfattande egna fältstudier och analys av elevuppgifter. Under en hel termin har jag följt och dokumenterat historieundervisningen i en mellanstadieklass då de studerat järnåldern och vikingatiden. Genom att dokumentera och följa elevernas lärande under en längre sammanhängande period möjliggörs djupanalys och beskrivning av vilka konkreta möjligheter och svårigheter som elever och deras lärare möter i klassrummet. Forskningen om historieundervisning och lärande i skolan, särskilt i de lägre årskurserna, är eftersatt. Mina resultat är direkt tillämpbara för att stärka och vidareutveckla historieundervisningen i skolan. Det ger mitt projekt akademisk relevans och konkret betydelse för skolan. |
|
| Slöör, Susanna | Konstakademien | Vetenskaplig katalogisering och analys av unikt 1700-talsbibliotek | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 721 876 kronorÅren 2001 och 2007 kunde det internationellt betydelsefulla konst- och arkitekturbibliotek i Konstakademien konserveras och inrymmas i rummet som skapats av ledamoten Åke Axelsson, tack vara generösa bidrag från Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser. Samlingen har en unik kärna av studie- och undervisningsmaterial för elever och ledamöter från 1700-talet och tidigt 1800-tal och tjänar en av världens äldsta ännu verksamma skolor för arkitektur. Biblioteket rymmer ca 1200 verk med rariteter som Colonnas Hypnerotomachia Poliphili från 1545, Dürers anatomilära för konstnärer i den första franska upplagan från 1550, första upplagan av Piranesis Le Antichita Romane från 1776, den första franska upplagan av Palladio från 1650 liksom den rikt illustrerade förstaupplagan av verket Ludwig Gottfried: Historia Antipodium oder Newe Welt från 1631 – alla av betydande värde. En stor brist finns i katalogiseringen av samlingen; den enda katalogen är fortfarande ett häfte från 1806 som givit biblioteket dess namn. Samlingen har därför förblivit okänd i forskar- och museivärlden. Ansökan syftar till att låta en av Sveriges främste experter utföra en vetenskaplig katalogisering på engelska, som framhåller varje volyms värde och unika egenskaper. Ambitionen är att göra katalogen tillgänglig på nätet och samtidigt publicera en rikt illustrerad volym. Därmed ökar landets rykte inom internationell forskning. |
|
| Sjöbrandt, Anders | Stockholms universitet | Framtiden är inte vad den har varit. Berättelser om omdaningen av Stockholm | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorAvhandlingen handlar om den stora stadsomvandlingen i Stockholm efter andra världskriget, men inte om hur själva omdaningsprocessen gick till. Den avser i stället belysa föreställningar och tolkningar av, samt reaktioner på det som ibland kallas ett av Europas största och mest radikala stadsbyggnadsprojekt. Den övergripande målsättningen är att studera förändringsprocessen i Stockholm under 1950- och 60-talen ur ett kulturhistoriskt berättelseperspektiv. Jag tänker beskriva, jämföra och analysera värderingar, bakomliggande drivkrafter, retorik och motretorik bakom den stora stadsomvandlingen. Jag vill fånga de samhälleliga aktörernas tanke- och föreställningsvärldar, olika intressens legitimerande berättelser kommer att ställas mot varandra. Huvudsakliga källor är tidningar och tidskrifter från den aktuella undersökningsperioden, artiklar som låter stadsplanerare, politiker och övriga stockholmare komma till tals. Jag vill undersöka om det fanns en underström av kritiska röster som senare glömts bort och mer eller mindre försvunnit ur det kollektiva minnet. Avhandlingen handlar om hur man förr såg på stadsbebyggelsen och dess värde. Den stora moderniseringsprocessen av Stockholm innebar ett byggande av ett nytt samhälle men även att riva det som ansågs tillhöra en förfluten epok. Denna omdaning väcker än idag starka känslor hos stockholmarna och berättelsen om den skiljer sig åt beroende på vem eller vilka som beskriver den och under vilken tidsepok detta görs. |
|
| Olsson, Agneta | Styrsö församling | Styrsö kammarsolister | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 25 000 kronorMed tre kammarkonserter i Styrsö kyrka i augusti 2015 ges medlemmar ur Göteborgs symfoniker möjlighet till fortbildning och kompetensutveckling genom arbete med kammarmusikverk som orkestermusiker sällan kommer i kontakt med i sitt ordinarie arbete. Publiken från Göteborgs södra skärgård ges tillfälle att genom konserternas pedagogiska inramning lära känna kammarmusik på hög professionell nivå. |
|
| Nyberg, Harry | Kyrkklockorna i Bolstads medeltidskyrka. Kultur, historia och budskap | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 25 000 kronorProjektet avser att korrigera tidigare forskning om Bolstads kyrka i Dalsland. Det skall ge rimlig och säker förklaring till de tre kyrkklockornas historia. Det gäller särskilt mellanklockans ursprung något som saknat förklaring i hundra år. Allt skall sättas in i 1700-talets kultursammanhang där ortodoxins dominans sakta förminskas genom de kyrkliga företrädarna tillden begynnande upplysningen. Bolstads kyrka är den enda bevarade medeltidskyrkan i sten i Karlstads stift. Den uppfördes omkring 1150 och utvidgades dels på 1600-talet och dels 1759–1761. Befolkningsökning och kyrkogångsplikt framtvingade åtgärderna. Den senare byggnadsperioden hade föregåtts av en tioårig förfallsperiod. Den som var kyrkoherde då var präglad av 1700-talets utilistiska uppfinnarrikedom, hade akademiska meriter men åsidosatte omvårdnaden av församlingen. Efterträdaren hade också betydande akademiska meriter. Han var ledamot i Karlstads domkapitel, tjänstgjorde i domkyrkan men var även en praktisk begåvad präst. Relationen mellan stiftskatedralen, som är Karlstads domkyrka, och Bolstads kyrka visar sig vara speciell. Projektet skall analysera detta och redovisa konsekvenserna. |
||
| Nordqvist, Bengt | Arkeologi offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 500 000 kronorUnder 2000–2004 och 2008–2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin – "de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid" och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk och populärvetenskaplig bok. Under 2013 påbörjades ett analysarbete kring metallföremålen från Finnestorp. Under 2015 färdigställdes de första analysresultaten av metallföremålen från Finnestorp. Dessa berörde metallanalyser respektive blyisotopanalyser. Metallanalyserna visar att föremålen är tillverkade av synnerligen hantverksskickliga smeder. Isotopanalyserna visar att de använda malmerna sannolikt kommer från delar av de brittiska öarna. Under 2016 kommer den första bokvolymen publiceras om Finnestorp. Det är praktverket – Föremålen i centrum. |
|
| Nord, Anders | Nordiska museet | Färgundersökningar av sex Norrlandskyrkors muralmålningar | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 37 000 kronorSveriges medeltidskyrkor är ofta interiört bemålade. Dessa muralmålningar är stundom välbevarade, andra gånger fragmentariska och i dåligt skick. Projektdeltagarna, med gedigen bakgrund från Riksantikvarieämbetet, Nordiska Museet och Naturhistoriska Riksmuseet, har tidigare genomfört många avancerade analyser av den unika kulturskatt, som de medeltida kyrkmålningarna utgör. Framför allt har kyrkliga muralmålningar undersökts i Uppland, Skåne och på Gotland. Vi önskar nu utvidga dessa studier till medeltida kyrkor i Norrland, vars muralmålningar aldrig tidigare blivit undersökta med kemisk analys. Arbetsgruppen önskar i första hand analysera färgpigment samt jämföra resultaten med tidigare data framtagna av oss själva eller av andra forskare på kontinenten. Norrland är emellertid mycket vidsträckt, vilket gör att vi i denna första studie begränsar oss till medeltidskyrkor på den Norrländska östkusten. Vi har valt tre kyrkor i Hälsingland (Trönö gamla kyrka, Enånger och Hälsingtuna kyrkor), två i Medelpad (Alnö gamla kyrka och medeltidskyrkan i Liden) samt en i Ångermanland (Grundsunda). Vi vill även försöka dra slutsatser rörande pigmentens ursprung. |
|
| Nilsson, Andreas | Lunds universitet | Kunskapens väg | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 255 000 kronorDet Skandinaviska bronshantverket under bronsåldern har diskuterats i olika sammanhang otaliga gånger. Den diskussionen kan fortsätta tack vara nya upptäckter och nya sätt att undersöka materialet. Jag undersöker bronsålderns bronshantverk främst hur tillgängligt bronshantverket har varit för människor i Skandinavien. Har det varit en tillgänglig teknologi eller har hantverkarna hållit på sin kunskap och bara spridit teknologin vidare till utvalda personer? Vilka vägar har teknologin och kunskapen tagit? Fanns det utrymme för lokala deltidsbronsgjutare eller krävde teknologin så mycket kunskap att hantverkaren var tvungen att vara specialist? Detta är frågor jag närmar mig genom att undersöka de olika stegen i hantverket genom Chaîne opératoire. Genom att bryta ned och diskutera de olika stegen i hantverket hoppas jag kunna närma mig bronshanverkaren och dess skicklighet. Jag undersöker även gjutdeglar, gjutformar och annan teknisk keramik. Mitt största material ligger dock i holkyxor. Den enskilt största artefaktgruppen av brons från skandinavisk bronsålder och en typ av föremål som måste klassas som vardagsföremål. |
|
| Neiss, Michael | Uppsala universitet | Förvandlingar i vikingatidens djurornamentik | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 200 000 kronorVikingatida bilder uppträder sällan som självständiga monument. Oftast handlar det om dekor på bruksföremål. Därför har man hanterat djurornamentiken mest som meningsbefriad dekor. Men i vikingatidens muntliga kultur skulle det varit resursslöseri att inte ta vara på dekorens potential för bildbudskap. Därför har man diskuterat djurornamentiken i förbindelse med vikingatida gudasagor. En återkommande berättelse i medeltidens litteratur handlar nämligen om den vikingatida skalden som råkade se en fin bild, vilket fick honom att improvisera en bilddikt. Därför kan man fråga sig om vikingatida bruksföremål kunde ge upphov till liknande situationer. Fungerade dekoren som minnesstöd, eller handlar det om rena nonsensmotiv? Under de gångna åren har jag analyserat djurornamentiken utifrån arkeologiska, designrelaterade, konstvetenskapliga och kognitionsteoretiska infallsvinkar. Det gjorde jag som självfinansierad doktorand. Arbetet har lett till spännande resultat som publicerats i ett antal vetenskapliga artiklar. I samband med det har jag bedrivit en kontinuerlig metodutveckling. Detta är nödvändigt då arkeologin länge försummat sitt främsta källmaterial – föremålen – till förmån för teoretiska tankeövningar. Förhoppningen är att min nya standarden bidrar till en nytändning inom arkeologin. Likväl gäller det för varje doktorand att förr eller senare göra ett bokslut. Detta uppnår jag genom att slutföra min monografi vid Uppsala universitet. |
|
| Mårdh, Hedvig | Uppsala universitet | Retro-gustavianskt – att formge det förflutna för framtiden | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorPå olika sätt har återbruket av det gustavianska spelat en viktig roll i det enträgna arbetet att skapa ett specifikt svenskt kulturarv och något som skulle kunna beskrivas som en svensk estetik. Det kan röra sig om nyproduktion av textilier och möbler men även iscensättningen av hela miljöer och användningen av dessa. Men hur kommer det sig att bilderna av det svenska, det äkta och den goda smaken är så intimt förknippade med just den gustavianska stilen och vilken roll har konstvetenskapen spelat? Avhandlingen i konstvetenskap undersöker hela 1900-talet men fokuserar specifikt på vilken funktion detta återbruk, det retro-gustavianska, spelade under funktionalismens genombrott under 1930-talet samt under den så kallade kulturarvsboomens 1990-tal. Avhandlingen undersöker även vilka aktörerna är och hur de påverkar varandra. Det retro-gustavianska speglar väl mötet mellan det officiellt sanktionerade kulturarvet och privata och kommersiella initiativ. I avhandlingen beskrivs därför konstvetenskapens och museernas roll i förhållande till privata aktörer och intresseorganisationer som Svenska Slöjdföreningen och historiska föreningar. Undersökningen har gjorts utifrån ett empiriskt material bestående av tidskrifter, utställningar, kataloger, möbler och miljöer. Genom att följa det retro-gustavianskas karriär utforskas de nätverk och ideologier som på olika sätt förmedlar, iscensätter och återanvänder det gustavianska – en del av det förflutna som skapat visioner för framtiden. |
|
| Lööf, LarsOlof | Riksarkivet | Ostindiskt bokprojekt: "Sjöfarare och superkargörer" | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 315 000 kronorMatrikel över alla befäl i Svenska Ostindiska Kompaniet som seglade mellan 1731 och 1805, med levnadshistoria och släktrelationer. Resultatet är även tänkt att kunna användas som nyckel för att identifiera personmonogram på kinesiskt importporslin. Idag saknas ett liknande referensverk för forskare, samlare, antikhandlare och den historieintresserade allmänheten. Själva insamlingsarbetet har pågått i 25 år, genom musei- och arkivstudier. Landsarkivet i Göteborg har varit den främsta kunskapskällan i detta arbete, men även nuvarande Göteborgs Stadsmuseums samlingar har varit viktiga för kunskapsinhämtandet. |
|
| Lundgren, Helena | Brandstationsinventeringar 2012–2015 | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 256 300 kronorBrandstationer är en viktig del av det svenska industriella kulturarvet. Före 2012 hade inga inventeringar av denna kategori av byggnader gjorts. Det fanns inte heller någon lämplig inventeringsmetod för mindre, men talrika objekt som brandstationer, och inte heller några direkt tillämpbara principer för bedömning av brandstationsbyggnaders industri- och kulturhistoriska värden. I hela landet råder en brist på samlade kunskaper om brandstationernas och spruthusens antal och placering vilket medfört att vi under våra inventeringar mött ett stort intresse från både myndigheter, brandmän och allmänhet. För att möta efterfrågan på kunskap om dessa byggnader samt för att kunskapen ska kunna spridas vidare till en större allmänhet vill vi låta trycka dessa dokument. Projektet avser tryck av tidigare utförda inventeringar av brandstationer och spruthus i Gävleborgs län, Stockholms län, Södermanlands län samt Uppsala län under åren 2012–2015. |
||
| Krispinsson, Charlotta | Stockholms universitet | Att komma stora män nära: porträttforskning och porträttsamlande | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 95 000 kronorAvhandlingen handlar om hur porträtt från tidigmodern tid inventerades, samlades och beforskades inom svensk konstvetenskap under perioden ca 1880–1950. Dessutom behandlas nationella porträttgallerier och porträttsamlingar som utställningsfenomen i Europa från 1780-talet och framåt. För det svenska sammanhanget ägnas den Statens porträttsamling vid Gripsholms slott särskilt intresse, liksom det svenska porträttarkivet som initierades och byggdes upp vid Nationalmuseum under 1900-talets första hälft. Avhandlingen visar på porträttmåleri utgjort en kvantitativt stor del av den samlade mängden bildkonst i europiska länder under tidigmodern tid (1500–1789), samtidigt som porträttens status som konst i efterhand kommit att bli starkt ifrågasatt av konsthistoriker. Därför uppmärksammas även den personhistoriska inriktning inom konstvetenskaplig forskning som under perioden 1880–1950 ägnades åt att jämföra och analysera den samlade mängden av bevarade porträtt på regenter från tidigmodern tid, för att därigenom försöka utröna den avporträtterades verkliga utseende. Det väcker i sin tur frågor om varför det var så viktigt att söka kunskap om hur t.ex. Gustav Vasa eller Gustav II Adolf egentligen sett ut? Detta är också ämnet för avhandlingens avslutande kapitel, där intresset för historiska personers utseenden sätts i relation till ett vetenskapshistoriskt sammanhang genom fysiognomiken, d.v.s. den kvasivetenskapliga läran om hur det yttre utseendet avspeglar en inre personlighet. |
|
| Klackenberg, Dag | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2016 | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorIntresset för historia är starkt och ökande. Behovet av ett fördjupat historiemedvetande framhålls ofta, inte minst i debatter om skolans uppgift och i samband med samhällsfrågor som står i centrum för den aktuella politiska diskussionen. De Svenska Historiedagarnas övergripande syfte är att uppmuntra kontakter och utbyte mellan fackfolk från olika yrken med anknytning till historieämnet, och historieintresserade i allmänhet, och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är tillgänglig för deltagare utan fackutbildning. För åtskilliga historielärare är Historiedagarna den främsta möjligheten för fortbildning, i synnerhet vad det gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Flera av föreläsningarna publiceras i tryckt form. |
|
| Karlsson, Krister | Mölndals stad/Gunnebo Slott | Gunnebo åter till 1700-talet etapp 3, rekonstruktion av lockurnor | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorUnder åren 2013–2018 rekonstrueras den orangeribyggnad, som ritades för familjen Hall av stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg, men som förföll efter den hallska konkursen. Utifrån Carlbergs ritningar har projektledare tekn.dr i arkitekturhistoria Stefan Günther tagit fram arkitekt- och konstruktionsritningar. Timmermän, murare och snickare är igång med byggnationen och bygget löper enligt plan. Det färdiga orangeriet kommer att få sitt ursprungliga användningsområde och hysa exempel ur den rika växtsamling som Christina Hall listade i en inventering daterad 3 juli 1809. Orangeriet var den viktigaste parkbyggnaden på Gunnebo, en byggnad både för nytta och för nöje. Den södra längan med två hörnpaviljonger fungerade som vinterförvaring av exotiska träd och växter medan portiken och den norra paviljongen (grottan) var exklusiva sällskapsrum. Portiken öppnade sig mot två nedsänkta gräsmattor, bollspelsplaner (boulingrins). Gräsplanernas åtta hörn pryddes av varsin prakturna med lock och riklig dekor bestående av bandflätor och örnar med utbredda vingar, också de ritade av C.W. Carlberg. Fyra urnor kom att tillverkas och ställdes på plats inför Göteborgs Lustgårdar 2008. Byggnader, dekorationer och växtlighet samspelade till en helhet och gav en känsla av att befinna sig på sydligare breddgrader, vilket djupt imponerade på samtiden. Johan Tobias Sergel skrev, efter ett besök på Gunnebo 1801, att han trodde sig ha varit i Roms omgivningar, i Tivoli eller i Frescati. |
|
| Håkansson, Håkan | Lunds universitet | Digitalisering av Ravensbrückarkivet vid universitetsbiblioteket i Lund | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 200 000 kronorÅr 1945 anlände drygt 20.000 befriade fångar från tyska koncentrationsläger till Sverige med de s.k. vita bussarna. Deras upplevelser under kriget finns dokumenterade i ett helt unikt arkivmaterial som idag förvaras vid universitetsbiblioteket i Lund. För att tillgängliggöra detta internationellt betydelsefulla material för forskare och allmänheten krävs ett omfattande digitaliserings- och registreringsarbete. Arkivet består bland annat av drygt 500 djupintervjuer med överlevande – totalt mer än 5.000 dokumentsidor – som är helt unika i sitt slag, eftersom intervjuerna utfördes under månaderna direkt efter deras befrielse. Dessutom omfattar arkivet en stor mängd annat material som fördes till Sverige av de överlevande: anteckningsböcker, dagböcker, brev, dikter, fotografier och teckningar, liksom officiella dokument som speglar nazisternas administrativa apparat kring koncentrationslägren. Arkivets stora internationella forskningsvärde har bland annat understrukits av den amerikanska kongressen, som i juni 2015 formellt erkände arkivet som ”a critical link to the history of the Holocaust”. Med hjälp av privata donationer kunde universitetsbiblioteket våren 2015 inleda att projekt som avser att registrera, indexera, digitalisera och översätta intervjuerna till engelska och publicera dem i en sökbar databas. Därefter kommer det övriga materialet att registreras och indexeras, varpå ett urval digitaliseras och publiceras i samma databas. |
|
| Håkansson, Anders | Lunds universitet | Den medeltida vandrande byn – sociala gårdshierarkier i Halland 1000–1300 | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 167 000 kronorI avhandlingen studeras en synnerligen dynamisk och omvälvande tidsperiod i skandinavisk historia. Under äldre medeltid ägde stora samhälleliga förändringar rum såsom bybildningen, urbaniseringen, statsbildningen, feodaliseringen och kristianiseringen. I Halland har dessa företeelser visat sig vara svåranalyserade. Städernas, byarnas och kulturlandskapets framväxt verkar ha varit präglade av diskontinuitet, vilket skiljer Halland från stora delar av övriga Sydskandinavien. I forskningsarbetet belyses den medeltida bybildningen utifrån nyuppgrävt bebyggelsearkeologiskt källmaterial. Begreppet bybildning har haft en vag precisering inom den arkeologiska forskningen, men avser tidsskedet då byar bildas i övergången mellan yngre järnålder och medeltid. Det är då som de historiskt kända byarna etableras. Huvudfrågorna som ställs är: hur såg den byggda och sociala miljön ut på landsbygden under äldre medeltid? Hur organiserades byn och landskapet och vilka var aktörerna? Genom ett tvärvetenskapligt angreppssätt, som inkluderar arkeologiska och historiska källor samt kulturgeografiska och kvartärgeologiska analyser, exponeras helt nya aspekter på landsbygdens organisering under tidig medeltid. Utifrån studier av några halländska byar framträder en bild av ett tidigmedeltida bylandskap, helt skiljt från det vi ser i de historiska kartorna. Här ger sig olika sociala grupper tillkänna som exempelvis kan knytas till byarnas jordbruk, handel- och hantverk samt den lokala och regionala makten. |
|
| Husebye, Alexander | Centrum för Näringslivshistoria | Peder Herzog – judisk invandrare, framgångsrik entreprenör | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 410 000 kronorCentrum för Näringslivshistoria genomför ett kombinerat forskningsförberedande arkiv- och bokprojekt för att belysa Peder Herzog (1838–1920) som entreprenör och de företag som han startade och drev under sitt liv. Herzog verkade som invandrad företagare under en dynamisk period av det moderna Sveriges framväxt. Han agerade i en bransch, bokbinderi och boktryckeri, som präglades av stark tillväxt och nya tekniska innovationer som utvecklade bok- och tidningsläsning till en massmarknad. Studier av denna utveckling och aktörerna saknas med undantag för mindre delar som ingår i annan forskning. Personen Peder Herzogs biografi har hittills endast blygsamt belysts. Projektet genomförs i två steg. I det första inventeras och sammanställs material från olika offentliga och enskilda arkiv. Likaså digitaliseras ett urval för att publiceras via internet som en komplettering och fördjupning till bokens innehåll. I det andra steget produceras en bok med skriftställaren Per T.H. Dahl som författare och till utförandet rikligt illustrerade med bilder och originaldokument från arkiven. Boken kommer att lanseras vid Bokmässan i Göteborg september 2016. |
|
| Herjulfsdotter, Ritwa | Röhsska museet | Röhsska museets samlingar och historia | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 380 000 kronorForskningsprojektets syfte är att undersöka och analysera Röhsska museets bakgrund och samlingar utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv. Fokus ligger på skärningspunkten mellan frågor om kulturarv, historiebruk, och insamlingspolicy vid 1900-talets början. Projektet bidrar till att synliggöra och tillgängliggöra Röhsska museets omfångsrika samlingar för såväl forskare som besökare och bidrar till museets egen kunskapsuppbyggnad. Studien lägger grunden till en djupare förståelse av museets bakgrund och framväxt och de föremålssamlingar museet i dag förvaltar. Inom projektet lyfts nu museets omfångsrika 1700-tals samlingar för närmare studium. |
|
| Hartman, Jenny | Lunds universitet | Meningsskapande för autism, ADHD, OCD och Tourette Syndrom | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 561 390 kronorDet här forskningsprojektet tittar på tre olika typer av skriftlig kommunikation som på olika sätt tar upp de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna autism, Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), Obsessive-Compulsive Disorder (OCD) och Tourette syndrom (TS): medicinska artiklar, patientinriktad information och skildringar från ett brukar-/patientperspektiv. Ett viktigt antagande som görs i studien är att det språk vi använder när vi kommunicerar om funktionsnedsättningar både reflekterar och formar hur vi uppfattar, förstår och värderar dem. Genom att undersöka hur språket används kan vi beskriva skillnader och likheter mellan de olika typerna av kommunikation och ta reda på till exempel vilka betydelser som väcks och hur språket formar dessa betydelser, vilka begrepp som sätts i fokus och vilka som ges mindre utrymme och inte minst vilka förståelser och begreppsstrukturer som ligger till grund för och vidmakthålls genom språket. På så vis kan vi undersöka om medicinsk profession och patienter/brukare genom språket skapar och upprätthåller gemensamma förståelser och värderingar av autism, ADHD, OCD och TS och om de ger uttryck för liknande eller skilda upplevelser och prioriteringar. |
|
| Hampf, Jan | Särö kulturarv | Digitalisering av Särö Kulturarv, från databas till virtuellt museum: del II | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorSyftet med detta projekt är att utveckla Särö Kulturarvs databas och gränssnitt så att de uppfyller högt ställda krav från allmänhet, forskare, myndigheter och EU avseende kvalitet, tillgänglighet, användarnytta och transparens. Denna ansökan är en vidareutveckling av det projekt som Särö Kulturarv beviljades anslag i december 2011. Detta anslag har använts för att genomföra grundläggande förändringar i databas och gränssnitt som bidragit till att höja såväl kvalitet som tillgänglighet. För att kunna gå vidare och utveckla databas och gränssnitt till ett virtuellt museum som uppfyller de höga krav som ställs på kvalitet, tillgänglighet, användarnytta och transparens av olika målgrupper krävs ytterligare resurser. Viktiga målgrupper med särskilt höga krav är yngre generationer och olika organisationer som Särö Kulturarv söker utbyte och samverkan med. Ett grundläggande krav är därför att anpassa det virtuella museet så att det blir lätt att nå och använda med mobiler och bildplattor. Det är också viktigt att förbereda museet för nya och kommande plattformar. Sökmetodiken kommer att vara central för hur Särö Kulturarv når ut till allmänhet och forskare. Att visa relationer i tiden samt knyta dessa till geografiska orter och individer blir en viktig hörnsten. |
|
| Hadenius, Patrik | Forskning & Framsteg | Utgivning av Forskning & Framsteg under 2016 | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 44 500 kronorTidskriftens syfte är att rapportera om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De områden som uppmärksammas ska vara av vetenskapligt betydande intresse eller intressant och viktigt för samhället. |
|
| Gunneriusson Wistman, Christina | Museiskapanden på det svenska konstfältet vid 1900-talets mitt | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorProjektet "Museiskapanden på det svenska konstfältet vid 1900-talets mitt. En undersökning av konst, konstsamlingar, konstens betydelse och sociala funktion" syftar som titeln anger till en undersökning av de många museer av olika slag som grundades i Sverige mellan ca 1930 och 1960. Undersökningen har ett huvudfokus i eventuella samband mellan Prins Eugens Waldemarsuddes öppnande 1948 och Moderna Museets 1958. Waldemarsudde kan per definition betraktas som Sveriges första museum för modern och samtida konst, var det därför som det av konstlivets aktörer så eftertraktade moderna konstmuseet dröjde? Dessa två museer är därtill exempel på två olika grundanden: det enskilda och det offentliga. Parallellt med detta instiftas ett flertal länsmuseer och andra donatorsmuseer slog upp sina dörrar för allmänheten. Många av dessa innehåller konstsamlingar och vissa lägger stort fokus just vid konsten. Vilken betydelse har konsten i de kulturhistoriska museerna, och vilken social funktion tillåts de få? En annan fråga av vikt för undersökningen är museernas roll idag, och då särskilt donatorsmuseerna – är de ännu relevanta eller har dess innehåll spelat ut sin roll? Svenskt konstmuseiväsende är ett till stora delar outforskat område och det konstsociologiska perspektiv som denna undersökning använder sig av kommer att ge resultat både för grundläggande kunskap på området och fungera som en bas för vidare analys av konstmuseernas roll i samhället igår, idag och imorgon. |
||
| Fischer, Peter | Svenska Cypernexpeditionens vänner/Göteborgs universitet | Den Svenska Cypernexpeditionen: ett palatskomplex från 1200 f.Kr. | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 1 600 000 kronorResultaten från de nya svenska utgrävningarna på Hala Sultan Tekke, en av medelhavets största bronsåldersstäder, har rönt internationell uppmärksamhet. Ett 50x60 m stort palatskomplex upptäcktes 2014 med hjälp av radar ca 20 cm under jordytan. Provgrävningar i utkanten av komplexet resulterade i talrika fynd från perioden kring 1200 f.Kr. Expeditionen exponerade en del av en försvarsanläggning där en mängd projektiler av bly hittades som tyder på en militär attack. I palatset fanns rester efter tillverkningen av purpurfärgade tyger, en av dåtidens dyraste varor, och talrika figuriner av gudar och djur. Fynd från Egypten, Grekland, Italien och Levanten tyder på vidsträckta handelsförbindelser som även inbegrep Sverige: cyprisk koppar exporterades till Norden under denna tid. Palatset förstördes i en våldsam brand efter 1200 f.Kr. varefter hela staden övergavs. Tiden kring 1200 f.Kr. är perioden under vilken ”sjöfolken” dök upp. Man vet idag väldigt litet om dessa mystiska folk som kan ha startad en folkvandring utgående från Italien. Detta resulterade i nedgången av ett flertal högstående kulturer: den mykenska i Grekland, den minoiska på Kreta och den hettitiska i Turkiet. Städer på Cypern och i Levanten förstördes. Även Egypten attackerades. Angreppet, förstörelsen och övergivandet av Hala Sultan Tekke har tydligen ett samband med dessa dramatiska skeenden. Expeditionen uppgift är att bringa klarhet i dessa händelser genom fortsatta utgrävningar. |
|
| Eliasson, Roger | Aeroseum | Kalla kriget ett Science Center projekt | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 120 000 kronorAeroseum har 2010 startat ett skolprojekt som har som mål att öppna flygupplevelsecentret/museet för undervisning av elever från förskolan till universitetsnivå. År 2013 gick ursprungsprojektet över till att Aeroseum skall bli ett Science Center. Orsaken var att detta numera är ett villkor från myndigheterna för att i framtiden bli beviljade offentliga medel för skolverksamhet. Detta har då ställt nya krav på våra arbetsstationer för eleverna. Totalt skall ca 60 arbetsstationer tas fram eller byggas om enligt de nya kraven. Ca 50% av arbetsstationerna nu är klara. En av de största och tidigaste arbetsstationen var den som behandlade kalla kriget. Intresset för detta ämnesområdet har starkt ökat i och med vad som nu händer i världen. Att bygga om dessa arbetsstationer med modern teknik som uppfyller kraven för Science Center har högsta prioritet. Kunskapen om denna period med kopplingar till dagens händelser är starkt efterfrågad från skolorna. |
|
| Ekerlid, Bertil | Ekerlids förlag | Vittnesmål om förintelsen | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorPolacken Zygmunt Lakocinski intervjuade 500 flyktingar från koncentrationslägret Ravensburg vid deras ankomst till Lund. Det gjorde som ett forskningsprojekt vid Lunds universitet. Intervjuerna har hittills legat oöversatta, men översätts nu inom universitetet. En av de som intervjuades, Helena Dziedzicka, hjälpte till med intervjuerna och hon blev sedan kallad som vittnesmål vid domstolen i Hamburg 1946/1947 då flera av lägervakterna dömdes. Hon skrev egna minnesanteckningar som författaren kommer att översätta. Boken bygger på hennes anteckningar, övriga intervjuer som finns vid Lunds universitet och eventuellt kontakt med anhöriga till Dziedzicka. |
|
| Dahlström, Gunnar | Martin Fritz’ skrifter – en kommenterad bibliografi | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 123 000 kronorMartin Fritz' vetenskapliga verksamhet sträcker sig över mer än femtio år. Han har lyckats kombinera strikta vetenskapliga krav med en språklig form som kan engagera en bred läsekrets. Ämnessfären är vid men innefattar i huvudsak industri- och näringslivshistoria, ekonomi och handel. Till detta skall läggas allmän historia, stiftelse- och organisationshistoria och mycket annat. Mycket är förankrat i Västsverige men behandlar även förhållanden med både nationell och internationell bärighet. Bibliografin är tänkt att disponeras tematiskt med inledande översiktliga kommentarer, författade av Martin Fritz. Detta gör den illustrerade bibliografin, som kommer att uppta cirka 100 publicistiska moment, till något mer än en ”katalog”. |
||
| Campbell, Susanna | Ratos | Söderberg & Haak och Ratos – en svensk företagshistoria | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorRatos är ett svenskt börsnoterat bolag som äger och utvecklar nordiska bolag. Ratos historia börjar 1866 genom att handelsbolaget Söderberg & Haak bildas för att handla som grossist med järn- och stålvaror. Förvaltningsaktiebolaget AB Ratos bildas 1934 och Ratos börsnoteras 1954 som blandat investmentbolag. Familjen Söderberg har genom alla 150 år varit engagerade och framsynta ägare. Bolagets affärsstrategier kännetecknas av långsiktighet parat med modernt tänkande och fokus på att utveckla och skapa värde. Ratos vill dokumentera dessa 150 år av långsiktig och framgångsrik verksamhet, genom en av de mest historiskt intressanta epokerna i svensk industri och svenskt näringsliv. Det finns ett antal redan skrivna böcker, fokuserade på olika tidsperioder respektive på medlemmar av Söderbergfamiljerna. Denna bok är tänkt att skildra framför allt bolaget Ratos utveckling i ett omvärldsperspektiv, över hela 150-års perioden. |
|
| Bennich-Björkman, Li | Uppsala universitet | Projektsamhället: hoten mot akademin och vad vi kan göra åt dem | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDemokrati är en välsignelse. Som politiker går det inte att komma undan med vad som helst. Men den politiska tidshorisonten är kort, och för partier och enskilda politiker ramar valcyklerna in tillvaron. På så sätt liknar det politiska livet i en demokrati ett jättelikt projekt. Den korta tidshorisonten och den ständigt, hotande, ”utvärderingen” sätter nu sin definitiva prägel inte bara på politiken utan på det offentliga samhällslivet i stort. Den här boken handlar om projektsamhället och dess utmaningar. Om hur det kortsiktiga projekttänkandet förändrar vad vi sätter värde på, vad vi prioriterar, och hur vi arbetar. Speciellt handlar den om vad som händer inom ett centralt område där projektsamhället möter sin raka motsats: forskning och högre utbildning. Vad händer alltså när projektsamhället med sin logik av kortsiktig leverans, genomgripande planering, och utvärdering av de så kallade uppdragsgivarna på allvar börja göra sig gällande inom områden där ”leveransen” låter vänta på sig och kanske till och med ibland uteblir? Det är den fråga vi ställer i denna bok. Vi har valt att belysa den genom att skriva om vad som händer inom akademin just nu, på universiteten och andra lärosäten, vilka värden som står på spel, men också vad vi kan göra för att slå vakt om de normer och strukturer som bevisligen under hela 1900-talet varit gynnsamma för att säkra fritt sökande och kritisk prövning. |
|
| Areskoug, Nils-Göran | Arena för tvärdisciplinära samtal | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorArena för tvärdisciplinära dialoger innebär integrativa samtal över ämnes- och generationsgränser som förbinder seniora forskare med juniora entreprenörer och slår en bro mellan storstad (forskningens frontliner vid Nobelforum, Stockholm) och landsbygd (naturen som kraftkälla, rekreation och inspiration). Bryggsamtal utvecklar kreativa processer i ett av landets mest intensiva entreprenörskluster (t.ex. Sandsbro, Växjö i Kronobergs län) där tillgången till industriella produktionsfaktorer är god med innovativa kunskapsprocesser för korsbefruktning mellan akademia, näringsliv, kultur och politik. Våra dialoger förs genom valda mediaplattformer och kommunikationskanaler som främjar ett nordiskt kunskapsutbyte på bas av delade värderingar och gemensam historia. En ökad strategisk och kritisk framtidsdialog genom konstruktivt kulturutbyte syftar till att fördjupa känslan av samhörighet och förbättra förutsättningarna för värdeskapande och tillväxt genom samarbete inom näringsliv, politik, akademia och kultur. Nätverket av dialogpartners omfattar dialoger på hög strategisk nivå (entreprenörer, ministrar, akademiker). En del genomförda kunskapsdialoger reflekteras på internetarenor för opinion och debatt, andra i publikationer under fortlöpande produktion. Denna nätverksbaserade kunskapsintegration ska utveckla en bas för framtida projekt- och programorganisation som genererar stabilitet och långsiktighet i odlingen av kultur som roten till dialog mellan vetenskap och näringsliv. |
||
| Andersson, Kent | Båtgravarna i Valsgärde | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorGravarna i Valsgärde kännetecknas av att de är mycket rika och innehåller stora och förnäma vapenuppsättningar vari ingår hjälmar och sköldar etc. Båtarna, som utgör själva gravrummet, är indelat på ett systematiskt sätt för att avspegla det levande livet i de aristokratiska hallarna där de gravlagda härskade under sin levnad. Därför innehåller gravarna köksutrustning med såväl stora kittlar, köttgafflar, grillspett som kostbara glaskärl importerade från kontinenten. Det finns dessutom spelbräden med spelpjäser och jaktfåglar för aristokratisk jakt med dresserade falkar. Till det kommer fullt utrustade ridhästar med såväl sadel som seldon etc. I utrustningen har också ingått kostbara textilier och sängkläder, redskap etc. Gravarna i Valsgärde är internationellt ryktbara men har på grund av att de bara publicerats på tyska tidigare varit ganska okända i Sverige förutom inom fackliga kretsar. I boken Båtgarvarna i Valsgärde ges en så detaljerad men ändå populärt hållen presentation av gravarna och deras innehåll att de kommer att kunna användas av såväl lekmän som fackmän. Genom att boken kommer att vara rikt illustrerad med nytagna färgfotografier samt en del teckningar kommer föremålen att kunna studeras i detalj vid sidan av beskrivningarna av dem. |
||
| Alströmer, Anna Margaretha | Gräfsnäs trädgårdsmästeri | Min allra hjärtans käresta Margareta! – en bok om drottning M. Leijonhufvud | Övrigt | 2015 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDrottning Margareta Eriksdotter Leijonhufvud föddes 1 januari 1516 (för snart 500 år sedan) och växte upp på ön Loholmen i sjön Anten, Alingsås kommun. Hon var en mycket älskad drottning av både maken Gustav Vasa och hela svenska folket. Vid faderns död i samband med Stockholms blodbad 1520 flyttade hon tillsammans med sin mamma Ebba Eriksdotter Vasa och fem syskon till Loholmen. Här bodde hon i sexton år till dess att Gustav Vasa hämtade henne för att göra henne till sin drottning 1536. Äktenskapet med Gustav Vasa var mycket lyckligt; tiden med henne har ansetts som den lyckligaste i hans liv. Han lyssnade ofta till hennes kloka omdömen och genomtänkta förslag. Som drottning var hon också populär, omtyckt och beundrad av svenska folket. Hon fick långt mer befogenheter än drottningar generellt har fått, vilket visar hennes betydelse i vår historia. Hon var dessutom stammoder till samtliga i Europa regerande kungahus vid 1900-talets början – och hon kommer från Alingsås. Vår kung Carl XVI Gustaf är i rakt nedstigande led släkt med henne. Vi vill inför jubileumsåret 2016 därför uppmärksamma henne på olika sätt. Åtskilliga föredrag har hållits, en byst av henne är på gång, en miniutställning har genomförts och en utställning med bl.a. Alingsås kommun, foldrar m.m. Vi ansöker därför om medel till en skrift, som planeras ges ut under 2016. Det har redan visats intresse från bl.a. Västergötlands Fornminnesförening att ge ut denna skrift till sina medlemmar. |
|
| Normark, Staffan | Kungl. Vetenskapsakademien | Ingvar Lindqvistprisen 2015 | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorKungl. Vetenskapsakademien vill genom sitt lärarpris visa Sveriges lärare i matematik och naturvetenskap sin uppskattning, och samtidigt fästa samhällets uppmärksamhet på lärarnas viktiga roll för landets utveckling. Priset har fått sitt namn efter professor Ingvar Lindqvist, som var akademiens preses under åren 1987–1991. Han tog initiativ till en rad akademiaktiviteter som alla är ägnade att visa på lärarnas viktiga roll i samhället. Priset delas ut sedan 1991. Kollegor, rektorer, elever och föräldrar inbjuds att nominera kandidater. Efter beredning av akademiens kommitté för skolfrågor förs förslagen till pristagare fram till akademiens ledamöter som beslutar om pristagarna vid en ordinarie sammankomst. Kommittén för skolfrågor består av representanter för akademiens klasser för matematik, fysik, kemi, biologi, medicin, teknik och samhällsvetenskap, samt didaktiker och före detta pristagare. Prisutdelningen sker vid akademiens högtidsdag. I samband med detta genomförs också ett halvdagssymposium där pristagarna presenterar sitt arbete och akademiledamöter ger vetenskapliga föreläsningar. |
|
| Fischer, Peter | Göteborgs universitet | Den Svenska Cypernexpeditionen: Ett palatskomplex från 1200 f.Kr. | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 1 022 000 kronorUtgrävningar i bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke, Cypern – understödda av Torsten Söderbergs Stiftelse – har resulterat i exceptionella fynd från perioden 1600–1100 f.Kr. Resultaten har rönt betydande internationell uppmärksamhet. Den svenska expeditionen har kunnat framlägga bevis för långväga förbindelser med södra, mellersta och norra Europa inkl. Sverige, östra medelhavsområdet, Anatolien, Levanten och Egypten. En storskalig geofysikalisk prospektering med hjälp av georadar och magnetometer samt en radiostyrd helikopterdrönare med kamera ledde till upptäckten av en monumental, 50 x 40 meter stor, byggnad som p.g.a. av sin storlek och murarnas vidd fick arbetsnamnet "palats". Den nya upptäckten gör Hala Sultan Tekke till den största bronsåldersstaden inte enbart på Cypern utan även i hela östra medelhavsområdet. Testgrävningar under 2014 i den östra delen av palatset verifierade de geofysikaliska fynden: expeditionen fann grundmurar av sten och enastående fynd som inkluderar figuriner av människor/gudar och djur. Fynden är från perioden 1300–1150 f.Kr. Projektet avser avancerad arkeologisk forskning i samband med friläggningen av detta palatsliknande byggnadskomplex och att därmed säkra den Svenska Cypernexpeditionens fortsatta existens under åren 2016–2018. |
|
| Arvidsson, Kristoffer | Göteborgs konstmuseum | Översiktsverk för Göteborgs konstmuseum – engelsk utgåva | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 350 000 kronorI februari 2014 gavs boken Samlingen Göteborgs konstmuseum ut med stöd av Torsten Söderbergs stiftelse. I boken, som omfattar 497 sidor med 350 illustrationer i färg, presenteras museets samlingar i en tilltalande formgivning. Populärvetenskapliga essäer varvas med kortare texter för att i en tillgänglig form föra ut den senaste forskningen om samlingen. Nu vill museet ge ut en engelskspråkig version av boken med titeln The Collection. Gothenburg Museum of Art. Göteborgs konstmuseum har tidigare saknat ett aktuellt översiktsverk över sina internationellt eftertraktade samlingar. Museet ville därför skapa en bok som är tänkt att fungera både som en katalog över ett urval verk och en populärvetenskaplig framställning av samlingen. En engelskspråkig bok om samlingen är särskilt påkallad. Ett tidigare projekt, i syfte att skapa en katalog över samlingen tillgänglig via webben, har legat till grund för boken. Texterna i boken har tagits fram av museets personal i samarbete med forskningsavdelningen. Projektledning och redigering sker på museet. |
|
| Herjulfsdotter, Ritwa | Röhsska museet | Röhsska museets samlingar och historia | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 335 000 kronorDet råder brist på forskning och sammanställd kunskap om Röhsska museets framväxt och samlingarnas tillblivelse vilket är beklagligt då det handlar om en betydelsefull samhällsinstitution med stort inflytande inom formgivning. I detta avseende skiljer sig Röhsska museet från andra större museer för vilka grundliga historiska arbeten finns. Röhsska museets målsättning är att visa högkvalitativt konsthantverk och ge inspiration till nyskapande. Inspirationen har till stor del hämtats från öst. 1700-talet är ett annat viktigt intresseområde för museet. Inom forskningsprojektet Röhsska museets samlingar och historia riktas nu fokus mot museets 1700-talssamlingar. Museets 1700-talsföremål kommer huvudsakligen från högreståndsmiljöer. Senbarock, rokoko och gustaviansk stil är representerade, både importerat och svensktillverkat. Museet förvaltar också flera 1700-talsinteriörer och ett lusthus. Men vad är det för 1700-tal Röhsska museet visar? Valet av samlingar har påverkats av en rad faktorer som personliga intressen och tidens modeströmningar. Syftet med forskningsprojektet är därför att genom bred kulturhistorisk forskning fylla den kunskapslucka som finns. Projektet vill bidra till att tillgängliggöra ny kunskap om Röhsska museet och dess samlingar för fortsatt forskning och bidra till att ge vidgade perspektiv på museets verksamhet. Forskningsresultaten kommer att presenteras i en utställning i samarbete med Göteborgs konstmuseum, webbtext och i artiklar. |
|
| Klackenberg, Dag | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2015 | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDe svenska historiedagarnas övergripande syfte är att uppmuntra kontakter och utbyte mellan fackfolk från olika yrken med anknytning till historieämnet, och historieintresserade i allmänhet, och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är tillgänglig för deltagare utan fackutbildning. För åtskilliga historielärare är Historiedagarna den främsta möjligheter för fortbildning, i synnerhet vad gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum e n möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Många av föreläsningarna publiceras i tryck form. |
|
| Larsson, Annika | Uppsala universitet | Bucklor på behagen 2 – fördjupade praktiska studier och rekonstruktioner | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 157 500 kronorÅr 2008 inleddes forskningsarbetet rörande vikingatida kvinnodräkt. Det konstaterades tidigt att de, för den kvinnliga gravdräkten så specifika, ovala spännbucklorna försvann ungefär samtidigt som mansdräkten övergick till att bli kristet betonad. Ingångshypotesen var att förändringarna från det förkristna samhället till det kristna inte bara bör ses i själva gravskicket, utan också speglas i förändringen av den kvinnliga gravdräkten. Dräkten kom att bli nyckeln till en helt ny förståelse kring normer och ritualer i det förkristna samhället – ett problemområde som presenteras i en kommande bok. I samband med presentation av projektet i en utställning hösten 2014 vid Uppsala universitets Museum Gustavianum, har uppsydda rekonstruktioner och tecknade illustrationer med stor betydelse för förmedling använts. Det är av stor betydelse för den slutliga bokprodukten att dessa presentationer kan omarbetas och anpassas för manuset och dess layout. Projektets steg 2 innefattar ett par månaders arbete för studier i mikroskop och därpå följande praktisk rekonstruktion, samt ett par månaders arbete för tecknade illustrationer där fotografier inte låter sig publiceras. Sökande är projektledare för manusarbetet som beräknas vara färdigt sista juni 2015. Den pågående forskningen presenteras på Museum Gustavianums hemsida. |
|
| Wilhelmson, Helene | Lunds universitet | Ölands järnåldersbefolkning: bioarkeologiska studier av migration, diet och demografi | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 190 000 kronorAvhandlingsprojektet syftar till att studera Ölands järnåldersbefolkning med utgångspunkt i gravarna, för att belysa samhällets struktur och dynamik. Öland hade ett omfattande flöde av varor och människor under järnålder och har varierade och rika arkeologiska källor. Materialet är både stort och väl daterat till underperioder av järnåldern och täcker hela perioden 500 f.Kr.–1050. Utifrån isotopprover på ben och tänder diskuterar jag variationer i migration och diet i jämförelse med bl.a. hälsa och sjukdomar, spår av våld, kroppslängd, kön och dödsålder såsom studerat osteologiskt i skelettet. Jag jämför även dessa resultat med gravarnas arkeologiska aspekter (gravform, fynd osv.) för att få en mångfacetterad bild av social struktur och identitet på såväl individ- som samhällsnivå. Då de olika resultaten speglar olika specifika perioder i en individs liv tolkas de i relation till livscykeln också, något som sällan tas full hänsyn till i tolkningar av isotopanalyser. En motsvarande studie, som integrerar isotopresultaten i ett osteologiskt och arkeologiskt sammanhang på detta sätt, har aldrig tidigare gjorts i Skandinavien. Studien drar nytta av det exceptionellt rika gravmaterialet från Öland på ett brett och tvärvetenskapligt sätt och bidrar till att vidga perspektivet på järnålderssamhället och samtidigt utveckla det bioarkeologiska forskningsfältet. |
|
| Bjerrhede, Staffan | Kållereds hembygdsförening | Gården Sagared i Kållered – med anknytning till Ostindiska Kompaniet | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 216 000 kronorKållereds Hembygdsförening har ett omfattande arkiv som består av handlingar och foton. Detta material har under våren 2014 förtecknats med bidrag från stiftelsen. Det mycket omfattande och intressanta gårdsarkivet från gården Sagered i Kållered kommer nu under hösten att förtecknas också med bidrag från stiftelsen. Sagered har en stark anknytning till Ostindiska Kompaniet vilket gör det ytterligare attraktivt för historieforskare. Efter att Sagereds arkiv har förtecknats behövs nu ytterligare forskning om gården och sammanställning av materialet. Framför allt är det ägandelängden med släkter och deras koppling till Ostindiska Kompaniet som bör utforskas. Även boningshusets historia, inredning, möblering genom bouppteckningar, berättelser genom arkivsökning och annat som rör gården ingår. |
|
| Areskoug, Nils-Göran | Transdisciplinära dialoger | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 120 000 kronorSyftet med detta nätverk för dialoger över ämnesgränserna är att skapa en infrastruktur för ett strategiskt observatorium och en mötesplats för integrativa samtal för att bättre möta de framtida komplexa utmaningar som det framtida samhället står inför och vars lösningar kräver särskilt bred kompetens. Beslutsfattande med vittgående konsekvenser beror av hänsyn som berör alltfler angränsande områden. Behovet är stort av handlingsmodeller som ge nya vägar att utveckla kunskapsbaserade policies för samordning över disciplingränserna. Dessa dialoger förs i valda mediaplattformer och kommunikationskanaler som främjar ett nordiskt kunskapsutbyte och med syfte att aktualisera en framtidspotential på bas av delade värderingar och gemensam historia. En ökad strategisk och kritisk framtidsdialog genom konstruktivt kulturutbyte syftar till att fördjupa känslan av samhörighet och förbättra förutsättningarna för värdeskapande och tillväxt genom samarbete inom näringsliv, politik, akademia och kultur. Nätverket av dialogpartners omfattar personliga dialoger på hög strategisk nivå (entreprenörer, ministrar, forskare). Genomförda kunskapsdialoger publiceras på internetarenor för opinion och debatt och i aktuella publikationer under produktion. Med nätverksbaserad kunskapsintegration utvecklas en bas för framtida projekt- och programorganisation som genererar stabilitet och långsiktighet med kultivering av värden som rot till en kreativ dialog mellan vetenskap och näringsliv. |
||
| Nordqvist, Bengt | Arkeologi Offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 695 000 kronorUnder 2000–2004 och 2008–2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin - "de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid" och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. Ett mycket begränsat fältarbete berörde Offerplats Finnestorp liksom en av de mest spektakulära guldfynden såsom fyndplatsen för guldhalskragen från Möne (norr om Ulricehamn) samt slagfält vid Varola. I det pågående forskningsarbetet ingår en mindre utgrävning (söka efter hjälmdetaljer), konservering av en mindre mängd föremål, internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av ett större vetenskapligt bokverk och en populärvetenskaplig bok. Under 2013 har påbörjades ett analysarbete kring metallföremålen från Finnestorp. Under 2014–2015 publiceras den första bokvolymen om Finnestorp. |
|
| Rollenhagen Tilly, Linnéa | Carl Johan Cronstedt, arkitekt och organisatör – en man av sin tid | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorTryckning av en bok om överintendenten Carl Johan Cronstedts (1709–1777) verksamhet och samlingar. Greve Carl Johan Cronstedt nämns i en mängd studier om svenskt 1700-tal: som kakelugnens rationaliserare, som överintendent eller i samband med den världsberömda samlingen som bär hans namn på Nationalmuseum. Till skillnad från de andra överintendenterna visade Cronstedt ett stort intresse för ekonomi och hans mycket pragmatiska läggning är en orsak till varför han inte har gått in i historien som en ”stor” arkitekt. Men hans verksamhet anses ofta som tråkig eller ointressant, vilket har lett till att en biografisk framställning om honom hittills saknats. En sammanställning av redan genomförd forskning och en närmare undersökning av ett otroligt rikt arkivmaterial vittnar emellertid om att hans roll i den svenska arkitekturhistorien bör omvärderas. Allt tyder nämligen på att han genom sin pragmatiska läggning mycket aktivt bidrog till moderniseringen av vår svenska arkitektur, stadsplanering och bomiljö. Målet med denna bok är därför att ge en bättre insikt i Cronstedts teoretiska och praktiska bidrag till svensk arkitekturhistoria. I fyra kaptiel presenteras Cronstedts utbildning, ett urval av hans aktiviteter som ämbetsman och arkitekt samt bibliotekets historia och innehåll. |
||
| Wadell, Leif | Frimurarsamhället i Göteborg | Louis Jean Desprez, plafondmålning "Solguden Apollo" | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorPlafondmålningen är för Göteborg oersättlig och unik, om den lämnats att undergå vidare nedbrytning, skulle ett kulturhistoriskt värdefullt och riksintressant objekt gå förlorat. |
|
| Eliasson, Roger | Aeroseum | Aeroseum Science Center | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 90 000 kronorAeroseum startade upp ett skolprojekt under 2010 som hade som mål att öppna flygupplevelsecentret/museet för undervisning för elever från förskolan till universitetsnivå. Motivet var att öka intresset, studiemotivationen och förståelsen i MNT – matematik, naturvetenskap och teknik. Våra ämnen skall i framtiden täcka in allt från vårt kulturarv till olika ämnesområden enligt den nya läroplanen. En stor del av undervisningen är baserad på praktisk undervisning, varför vi bygger upp olika stationer och miljöer på ett ämnesövergripande sätt. Målet är att kunna ta emot bortåt 500 skolklasser per år. Nu har ursprungsprojektet gått över till att Aeroseum skall bli ett Science Center. Anledningen till detta är att det numera är ett villkor från myndigheterna för att i framtiden bli beviljade offentliga medel för skolverksamheten. Detta ställer nya krav på vår skolverksamhet. Det fodras idag fler interaktiva arbetsstationer. Användandet av ännu mer databaserade uppgifter m.m. Allt detta ställer nya krav på vårt datanätverk som är underdimensionerat och måste utvecklas för att klara av de cirka 60 Science Centerstationer som erfordras. I dagsläget finns 6 stationer igång och flera är under uppbyggnad. Torsten Söderbergs stiftelse har bekostat 4 av dessa under 2014. Projektet är en fortsättning från vår senaste ansökan och projektet kommer att fortsätta till Aeroseum är godkända av myndigheterna så att ekonomiskt stöd kan erhållas. |
|
| Andersson, Christer | Ås kloster, markradar 2015 | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorMarkradarundersökning som ett led i arkeologisk forskning är en metod som blivit allt mer förekommande. Anledningen är naturligtvis den snabba utvecklingen på elektronikområdet med allt mindre och billigare komponenter till markradarn, men också allt mer sofistikerade programvaror i takt med utvecklingen på datorsidan. Markradarn kan liknas vid de ekolod som fiskare använder för att lokalisera fiskstim men istället för ljudvågor användes radiovågor som reflekteras från marken när radiovågen möter ett annat medium. En radarvåg som sänds genom marken reflekteras när den träffar en sten på samma sätt som en våg på en lina som är fäst i en vägg reflekteras först när den träffar väggen. Vet man hur fort vågen färdas kan man räkna ut avståndet till väggen och på samma sätt gör man med markradarns vågor. Vi kan också få viss information om vad det är som markradarns radiovågor reflekterats mot genom att studera den reflekterade vågen. En lina som är fäst vid en stabil vägg ger också en reflekterad våg som är annorlunda än om linan är fäst runt om en smal böjlig trädgren. Fördelen med endast markradar vid en arkeologisk undersökning är, att det är en icke förstörande metod. Vid en arkeologisk utgrävning rör man oundvikligen om i jordlagren och en eventuell efterföljande grävning på samma ställe har berövats all information. Genom att använda markradar vid en arkeologisk utgrävning behöver man heller inte gräva upp ett stort område, utan kan gå direkt på det eftersökta stället. |
||
| Botwid, Katarina | Lunds universitet | Skärvans Renässans – ny analysmetod för tolkning av arkeologisk keramik | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 121 125 kronorSom forskare och arkeolog arbetar jag med att förmedla de berättelser som kan tolkas fram ur det konkreta material som kommer fram vid en arkeologisk utgrävning. Den hantverkande människan är ofta i fokus inom dagens arkeologi och i framtiden kommer vi eventuellt att kunna identifiera individer eller mindre grupper som specialiserat sig inom hantverket. Det finns flera utmaningar inom hantverksperspektivet. Några utmaningar kan vara att undersöka hur man i forna tider ordnat sin hantverksmiljö och hur man tagit till vara på omgivningens resurser. Andra frågor kan gälla hur miljö och klimatförändringar kan ha påverkat hantverkets situation och utveckling. Troligen var den forntida hantverkaren tvungen att förändra sitt sätt att arbeta när klimatet blev kallare eller fuktigare. I keramikartefakter kan fingeravtryck och märken efter olika redskap bli kvar till oss att tolka. Man ser spåren inbrända och stelnade till den form som nu kan ge oss den information vi så ivrigt söker.Som keramiker och arkeolog kan jag läsa kärlen. Min möjlighet att se hur en forntida kollega plötsligt fick bråttom och i all hast avslutade ett från början noggrant arbete för två tusen år sedan, gör att dessa ordlösa händelser kan verbaliseras och förstås över tid. Att kunna se och ta vara på den informationen ger åter en möjlighet att se det stora arkeologiska keramikmaterialet, som finns i museernas magasin, som en högintressant källa till ny kunskap. |
|
| Söderberg, Elisabet | Stockholms universitet | De eftersträvande – unga människor med rörelsehinder och deras karriärval | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 305 000 kronorAtt välja studie- och yrkesväg kan vara knepigt för alla och en var. Vad passar jag till, vad tycker jag är roligt, hur ser möjligheterna ut på arbetsmarknaden osv. är rimliga frågor att ställa sig. Om man har svårigheter i form av rörelsehinder kan detta göra att både man själv och andra tvivlar på ens förmåga och då blir valet inte lättare. Avhandlingen handlar om hämmande och främjande faktorer i karriärvalet. De hämmande har hittills i avhandlingsarbetet visat sig vara t.ex. dålig tillgänglighet, krångliga regler och en omgivning som försöker begränsa individens handlingsutrymme. Många av respondenterna har visat sig vara utsatta för överbeskydd av omgivningen vilket har utgjort en starkt hämmande kraft i deras liv och påverkat deras tilltro till sin förmåga negativt. Dessa hämmande faktorer utgör tillsammans incitament för en ond spiral som leder till en devalverad självbild. Detta i sin tur minskar handlingsutrymmet vid studie- och yrkesvalet. En starkt främjande kraft verkar målet, ett självständigt och yrkesverksamt liv, utifrån sina egna förutsättningar, utgöra. En annan viktig främjande faktor utgörs av en omgivning t.ex. familj och vänner, som affirmerar individen och uppmuntrar denna att våga mer än vad individen kanske tror att den klarar. |
|
| Hadenius, Patrik | Forskning & Framsteg | Utgivning av Forskning & Framsteg under 2015 | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 44 500 kronorTidskriften Forskning & Framsteg är en av Sveriges främsta populärvetenskapliga tidskrifter. Den grundades år 1966 och ges sedan 1979 ut av en stiftelse utan vinstsyfte. Stiftelsen stöds av ett stort antal forskningsfinansierande organisationer. Tidskriftsverksamheten går med förlust. Utan externa bidrag skulle en fortsatt utgivning inte vara möjlig. Sedan 2010 har flera åtgärder vidtagits för att stärka ekonomin, bland dem en utökad utgivning till 10 utgåvor, annonsförsäljning, ny layout samt redaktionella samarbeten. Genom att bidragsfinansiera delar av verksamheten kan stiftelsen bemanna en kvalificerad redaktion med fackkunskaper inom naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap, samt hålla en bred bevakning av och rapportering om svensk forskning. Innehållet i Forskning & Framsteg ska inte enbart styras av efterfrågan, utan också av stiftelsens ändamål att brett förmedla resultat från svensk forskning och stimulera intresset för vetenskap. |
|
| Gunneriusson Wistman, Christina | Museiskapanden på det svenska konstfältet vid 1900-talets mitt | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorÅr 1958 öppnade Moderna Museet i Stockholm. Museisamlingarna bestod då till stora delar av konst överförd från Nationalmuseum, men också av inköp, gåvor och donationer avsedda speciellt för ett blivande svenskt modernt konstmuseum. Tio år tidigare, i slutet av juni 1948, invigdes Prins Eugens Waldemarsudde, ett museum som per definition kan betraktas som Sveriges första museum för modern och samtida svensk konst. Genom sitt testamente överlämnade prins Eugen sitt forna hem med konstsamlingarna till svenska staten med syftet att det skulle bli ett offentligt museum. Därmed fick prinsens konstsamling omfattande dryga 2 000 verk liksom hans egen konstnärliga produktion en permanent visningsplats. Dessa två museer är exempel på två olika typer av museigrundanden; det ena tillkommet på enskilt initiativ, det andra ett offentligt grundat institutionellt museum. De är dessutom endast två exempel på nya svenska konstmuseer öppnade kring 1900-talets mitt. Ett flertal länsmuseer har fokuserat konsten i sina samlingar och även ett flertal donatorsmuseer/konstnärshem öppnade vid denna tid. Svenskt konstmuseiväsende är ett till stora delar outforskat område och det konstsociologiska perspektiv som denna undersökning använder sig av kommer att ge resultat både för grundläggande kunskap på området och fungera som en bas för vidare analys av konstmuseernas roll i samhället igår, idag och imorgon. |
||
| Ivansson, Birgitta | Dokumentation av bygdehistoriska intervjuer | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 15 000 kronorÖverföring av ett 50-tal kassettband och rullband med bygdehistoriska intervjuer till dagens teknik för att göra materialet mer tillgängligt och bevara det för framtiden. |
||
| Rydin, Urban | Bröderna Röhss – Röhsska museets första donatorer | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorFöreliggande arbete är en undersökning av främst den företagarverksamhet som de två första generationerna av familjen Röhss bedrev inom svensk industri från ca 1825 till nästa sekelskifte. Med denna utgångspunkt berörs såväl viktiga delar av den Göteborgska historien som industrialismens genombrott och utveckling i Sverige. Wilhelm Röhss den äldre och dennes söner Wilhelm och August var viktiga delar av det välståndssprång Sverige tog från att vara ett fattigt jordbruksland till att bli ett av världens rikaste länder. Det Röhsska handelshuset började med en ganska spretig verksamhet men specialiserade sig ganska snart på trä- och järnverksamhet. Då dessa kapitalkrävande verksamheter krävde mer kapital för sin utveckling togs initiativ till uppbyggandet av banker som sedan tog över handelshusens roll som kreditförmedlare. Inte förvånande nog var det Röhsska handelshuset även involverat i utvecklingen på transportområdet, i synnerhet när det gäller järnvägar. Nästan lika naturlig var aktiviteten i försäkringsbolag. Göteborgs utveckling är i hög grad kopplad till näringslivet. Tillväxten skapade sedan stora sociala problem för arbetarklassen. Detta födde enskilda initiativ och donatorer ställde stora kapitalbelopp till stadens förfogande för samhälleliga ändamål. Den Röhsska släkten är en viktig del av den göteborgska donationsandan och deras donationer berörs i arbetet. Boken berör också den Röhsska släktens ursprung i Tyskland och Danmark och andra medlemmar av släkten. |
||
| Sidén, Karin | Prins Eugens Waldemarsudde | Prins Eugen 150 år | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorI samband med att Prins Eugens Waldemarsudde anordnar en stor jubileumsutställning med anledning av att det då var 150 år sedan prins Eugen föddes, kommer en praktfull och omfattande bok om prins Eugens konstnärskap och livsgärning att produceras. Prins Eugen (1865–1947) var en av sin generations främsta landskapsmålare och en betydande konstsamlare, mecenat och kulturpolitiker. Boken som kommer att innehålla ny forskning och innefatta ett flertal artiklar av sakkunniga skribenter kommer bland annat att beskriva prins Eugens politiska gärning och hans aktiva motstånd till nazismen under andra världskriget, samt prins Eugens relationer till författaren Verner von Heidenstam, musikerna och kompositörerna Wilhelm Stenhammar och Tor Aulin samt hans samarbete med arkitekten Ferdinand Boberg. Artiklar om landskapsmålaren, mecenaten, konstsamlaren och personen prins Eugen kommer också att publiceras. Även Waldemarsuddes park och trädgård kommer att få ett kapitel i boken. Boken kommer att ges ut i samarbete med Bokförlaget Atlantis. |
|
| Nyqvist Thorsson, Anna | Göteborgs universitet | Liljestenar och stavkorshällar under 1100- och 1200-talen i Vänerlandskapet | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 195 000 kronorAnsökan avser finansiering av slutförandet av min avhandling som utgår från ett medeltida material benämnt liljestenar och stavkorshällar. I dagsläget återstår viss textproduktion och textredigering, cirka sex månaders arbete, för att färdigställa avhandlingen för tryck och ventilering. De kapitel som omfattar inledning och forskningshistorik, teori och metod samt de tre analyserande kapitlen är i princip färdigskrivna. Liljestenar och stavkorshällar är gravhällar, oftast i sandsten med bilder i form av växtrankor, livsträd och stavkors. Stenarna kan knytas till de äldsta medeltida stenkyrkorna och kan dateras till 1100- och 1200-talen. Istället för att som tidigare förstå dem utifrån konsthistoriska aspekter diskuterar jag stenhällarna som ett arkeologiskt material. Liljestenar och stavkorshällar tillför inte enbart kunskap om medeltidens bildvärld och konstuttryck. Som gravmonument ger de även kunskap om sociala förhållanden, hur man såg och förhöll sig till döden och de döda och hur gravmonument och kyrkplats spelade en aktiv roll i sociala strategier och formerandet av sociala grupperingar i det medeltida samhället. En viktig fråga att diskutera har därför varit varför det blev det så betydelsefullt för en viss grupp människor under 1100- och 1200-talen att uttrycka sin identitet genom dessa specifika gravmonument. |
|
| Lysén, Svante | Bohuskust – ett vresigt paradis | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorUnder senaste decennier har det endast producerats en handfull filmer om bohuskusten såsom hummerfiske, skärgårdssamhällen och undervattensfilmer, men inte någon heltäckande film om den bohuslänska kustnaturens djur- och växtvärld under fyra årstider. BOHUSKUST – ett vresigt paradis (58 min) är en naturdokumentär om bohuskustens natur under fyra årstider sett genom en kajakpaddlares ögon, men också om dess förändring, ekologi och miljöhot. Det är en skildring av både det bekanta där betraktaren känner igen sig och det obekanta där upplevelser, fakta, aktuella vetenskapliga rön och filosofiska betraktelser kommer att vara tankeväckande och leda till nya insikter. Filmen kommer att söka bohuskustens själ och framför allt skildra djur, växter och natur i skiftande ljus under året. Den kommer även ge en inblick i kustlandets spännande historia från bronsåldersgravar till mera sentida sillperioder och stenbrott. Miljöproblem som bl.a oljeutsläpp, strandskräp och överfiske kommer också att belysas. Den röda tråden kommer att vara en kajakpaddlare som på ett personligt sätt upptäcker och upplever skiftande miljöer under sina färder längs kusten och som skapar vattenkänsla ur ett närperspektiv. Den färdigredigerade naturdokumentären planeras som en visningsrätt för SVT och grannländernas tv-kanaler för att ge en bred publik inblick i bohuskustens världsunika landskap och natur. |
||
| Linde Bjur, Gunilla | Arkitekter i Göteborg under hundra år. Kvinnor tar plats på 1900-talet | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorGöteborgs arkitekturhistoria de senaste hundra åren har präglats av en stor skara högskoleutbildade arkitekter. Under tidigt 1900-tal utövades yrket enbart av män, medan idag drygt hälften av alla arkitekter i Sverige är kvinnor. Forskningsprojektet har arbetstiteln Arkitekter i Göteborg under hundra år. Kvinnor tar plats på 1900-talet. Det är en fortsättning på den forskning som 2013 presenterades i boken Arkitekter och fasader. Göteborg 1850–1920. Brytpunkten 1920 motiveras av att kvinnor trädde fram som arkitekter i Sverige detta årtionde. Arkitektyrkets utveckling och stadens arkitekturhistoria under hundra år kommer att belysas genom fokus på ett trettiotal arkitekter, alla kvinnor, vars verksamhet präglat Göteborg. Genom arkivforskning och djupintervjuer framställs ett antal korta yrkesbiografier. Pionjärer som Dagmar Hall, Anna Lous Mohr och Ingrid Wallberg har skymtat i tidigare forskning, medan Ingegerd Ågren (f. 1922) och hennes långa verksamhet med början på 1940-talet återstår att lyfta fram. Det finns ytterst lite skrivet om kvinnors arkitektverksamhet i Göteborg under de senaste femtio åren. Flera av de yngsta arkitekterna i studien, kommer sannolikt att vara aktiva långt efter Göteborgs 400-årsjubileum 2021. |
||
| Bergman, Lars | Riksföreningen Sverigekontakt | De karolinska fångarnas censurerade brev | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 375 000 kronorEfter nederlagen vid Poltava och Perevolotjna år 1709 placerades 23 000 krigsfångar ur den svenska hären ut i Ryssland, många i Sibirien. Den verkliga svenskstaden blev Tobolsk. Svenskarna var förhållandevis välutbildade och kom därför att spela en stor roll lokalt. De ingenjörskunniga ledde byggnadsarbeten, svenska skolor drog till sig ryska elever. Konflikter förekom, men svenskarnas insatser kom att uppskattas. Fortfarande talas det om detta i sibiriska städer. Så är exempelvis borgmästaren i Jekaterinburg, Jevgenij Rojzman, starkt historieintresserad och en stor Sverigevän. Förhållandena finns skildrade i dagböcker och brev. Många brev från och till de svenska krigsfångarna fastnade i den ryska censuren. Sedan de ryska arkiven öppnats på 1990-talet, har breven blivit tillgängliga. Det planerade projektet skall i första hand ställa dessa brev till förfogande för svensk, rysk och internationell forskning och allmänhet. En utgåva av något slag (som bok och/eller i elektronisk form) är den naturliga produkten. Projektet kan förväntas förse historiker med ny information. Framför allt tycks breven belysa krigsfångarnas egen situation, deras tankar och föreställningar, men också det dagliga livet. Freden 1721 medför en markant omsvängning i svensk historia. De krigsfångar som återvänder hem (ca en fjärdedel) har troligen betytt mycket för den vidare historiska utvecklingen, men deras roll är otillräckligt undersökt. De hittills censurerade breven erbjuder ett lyckligt tillfälle. |
|
| Nitenberg, Annelie | Västsvensk Arkeologi | Härskaridentiteter i liv och död i vendel- och vikingatida Västergötland | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 273 000 kronorUte i landskapet finns många olika typer av materiella lämningar som utgör spåren efter människors agerande i förgången tid. Dessa spår kan utgöra ledtrådar till den dåtida människans liv, förutsättningar och tankevärld. I avhandlingen Härskaridentiteter i liv och död: maktuttryck och maktstrategier i Västergötland under vendel- och vikingatid vill jag utifrån statusgravar och de sociala eliternas livs- och representationsmiljöer studera dessa eliters strategier för att uppnå möjligheten att utöva makt. Jag intresserar mig även för härskarideologier och de handlingar som krävdes för att uppnå maktpositioner och att kvarhålla dem. Vidare vill jag undersöka vilka maktpositionerna var och vad de så att säga innehöll och innebar. Målsättningen är också att diskutera och försöka förstå formeringen av Västergötland. Utgångspunken i avhandlingsarbetet är resultaten av de utgrävningar jag bedrivit i Sunnerby på Kållandsö i Västergötland mellan åren 2000 och 2012. Sunnerby kommer emellertid att sättas in i ett större geografiskt sammanhang varför så väl regionala analyser som jämförande studier i ett vidare perspektiv ingår i avhandlingen. Källmaterialet är i första hand det arkeologiska materialet, men som en referensram till det arkeologiska materialet kommer jag att nyttja historiska källor i form av runinskrifter och i viss mån fornnordisk- och fornengelsk litteratur. |
|
| Nisser Dalman, Margareta | Hovstaterna | Hedvig Eleonora – den svenska barockens drottning | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 490 000 kronorUnder mer än sextio år var drottning Hedvig Eleonora (1636–1715) Sveriges mäktigaste kvinna. Hennes gärning karakteriseras till stor del av de dynastiska och politiska ambitioner som kännetecknar denna period i Europas historia. I hennes miljöer och hovkultur manifesterade kungahusets allt starkare ställning, liksom Hedvig Eleonoras självuppfattning och strategier för att hantera spänningen mellan makt och genus. Denna visuella retorik riktade sig till hennes samtid, men också till eftervärlden – Hedvig Eleonora har avsiktligt lämnat ett budskap även till oss idag. Forskningen om riksänkedrottningen ansluter till flera aktuella och livaktiga forskningsfält, framförallt om furstinnors betydelse och villkor samt nordeuropeiska kulturella förbindelser. Den bidrar också till en djupare förståelse av den karolinska epoken som helhet, i ett politiskt, ekonomiskt, idéhistoriskt, andligt och konstnärligt perspektiv. Med anledning av 300-årsminnet av drottning Hedvig Eleonoras död, som infaller 2015, kommer Kungl. Husgerådskammaren att uppmärksamma hennes stora betydelse med bland annat en publikation. En viktig utgångspunkt är bidragen till symposiet A Queen Emerges. Hedwig Eleonora and Court Culture around the Baltic, som Kungl. Husgerådskammaren och Stockholms universitet anordnade i oktober 2013. Flera av de framstående svenska och internationella barockforskare som deltog i symposiet kommer att författa bidrag till publikationen. |
|
| von Ehrenheim, Carl Gustaf | Grönsöö | Konsten på Grönsöö | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorGenom långa arvsföljder inom framförallt familjerna von Ehrenheim, von Engeström, Benzelius, Mörner och Blomstedt, har en tidsmässigt och genrémässigt bred samling bildkonst samlats på Grönsöö. Porträtt, tavlor och kopparstick ger en utblick mot konsthistorien med Grönsöö som utgångspunkt. Boken och utställningen kommer att få titeln ”Konsten på Grönsöö” och omfatta cirka 100 sidor. Fil.mag Greger Sundin har ställt sig till förfogande som författare och fotograf är Gabriel Hildebrand, fotograf vid Kungl. Myntkabinettet. |
|
| Johansson, Anders | De glömda blockadbrytarna – norsk-svenskt krigsdrama i flera akter 1940–1945 | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 25 000 kronorNazi-Tysklands ockupation av Norge och Danmark våren 1940 medförde att Sveriges export och import kraftigt begränsades genom "Skagerackspärren". Storbritannien behövde kullager och stålprodukter för sin rustningsindustri och försökte trotsa blockaden med fraktfartyg från svenska västkusten till Skottland. Norska överkommandot i London ville samtidigt överföra manliga flyktingar i Sverige till de allierade trupperna i Storbritannien. En första utbrytning med fem norska fartyg i januari 1941 lyckades medan nästa försök med dubbelt så många båtar i mars/april 1942 blev en katastrof. Utanför Göteborg väntade tyska flottan, sänkte tre av fartygen och tillfångatog 236 människor, flertalet norska flyktingar, bl.a. sju kvinnor och en flicka. Tre fartyg sänktes av sina egna besättningar, två lyckades ta sig förbi spärren till Skottland och två återvände till Göteborg. Dessa tio fartyg kallades "kvarstadsbåtarna" efter en lång brittisk-tysk process ända till Sveriges HD. Förutom dessa båda blockadbrytningar under brittisk ledning förekom flera föga kända norsk-brittiska operationer från Bohuslän. Majoriteten av dem som ställde upp var norska medborgare, men dessutom medverkande även brittiska marinsoldater och sjömän som var strandade i Sverige plus även några svenskar. Primus motor var George Binney, vars uppdragsgivare var Churchills sabotageorganisation Special Operations Executive (SOE) och Ministry for Economic Warfare (MEW). |
||
| Aminoff, Christina | Linköpings universitet | Verksamheten i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 380 000 kronorFörskoleklassen fördes in i skolan och blev en egen skolform år 1998. Med förskoleklassens inrättande fanns en ambition om att förskolan- och skolans pedagogiska traditioner skulle mötas. Utgångspunkten var att en smidig övergång skulle ske och med detta skulle ett homogent utbildningssystem skapas. Studien inriktas mot att fördjupa förståelsen för den verksamhet som sker i förskoleklassen och grundskolans årskurs 1, samt övergången verksamheterna emellan. Ett särskilt fokus riktas mot hur arbetet med det tidiga skriftspråkslärandet utformar sig i förskoleklassen och hur detta arbete sedan tas emot i årskurs 1. Området är särskilt intressant då det finns ett fåtal klassrumsnära studier som undersökt denna övergång ur ett tidigt läs- och skrivdidaktiskt perspektiv. |
|
| Olofsson, Sofie | Lunds universitet | Grön framtid – Botaniska trädgården satsar på barn och naturvetenskap | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorBarns och ungdomars tid i naturen har halverats under de senaste 20 åren. I samma takt försämras också deras förutsättningar för att förstå och lära sig om den. De går miste om förståelsen för hur tillvaron hänger ihop och hur vi ytterst är beroende av naturen. Det rimmar illa med det faktum att framtidens utmaningar till största delen handlar om miljön (klimatförändringar, uthållig konsumtion och globalisering). En av Botaniska trädgårdens viktigaste uppgifter är att informera och inspirera till mer kunskap om naturen. Verksamheten planerar nu att göra en pedagogisk satsning riktad mot barn och ungdomar. Projektet innebär utställningar, undervisning och aktiviteter för alla intresserade skolbarn under 2015. Det övergripande målet för satsningen är att öka barns intresse för naturvetenskap. |
|
| Andersson, Tommy | Bronsålderns gravbilder | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorUnder den pågående dokumentationen av hällristningarna i Kiviksgraven har vi påträffat flera aldrig tidigare observerade figurer. Redan nu vet vi att resultatet kommer att överträffa vår förväntan. Det har inspirerat oss till att även vilja dokumentera de övriga drygt 20 fornlämningarna med hällristningar av bronsålderstyp, som har påträffats i eller på förhistoriska gravar i Sverige. Trots att de ristade gravhällarna har en långt framskjuten plats i hällristningsforskningen och är av stor betydelse för hällristningarnas kronologi, är de flesta avbildningarna föråldrade eller undermåliga. Många har inte dokumenterats sedan början av 1900-talet. Vi tycker därför att det är viktigt att det utförs en professionell och enhetlig dokumentation av samtliga Sveriges figurristade gravhällar från bronsåldern. |
||
| Andersson, Kent | Gödåker – ett uppländskt gravfält från äldre järnålder | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 20 000 kronorGravfältet vid Gödåker undersöktes vid olika tillfällen under 1900-talet och mycket anmärkningsvärda gravar och fynd framkom. Trots sin stora betydelse för förståelsen av Uppland och Mellansverige under perioden cirka 100 till 400 e.Kr. har gravfältet aldrig publicerats i sin helhet. Istället har enskilda gravar eller fynd diskuterats i mindre uppsatser. I boken "Gödåker – ett uppländskt gravfält från äldre järnålder" publiceras för första gången detta internationellt och nationellt betydelsefulla materialet och det analyseras i ljuset av moderna forskningsrön. Genom en detaljerad analys av föremålen från gravarna går det att datera gravfältet på ett sätt som tidigare aldrig gjorts och att koppla föremålen till statusgrupper. Med hjälp av dessa analyser går det att visa att Gödåker helt och hållet skiljer sig från samtida gravfält i Mellansverige. Inget gravfält har så många fynd av romerska importföremål och guldföremål och den statuskontinuitet som lyckats påvisas, som sträcker sig över omkring 300 år, är utan motsvarighet i regionen. Resultaten från analyserna visar, att gravfältet hört till en bebyggelse som varit ett regionalt centrum, kanske en föregångare till Gamla Uppsala. Boken innehåller vid sidan av analyserna av föremålen från gravarna även en analys av gravarna, såväl överbyggnaderna som den inre konstruktionen, en rapport över den osteologiska analys som gjorts av gravarnas beninnehåll speciellt för denna publikation samt en katalog över samtliga gravar. |
||
| Nyberg, Gudrun | Systrar till lärda män – 1700-tal | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorSystrar till lärda män är en skildring av åtta kvinnors liv i Sverige under 1700-talet. Kvinnorna är historiska och utvalda genom att deras bröder var bildade och framgångsrika. Fakta om kvinnorna har letats fram i dokument av många slag, bevarade sedan den tiden i olika arkiv och bibliotek. Kvinnorna lydde under vissa gemensamma lagar och sedvänjor men mötte skiftande öden i helt olika miljöer.Det gäller en prästdotter i Piteå och Norra Österbotten, tre systrar i Åmål med koppling till stadens styrelse och till handel med timmer och järn, en akademikerhustru i Lund och tre adliga systrar uppvuxna i Stockholm men som gifta bosatta på mindre gårdar på Uppsalaslätten. Eftersom även händelser i andra kvinnors liv har vävts in framställningen, t.ex. deras döttrars och tjänstefolks, utgör berättelserna sammantaget en bred skildring av kvinnors villkor under denna tid. Det finns dramatiska, komiska, rörande och tragiska inslag, och allt är sant. Till manuskriptet hör 150 fotografier av miljöer, föremål och personer, som dels illustrerar de enskilda livsödena, dels allmänt visar epokens stilar. |
||
| Stolpe, Jan | Rousseaus Dialoger | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 30 000 kronorJean-Jacques Rousseaus "Rousseau juge de Jean Jacques. Dialogues" torde vara författarens mest okända verk, knappast läst av andra än specialister. Till engelska översattes det först 1989. Detta 400-sidiga arbete tillkom efter Bekännelser och före En enslig vandrarers drömmerier, alltså mot slutet av författarens liv, och beskriver i dialogform hur författaren, som vid denna tid var hårt ansatt av meningsmotståndare, upplevde sin situation. Konspirativa idéer blandas med djupa analyser av en känd och uppmärksammad författares kamp för att bli förstådd och uppfattad på rätt sätt. Verket bidrar med nya aspekter på ett säreget och komplicerat författarskap. |
||
| Larsson, Daniel | Koleran – samhället, idéerna och katastrofen 1834 | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorI slutet av 1810-talet började det dyka upp oroande rapporter från Asien. En fruktad farsot kallad kolera hade börjat röra sig, ut från sitt gamla område kring Gangesdeltat. Bara något decennium senare stod det klart att sjukdomen var på väg mot Europa. Överallt började man fråga sig hur man skulle skydda sig mot farsoten – en farsot som tycktes döda allt i sin väg, och som var helt ny för det europeiska läkarskrået. Smittade den från människa till människa? Eller var det dålig luft, och mer en fråga om smuts och bristande moral som gjorde människor sjuka och döda? Hjälpte inte karantänerna? Vilka mått och steg togs egentligen i en tid då man inte kände till bakteriernas existens? I den här boken får vi följa kampen mot koleran från en svensk horisont. Hur man försökte bygga upp ett skydd, hur koleran trots det bröt sig in, vad som gjordes när koleran väl fått fäste, debatterna om karantänerna, vilka som dog, hur vården såg ut och, inte minst, vilka idéer som låg till grund för allt detta. Fokus ligger på den första, mest förödande epidemin 1834, och för första gången har i den här boken också kolerans spridningsvägar med GIS-teknik kartlagts, i detalj. Drabbades vissa områden i landet värre än andra? På vilket sätt spreds egentligen farsoten? |
||
| Nyström, Bengt | Keramik & porslin i Sverige under 7 000 år | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 200 000 kronorKeramik & porslin i Sverige under 7 000 år är en vetenskapligt hållen, välillustrerad översikt, intressant för både allmänhet och universitet. Den skall vara kulturhistorisk och gränsöverskridande (”etnoarkeologisk”, ”etnokonsthistorisk”) där vid sidan av en ”utveckling” även föremålstyper, tillverkning, teknik, användning etc. redovisas. Det ger mer estetiska aspekter på det förhistoriska materialet, mer funktionella på det traditionellt konsthistoriska. Boken spänner över tidig neolitikum till modern. Keramiken skildras efter gängse perioder som knyter an till både tekniska och estetiska förändringar och moden, t.ex. tyskt stengods under medeltiden, holländska fajanser under 1600-talet, Wedgwood och annan engelsk påverkan från 1700-talets slut. De äldsta förhistoriska perioderna har visserligen skildrats i arkeologiska sammanhang, men sällan i relation till senare tider, dvs. t.ex. medeltid och ”allmoge”-keramiken. Nytt är också kinesiskt porslin och stengods som beställdes med ritningar från Sverige och hur den påverkat svensk keramik in i våra dagar. Även avsnitt om kakel och kakelugnar, tekniskt porslin, byggkeramik m.m. under olika skeden kommer att läggas in. Modern bruks- och konstkeramik och keramisk design skildras i två avsnitt. I ett särskilt kapitel redovisas fabrikerna med signeringar. I ett avslutande kapitel förs ett resonemang kring vilka andra material keramiken ersatt och ersätts av i vår tid. |
||
| Hagberg, Johnny | Skara Stiftshistoriska Sällskap | Skrivare i det medeltida Sverige | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 125 000 kronorI Svenska och utländska arkiv finns ett antal medeltida diplom, brev och andra handlingar där skrivare har präntat text. En del av dessa har varit kända och man har vetat deras identitet men många har naturligtvis hitintills varit okända. Bland de kända skrivare som kan nämnas är Birgitta Birgersdotter, biskop Hans Brask, Birgittas biktfader Peter Olofsson av Skänninge och biskop Henrik Tidemansson. Många skrivare har varit knutna till olika kloster och konvent. Genom stor sakkunskap och idoghet har nu professorn emeritus i Svenska språket, docenten i Nordiska språk vid Uppsala universitet, Per-Axel Wiktorsson kunnat identifiera 934 av de medeltida svenska skrivarna. Det handlar om en insamlingsperiod av 30 år som Wiktorsson ägnat tid för analysen av dessa skrivares skrivsätt. Genom att utifrån åtta bokstäver försöker Wiktorsson analysera skrivstilen. Bokstäverna som valts ut är: g, w-, æ, ø, y, -n, k och h. Åtminstone i diplom visar ofta bokstäverna i den första raden avvikande utformning. Därför har i första hand bokstäver valts från de följande raderna i diplomen. Härefter anges några skrivformer, som till äventyrs kan berätta något om skrivarens språk. Där så kan ske anges också hur skrivaren skrev sitt eget namn. Slutligen nämns några källor till vår kunskap om respektive skrivare. Wiktorsson disputerade 1976 på avhandlingen Södermannalagens B-handskrift och har utgivit ett flertal språkvetenskapliga arbeten. Äldre Västgötalagen utgav han i ny edition 2011. |
|
| Rydinger Alin, Cecilia | Kungl Musikhögskolan i Stockholm | Att bygga för framtiden – tekniska resurser för forskning och utbildning | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorKMH står inför stora utmaningar. Det globala landskapet för musikproduktion och musikkonsumtion är under snabb omvandling där det ställs delvis nya krav på upplevelser av musik och utvecklingen av dessa. KMH avser att använda sin egen och den svenska musikindustrins internationellt starka position för att bli en viktig kraft i transformationen. Inte minst gäller detta en strategisk satsning på infrastruktur för forskning och utbildning i form av moderna och ändamålsenligt byggda lokaler, som skapar förutsättningar för forskare, lärare och studenter att bedriva en utvecklad och framtidsinriktad verksamhet olik någon annan musikhögskola i Sverige idag. KMH bygger för detta ändamål ett nytt campusområde i centrala Stockholm. Campusområdet blir ett nytt hem för musik och ett kulturellt nexus för Stockholm men också en central punkt för högteknologisk musikforskning i Sverige och norra Europa. De avancerade och dynamiska rummen i det blivande studiokomplexet och i konsertlokalerna pekar mot ett modernt koncept med variabel akustik, flexibla publikytor och högteknologiska audiovisuella lösningar – designade för forskning och musikaliska framföranden. KMH:s nya lokaler kommer bidra till möjligheten att utforska nya aspekter av det expanderande fältet rörande interaktion mellan levande musik och medierad/inspelad musik. Detta utforskande går även bortom det traditionella fokuset på musikproduktion då det även inkluderar forskning kring perception: lyssnarens relation till musiken. |
|
| Ulväng, Göran | Bebyggelsehistorisk tidskrift | Stöd till Bebyggelsehistorisk tidskrift | Övrigt | 2014 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorBebyggelsehistorisk tidskrift (BHT), Nordens ledande tidskrift inom det bebyggelsehistoriska området och forum för ett vetenskapligt utbyte mellan discipliner som konstvetenskap, arkitekturhistoria,agrarhistoria, ekonomisk historia, kulturgeografi, historia, arkeologi, etnologi, och park- och trädgårdshistoria. Tidskriften är peer review-granskad och är Open Access. Varje nummer läggs, med sex månaders fördröjning, ut i digitalt format på hemsidan och den är indexerad i EBSCO. BHT är en av de tidskrifter som länge har uppburit stöd från Vetenskapsrådet (VR), men som med kort varsel fick stödet indraget i december förra året. Det årliga stödet från VR har uppgått till mellan 165 000 och 200 000 kr. Styrelsen har sedan dess vidtagit en rad åtgärder för att rädda BHT, bl.a. genom höja prenumerationspriset och öka antalet prenumeranter från 230 till 300. Målet är att ha 500 prenumeranter i hela Norden inom tre år, vilket skulle göras BHT mindre beroende av externa stöd. BHT har tidigare erhållit ett stöd på 150 000 kr från Handelsbankens forskningsstiftelser att användas för en tid av tre år, och har löfte om ett stöd i samma storlek av Brandförsäkringsverkets stiftelse. Stödet från Torsten Söderbergs stiftelse säkrar 2015 års utgivning. |
|
| Wiktorsson, Per-Axel | Uppsala universitet | Anskaffande av äldre texter till unga forskare | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorSvenska fornskriftsällskapet (SFS) ger sedan mer än 150 år tillbaka (alltsedan 1844) ut skrifter på fornsvenska och latin från svensk medeltid. Tyvärr är vissa av SFS mest efterfrågade utgåvor numera helt utgångna. Detta ställer till betydande olägenheter för de yngre forskare (doktorander och studenter), vilka inte tidigare har haft möjlighet att anskaffa dem. Det gäller framför allt de textutgåvor och andra publikationer rörande medeltiden, som fortgående citeras i den vetenskapliga diskussionen. Dessa verk behöver tryckas upp på nytt för att mätta det behov som finns. Så är i första hand fallet i första hand textutgåvor och kommentarer gällande fornsvenskan, som Svenska fornskriftsällskapet givit ut efter år 1900. |
|
| Whitling, Frederick | Gustaf VI Adolf som arkeolog och kulturmecenat | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 140 000 kronorProjektet gäller en studie av H M Gustaf VI Adolf (1882-1973) som arkeolog, kulturmecenat och styrelseordförande, det syftar till att ge en heltäckande och kontextuell bild av Gustaf VI Adolfs arkeologiska gärning och intressen 1898-1973, med speciellt fokus på perioden 1920-1950. Projektet ingår i en långsiktigt ämnad forskningsinriktning, avsedd att kontextualisera och kritisera traditioner och uppfattningar om västerländsk identitet och självbild (se projektbeskrivning). Det har en historisk såväl som idéhistorisk profil och karaktär. Projektet baseras på arkivforskning i (primärt) Bernadotteska Arkivet, Gustaf VI Adolfs arkiv I (se projektbeskrivning). Forskningsprojektet beräknas bidraga till en djupare förståelse av klassisk arkeologi i Medelhavsområdet genom Gustaf VI Adolfs roll i det svenska antikstudiet och i svensk vetenskapshistoria, samt av svensk neutralitet (politisk såväl som kulturell) före, under och efter andra världskriget. |
||
| Wickman, Kerstin | Svenska industridesignpionjärer | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 258 000 kronorA&E Design är ett av de äldsta fristående industridesignkontoren i Sverige. De två grundarna, år 1968, var Hans Ehrich och Tom Ahlström. Detta kontor har vid sidan av Ergonomidesign i hög grad bidragit till att göra svensk design känd internationellt. A&E Design har haft och har ett stort antal uppdragsgivare både i Sverige och utomlands. Deras formgivning har väckt uppmärksamhet för sina estetiska och innovativa kvaliteter, vilket resulterat i åtskilliga designpriser och artiklar i tidskrifter, samt inköp till många museers permanenta samlingar, som Röhsska i Göteborg, Die Neue Sammlung i M |
||
| Varberg, Ulla-Karin | När färgen kom till byn - om folkkonstens dekorerade skåp och kistor | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorI en snabbt föränderlig värld finns ett växande behov av att söka sina kulturhistoriska och geografiska rötter. Inte minst märks detta i det ständigt ökade intresset för äldre kulturföremål och dess historia. Hit hör folkkonsten och dess yttringar i form av seder och bruk, inredningar och möbler, som alla genom sin särart representerar olika geografiska områden i Sverige. Syftet med vår bok är att sammanställa de svenska landskapens specifika karaktärer, när det gäller de dekorerade förvaringsmöblerna i bondesamhället under perioden 1750-1850. Vår förhoppning är att boken dels skall fungera som en vägledning för alla som har ett intresse av den svenska folkkonstens målade möbler, dels kunna användas som en kursbok i ämnet. Med boken vill vi förmedla kunskapen om hur man kan lära sig läsa av en målad möbels särdrag, som i sin tur kan ge nyckeln till möbelns härkomst, ålder och i vissa fall upphovsman. Liksom att skilja på originalmålning från senare övermålningar. Att sprida kunskap om det unika kulturarv vi har i Sverige av dekorerade folkliga möbler bör leda till en ökad försiktighet när det gäller vårdande och bevarande av föremålen. Ju större kunskap desto större respekt inför det som är ett historiskt dokument, oavsett lagningar och seklers slitage. |
||
| von Ehrenheim, Carl Gustaf | Speglar och kronor på Grönsöö | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorHerrgårdsmiljöer har ju under lång tid tjänat som språngbräda mellan den nationella och internationella kulturutvecklingen och det lokala kulturlivet. De är därigenom en spegel av den lokala kulturhistorien. Det är därför viktigt att kunna tillgängliggöra de mångfacetterade samlingar som finns på Grönsöö slott och som förlorar mycket av sitt kulturhistoriska och pedagogiska värde om de ej kan visas. Mot den bakgrunden visar vi årligen, i egen museilokal, temautställningar ur slottets samlingar. Vissa föremålsgrupper i Grönsöö samlingar kan dock genom föremålens storlek svårligen presenteras i vår utställningslokal. Det ligger ett stort värde i att de trots detta redovisas och kommenteras i Grönsöö Kulturhistoriska Stiftelses skriftserie. De föremålsmålsgrupper som vi nu önskar redovisa är speglar och ljuskronor. Överintendenten Elsebeth Welander-Berggren har ställt sig till förfogande som författare till en skrift kring dessa föremålsgrupper på Grönsöö. |
||
| von Wachenfeldt, Paula | Stockholms universitet | Det svenska begäret. Sekler av lyxkonsumtion 1660-1937 | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 265 000 kronorI antologin som redan är antagen för utgivning på Carlssons förlag - behandlar åtta historiker och modevetare lyxens problematik i ett långsiktigt historiskt perspektiv. Kritik av överdådet genom så kallade överflödförordningar såväl som pläderandet för lyxens nationalekonomiska betydelse är viktiga samhällspolitiska inslag historiskt och i nutiden. Exempelvis stod kritiken mot lyx och flärd i centrum i den tidiga frihetstidens animerade ekonomiska debatt när en ny ekonomisk politik utformades. En ny klass av storköpmän: skeppsbroadeln i Gamla stan, växte fram - för dem och många andra samhällseliter var en manifest lyxkonsumtion av nya varor: kläder, kolonialvaror, porslin, möbler och konst ett sätt att manifestera sin sociala särart i förhållande till adeln, den gamla samhällseliten. Medan lyxen är ett omfattande internationellt forskningsområde - forskare som Maxine Berg respektive Linda Levy Peck pekar i sina senaste arbeten ut lyxindustrin och dess globala sammanhang med imperialismen och kolonierna som centrala forskningsområden - saknas ett genomgripande arbete om lyx i ett historiskt perspektiv för svenskt vidkommande. Antologin är tänkt att användas i den akademiska undervisningen i modevetenskap och historia vid svenska universitet och högskolor, men kommer även att säljas i bokhandeln. |
|
| Söderlund, Göran | Prins Eugens Waldemarsudde | Bruno Liljefors och Naturfotograferna | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorProjektet omfattar en rikt ilustrerad publikation om ca 150 sidor kopplad till en utställning avsedd att äga rum på Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm under perioden 2013-03-23-2013-08-25. Publikationen/utställningskatalogen kommer att innehålla texter författade av Göran Söderlund (Prins Eugens Waldemarsudde) samt Henrik Ekman, journalist och fotograf. Utgångspunkten för projektet är Bruno Liljefors som djur- och naturmålare samt författare till Det vildas rike. Förutom ett rikt urval av Bruno Liljefors måleri från 1880- och 1890-talen samt tiden kring sekelskiftet 1900 presenteras en kommenterande del med dagsaktuella naturfotografier tagna av några av landets ledande naturfotografer. I vilken utsträckning och på vilket sätt har konstnären Bruno Liljefors påverkat vår tids sätt att se på naturen och på djurlivet och fågellivet? Denna undersökande del av projektet kommer Henrik Ekman att behandla textmässigt i den planerade katalogen. Göran Söderlund kommer att skriva om Bruno Liljefors mer allmänt och den natursyn han företrädde, en natursyn som genomsyrar hans måleri men även hans fotokonst. Ett urval av han egna naturfotografier, inlånade från Uppsala konstmuseum, kommer att ingå i utställningen och även i katalogen. |
|
| Tistedt, Petter | Medborgerliga publiker: Medier och samhällsreformism på 1930-talet | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 90 000 kronorForskningsprojektet förenar mediehistoria med en politisk historia om det svenska 1930-talets samhällsreformism och välfärdsbygge. Avhandlingen utforskar hur konkreta sammanhang skapades med syfte att uppmuntra medborgarna att delta i diskussioner om aktuella samhällsfrågor. Till dessa sammanhang hörde exempelvis offentliga debatter, utställningar, tidningsenkäter och radions folkbildande verksamheter. Tidigare forskning har framför allt utforskat de mer renodlat intellektuella och samhällsvetenskapliga dimensionerna av mellankrigstidens diskussioner om medborgarskap, reklam och massmedier. Avhandlingen bidrar därmed till det internationella forskningsläget genom att undersöka projekt som syftade till att handgripligen upprätta en aktiv, diskuterande allmänhet. Undersökningen bidrar dessutom till flera pågående diskussioner inom både den akademiska historieforskningen och den allmänna samhällsdebatten. Hit hör frågor om politikens symbios med reklam och massmedia, samt om den sociala ingenjörskonstens roll i moderniseringsprocessen. Avhandlingen visar hur reklam och populära massmedier kunde användas med demokratiskt samhällsbyggande ambitioner, samtidigt som den sociala ingenjörskonstens roll i dåtidens samhällsdiskussioner som regel överskattats i tidigare forskning. |
||
| Ulrichs, Martina | Min Stora Dag | Förverkligande av svårt sjuka barns önskedrömmar | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 200 000 kronorBarns fantasi fungerar inte sämre för att kroppen gör det. Detta sammanfattar MinStoraDags ledstjärna. MinStoraDag hjälper svårt sjuka barn i Sverige att förverkliga sina önskedrömmar. Barnen bryr sig inte om forskning och framsteg, om pengar och nya behandlingsmetoder. Hos dem kretsar tankarna kring lek och ett så normalt liv som möjligt. Kanske drömmer de om att få köra racerbil, träffa sin stora idol, få resa, få ett "prinsessrum" eller få köra en grävskopa. Önskan kan vara stor eller liten, men lyckan man känner när man får sin dröm uppfylld är detsamma. MinStoraDag samarbetar med all universitetssjukhus och många barn- och ungdomskliniker i Sverige. Det är behandlande läkare eller vårdpersonal som gör urvalet och alla ansökningar behandlas individuellt. Varje år genomförs hundratals StoraDagar. Dessutom arrangeras gruppaktiviteter såsom konsertbesök, sjukhuscaféer och läger. Under 2011 genomfördes 550 projekt runt om i Sverige, varav 214 individuella StoraDagar. Drygt 2000 barn gavs ett välbehövligt avbrott i sjuktillvaron. |
|
| Sjöström, Oskar | Stockholms universitet | Rikets heder, säkerhet och uppkomst: motivkomplex bakom 1700-talets svenska anfallskrig | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorUnder 1700-talet inledde Sverige tre anfallskrig: mot Ryssland 1741, Preussen 1757 och återigen Ryssland 1788. I historieskrivningen har rationaliteten bakom angreppen kraftigt ifrågasatts. Rikets militära och ekonomiska styrka var aldrig tillräcklig för att gå i krig och därför ändade allihop i kostsamma misslyckanden. Orsaken till att krigen ändå inträffade brukar av hävd förklaras på hybris eller inkompetens hos beslutsfattarna själva, som påståtts ha varit förblindade av storhetsdrömmar och därmed misstagit hopp för verklighet. I avhandlingen ifrågasätter jag detta synsätt genom att anamma ett kulturhistoriskt perspektiv på ett annars klassiskt statspolitiskt ämne. Framför allt har jag analyserat hur samtida föreställningar om heder och ära inverkade på tänkande och praktik vid dessa händelser. I samtliga fall - hävdar jag - var värnandet av Sveriges heder den centrala drivkraften att gå i krig. Krigen var därför ingen konsekvens av odugliga kungar eller statsmän, utan tvärtom ändamålsenliga utifrån sin kulturhistoriska kontext. Resultatet av forskningen innebär att många vedertagna uppfattningar om tidigmodern politik kommer att kunna nyanseras. Avhandlingen bidrar därmed till djupare förståelse av de politiska processer och beslut i det förgångna som för en modern betraktare kan framstå som svårbegripliga eller irrationella. Därutöver kastar den nytt ljus över några av den svenska historiens mest bortglömda händelser. |
|
| Sandquist Öberg, Christina | Medeltida textskatt i uppländska kyrkor | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorMedeltida kyrkmålningar med däri integrerade bildtexter, oftast på latin, utgör en betydelsefull del av vårt kulturarv. Dessa ofta otillräckligt beaktade texter ger ovärderlig information om den medeltida begrepps- och tankevärlden. Språkbandens texter har dock endast i ringa mån dokumenterats. Ej heller har de annat än undantagsvis filologiskt undersökts och utvärderats. De utgör dock för vår tid ofta en nyckel till tolkningen av målningarna och deras funktion och fördjupar därmed förståelsen av verken och deras upphovsmän. Detta framgår tydligt av det enda redan undersökta exemplet Albertus Pictor. Ytterst angeläget är att motsvarande, även internationellt viktiga, pionjärarbete också utförs för övriga senmedeltida kyrkomålare. Detta till tid och utförande disparata material innebär nya utmaningar, inte minst när det gäller identifiering av använda förlagor. Det nu sökta projektet syftar till att undersöka texterna hos sådana kyrkmålare i 70-talet kyrkor i Uppland, en i politiskt och kyrkligt hänseende central region vid denna tid. Arbetet kommer att utmynna i en språkvetenskapligt genomarbetad edition med översättning, kommentarer och enskilda och sammanfattande analyser av samtliga bevarade språkband. Därmed kommer projektets resultat att väsentligt öka kunskapen om en länge försummad genre inom medeltidslatinet och främja tillgängligheten till denna textskatt även för forskare inom angränsande ämnesområden och likaså för den intresserade allmänheten. |
||
| Sjögren, Karl-Göran | Göteborgs universitet | Analyser av neolitiskt boplatsmaterial från Karleby, Falbygden | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 248 333 kronorProjektets ansökan avser analyser av djurben (osteologiska analyser samt kol-14-dateringar och isotopbestämningar) från den neolitiska boplatsen vid Karleby Logården på Falbygden. Hittills gjorda undersökningar på platsen har påvisat ett omfattande och välbevarat djurbensmaterial från tiden ca 3500-3000 BC, dvs. samtida med de stora gånggrifterna i området.Genom nya undersökningar som påbörjats 2012 och kommer att fortgå under 2013 vill vi ta nya steg mot att förstå hur stenåldersdieten såg ut, vilka odlingsmetoder man använde och hur boskapsskötseln fungerade. Ett mål med undersökningarna är att samla in djurbensmaterial, dvs. 5000 år gamla matrester. Vi vet att det på platsen finns benrester från boskap (nöt, svin och får). Genom att studera halten av olika isotoper i benen kan vi bland annat få reda på i vilka områden djuren är uppvuxna och därigenom få svar på vilket sätt kreaturen ingick i bytessystem som också omfattade större områden. Genom nya detaljerade undersökningar kan vi också få fram rester av spannmål och andra växter som genom olika analyser kan ge viktiga pusselbitar till förståelsen av hur sammansättningen av stenåldersmänniskornas kost såg ut. En analys av materialet kan bidra till förståelsen av karaktären på stenåldersjordbruket och hur viktig odling var i relation till boskapsskötseln. |
|
| Regebro, Margareta | Stockholms universitet | Föreställningar kring underjordiska mytiska väsen i norrön litteratur | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 180 000 kronorFöreställningar om och tro på underjordiska väsen är mycket vanligt förekommande inom det nordiska kulturområdet, i såväl äldre myt som yngre folklore, men har hittills inte undersökts på ett mer systematiskt sätt. Jag vill i min doktorsavhandling visa hur dessa föreställningar skiljer sig mellan olika genrer i den norröna (fornisländska och norska) litteraturen från medeltiden och framåt, och tillföra nya kunskaper kring detta material. Framställningar av alver och liknande underjordsväsen skiljer sig mellan å ena sidan så kallade fornålderssagor, som utspelar sig i en avlägsen forntid och som ofta är översättningar eller bearbetningar av kontinentala berättelser, och å andra sidan islänningasagor som utspelar sig i eller kring medeltiden på Island. Ytterligare varianter framträder i diktmaterialet och i de medeltida kristna lagarna. Exempel på olika föreställningar kring alver och landvättar, som framträder i det isländska handskriftmaterialet kan vara att de bor i jorden, ofta i en särskild kulle eller sten nära människornas bosättningar, att de är sjukdomsalstrande men att de också bistår med sjukdomsbot, att de bringar lycka/olycka till gård, jakt, fiske, och liknande verksamheter. Dessa mytiska väsen tycks i vissa litterära genrer även legitimera landägande och, i vissa fall, kungamakt. |
|
| Rundkvist, Martin | I landskapet och mellan världarna. Bronsålderns offerplatser i Mälar-/Hjälmarområdet | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 189 000 kronorMånga av de finaste föremålsfynden från bronsåldern i Mälar-/Hjälmarlandskapen har inte framkommit på boplatser eller i gravar, utan på offerplatser. De ligger gärna i våtmark: i regel har föremålen kommit fram när folk har dränerat mossar för odling eller muddrat åar. Man finner exklusiva vapen, smycken och redskap av brons och noggrant bearbetade stenyxor. Arkeologer har nästan aldrig blivit inblandade förrän fynden kommit in till museerna. Över huvud taget har arkeologer i området ägnat sig väldigt lite åt våtmarksutgrävningar, förmodligen mest för att det är så skogrikt att man aldrig har bedrivit torvtäkt i någon större omfattning där. Syftet med detta projekt är att ta tag i offerplatserna, som ingen gjort något med på mycket länge. Huvudmålsättningen är två att undersöka mönstret i var redan kända offerplatser är belägna i landskapet och etablera en modell för var fältarkeologer kan vänta sig att finna dem. Våtmarker erbjuder exceptionella bevaringsförhållanden där man har chans att hitta saker som inte finns kvar i några andra miljöer. När det gäller offerfynden har vi också att göra med sedvänjor som inte utspelades någon annanstans. I båda dessa avseenden har alltså projektet möjlighet att ta fram helt ny kunskap om bronsålderns samhälle i Mälar-/Hjälmarlandskapen. |
||
| Röstorp, Vibeke | Myten om hemfärden, skandinaviska konstnärer i Frankrike 1889-1908 | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 130 020 kronorMyten om hemfärden behandlar de svenska och norska konstnärerna i Frankrike under åren 1889-1908. Enligt den gängse uppfattningen är detta en period då de skandinaviska konstnärerna begav sig hemåt. Intresset för Frankrike skulle inte blossa upp igen förrän efter 1908 då Matisse undervisade många skandinaviska konstnärer. En systematisk genomgång av Paris utställningskataloger, där över 380 svenskar och norrmän deltog med över 3000 konstverk under denna period bevisar att även om vissa skandinaver lämnade landet begav sig lika många konstnärer till Paris. Konstnärernas resebrev till den svenska akademien, deras brevväxling med Auguste Rodin samt den franska pressens positiva mottagande av deras konst, är ett klart tecken på att hypotesen om hemfärden efter 1870 och 1880 talen i Frankrike är en myt skapad av en förvrängd konsthistoria. Många skandinaviska konstnärerna som valde att arbeta i Frankrike mellan 1889 och 1908 fick medaljer, blev inköpta till franska staten eller av privata samlare. De utvecklade en "tredje kultur" som uppstod i mötet mellan deras ursprungskultur och nyare franska intryck som gav upphov till originella konstverk som de franska kritikerna fortfarande kände viss samhörighet med. Men både de utvandrades karriärer och Frankrikes betydelse har förminskats i den svenska konsthistorien. Men genom att avfärda myten om hemfärden öppnas möjligheten att se de skandinaviska konstnärerna runt 1900 i ett mer balanserat och internationellt perspektiv. |
||
| Olsson, S Bertil | Adlers journal | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 126 967 kronorLinnélärjungen Carl Fredrik Adler var fältskär på Swenska Ost-Indiska Compagniet. Han förde under kompaniets tidsmässigt allra längsta fullbordade expedition 1753-1756 en i sin detaljrikedom unik skeppsläkarjournal över alla sina patienter, också innehållande målande beskrivningar av livet ombord. Detta dokument har sedan förvarats och nedärvts inom släkten, men för övrigt varit helt okänt. För några år sedan sökte dåvarande ägaren till dokumentet kontakt och uttryckte som sin önskan att det måtte publiceras. Transkriptionen av den handskrivna journalen är nu genomförd liksom ett omfattande kringarbete med upplysande textkapitel och förklaringslistor, och hela manuskriptet är färdigt för publicering. Adlers journal är en unik medicinhistorisk handling. Den är det äldsta kändAnslag Medicinska dokument med svenskt ursprung som i detalj beskriver diagnostik, behandling och prognos av patienter vid mitten av 1700-talet och omfattar fler än 200 olika sjukdomstillfällen. Motsvarande handlingar från 1700-talets svenska sjukhus ter sig innehållsmässigt torftiga i jämförelse med Adlers journal. |
||
| Planck, Brita | Göteborgs universitet | Förnuft eller känsla: adliga föreställningar om kärlek och äktenskap 1750-1900 | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 190 000 kronorDet övergripande syftet med avhandlingsprojektet är att kartlägga normer och föreställningar kring kärlek och äktenskap hos den svenska adeln under perioden 1750 till 1900, belysa vilka förändringar som ägt rum, samt att ur ett känslohistoriskt perspektiv analysera hur och varför dessa förändringar skett. En vanlig föreställning om äktenskap i historisk tid, särskilt inom adeln, är att dessa i första hand var pragmatiska uppgörelser, där större vikt lades vid ekonomi och börd, än individernas känslor för varandra. Ett studium av dagböcker och brev från den här tiden visar tvärtom att kärlek diskuterades och önskades av såväl män som kvinnor. Första delen av mitt projekt syftar till att genom en systematisk genomgång av dessa material, som är både riklig och lättillgänglig eftersom mycket finns i tryck, kartlägga hur föreställningar kring kärlek och äktenskap såg ut och förändrades över tid. Den andra delen av projektet utgörs av en jämförande studie av två brevväxlingar mellan förlovade par ur ett känslohistoriskt perspektiv. Känslohistoria är ett nytt forskningsfält där det ännu ryms en mångfald av teorier och metoder, och området har ännu inte introducerats i någon större utsträckning i Sverige. Genom att analysera "kärlekens språk" i dessa brev med utgångspunkt i känslohistorisk teori avser jag att avtäcka aspekter som kan förklara hur och varför förändringar ägt rum. |
|
| Rahe, Ulrike | Chalmers Tekniska Högskola | Framtida visualisering för innovativa former - en studie av formgivningsprocessen | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 600 000 kronorInnovativa produktformer styr konsumenters val på dagens konkurrensbetonade marknad. Skapandet av nydanande produkter med estetisk kvalitet är ett av de mest utmärkande resultaten av en lyckad designprocess. Då den kreativa formgivningsprocessen har stor inverkan på produkters estetiska uttryck är det viktigt att både förstå den kreativa formgivningsprocessen och kunna kommunicera den, i exempelvis utbildningssammanhang. Ett viktigt steg i formskapandet är det tillfälle då designern gestaltar sina formidéer med hjälp av visualiseringsverktyg såsom skisser, prototyper, eller datoriserad 3D-modellering. Att välja lämpligaste verktygen i det breda utbudet av tillgängliga verktyg innebär ett problem för formgivaren då alla verktygen har sina för- och nackdelar. Dessutom är det inte utrett varken hur verktygen påverkar formgivningsprocessen eller hur de påverkar det estetiska uttrycket i de produkter som formges. För att adressera de ovan nämnda svårigheterna föreslås ett forskningsprojekt vid avdelningen Design & human factors vid Chalmers Tekniska Högskola. Resultatet av forskningsprojektet kommer vara av värde för (i) designutbildningar genom vidareutveckling av undervisningsmetoder i formgivning, (ii) industri genom att stödja det kreativa formgivningsarbetet och beslutsfattandet under formutvecklingsprocessen och (iii) utvecklare av visualiseringsverktyg genom att bidra med kunskap så att bättre visualiseringsverktyg kan utvecklas. |
|
| Norrhem, Svante | Umeå Universitet | Europa i Norden 1648-1735 | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 125 000 kronorFrån 1650-talet började Norden alltmer att dras in i det politiska maktspelet i övriga Europa som bestod i alliansbyggande mellan framväxande starka nationalstater. Samtidigt pågick det i Norden en maktkamp mellan Danmark och Sverige. För bägge länderna var det därför viktigt att skapa sig starka allianser med utomstående samtidigt som man också försökte stärka den egna statens inre möjligheter att agera kraftfullt. Det senare var en del av en statsbyggnadsprocess. Tidigare har denna process studerats ur nationella perspektiv men här sätts utvecklingen i ett större sammanhang. Med utgångspunkt i svenska, danska, franska och österrikiska källor studeras relationen mellan dessa länder och hur de två stormakterna försökte, och ibland lyckades, influera svensk respektive dansk politik. För detta syfte användes subsidier på statlig nivå, långsiktiga patron- och klientrelationer på släktnivå och mutor på individnivå. Vi visar att det finns skäl att ifrågasätta om det frihetstida Sverige var så speciellt i detta hänseende som det framställts. Projektet ger ny kunskap om både relationen mellan Danmark och Sverige i en konfliktfylld tid, samt mellan de nordiska länderna och övriga Europa i en tid av starkare europeisk integrering. Totalt sett ges en fördjupad förståelse för Europas betydelse i Norden. |
|
| Normark, Staffan | Kungliga Vetenskapsakademien | Ingvar Lindqvistprisen 2013 | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 290 000 kronorKungl. Vetenskapsakademien vill genom Ingvar Lindqvistpriset visa Sveriges lärare i matematik och naturvetenskap sin uppskattning, och samtidigt fästa samhällets uppmärksamhet på lärarnas viktiga roll för landets utveckling. Priset har fått sitt namn efter professor Ingvar Lindqvist, som var akademiens preses under åren 1987-1991. Han tog initiativ till en rad akademiaktiviteter som alla är ägnade att visa på lärarnas viktiga roll i samhället. Priset delas ut sedan 1991. Kollegor, rektorer, elever och föräldrar inbjuds att nominera kandidater. Efter beredning av akademiens kommitté för vetenskap och skola beslutar akademiens ledamöter om pristagarna vid en ordinarie sammankomst. Kommittén för vetenskap och skola består av representanter för akademiens klasser för matematik, fysik, kemi, biologi, medicin, teknik och samhällsvetenskap, samt didaktiker, skolutvecklare och yrkesverksamma lärare. Prisutdelningen sker vid akademiens högtidsdag den 5 april. I samband med denna genomförs också ett halvdagssymposium där pristagarna presenterar sitt arbete och akademiledamöter ger vetenskapliga föreläsningar. Ingvar Lindqvistdagen 2012 var mycket uppskattad. Akademiens ambition är att fortsätta arbeta för en ökad status för läraryrket. |
|
| Nyberg, Gudrun | Biografi över naturvetaren Bengt Andersson Euphrasén (1755-1796) | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorBengt Andersson Euphrasén föddes år 1755 i Habo som son till en fattig jorbrukare. Han fick ändå tillgång till skola och gymnasium på Visingsö och kom att företa resor till både Kina och Västindien (särskilt den svenska kolonin Saint Barthélemy) varifrån han utförligt rapporterade om både växt- och djurliv och om människors sedvänjor. Uppsatser om tio olika fiskarter trycktes under hans livstid i Kungliga Vetenskapsakademiens handlingar, och en bok om Saint Barthélemy och två grannöar utkom 1795, året före hans död. Euphraséns namn kopplas nu vetenskapligt till sex av fiskarterna. Ibland citeras något ur hans bok om Saint Barthélemy men ingen genomgripande analys av arbetet har gjorts tidigare. Inte heller har hans opublicerade manuskript till en översikt över alla Sveriges fiskar, en Ichtyologia Svecica, varit föremål för närmare analys. Hans arbetsmetoder avspeglar tidens vetenskapliga synsätt. Euphrasén mötte stora motgångar i både det vetenskapliga och det privata livet, vilka på sitt sätt också avspeglar tiden. Beskrivningen av hans liv och verk är rikt illustrerad med fotografier från naturen, Euphraséns publikationer, hans herbarium och framför allt hans vetenskapliga referenser, som i många fall har vackert färglagda illustrationer. |
||
| Nitenberg, Annelie | Vänermuseet | Sunnerbyprojektet | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 400 000 kronorSedan år 2000 har Sunnerbyprojektet bedrivit arkeologisk forskning med årliga utgrävningar på Kållandsö i Västergötland. En aristokratisk livsmiljö med bl.a. en hallbyggnad från den yngre järnåldern samt gravar på det intilliggande gravfältet har undersökts liksom resterna efter en medeltida kyrka med kyrkogård. En av de undersökta gravarna är Kungshögen, en storhög från 600-talet. Viktigt att framhålla är att liknande gravmiljöer inte har undersökts arkeologiskt tidigare i Västsverige. Hallen i Sunnerby är samtida med Kungshögen och det ligger nära till hands att tänka sig att en av de begravda männen i Kungshögen suttit som hövding i hallen. Hallen har varit en magnifik byggnad, ca 11,5 m bred och över 40 m lång med stora stolpar som som i par burit upp taket. Utifrån spåren i marken förstår vi att byggnaden varit av imponerande storlek och fullt jämförbar med liknande byggnader från aristokratiska miljöer i övriga Skandinavien. Aristokratiska livsmiljöer med hallbyggnader har vi tidigare endast ett par exempel på i västsvenskt sammanhang. Efter 13 års arkeologisk forskning är det nu dags att sammanfatta och presentera resultaten. |
|
| Nord, Anders | Nordiska museet | Medeltidspigmentens ursprung | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 97 000 kronorSveriges medeltidskyrkor är ofta utsmyckade med vackra muralmålningar. Ibland är upphovsmännen kända, t.ex. Albertus Pictor, Johannes Iwan eller Johannes Rosenrod. Andra gånger är de endast namngivna som "Egypticus", "Passionsmästaren", "Roslagsmästaren" etc. Projektgruppen har tidigare identifierat ett tjugotal olika färgpigment i dessa medeltida målningar. Däremot vet vi inte varifrån pigmenten kommer. Är de inhemska eller importerade? Är de naturligt förekommande mineral eller syntetiska produkter? De planerade undersökningarna begränsas till kyrkomålningar i Mälardalen, Skåne och på Gotland. Pigmentens sammansättning bestäms först med ett svepelektronmikroskop. I de fall pigmenten innehåller bly, kan blyets ursprung ofta fastställas genom att isotopsammansättningen bestäms med en masspektrometer. De erhållna värdena utgör ett "fingeravtryck" som kan vara specifikt för en viss gruva eller region. Andra pigment kan innehålla metaller som koppar, järn, kobolt, kvicksilver etc. I dessa fall ger isotopstudier sällan någon upplysning om ursprunget, utan vi får i stället söka i litteraturen efter sannolika medeltida fyndorter. Vår tvärvetenskapligt sammansatta forskningsgrupp består av naturvetare och konservatorer med bakgrund från Riksantikvarieämbetet, Naturhistoriska Riksmuseet, Nordiska Museet och Byggnadshyttan på Gotland. Resultaten kan därför bli av stort intresse för konsthistoriker, antikvarier, konservatorer, arkitekter och mineraloger. |
|
| Nordqvist, Bengt | Riksantikvarieämbetet UV | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 723 500 kronorUnder 2000-2004 och 2008-2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin - "de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid" och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. Fältarbetet avser i första hand Offerplats Finnestorp med dess fantastiska fyndmaterial. Men vår forskning inbegriper också att studera flera av de mest spektakulära guldfynden såsom fyndplatsen för guldhalskragen från Möne (norr om Ulricehamn), halsringen från Bragnum och armringen från Snösbäck (båda från Falköping). Forskningsarbetet avser även att undersöka den möjliga platsen för ett folkvandringstida slagfält vid Varola (vid Skövde). I det pågående forskningsarbetet ingår utgrävningar, konservering av föremål, internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av ett större vetenskapligt bokverk och en populärvetenskaplig bok. |
|
| Ling, Jan-Åke | Göteborgs universitet | Herbert Blomstedt Collection - A Musician Returning Home. Projektfas II | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorUnder de kommande två åren kommer en insamling av källmaterial att äga rum kring Herbert Blomstedt och hans verksamhet som dirigent, samtidigt som samlingen skall kompletteras med material från olika massmedia, konserthus och universitet runt om i världen, bland annat viss forskning i San Fransisco. I ett unikt samarbete med Sveriges Nationalorkester GSO kommer en levande dokumentation att genomföras. Blomstedts mångåriga verksamhet har satt viktiga spår runt om i världen och då särskilt i de orkestrar där han varit chefsdirigent. Här har svensk musikvetenskaplig forskning en unik möjlighet till dokumentation kring en av vår tids allra största dirigenter, en dirigent som "råkar" vara svensk. Någon liknande dokumentation av en levande musikalisk kulturpersonlighet finns inte och vi förväntar oss ett stort internationellt intresse kring arbetet. |
|
| Lundgren, Helena | Metodutveckling och inventering av brandstationer | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 278 600 kronorProjektet är en fortsättning på det inventeringsprojekt som påbörjats och som genomförs under 2012. Innevarande års projekt omfattar inventering av brandstationer samt metodutveckling för inventeringar av brandstationer. Metoden arbetas fram parallellt med pågående inventeringar i tre utvalda län, Västmanlands, Stockholms och Örebro län. 2013 års fortsättningsprojekt har som ändamål att förfina inventeringsmetoden parallellt med inventeringar i ytterligare tre län, Uppsala län, Södermanlands län samt Dalarnas län. Metoden måste ges en ökad flexibilitet för att den ska bli allmängiltig för brandstationsinventeringar i hela landet. Principerna för gradering av objektens kulturhistoriska värde ska utvecklas till att innefatta bland annat olika nivåer av detaljeringsgrad i objektbeskrivningarna, samt principer för sovring. 2012 års projekt uppvisar stora, svårförklarliga variationer mellan byggnadsbestånden i de tre första testlänen, vilket kräver att inventeringsmetoden vidareutvecklas med ett utökat material. Dessutom har antalet objekt visat sig vara betydligt större än vad som rimligen kunde förväntas, vilket gör att metoden måste anpassas för ett mycket stort antal objekt, framför allt inför framtida regionala eller nationella sammanställningar och bedömningar av byggnadernas industri- och kulturhistoriska värden. |
||
| Nilsson, Lars Erik | Hällristningar. Nya tolkningar | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 200 000 kronorDen tredje och sista delen av ett projekt som handlar om nya tolkningar av hällristningar grundade på tekniska analyser. Ett antal hällristningar med tekniska motiv har feltolkats. Man har misstagit sig på perspektiv och man har inte förstått mekanismer som faktiskt är tydligt visade och man har inte alltid förstått vad som är verktyg och verktygens roll i motiven. Ett motiv med ovanligt många tekniska detaljer studeras särskilt noga. Flera av detaljerna har inte tidigare observerats. Motivet handlar om tillverkning. En ny kategori av hällristningar börjar framtona, ristningar som handlar om tillverkning. Parallellt med granskningen av de tekniska motiven har också något mindre tekniska motiv studerats, dokumenterats och givits alternativa tolkningar. De nya tolkningarna kan jämföras med de traditionella. På några motiv är det tydligt att de nya tolkningarna har ett bättre stöd om man främst ser till föremålens funktion. Många föremål på hällristningarna är lätta att identifiera eftersom de förekommer i gravar eller upptäcks som jordfynd. Detta gäller inte alla föremål. Några kan vara svåra att förklara eftersom de är tillverkade av förgängligt material. Ett sådant föremål med stort symbolvärde har förbryllat. Symbolen förekommer på en enda plats i Mellaneuropa och har där fått en tolkning. Den tolkningen skulle kunna stämma även på motsvarande symbol på hällristningarna. |
||
| Lind, Liselotte | Göteborgs Universitet | Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorVetenskapsfestivalen syftar till att med olika aktiviteter med vetenskaplig bas dels inspirera barn och ungdomar till vidare studier, att se utbildning som en möjlig väg i livet. Dels ska Vetenskapsfestivalen också bidra till en ökad dialog och möten mellan forskarsamhället och samhället i övrigt - en arena för diskussion om forskningens roll i samhället. Inom ramen för verksamheten genomförs ett skolprogram, ett program för allmänheten och ett fackprogram. |
|
| Lindholm, Sebastian | Stockholms universitet | Forskardagarna 2013 | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorForskardagarna pågår under två dagar i oktober. Programmet består i huvudsak av ett femtiotal forskare som ger mellan 60 och 70 populärvetenskapliga föredrag och samtal som pågår parallellt i olika lokaler. Sedan 2005 arrangeras också paneldebatter under Forskardagarna under olika temaområden. Arrangemanget presenterar en mängd olika ämnesområden. I år kan besökarna till exempel lyssna till föredrag inom ämnen som naturvetenskap, psykologi, litteraturvetenskap, ekonomisk historia, fysik, juridik, data- och systemvetenskap, tyska, socialt arbete, franska, växtekologi, astronomi, företagsekonomi och mycket mer. Det finns således någonting för alla. Forskardagarna arrangeras i syfte att presentera och göra aktuell forskning som bedrivs inom universitetet mer tillgänglig för omvärlden. Arrangemanget möjliggör ett utbyte mellan forskare och personer som annars inte skulle komma i kontakt med forskning. Arrangemanget syftar även till att sprida kunskap om och väcka intresse för enskilda ämnen, att verka för att tvärvetenskapliga kontakter knyts samt att stärka kontakten mellan grund- och forskarutbildning. Forskardagarna är således viktiga för att stärka bilden av Stockholms universitet samt i den långsiktiga rekryteringen av studenter och forskarstuderande. |
|
| Leander, Anne-Marie | Lunds universitet | Pompeji - återkomsten. Ett samarbetsprojekt mellan akademi och kulturinstitution | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 126 667 kronorMillesgården och Svenska Pompejiprojektet vid Lunds universitet har initierat ett samarbete med bas i de svenska arkelogernas utgrävningar i Pompeji. Projektet avser en stor populärvetenskaplig utställning med fynd från den svenska arkeologigruppens forskningsrum - ett pompejanskt kvarter, kombinerade med en iscensättning av det pompejanska huset och olika uttryck för inspiration som skapats efter svenska kulturarbetares möte med platsen. Det blir en utställning om Pompeji som plats, om arkeologi som vetenskap, men kanske mest om upplevelse och tolkning. I utställningen kommer originalföremål - inlån från det arkeologiska museet i Neapel, 3-D modellering och konst att blandas. En del i utställningen blir konstnären Ola Billgrens Pompejanska svit. För utställningen kommer olika slags texter produceras, bland annat en tidskrift utformad som ett livsstilsmagasin. I den blandas artiklar om "bankiren" Caecilius Iucundus, om italiensk mat, om resor, om rörsystemen i Pompeji. Högt och lågt kläds i grafiska formen lånad från populärkulturen. Att göra denna utställning på Millesgården är två sätt kongenialt. Dels är Konsthallen bygd i form av ett atrium hus, dels finns det i konstnärshemmet många miljöer som är ny-pompejanska, direkt inspirerade av Pompeji. Projektet är nyskapande till sin karaktär eftersom det vill överbrygga avståndet mellan universitet och museum. Här övervinns avståndet och forskningen används på ett direkt och kommunikativt sätt direkt mot besökaren. |
|
| Kristoffersson, Sara | Ikea. Svensk design och design av Sverigebilden | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 330 000 kronorIKEA:s blå varuhus med en gul logotyp på fasaden runt om i världen för osökt tankarna till Sverige. Det globala företaget har en utpräglat svensk identitet och driver konceptet "demokratisk design" på bred front. IKEA använder sig också av andra positivt laddade ord som jämlikhet och rättvisa. Bygger detta på ett socialt patos eller krassa kalkyler? Handlar det om "svensk design" eller ett slags globaliserad estetik? Projektets syfte är att studera IKEA med fokus på 1980- och 1990-talet: en tid då den symboliska kopplingen till Sverige stärktes. Kan IKEA betraktas som Sveriges myt om sig själv - ett slags nationell självbild som inte stämmer överens med verkligheten? Av IKEA:s enorma produktion studeras företagets stilprogram och ett urval kollektioner. Ämnet diskuteras bland annat i ljuset av begreppen "nation branding" och "storytelling". Trots att företaget spelat en betydelsefull roll i det svenska samhället finns lite forskning om IKEA men i synnerhet få humanistiska studier. I över femtio år har massmedia informerat om företaget vilket i Sverige betraktas som ett slags nationalklenod. Att det inte i högre grad finns designhistorisk forskning om IKEA:s estetik är förvånande men gör studier desto mer angelägna. IKEA är ett inslag i det svenska hemmets idéhistoria men också ett av Sveriges ansikten utåt och det är betydelsefullt att undersöka vilken bild som ges till omvärlden. |
||
| Kuusela, Tommy | Stockholms universitet | Jättar och jättinnor i fornnordisk mytologi | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 135 000 kronorSyftet med avhandlingen är att undersöka vilken roll och funktion dessa episka gestalter fyller i myterna. Jättarna har ofta tolkats som representanter för kaos, död eller naturkrafter i förhållande till kosmos eller kultur. Denna förenklade modell är inte hållbar och kräver en analys där undersökningen tar fasta på hur de beskrivs i olika genrer. Undersökningen kommer därför att rymma en genreanalys, och uppvisar därmed väsen av en mer komplex karaktär och punkterar föreställningen om primitiva kaosväsen. Jättar är inte uteslutande gudarnas fiender och i synnerhet jättinnor ingår amorösa förhållanden med gudar vars avkomma sedan blir framstående gestalter. Gudarna själva är också besläktade med och beroende av jättarna vilka beskrivs som äldst i kosmos och därmed visa och ägare av kraftföremål. Med närläsning och ett brett perspektiv som spänner över hela det fornnordiska kulturområdet, är min förhoppning att jag kan dokumentera och utförligt analysera jättarna betydelse i myterna, och därmed även för människorna. Det senare är särskilt tydligt i mjödsymboliken. Mjödet stjäls från jättarna och blir kulturellt gångbar för människan och den viktigaste beståndsdelen i kultkommunionen samt skaldernas inspiration. Föreställningar om jättar är mycket gammal och kan genom skaldedikter spåras till åtminstone 800-talet, och inte minst genom den svenska Rökstenen där det äldsta skriftliga belägget för ordet dyker upp. |
|
| Larsson, Annika | Uppsala universitet | Bucklor på behagen. Vikingatida kvinnodräkt i förkristen kontext | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 636 000 kronorBerättelserna om vikingatiden och den tidiga medeltiden utgör viktiga beståndsdelar för den historiska identiteten i Skandinavien. Kvinnodräkten med dess särpräglade ovala spännbucklor är utmärkande symboler för den vikingatida historieskrivningen, och sätts traditionellt samman med en troget vävande hustru i bondehemmets trygga sfär. Men bygger tolkningarna på empiriska belägg? Är det en relevant och rakt igenom vetenskaplig bild som genom dräkten förmedlas om kvinnan, det vikingatida samhället och dess normer? År 2008 inleddes forskningsarbetet rörande den vikingatida kvinnodräkten. Det konstaterades tidigt att gravdräkten med sina specifika, ovala spännbucklor försvann redan omkring år 1000 - samtidigt som en ny tid, definierad av bland annat kristna runstenar, tog vid. Sökandens tvärvetenskapliga kompetens inom mönsterkonstruktion, dräkthistoria och vikingatida arkeologi visar utifrån den kvinnliga gravdräkten på hisnande resultat som sätter den traditionella bilden av en vävande vikingatida kvinna på sin spets. Projektet avser arbete med färdigställandet av en vetenskaplig bok med ett omfattande bildmaterial om ämnet. Arbetet förläggs vid Uppsala universitets Museum Gustavianums arkeologiska föremålsarkiv. |
|
| Karlander, Olof | Beridna Högvakten | Inköp och utbildning av häst till Beridna Högvakten | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 130 000 kronorFöreningen för den Beridna Högvakten, som bildades år 1985, har i uppgift att värna traditionen med hästar i den beridna garnisonstjänsten och den kultut och historia som omger den verksamheten. Föreningen samverkar med den fristående Stiftelsen för den Beridna Högvakten, som är ägare till de hästar som används för beriden garnisonstjänst. Stiftelsens uppgift är ockswå att svara för 60% av driftkostnaderna för hästarna, som disponeras av Försvarsmakten. Stiftelsens verksamhet finansieras av Föreningen. Samarbetet med Försvarsmakten regleras genom ett särskilt avtal. Denna unika konstruktion bygger på ett samarbete mellan enskilda personer, näringslivet, Stockholms stad och staten. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter från 22.000 medlemmar och bidrag från företag och stiftelser. |
|
| Karlsson, Krister | Mölndals Stad | Restaurering av matsalens stolar, Gunnebo slott | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorGöteborgs stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg ritade, på köpmannen John Halls uppdrag, Gunnebo slott, dess inredningar och möbler liksom kringliggande byggnader och stora delar av trädgårdsanläggningen mellan åren 1782 och 1784. Byggnationen avslutades först år 1796, då familjen Hall kunde flytta in i sitt påokostade sommarnöje, som av samtiden kallades för det praktfullaste lilla träslottet i riket. Drygt 200 av Carlbergs ritningar över Gunnebo finns bevarade och ägs av Röhsska museet i Göteborg. Ritningarna är en ovärderlig källa till kunskap om Gunnebos ursprungliga utseende och med ledning av dessa har en rad rekonstruktioner kunnat äga rum från 1950 och framåt. Gunnebo slott tömdes på sitt ursprungliga möblemang år 1828, men en hel del originalmöbler har återförvärvats genom köp och donationer. Med bidrag från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser upprättades år 2005 en fond som används vid inköp av originalmöbler eller relevanta föremål med anknytning till Gunnebo, familjen Hall eller arkitekt Carlberg. Sommaren 2011 inköptes fem hårt restaurerade stolar som en gång i tiden stod i Gunnebos matsal. Sedan tidigare fanns fyra andra originalstolar av samma modell. Gunnebo önskar nu restaurera dessa nio stolar samt klä om dem i ett svart tageltyg, i enlighet med de uppgifter som Christina Hall lämnat i bevarade inventarielistor. |
|
| Klackenberg, Dag | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2013 | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDe svenska historidagarnas övergripande syfte är att uppmuntra kontakter och utbyte mellan fackfolk från olika yrken med anknytning till historieämnet, och historieintresserade i allmänhet, och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är lättillgänglig för deltagare utan fackutbildnig. För åtskilliga historielärare är Historiedagarna den främsta möjligheten till fortbildning, i synnerhet vad gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Många av föreläsningarna publiceras i tryckt form. |
|
| Herjulfsdotter, Ritwa | Röhsska museet | Röhsska museet - samlingar och historia | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 335 000 kronorRöhsska museets historia är en del av Göteborgs men också Sveriges kulturhistoria. Röhsska har haft en inte obetydlig roll i formandet av den svenska synen på konsthantverk, design, slöjd, och god form. Det råder brist på forskning och sammanställd sakkunskap om Röhsska museets framväxt och samlingarnas tillblivelse vilket är beklagligt då det handlar om en betydelsefull samhällsinstitution som haft stort inflytande såväl inom konstslöjd, formgivning, design som på samhället i allmänhet. I detta avseende skiljer sig Röhsska museet från exempelvis Nationalmuseum och Nordiska museet för vilka grundliga historiska arbeten finns. Här finns en kunskapslucka som bör fyllas. Syftet är att studera, analysera och sammanställa Röhsska museets historia och framväxt i ett monografiskt arbete där beskrivning och analys av personer, händelser och historier kommer att ligga till grund för en ökad förståelse för dagens museum. Det är också av betydelse för andra forskare att få möjlighet att studera Röhsska museets förflutna och uppkomst. Genom att belysa Röhsska museets historia kan man bidra till att finna nya vägar till att förhålla sig till samlingarna och den egna historien. |
|
| Håkansson, Carina | Göteborgs universitet | Förnyelse av den permanenta utställningen i Antikmuseet, Historiska studier, Göteborgs universitet | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 400 000 kronorAntikmuseets permanenta utställning vid Göteborgs universitet är i stort behov av förnyelse och modernisering. Framtaget förslag innefattar ny planlösning, färgsättning och nya bilder som illustrerar och inramar utställningens innehåll. Nya kompletterande montrar till större krukor och socklar till skulpturer. Nya ledspottar och nya ledlampor till befintliga armaturer. Olika tematiska avdelningar skapas jämte befintliga geografiska och kronologiska montrar. Utställningen inleds med blå Medelhavsbilder i en marin avdelningen när man kommer in, i kontrast till varmare terrakottafärger i museets avdelning med föremål i montrar. En Cypern-avdelning skapas. Vepor med rubriker och korta texter till uppförstorade detaljer från föremål vid varje monter skapar intresse. Illustrerade A3-kompendier på lutande hyllor vid varje monter erbjuder fördjupade studier inom respektive geografiskt och kronologiskt område. Mörka gråsvarta fondväggar i utställningsrummet framhäver färgerna i bilderna. Mjuk, mörkt grå matta mellan pelarna dämpar ljud och skrap av stolar och bord. Inköp av nya bord samt nya lätta eleganta stolar skapar kontrast, "modern design möter Antiken." Musik med rekonstruerade instrument från olika kulturer, t.ex. grekisk och etruskisk flöjtmusik, illustrerar tidsperioderna i utställningen. Digitala bildskärmar illustrerar och fördjupar utställningen ytterligare. Förslaget innefattar också ny layout på texter, nytt typsnitt och nya etiketter. |
|
| Jönsson, Love | Röhsska museet | Genomförande av 10th European Academy of Design Conference på Röhsska museet | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 140 000 kronorDen 17-19 april 2013 kommer den akademiska konferensen 10th European Academy of Design Conference att anordnas på Röhsska museet i Göteborg. Arrangemanget genomförs i samarbete med centrumbildningen Business & Design Lab (BDL) och Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK), som båda är en del av Göteborgs universitet. Konferensen markerar Röhsska museets nära samarbete med GU och museets engagemang för forskningsfrågor knutna till design. Det akademiska nätverket European Academy of Design (EAD) grundades 1995 och är ett världsledande forum för forskning i design och design management, med inriktning mot nya forskningsområden samt områden som hållbarhet, globala frågor och designens samhälleliga roll. Vartannat år anordnas en konferens inom EAD. 2013 års upplaga av konferensen är extra prestigefull då det är tionde gången den arrangeras och därför får formen av ett jubileum. Förläggandet av konferensen till Göteborg är ett bevis för Sveriges och GU:s starka ställning inom designforskning. Drivande bakom planeringen av konferensen har varit Ulla Johansson, innehavare av Torsten och Wanja Söderbergs professur i Design Management. Vid sidan av det ordinarie konferensprogrammet kommer Röhsska museet också att erbjuda några mer populärvetenskapliga programpunkter riktade till allmänheten. |
|
| Grant, Gunnar | Kärrbo Bygdegårdsförening | Bok om Kärrbo socken i Västmanland | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 215 000 kronorDen tilltänkta boken om Kärrbo socken i Västmanland, med preliminär titel "Kärrbo socken från medeltid till nutid", baserar sig på källforskning samt intervjuer med personer i socknen. Manuskriptet omfattar drygt 30 kapitel och beräknas få ett omfång på cirka 200 sidor, inklusive bildmaterial. Detta senare är till stor del samlat i socknens bygdegårdsarkiv och har skannats för reproduktion. Underlaget för boken har tagits fram av en grupp seniora personer med anknytning till socknen. Bland dessa har ett flertal tidigare publicerat böcker och vetenskapliga artiklar med historisk anknytning. Fil. dr. Magdalena Hellquist har bl.a. skrivit flera böcker om ordspråk och varit redaktör för utgåvor av prosten Muncktells dagböcker från Västmanland i början av 1800-talet, bl.a. den om Kärrbo. Professor emeritus Gunnar Grant vid Karolinska Institutet, har publicerat en bok om gården Frösåker i Kärrbo, utgiven på bokförlaget Atlantis 2008, samt ett flertal artiklar i internationella tidskrifter inom området "history of neuroscience". Elisabeth Westerdahl, antikskribent, har bl.a. publicerat två böcker om gården Kusta, belägen i grannsocknen Irsta. Sture Källberg växte upp i Kärrbo och började under 1960-talet arbeta som frilansförfattare och skribent. Han har 13 titlar i sin bibliografi. Bland dessa återfinns "Rapport från medelsvensk stad - Västerås", som behandlar hans uppväxttid i Kärrbo och folkets flytt från bygden in till staden. |
|
| Hadenius, Patrik | Forskning & Framsteg | Utgivning av Forskning & Framsteg under 2013 | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 44 000 kronorProjektet avser utgivning av Forskning & Framsteg under 2013. Tidskriftens syfte är att rapportera om främst svensk forskning och om forskningens roll i samhället. Enligt den av styrelsen antagna redaktionella policyn ska innehållet vara sakligt och relevant. De områden som uppmärksammas ska vara av betydande inomvetenskapligt eller samhälleligt intresse. Andra populärvetenskapliga tidskrifter i Sverige skriver uteslutande om naturvetenskap och historia. I Forskning & Framsteg har 60 procent av artiklarna naturvetenskaplig grund och 40 procent humanistisk och samhällsvetenskaplig grund. Det redaktionella materialet ska utformas så att det inbjuder till läsning, är förståeligt även för icke-experter samt befäster läsarnas intresse för forskning. Stor vikt fästs vid bildmaterialet, eftersom skickligt utförda bilder ger läsmotivation, förklarar komplexa passager och lyfter fram centrala avsnitt. Tidskriften kommer under 2013 att ges ut i 10 nummer. Dessutom planeras ett antal specialnummer (under 2011 och 2012 producerades specialtidningar om hjärnan, maten och språken i Norden). bidragsgivande organisationerna. Redaktionen består av fyra fackredaktörer, varav tre med doktors- eller licentiatexamen inom sina bevakningsområden, samt en redaktör med ansvar för redaktionell planering och elektronisk publicering på webb och för läsplattor. Redaktionen leds av Patrik Hadenius, som också är chefredaktör för de populärvetenskapliga tidskrifterna Språktidningen och Modern Psykologi. |
|
| Hellsing, My | Örebro Universitet | Hertiginnan, hovet och det politiska rummet | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 97 520 kronorHertiginnan Charlotte (1759-1818), från 1809 drottning av Sverige, har gått till eftervärlden genom de politiska anteckningar hon förde på franska under mer än fyrtio år. Översättningen, den så kallade Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok, har blivit ett standardverk om den gustavianska tiden. Historiker använder den ständigt som källa till personer och händelser vid hovet. Mindre känt är att dagboken är en del av en omfattande samling brev, räkenskaper och manuskript av hertiginnans hand. Tillsammans öppnar denna samling nya perspektiv på hovlivets villkor och hertiginnans politiska roll. Var hon verkligen den neutrala iakttagare av det politiska livet som hon ville få eftervärlden att tro? Doktorsavhandlingen diskuterar hovsamhället utifrån nyare teoribildningar, med särskilt avseende på kvinnors och mäns möjligheter. Fasta tas på hovets internationella karaktär, dess umgängesformer och värderingar. Det var en värld av hovpolitik: en social samvaro med politiska dimensioner, där även vardagen kunde få rikspolitisk dignitet. |
|
| Dahlin, Michael | Linnéuniversitetet | Misterhults bronsålder | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 47 200 kronorProjektet har som syfte att analysera och diskutera Misterhults bronsålder, en av ostkustens största koncentrationer med lämningar från bronsåldern. Tyngdpunkten i detta arbete och i denna ansökan är att framhålla tidigare och äldre arkeologiska undersökningar, men som tidigare inte analyserats. Ett stort antal arkeologiska undersökningar finns i arkiven och med förnyade analyser av brända människoben, keramikskärvor och föremål kan man få fram viktig information om människors levnadsstandard, keramikhanverk och dess kulturella koppling till övriga Europa. Föremål för denna studie är ett tidigare undersökt gravfält RAÄ14 vid Imbramåla i Misterhults socken och några fördjupade analyser av materialet från detta gravfält har aldrig utförts. Det är dessutom det enda undersökta gravfältet inom detta stora område och analyserna av gravfältet skulle få mycket stort värde för den fortsatta forskningen. |
|
| Domeij Lundborg, Maria | Lunds universitet | Vapenlyckans väv. Djurornamentik och skaldediktning i långtidsperspektiv, ca 350-1150 e.Kr. | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 305 000 kronorDen skandinaviska djurornamentiken var den yngre järnålderns mest karaktäristiska bildspråk. Den framställdes från 300-talets slut till 1100-talets mitt. Trots en uppenbar stilistisk variation över tid, var de centrala motiven alltjämt detsamma. I fokus stod stiliserade djur- och människofigurer vars kroppar ofta dragits ut på längden och bundits i mer eller mindre komplicerade flätmönster. I sina äldsta varianter förekommer djurornamentiken på vapen och rustningar i de stora, sydskandinaviska vapenofferfynden, men även på dräktspännen och monumentala bildstenar. Vid tiden för kristnandet försågs även runstenar, kyrkobyggnader och kyrkoinventarier med djurornamentik. Att djurornamentiken producerades under flera århundraden antyder att den hade djupgående sociala och kulturella innebörder i dåtidens Skandinavien. Frågan är vilka dessa innebörder var. Syftet med avhandlingen är att belysa den skandinaviska djurornamentikens symboliska innebörder i ett långtidsperspektiv, från slutet av romersk järnålder till 1100-talets mitt. Centralt står djurornamentiken som månghundraårig bildtradition i relation till sociala och kulturella förhållanden i dåtidens Skandinavien, inte minst till religionsskiftet. I syfte att fördjupa vår förståelse för djurornamentiken som ett traditionellt, men samtidigt innovativt uttryck, görs jämförelser med den delvis samtida, norröna skaldediktningen. |
|
| Fredricson, Ingvar | Flyinge - hippologi från medeltid till nutid | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 155 000 kronorProjektet avser tryckning av en bok om det skandinaviska kulturarvet Flyinge. Redan på 1100-talet fanns det ett danskt ärkebiskopssäte med hästuppfödning på Flyinge. Efter att Skåne blivit svenskt grundades 1661 ett kungligt stuteri på Flyinge Kungsgård. Verksamheten överläts 1814 till Statens hingstdepå och stuteri som ansvarade för verksamheten till 1983. Flyingestiftelsen, som bildats av landets största organisationer för hästsport och hästavel, övertog då ansvaret för verksamhetens drift och utveckling. Dess mål var att omvandla den ganska nergångna statsinstitutionen till ett modernt centrum för avel, uppfödning, utbildning av varmblodshästar samt för tillämpad hästforskning och kvalificerade yrkesutbildningar. Projektet lyckades väl och ledde bland mycket annat positivt till att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) nu driver ett treårigt akademiskt hippologprogram på Flyinge och Strömsholm. Forskning på Flyinge, som var ekonomiskt stödd av SLU, Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, Crafoordska Stiftelsen och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, ledde till att veterinär Mikael Holmström disputerade och blev vet. med. dr. SLU inrättade 2011 två adjungerade professurer i ridkonst, knutna till det hippologiska högskoleprogrammet. Sverige är därmed det enda landet i världen som har gjort denna kvalificerade satsningar på utveckling av hästnäringen. |
||
| Brodin, Louise | Laurentius, Lunds domkyrkas skyddshelgon - "Laurentius Patronus Ecclesiae Cathedralis Lundensis" | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 200 000 kronorLunds domkyrka, sätet för den lundensiske ärkebiskopen, var under medeltiden den katolska kyrkans främsta katedral i Norden. Den uppfördes vid början av 1100-talet och invigdes åt jungfru Maria och den helige martyren Laurentius. Museichefen, fil. dr. Göran Axel-Nilsson (1907-1999), var en flitig författare av konst- och kulturhistoriska skrifter. Till hans senaste arbeten hör Thesaurus Cathedralis Lundensis, en bok om Lunds domkyrkas medeltida skattsamling utgiven i Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälles skriftserie 1989. Ytterligare ett arbete Laurentius, Lunds domkyrkas skyddshelgon - "Sanctus Laurentius Patronus Ecclasiae Lundensis" hann han med innan han gick bort, men utan att helt ha kunnat fullborda det för trycket. Skriften kan uppfattas som en fortsättning av "Thesaurus" och handlar om den medeltida bronsskulpturen i Lunds domkyrka, föreställande helgonet och martyren Laurentius, vilken enligt författaren i själva verket är ett relikvarium. Laurentius hör till de mest kända av avbildade martyrer, många kyrkor i Europa är tillägnade honom, vilka redovisas i texten. Inte bara Laurentiusfiguren utan även de andra medeltida bronsföremålen i lundadomens kor är ingående beskrivna och i minsta detalj fotograferade. Uppsatsen, har efter granskning av forskaren i medeltidsarkeologi professor Hans Andersson, blivit godkänd av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg för att ingå i dess skriftserie. Projektet avser att slutföra Axel-Nilssons arbete. |
||
| Blennow, Anna | Vilhelm Lundström och Rom - ett biografiskt projekt | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 180 000 kronorProjektet syftar till att sammanställa en biografi över Vilhelm Lundström (1869-1940), den förste professorn i latin vid Göteborgs högskola, och hans relation till och forskning kring Italien och det antika Rom. Han var inte bara klassisk filolog, utan även aktiv som politiker för högern och som tidningsman, såväl skribent som redaktör, och grundade flera föreningar och tidskrifter. Nästan årligen från 1890-talet fram till första världskriget reste han i forsknings- och studiesyfte till Italien, landet som för den romantiskt influerade Lundström symboliserade "all längtans hemvist" - bara där kunde nordbon förverkliga sitt sanna jag och återknyta till sitt klassiska ursprung. Den filologisk-arkeologiska högskolekurs Lundström genomförde i Rom 1909 ledde i förlängningen till grundandet av Svenska Institutet i Rom på 1920-talet, och han var en flitig debattör av det klassiska studiets betydelse för den moderna samtiden. Den kris som såväl humaniora som de klassiska språken genomlever idag gör ett biografiskt projekt över Vilhelm Lundström både angeläget och relevant för en fortsatt reflektion kring hur vi använder och förvaltar det klassiska arvet inom utbildning och forskning i Sverige. |
||
| Bodin, Helena | Uppsala universitet | Utgivning av den tvärvetenskapliga volymen Byzantine Gardens and Beyond | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 59 000 kronorI den tvärvetenskapliga antologin Byzantine Gardens and Beyond ger en internationell grupp forskare från olika ämnestraditioner sina bidrag till studiet av den bysantinska trädgården och dess fortlevnad och betydelse efter Bysans fall. Liksom det bysantinska imperiet i historisk tid förenade skilda kulturer och utgjorde ett gränsland mellan öst och väst fungerar trädgårdstemat i denna volym som en mötesplats för studier i bysantinsk filologi, arkeologi, islamologi, botanik, litteraturvetenskap samt nordiska och slaviska språk. Såväl nyttoaspekter som estetiska frågor tas upp, och både nutidsaktuella och historiska fenomen berörs. De forskningsbidrag som samlats här framfördes ursprungligen vid symposiet "Byzantine Gardens and Beyond" i Uppsala i april 2011, anordnat av Nordiskt Bysantinskt Nätverk i samarbete med SCAS. En av antologins artiklar utgörs av en reviderad och utvidgad version av en av de sedan tjugo år viktigaste studierna av bysantinska trädgårdar. De övriga åtta artiklarna bygger på helt nyskrivet material. Bildmaterialet är mycket rikt och delvis tidigare opublicerat i färg. Projektet avser publicering av volymen i serien Studia Byzantina Upsaliensia, medel avsedda att täcka bildkostnader, språkgranskning och tryckkostnader. |
|
| Annerbäck, Lin | Medeltidsmuseet | Projekt Magnus Ladulås | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 245 000 kronorUnder våren 2012 öppnade projektgruppen Karl Knutssons grav i Riddarholmskyrkan. Moderna analysmetoder visade att Magnus Ladulås inte finns bland de gravlagda här och heller inte, som konstaterades 2011, i graven under den norra tumban. En ny möjlighet att återfinna kung Magnus kvarlevor har dock uppdagats. I gravkammaren under Karl Knutssons tumba finns bara en medeltida mur och den utgör norra väggen i graven. Denna mur har troligen tillkommit som del i en annan konstruktion och murats från andra sidan. Det troligaste är att ytterligare ett gravutrymme finns framför altaret i kyrkan. Placeringen längs kyrkans mittaxel, rakt framför altaret är det förnämsta läget en person kan få. Det är rimligt att en sådan grav reserverats åt klostrets stiftare och donator Magnus Ladulås. Syftet med ytterligare en undersökning i kyrkans kor är att lokalisera kung Magnus grav samt öka kunskapen om klosterkyrkans historia. I handlingarna från Riddarholmskyrkans renovering finns inget som tyder på att utrymmet tidigare undersökts. I april i år gjordes dessutom, med tillstånd från RMÄ, SFV, Länsstyrelsen och RAÄ, en mindre provundersökning. En av tegelstenarna från 1916 lossades och plockades ur och ett provhål borrades i en fog längre ner i muren. Undersökningen visade att utrymmet bakom muren är sandfyllt och åtminstone 70 cm brett. Det är således en arkeologisk utgrävning som är aktuell i sammanhanget. |
|
| Areskoug, Nils-Göran | Forskningsomkostnader | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorNordisk Arena för Strategisk Dialog. Utveckling av en virtuell plattform för kunskapsintegration. Mot bakgrund av oroande trender av ökad disintegration och konfrontation inom handel, politik och samordning i Europa och globalt framstår Norden som en säker hamn. Strategiska dialoger som främjar nordiskt kunskapsutbyte utgör därför en möjlighet att aktualisera en framtidspotential på bas av delade värderingar och djupt gemensam historia. En ökad strategisk och kritisk konstruktiv framtidsdialog som sker genom okontroversiellt kulturutbyte syftar till att öka känslan av solidaritet och förbättra förutsättningarna för värdeskkapande och tillväxt genom samarbete inom näringsliv, politik, akademia och kultur. Nätverket av dialogpartners (Transdisciplinary Dialogues) vidareutvecklas nu genom personliga dialoger på strategisk nivå. En del av kunskapsdialogerna reflekteras på en internetplattform under fortlöpande utveckling. Denna nätverksbaserade kunskapsintegration behöver nu en bas i form av en fastare organisation som kan ge en stabilitet och långsiktighet åt odling av strategiska dialoger mellan ledande företrädare från "små länder" på Europakartan: Framförallt handlar detta om vägar att bemöta mycket likartade utmaningar för länderna i Norden och Schweiz genom ökad "gränsöverskridande" kommunikation med de fördelar som begreppet implicerar i sikte. |
||
| Back Danielsson, Ing-Marie | Stockholms universitet | Storlek som strategi II. Om manipulationer i det lilla och det stora under yngre järnålder i Sverige | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 290 000 kronorProjektet har som syfte att nå en ny och fördjupad förståelse för varför storleksmanipulationer i såväl det lilla som det stora formatet gjordes under yngre järnålder (550-1050 e.Kr.) i Sverige. Framför allt undersöks hur dessa manipulationer skapade utrymme för förhandlingar kring människors olika identitetspositioner. Centralt i relationen mellan det förminskade och förstorade står den mänskliga kroppen, som utgör referens till storleksmanipulationen. Kroppen hör hemma i en rad olika subjekts- eller identitetspositioner som kan vara knutna till ålder, genus, social position, specialistposition, regionalitet och bejakande eller avståndstagande till specifika mytologiska/religiösa föreställningar på ett sådant sätt att de olika positionerna kan korsa varandra. Analytiskt granskas därför manipulationerna utifrån begreppen Kropp och embodiment, Agency och performativitet, Identitet och subjektsposition samt Minne, makt och glömska. Storleksmanipulationer är ett eftersatt forskningsområde som också har stor potential. Förutom de materiella fenomen som kännetecknas av förminskning och förstoring studeras också den yngre järnålderns ritualer och ceremonier på s.k. kultplatser, i begravningssammanhang, inom den mer enskilda dagligsituationen och i landskapet i stort - alltså de platser där storleksmanipulationer förekommer. Utöver att projektet kommer att generera ny och viktig kunskap om yngre järnålder förväntas projektet även möjliggöra en utveckling av såväl teori som metod. |
|
| Andersson, Christer | Hallands länsmuseer | Undersökning av Ås kloster | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 400 000 kronorI floden Viskans dalgång ca 15 km norr om Varberg låg under medeltiden ett cistercienserkloster som hade grundats 1194 av munkar från Sorö kloster på Själland. Klostret, som kunde komma till stånd efter stora landdonationer från den danske kungen Valdemar och den både andligt och världsligt mäktige biskop Absalon, kom att utvecklas till en verklig maktfaktor och dess byggnader uppförda i tegel anses ha varit de mäktigaste i Halland. När Ås kloster stod på höjden av sin utveckling omfattade ägorna ca 250 gårdar i norra Halland. Numera syns inga rester av klostret ovan mark. Efter reformationen bröts kyrkan och övriga byggnader ner och teglet återanvändes för reparation av Varbergs fästning efter nordiska sjuårskriget. Unikt är, att inga arkeologiska utgrävningar överhuvudtaget har utförts på Hallands första, största och rikaste kloster innan vårt projekt startade. Detta innebär, att de utsagor om klostrets exakta läge som står att läsa bl.a. på den officiella informationstavlan på området, inte stämmer. Sommaren 2010 lokaliserade vi hela klosterbyggnaden med markradar och år 2011 påbörjades den arkeologiska utgrävningen. År 2012 fortsatte denna för att få kännedom om östra längan och kyrkans murar samtidigt som en omfattande arkivundersökning av klostrets egendomar påbörjades. Inför den stora internationella konferensen om Ås kloster år 2013 planeras en större utgrävning för att bl.a. undersöka den västra klosterlängan. |
|
| Andreasson, Lars | Bohusläns Försvarsmuseum | Sotenäs kompani 1727-1901 | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 220 000 kronorSedan år 1992 forskar ideellt f.d. officerare vid nedlagda Bohusläns regemente i samråd med hembygds- och släktforskare med anknytning till Bohuslän om försvaret i och av landskapet. Ett av projekten avser Sotenäs kompani som 1727-1901 hade Sotenäs och del av Kville härad som sitt kompaniområde. Forskning i Riksarkiv, Krigsarkiv och Landsarkivet i Göteborg har gett fakta ur generalmönsterrullor och syneprotokoll och andra arkiverade källor. Vid Lantmäteriet i Gävle och enheten i Göteborg har skifteskartor och handlingar studerats, fotograferats eller kopierats. Därigenom har fältarbete med studier och mätningar i möjligaste mån underlättats på platsen för befälens boställen och soldaterna torp. Foton illustrerar såväl dåtida verklighet som nutid. Sammanställning av tjänstgörande befäls verksamhet och soldaternas liv och leverne har pågått under flera år. Resultatet av forskning och fältarbete kan nu publiceras som "Konglig Bohus Läns Regemente Sotenäs kompani 1727-1901". |
|
| Andreeff, Alexander | Göteborgs universitet | Stenar och människor: vendel- och vikingatida bildstenar från Gotland | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorMin avhandling behandlar de sena vendeltida och tidiga vikingatida gotländska bildstenarna. Bildstenarna utgör ett rikt källmaterial för studier av relationen mellan materialitet, identitet, ikonografi och landskap, teman som alla under senare tid har blivit centrala inom det arkeologiska fältet. Förutom de arkeologiska undersökningar som nämns nedan har studien även kompletterats med ikonografiska och spatiala analyser för att få fram ny kunskap kring bildstenarnas funktion och betydelse. Inom ramen för mitt avhandlingsarbete har jag genomfört två arkeologiska utgrävningar på Gotland vid bildstensplatserna Fröjel Stenstugu och Buttle Änge. Inom mitt avhandlingsprojekt studeras bildstenarnas kommunikativa och sociala roll i det dåtida gotländska samhället. Bildstenarnas betydelse var genom århundradena säkerligen multifunktionell och skiftande som territorial markering, minnesmärke, bevarare av muntlig tradition, begravningsplats och religiöst laddad artefakt. Bildstenarna hade en nyckelroll i det gotländska samhället under yngre järnålder och tidig medeltid, de var en brännpunkt för social och ideologisk kommunikation mellan dåtidens människor. |
|
| Andersson, Kent | I skuggan av Rom - romersk kulturpåverkan i Norden | Övrigt | 2012 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorUnder 1:a årtusendet efter vår tideräknings början påverkades Norden på olika sätt av dåtidens supermakt: det romerska riket. Till att börja med var det i första hand de västra riksdelarna som hade betydelse. Med tiden försköts emellertid makten österut och efter det Västromerska rikets undergång år 476 e.Kr. var det det Bysantinska riket som blev stilbildande. Utan överdrift kan man säga att mötet mellan Rom och folken i norr var ett av historiens viktigaste kulturmöten. Än idag ses effekterna av det. För dåtiden var mötet ännu påtagligare. Det skedde på ett både direkt och på ett indirekt sätt. Nordiska stormän och hövdingar tjänstgjorde bland annat i den romerska armén och lärde sig där att leva på ett romerskt sätt. Med sig till Norden tog de med sig nyheter av olika slag. Romarna exporterade även varor till Norden och många romerska brons- och glaskärl har hittats här. I boken "I skuggan av Rom - romersk kulturpåverkan i Norden" berättas om hur romerska föremål nådde Norden bland i form av diplomatiska gåva från romarna till nordborna. Men det visas också hur nordorna under romersk påverkan uppfann ett eget skriftspråk, hur deras religion och synen på de egna gudarna påverkades av den romerska kejsarkulten, hur man i Norden övertog romarnas sätt att benämna veckodagarna, hur de inhemska härskarna anammade romerska härskarsymboler etc. Allt detta visar hur genomsyrat Norden var av romersk påverkan och hur romaniserat Norden var trots att det låg utanför Imperiet. |
||
| Wilson, Olle | Uppsala universitet | Raffinerade rum | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 20 000 kronorSyftet med avhandlingen "Raffinerade rum, bensinstationer och precisionskultur i Sverige 1926-1956" är att undersöka ett arkitektoniskt formspråk utifrån bensinhandelns förutsättningar under 1900-talet. En högst särpräglad visuell kultur uppstod i samband med att bensinbolagen under 1920-talet började konkurrera allt hårdare om att locka kunder till en och samma produkt - man sålde i stort sett samma bränsle. Bilister var till övervägande delen män vilket gav upphov till en utpräglat maskulin hållning i verksamheten. Undersökningen kommer därför att rymma ett genusperspektiv. Eftersom bensinstationers utseende och funktion kontinuerligt har anpassats utifrån rådande förhållanden har få enskilda byggnader bevarats i ursprungligt skick. Utspridda i olika delar av Sverige finns dock bensinstationer som kan studeras på plats, och ett väsentligt syfte med mitt projekt har varit att dokumentera och utförligt analysera dem. |
|
| Wennberg, Kåa | Julia Beck | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 73 700 kronorDen svenska konstnärinnan Julia Beck (1853-1935) reste vid 28 års ålder till Paris och blev kvar i Frankrike under resten av sitt liv. Hon kom att bli mycket uppskattad konstnär både i Sverige och i Frankrike. Hon började sina studier i Frankrike hos Académi Julian och hon var även elev till Léon Bonnart, Jean Léone Gérome och Alfred Stevens. Det sista 30 åren bodde Beck i staden Vaucresson strax väster om Paris. Tre betydelsefulla år för Beck blev då hon vistades i Grez-sur-Loing under mitten på 1880-talet. Under senare delen av hennes liv hämtades många motiv runt omkring Normandie. Hennes framgångar som konstnärinna resulterade i att Beck erhöll Hederslegionen. Det var bara Anna Branting som hade erhållit denna utmärkelse tidigare. Julia Beck erhöll även guldmedalj i Wien, Chicago och Paris samt flera andra utmärkelser. Det har tidigare inte skrivits någon biografi över denna konstnärinna. |
||
| Wilhelmson, Helene | Lunds universitet | Proveniens och migration - exemplet Öland under järnålder | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 115 500 kronorProjektet syftar till att studera Ölands järnåldersbefolkning med utgångspunkt i gravarna, för att belysa samhällets struktur och dynamik. En mycket viktig del i detta är migration vilket är speciellt lämpligt att studera på en ö som Öland med omfattande flöde av varor och människor under järnålder. Isotopprover (strontium, bly, svavel och syre) kommer att tas på emalj och ben från 150 individer för att studera proveniens. Proverna återspeglar den lokala geologin och klimatet för den plats där individen levde när benen eller emaljen bildades. Materialets storlek gör det möjligt att diskutera variationer i migration över tid (kronologiskt), såväl som mellan olika grupper (t.ex. män och kvinnor, individer med rika gravgåvor - de med få/inga, individer med patologiska förändringar) och även enskilda individers livsöden. En motsvarande studie, som sätter in isotopresultaten i ett osteologiskt och arkeologiskt sammanhang, har aldrig tidigare gjorts i Skandinavien. Det är en unik möjlighet att dra nytta av det exceptionellt rika gravmaterialet från Öland för att på så vis kunna vidga perspektivet på järnålderssamhället. Min osteologiska grund ger ett djup vid tolkningen av isotopanalyserna, som tillsammans med fördjupningen i gravgåvor/-form (arkeologiskt) tidigare helt saknats i forskningen och får sägas vara såväl unikt som banbrytande. |
|
| Widén, Per | Den förste och den siste. Karl XIII:s biografi | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorKarl XIII är en av den svenska historiens mest intressanta politiska personligheter. Verksam under de turbulenta åren kring 1800, präglade av franska revolutionen och napoleonkrigen, upplysningen och romantiken var han som det verkar sliten mellan lojaliteten mot sin furstliga börd och de nya frihetsidealen. Samtidigt var han en djupt troende kristen med läggning för det mystiska och drivande i omdaningen, eller kanske rättare nyskapandet, av den svenska frimurarorden. Mot slutet av livet blev han - den siste gustavianen - Sveriges första konstitutionella monark enligt den nya grundlagen från 1809. Trots att Karl XIII under hela sitt liv var verksam i maktens centrum, under en av de mest omvälvande perioderna av Sveriges historia - en period som bland annat innefattar tre statskupper, ett kungamord, en kungaavsätting och lynchningen av statens högste tjänsteman 1810, liksom fyra omvälvande krigsföretag - har han aldrig tidigare blivit biograferad i sin helhet. En biografi skulle alltså fylla en funktion och ett hål i svensk historieskrivning. |
||
| Ulrichs, Martina | Min Stora Dag | Förverkligande av svårt sjuka barns önskedrömmar | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 200 000 kronorStiftelsen MinStoraDag hjälper svårt sjuka barn i Sverige att förverkliga sina önskedrömmar. Barnens fantasi när det gäller att önska sig en StorDag är oändlig och det är en stor utmaning att se till at det blir så bra som möjligt. Det kan handlar om att simma med delfiner, träffa sin idol, bjuda sin familj på en resa eller få flyga helikopter. Varje år genomförs ett hundratal StoraDagar. Läkare på de behandlande sjukhusen runt om i Sverige gör bedömningen om vilket barn är i störst behov av uppmuntran och lite glädje i sin vardag fylld av behandlingar. Stiftelsen MinStoraDag arrangerar dessutom gruppaktiviteter såsom konsertbesök, sjukhuscaféer och läger så att över tusen barn per år får ett välbehövligt avbrott i sin sjukhusvistelse. Under 2010 lyckades MinStoraDag genomföra 185 enskilda StoraDagar, 230 gruppaktiviteter samt 4 läger. En gruppaktivitet är minst lika viktigt som en StorDag då det ger barn som lider av sina olika sjukdomar möjlighet att knyta kontakter med andra barn som har liknande erfarenheter och behandlingar. Målet är att nå alla svårt sjuka barn i Sverige. Stiftelsen motto är GLÄDJE och att fokusera på det friska bortom det sjuka. |
|
| Vikström, Lena | Mölndals Stad | Förstudie/projektering avseende återuppbyggnad av orangeribyggnaden - Gunnebo åter till 1700-talet, etapp 3 | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorGunnebo Slott och Trädgårdar har för avsikt att fullfölja visionen om att återskapa lantegendomen Gunnebo enligt familjen Hall och Carl Wilhelm Carlbergs intentioner och ansträngningar. Viljan är att skapa en sammanhållen kulturhistorisk bebyggelsemiljö i vilken byggnader, trädgårdar, park och landskap bildar en helhet för djupare förståelse och upplevelser knutna till det sena 1700-talet. Ett viktigt ytterligare steg i denna riktning är att pröva möjligheten om att återuppbygga anläggningens orangeri: av sin samtid beundrat och ofta beskrivet som egendomens juvel. För helhetsförståelsen av det historiska Gunnebo är byggnaden såväl estetiskt som funktionellt av stor betydelse. Den första etappen av projektet omfattar forskningsbaserad förstudie som kommer ligga till grund för återuppbyggandet. Det arkitektoniskt fulländade orangeriet användes både för nytta och nöje. Praktiskt funktionellt som utrymme för vinterförvaring av familjen Halls vidsträckta innehav av exotiska fruktträd. Byggnaden nyttjades också för sällskapsliv, festligheter och som en förstklassig attraktion för tillresta gäster. År 1829 brann orangeribyggnaden ner efter en längre tids vanvård och förfall. |
|
| Welander-Berggren, Elsebeth | Prins Eugens Waldemarsudde | Eugène Jansson 150 årsjubileum i samband med utställning på prins Eugens Waldemarsudde "Blå skymning och nakna atleter" | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 89 000 kronorKonstnären Eugène Jansson (1862–1915) var pionjär för det moderna måleriet, verksam under åren kring sekelskiftet 1900. Han bidrog till att föra ut det nordiska stämningsmåleriet till en uppskattande omvärld. Hans rykte som nyskapande konstnär inom genren har endast ökat i styrka under senare år. Hans målningar är en del av ett kulturarv som kommer att belysas i en stor utställning på Prins Eugens Waldemarsudde. Institutionen önskar att i samband med utställningen kunna ge ut en katalog men ny forskning författad av museets förste intendent Göran Söderlund och fil dr Patrik Steorn. Större verk om Eugène Janssons konstnärskap har publicerats 1920 och 1997. Museets avsikt är att lyfta fram Eugène Janssons konstnärskap i sin helhet med tonvikten lagd på de stämningsfulla Stockholmsbilderna, då Jansson kom att kallas ”Blåmålaren”, men även den sista perioden i hans skapande, som inledded 1905. Denna period kom att fokusera den nakna manskroppen och figurmåleri med Matrosbaler och Cirkusmotiv. Först 1907 vågade han träda fram med dessa arbeten i utställningssammanhang. Dessa målningar var troligen inte uppskattade av hans samtid men har under årens lopp vunnit desto större erkännande och förtjänar att få en utförlig presentation. |
|
| Schmidt, Torbjörn | Stockholms universitet | "I den forsande stäven är vila" - studier i Tomas Tranströmers poesi | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 30 000 kronorTomas Tranströmer är en av Sveriges internationellt mest uppmärksammade författare. Hans dikter har översatts till mer än femtio språk och hans namn figurerar regelbundet i spekulationerna om tänkbara Nobelpristagare i litteratur. Avhandlingen "I den forsande stäven är vila" vill presentera en nytolkning av hans verk, delvis med utgångspunkt från ett omfattande handskriftsmaterial som tidigare bara styckevis varit tillgängligt för forskningen. Studien är disponerad i tre huvudavsnitt. Ett första kapitel behandlar skrivprocessen och sambandet mellan liv och dikt. Det andra kapitlet är en tematisk studie av hur rörelser gestaltas i Tranströmers dikter, rörelsedynamiken uppfattas som konstitutiv för hans poesi och av väl så stor betydelse som andra, mera omskrivna egenskaper. I ett sista kapitel studerar jag den poetiska formen, med betoning på den stora flexibilitet och uppfinningsrikedom som utmärker dikterna. |
|
| Trinks, Immo | Riksantikvarieämbetet UV Mitt | Arkeologisk prospektering av UNESCO:s världskulturarv Birka-Hovgården och järnålderstaden Uppåkra med hjälp av flygburen laserskanning | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 400 000 kronorEtt nytt europeiskt arkeologiskt forskningsinitiativ har börjat kartlägga två betydande vikingatida centralplatser i Sverige: Uppåkra i Skåne och UNESCO:s världskulturarv Birka-Hovgården i Mälaren. Målet med detta, i Sverige helt unika projekt, är att utveckla den senaste tekniken och metodiken för högupplöst, ickeförstörande arkeologisk kartläggning av fornminnesområden - från enstaka stolphål till hela landskap. För tillfället saknas en exakt terrängmodell för Uppåkra och Birka-Hovgården - de existerande är inte tillräckligt noggranna för arkeologisk analys. Birkas-Hovgårdens topografi innehåller ett stor antal arkeologiska lämningar i form av försvarsvallar, husterrasser, Sveriges största ansamling av gravhögar och hamnanläggningar. Topografin kring Uppåkra spelar en viktig roll för centralplatsens placering och struktur. Genom flygburen laserskanning och hyperspektralanalys kan en mycket noggrann terrängmodell genereras för Uppåkra och Birka-Hovgården. Modellen kommer att vara av stor betydelse för detaljerad kartläggning av fornlämningar i öppna landskap och i områden täckt med skog, för 3D-bearbetning och visualisering av prospekteringsdatan, och för utveckling av nya kostnads- och tidseffektiva dokumentationsmetoder för användning inom svensk arkeologi. De förväntade arkeologiska resultaten av projektet kommer att generera betydande ny kunskap om två av Sveriges viktigaste arkeologiska platser - kunskap av värde för forskningen, allmänheten och kulturarvsarbete. |
|
| Ulin, Jonna | Mölndals museum | Tidsresan delprojekt - kompletterande material i undervisningssyfte | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorFylgja är ett dataspel för barn som skapats på Mölndals stadsmuseum i syfte att levandegöra forntida världar. Det utspelar sig på två arkeologiskt unika platser i Kållered, Mölndal. Projektet kallades usprungligen för Tidsresan och har resulterat i ett högkvalitativt dataspel, där barn kan uppleva ett äventyr i bronsåldern och järnåldern i 3D-miljö. Från skolor, elever och lärare är intresset stort att använda spelet som en del i undervisningen. Genom upplevelsebaserat lärande kan eleverna fördjupa sig i forntidsundervisningen. För att möjliggöra detta vill museet nu komplettera spelet med pedagogiskt inriktat material i anslutning till spelets hemsida och en speciell lärarhandledning. Museet ämnar också genomföra en uppföljning och utvärdering av hur elever upplever spelet och vad det har för effekter på undervisningen. Utvärderingen görs för att visa på resultat och för att utveckla framtida spel och pedagogiska metoder i en interaktiv miljö. |
|
| Rahe, Ulrike | Chalmers Tekniska högskola | Den generativa formgivningsprocessen - grundläggande forskning om bildandet av ett formspråk | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 190 000 kronorVad är signifikant för god form? Hur uppnås god form? Vilka faktorer är det som utgör en vacker produktform? Dessa grundläggande frågeställningar har berört människor sedan den grekiska antiken. God form tilltalar människor på ett estetiskt plan. En medvetenhet om detta har gjort produktdesign till ett av de viktigaste verktygen för marknadsföring idag. Det är därför av stor vikt att ha kännedom om formdesignprocessen och formkvalité. Projektet beforskar formutveckling och formskapande med estetiska aspekterna i fokus. Målet är att beskriva och samla kunskap om den mentala processen att arbeta med formgestaltning samt att utveckla ett designverktyg för att stödja en strukturell och kreativ formutvecklingsprocess. Syftet är också att ta fram nya begrepp för att kunna tala om god form. Utifrån hypotesen att metodik skapar kreativitet vill man förstå hur formgivningen går till inklusive att undersöka tredimensionella ritningarnas och bildernas roll för formutveckling och som kommunikationsinstrument, utforska huruvida det är möjligt att systematisera ett kreativt skapande och undersöka hur olika designverktyg påverkar formgenereringen i en designprocess. Forskningsresultaten förväntas bidra med faktiska lösningar så att befintlig formgivningsmetodik kan effektiviseras samt leda fram till ny metodik för skapandeprocessen. |
|
| Sabatini, Serena | Göteborgs universitet | Bronsålderns Europa och vidare | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 138 150 kronorBronsåldersforskningen har på senare tid varit i fokus i den internationella arkeologiska forskningen. Boken Bronze Age Europe and Beyond är en internationell publikation som samlar mycket av den nya kunskapen. Syftet är att i ett internationellt perspektiv sprida skandinavisk bronsåldersforskning. Dock innehåller publikationen författare från stora delar av Europa och USA. Ett flertal av författarna är de erkända specialisterna inom sitt område. |
|
| Ragnesten, Ulf | Göteborgs universitet | Det vikingatida Kungahälla och järnåldern kring Nordre älv | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 600 000 kronorSyftet med projektet är att under tre års tid undersöka det område med förhistoriska och historiska lämningar som påträffats vid det stora gravfältet i Ytterby. Nordisk expertis anser att det är frågan om aristokratiska huslämningar på området som sannolikt går att koppla till de norröna och historiska källornas Kungahälla. Projektet har också som syfte att sätta in bebyggelsen i ett större regionalt sammanhang med den fornlämningsrika trakten kring Nordre älv, där en samhällsorganisation går att skönja redan under äldsta järnålder. Mindre undersökningar i närområdet kring Ytterby kan ge viktiga ledtrådar till utvecklingen som gjorde platsen så betydande under yngre järnålder och medeltid. Projektet är upplagt på tre års fältundersökningar omfattande tre månaders fältarbete och fem månaders fyndbearbetning och rapportarbete. |
|
| Oskarsson, Ingemar | Lunds universitet | Minnen från en resa i länderna i norr år 1663 | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 142 500 kronorProjektet avser publicering (på svenska) av en fransk reseskildring från 1600-talet som till största delen berör Sverige, "Minnen från en resa i länderna i norr år 1663". Originalet finns i handskrift i Orléans, Frankrike. Dokumentet har aldrig tidigare publicerats eller behandlats i litteraturen. Det är också ovanligt i sitt slag dels genom sitt stora omfång, ca 45 000 ord i översättning, dels därför att man förut inte känner till mer än någon handfull liknande utländska reseberättelser från 1600-talets Sverige. Resenären kom till Sverige i september 1663 och stannade här till i juni 1664. I reseskildringen redogör han först för ett kortare uppehåll i Skåne och sedan för sin vistelse i Stockholm. Från huvudstaden och dess omgivningar, liksom från ett besök vid Falu gruva, har han ett brett spektrum av upplevelser och iakttagelser att redovisa. En särskild karaktär får hans berättelse av att han inte - som andra samtida reseskildrare - far i diplomatiska ärenden, som affärsman eller i något formellt studie- eller forskningssyfte. Det rör sig här om något i periodens reselitteratur så ovanligt som en ung man utan sådana särskilda förutsättningar, som ändå fått en möjlighet att se mer av världen och som fritt och okonstlat berättar om det han upplevt. |
|
| Lundgren, Helena | Inventering av brandstationer | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 200 000 kronorBrandstationer är industribyggnader, som på grund av sin funktion och arkitektur är viktiga symboler för det industriella kulturarvet. Inga kända inventeringar har tidigare gjorts, och därför bör beståndet av svenska brandstationer inventeras ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Projektet består i att: 1. Utveckla en metod för inventeringar, med klassning efter bland annat byggnadstyper, ålder, skick, hotbild avseende rivningar, okänslig ombyggnad, skadegörelse samt förfall. Metoden ska kunna användas vid inventeringar från länsnivå upp till riksnivå. 2. Prova och förfina metoden genom inventeringar i primärt Västmanlands, Stockholms samt Örebro län. Inventeringsmetoden ska utvecklas ur tidigare gjorda, länsvisa inventeringar av mindre industribyggnader. Metoden skall utvecklas och provas vid inventering av brandstationerna i Västmanlands län. Därefter ska metoden förfinas vid en inventering i Stockholms och Örebro län. Metoden skall kvalitetssäkra att inventeringar gjorda i geografiskt skilda områden blir enhetliga och jämförbara. Resultaten av inventeringarna ska kunna användas av bland andra forskningsinstitutioner, länsmuseer och kommunantikvarier. |
||
| Nitenberg, Annelie | Vänermuseet | Sunnerbyprojektet | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 500 000 kronorUndersökningarna av Kungshögen, en storhög från 600-talet, har avslutats. Det arkeologiska arbetet i Sunnerby fortsätter med att kartlägga och förstå den samtida boplatsen och det stora långhus som förmodligen varit hövdingens hall. Utifrån spåren i marken förstår vi att byggnaden varit av imponerande storlek och fullt jämförbar med liknande byggnader från aristokratiska miljöer i övriga Skandinavien. Sunnerbyprojektet har efter flera år av genomförda undersökningar kunnat påvisa förekomsten av en rik och dynamisk järnåldersbygd. Undersökningen av storhögen i relation till boplatsen ger en unik kombination av information som gör det möjligt att belysa bakgrunden till den politiska, sociala och ekonomiska utveckling och betydelse Västergötland kom att få framåt i tiden. Genom resultaten från boplats och storhög kan vi förstå Västergötlands roll i en tid då Sverige som rike blir till. Runt hallbyggnaden finns fler spår efter bebyggelse. En magnetomenterundersökning runt utgrävningsplatsen som ska genomföras nu i höst kommer att bli en hjälp i projektets fortsatta arbete med att förstå och tolka bebyggelsens utbredning och karaktär. Sunnerbyprojektets sista fältsäsong, 2012, kommer att utgå från resultatet av magnetometerundersökningen och med maskin bana av större ytor för att försöka sätta hallbyggnaden i ett sammanhang. Därefter vidtar arbetet med att sammanfatta all den kunskap som genom flera år av arkeologiska undersökningar erhållits inom Sunnerbyprojektet. |
|
| Nord, Anders | Nordiska museet | Unika färgspår på gotländska medeltidsportaler | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 94 000 kronorDe gotländska medeltidskyrkorna har ofta vackra muralmålningar inne i kyrkorummet, men det är inte så många som känner till, att även de yttre portalerna var bemålade under medeltiden. Dessvärre återstår idag endast svaga färgspår på ett fåtal kyrkor. Dessa färgspår har aldrig tidigare analyserats. Det är därför både angeläget och brådskande att utföra kemisk analys på dessa medeltida pigment, innan de helt har försvunnit. De kyrkor vi ämnar undersöka ligger i socknarna Martebo. Bro, Källunge, Garde och Lye. Martebo kyrka på norra Gotland är mest intressant. Dess vackra kalkstensportaler och kapitälband (med huggna bildsviter) utfördes av "Bygghyttan Egypticus" på 1300-talet. Trots att kyrkobyggnaden i övrigt uppvisar tydliga spår av vittring och biologisk påväxt, är kapitälbanden ovanligt välbevarade. Några av kyrkornas kapitälband av kalksten har en gulaktig färg, som kan vara en förklaring till varför de fortfarande är i så gott skick. Därför skall självfallet den gula färgen analyserats kemiskt. Även kalkstenens struktur och giftiga färgpigment (fungerande som biocider) kan ha bidragit till bevarandet. Vår tvärvetenskapligt sammansatta forskningsgrupp önskar lösa dessa problem. Den består av erfarna kemister och konservatorer med bakgrund från Nordiska Museet, Riksantikvarieämbetet och Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotland. |
|
| Nordqvist, Bengt | Riksantikvarieämbetet Undersökningsenheten Väst | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 693 210 kronorUnder 2000-2004 och 2008-2010 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin - "de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid" och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. Det pågående forskningsarbetet är ett 4-årigt projekt (2011-2014). Fältarbetet avser i första hand Offerplats Finnestorp med dess fantastiska fyndmaterial. Men forskningen inbegriper också att studera flera av de mest spektakulära guldfynden såsom fyndplatsen för guldhalskragen från Möne (norr om Ulricehamn), halsringen från Bragnum och armringen från Snösbäck (båda från Falköping). Forskningsarbetet avser även att undersöka den möjliga platsen för ett folkvandringstida slagfält vid Varola (vid Skövde). I det pågående forskningsarbetet ingår utgrävningar, konservering av föremål, internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av ett större vetenskapligt bokverk och en populärvetenskaplig bok. |
|
| Normark, Staffan | Kungliga Vetenskapsakademien | Ingvar Lindqvistpriset 2012 | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 247 500 kronorKungliga Vetenskapsakademien vill genom sitt lärarpris visa Sveriges lärare i matematik och naturvetenskap sin uppskattning, och samtidigt fästa samhällets uppmärksamhet på lärarnas viktiga roll för landets utveckling. Priset har fått sitt namn efter professor Ingvar Lindqvist, som var akademiens preses under åren 1987-1991. Han tog initiativ till en rad akademiaktiviteter som alla är ägnade att visa på lärarnas viktiga roll i samhället. Priset delas ut sedan 1991. Kollegor, rektorer, elever och föräldrar inbjuds att nominera kandidater. Efter beredning av akademiens kommitté för vetenskap och skola beslutar akademiens ledamöter om pristagarna vid en ordinarie sammankomst. Kommittén för vetenskap och skola består av representanter för akademiens klasser för matematik, fysik, kemi, biologi, medicin, teknik och samhällsvetenskap, samt didaktiker och yrkesverksamma lärare. Prisutdelningen sker vid akademiens högtidsdag den 31 mars. I samband med denna genomförs också ett halvdagssymposium där pristagarna presenterar sitt arbete och akademiledamöter ger vetenskapliga föreläsningar. Akademiens ambition är att fortsätta arbeta för en ökad status för läraryrket. |
|
| Lekholm, Kerstin | Röhsska museet | Japanska träsnitt ur Röhsska museets samling | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 49 800 kronorRöhsska museets samling av japanska träsnitt uppgår till cirka 380 träsnitt som har förvärvats till museet genom gåvor och inköp alltsedan 1920-tal och framåt. Samlingen innehåller bilder av konstnärer som Toyokuni, Kunisada, Utamaro, Hiroshige, Hokusai m.fl. och spänner över en tidsperiod från 1680-tal till slutet av 1800-talet. Förutom sitt konstnärliga värde, ger träsnitten en kulturhistorisk inblick i det japanska samhället under den drygt 250 år långa perioden i Japans historia som går under namnet Edo-perioden. Samlingen speglar träsnittskonstens utveckling från svartvita tryck till flerfärgade bilder, tryckta med många trästockar. En förutsättning för bildernas höga kvalitet var stort hantverkskunnande, det unika japanska papperet, färgämnena och trycktekniken. Allt detta bidrog till fascinationen för konstarten. Japanska träsnitt har haft stor betydelse för utvecklingen inom konst- och konsthantverksområdet i västvärlden och inspirerat formgivare och hantverkare sedan mitten av 1800-talet då intresset för japansk formgivning spreds till västvärlden. Genom att publicera en bok, rikt illustrerad med bilder, önskar museet ge en introduktion till träsnittskonsten och en fördjupad inblick i museets samling av japanska träsnitt för en bred allmänhet. |
|
| Lind, Liselotte | Göteborgs universitet | Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorVetenskapsfestivalen syftar till att med olika aktiviteter med vetenskaplig bas dels inspirera barn och ungdomar till vidare studier, att se utbildning som en möjlig väg i livet. Dels ska Vetenskapsfestivalen också bidra till en ökad dialog och möten mellan forskarsamhället och samhället i övrigt - en arena för diskussion om forskningens roll i samhället. Inom ramen för verksamheten genomförs ett skolprogram, ett program för allmänheten och ett fackprogram. |
|
| Linde Bjur, Gunilla | Arkitekter och fasader i Göteborg - ett arkitekturhistoriskt forskningsprojekt | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 110 000 kronorProjektet är en utveckling och omarbetning av boken Fasader i Göteborg (1996) där fotografen Hans Hammarskiölds svartvita bilder dominerade. Gunilla L. Bjur utvidgar den nya boken med femton års arkitekturhistorisk forskning om i Göteborg verksamma arkitekter, som presenteras i bild och text med kortbiografier. De var verksamma under den period då Göteborg transformerades till industristad. Boken beskriver Göteborgs byggnadskonst från industrialismens genombrott till cirka 1920. Att betrakta en fasad kan vara lika utmanande som att möta en okänd människas ansikte. Vid ett hastigt möte kan fasaden verka likgiltig, lockande eller frånstötande. En detalj kan hejda blicken och skapa nyfikenhet. Fasader bildar skärm till livet bakom. Man upplever, agerar och tänker lika mycket mellan ytterväggarnas fasader som i rummen innanför. Fotografen Krister Engström och arkitekten Gunilla Linde Bjur har tillsammans skildrat en epok i Göteborgs historia från artonhundratalets mitt till tiden efter sekelskiftet nittonhundra. Fotografens kameraöga förstärker nuet och skärper blicken för det som var och en kan betrakta. Arkitekten tolkar fasaderna, begrundar deras tillkomst och låter historiska kolleger och byggherrar träda fram. Göteborgs byggnader levandegörs på ett sätt som gör varje stadspromenad till en upptäcktsfärd. |
||
| Kumlin, Ewa | Föreningen Svensk Form | Swedishdesign: webbplats och databas över svensk design | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 1 100 000 kronorSyftet är att bygga en öppen webbplats, som ger en god överblick av aktuella svenska designprodukter och tjänster. Idag saknas en sådan plattform. Det finns behov av att inventera samtida svensk design och att tillgängliggöra utbudet, inte minst internationellt. Webbplatsen görs därför direkt på engelska. De ansökta medlen avses användas under tre år för investering i den tekniska plattformen och för att säkerställa ett kvalitativt basunderlag. Initialt utgår vi från Svensk Forms yrkesverksamma medlemmar samt inlämnade bidrag i designutmärkelserna Design S och UNG. Efter uppbyggnadsskedet är avsikten att webbplatsen ska bli självförsörjande genom företag och designer som lägger upp material mot avgift i förutbestämda mallar och kategorier. Innehållet arkiveras digitalt och kontinuerligt, inklusive faktauppgifter med forskningsförberedande relevans. Vissa uppgifter är låsta i systemet, andra open source. Tack vare internet och de tekniska metoder som idag står till buds, kan webbplatsen användas för urval utifrån olika kritierier, såväl publikt som i rent professionella sammanhang. Projektet är ett samarbete mellan Svensk Form och Centrum för Näringslivshistoria. Vi arbetar redan gemensamt kring ett digitalt arkiv över svensk designhistoria www.designarkiv.se och fortsätter nu att utveckla databasen genom denna kartläggning av samtiden för framtida forskning. Projektet utgår från CfNs digitala arkivsystem. |
|
| Klackenberg, Dag | De Svenska Historiedagarna | De svenska historiedagarna 2012 | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDe svenska historidagarnas övergripande syfte är att uppmuntra kontakter och utbyte mellan fackfolk från olika yrken med anknytning till historieämnet, och historieintresserade i allmänhet, och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är lättillgänglig för deltagare utan fackutbildnig. För åtskilliga historielärare är Historiedagarna den främsta möjligheten till fortbildning, i synnerhet vad gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Många av föreläsningarna publiceras i tryckt form. |
|
| Kristensson, Dan | Mölndals Hembygdsförening | Bruket berättar | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 180 000 kronorDokumentärfilmsprojektet "Bruket berättar" utgår ifrån det faktum att en över 350 år lång tradition av papperstillverkning i industriell skala tog slut i Mölndal vid Klippans konkurs år 2006. AB Papyrus, som startade 1895 och dess föregångare har haft en oerhört stor betydelse för Mölndal, Västsverige och hela Sverige. Papperstillverkningen i Mölndal har dock anor från 1600-talet och vi kommer även att visa upp lite av denna historia. Projektet vill spegla både den tekniska och sociala delen av Papyrus verksamhet i Mölndal. Tonvikten ligger dock på djupintervjuer med människor som har arbetat vid bruket, både tjänstemän och arbetare. Både kvinnor och män, även om kvinnorna var få. Många började tidigt och jobbade hela sitt liv vid bruket. En del så länge som över 50 år. Det fanns en "bruksanda" som är viktig att få fram i filmen. Projektet vill visa framför allt den yngre generationen hur ett industriarbete och livet kring detta kunde se ut i svunna tider, men ändå inte för så länge sedan. Det är bara ett par generationer bort. Tanken är att det skall bli två filmer. En längre på max 1 timme för TV-sändning och DVD-distribution och en kortare på ca 5-8 minuter, lämplig för t.ex. utställningar och webb-visning. |
|
| Hagberg, Johnny | Skara Stiftshistoriska Sällskap | Den heliga pilgrimsvägen | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorSkara stiftshistoriska sällskap har utgivit värdefull litteratur rörande Skara stifts och svensk kyrkohistoria. Nämnas kan Vår Frus tider och Äldre Västgötalagen. Nu planeras en utgåva av Lars Skyttes bok Peregrinatio sancta i svensk övers. från latinet. Boken är tryckt i Rom 1658 och ytterst sällsynt. Lars Skytte, 1610-1696, var född i Nyköping. Fadern (adlad 1619) blir med tiden ståthållare över Uppsala län. Farbroder var den kände Johan Skytte, riksråd och universitetskansler. Familjen hade nära kontakt med kungafamiljen. Efter studier och ett flertal utländska studieresor blir Skytte svensk ambassadör i Portugal år 1641 men lämnar redan 1647 sitt diplomatiska uppdrag, konverterar till katolska kyrkan och blir franciskan. Efter teologiska studier prästvigs han inom orden för att ägna sig åt författarskap och undervisning. År 1653, kallas han till Rom, dit drottning Kristina efter abdikationen anlänt 1655 och till henne dedikerade han sin bok Peregrinatio sancta, den heliga pilgrimsvägen. I denna redogör han för sitt tänkande och val av livsväg. Boken är inte tidigare översatt. Resterande del av livet vistas Skytte i Rom. Under en period tjänstgör han som rådgivare/själasörjare åt Kristina. Han fortsätter sitt teologiska författarskap och undervisar i teologi inom franciskanorden. |
|
| Hampf, Jan | Särö Kulturarv | Digitalisering av Särö Kulturarv - från databas till virtuellt museum | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorSyftet med projektet är att utveckla Särö Kulturarvs databas så att den uppfyller högt ställda krav från allmänhet och forskare avseende kvalitet och tillgänglighet. Databasen skall bidra till att skapa underlag för förståelse av händelser och sammanhang från en dynamisk period av Sveriges ekonomiska och sociala utveckling, åren 1850-1950. Vår ambition är att erbjuda ett högklassigt virtuellt museum. Särö ligger i norra Halland, två mil söder om Göteborg. Under perioden 1850-1950 en välkänd badortsmiljö som kom att bli mötesplats för ledande svenska förtagare, politiker och konstnärer liksom för kungahuset. Kulturarvet från denna tid finns dokumenterat i en omfattande, men spridd, samling bilder, skrifter och målningar. Under senare år har Särö belysts i ett par forskningsrapporter. Frågan om digitalisering av vårt kulturarv tillmäts ett allt större intresse på såväl nationell som internationell nivå. Bakom projektet står Stiftelsen Särö Kulturarv vars uppgift är att göra Särös kulturarv tillgängligt för allmänhet och forskare genom att spåra, dokumentera och genom ett digitalt museum synliggöra detta material. På ett aktivt uppsökande sätt och via ett omfattande nätverk lånas material in av Stiftelsen för digitalisering, ett material som till stora delar inte naturligt skulle finna vägen till de etablerade institutionerna. Sedan starten 2009 har mer än 3 000 bilder och dokument digitaliserats och lagts ut. |
|
| Ivansson, Birgitta | Karlanda Byalag | Karlanda sockenbok | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorIdéer till en sockenbok för Karlanda har funnits hos flera personer under en längre tid och var också på god väg för cirka 20 år sedan, men avstannade p.g.a. brist på medel. För ett par år sedan startade detta arbete återigen. Kerstin och Håkan Unneberg, som flyttat hem till bygden, har stått för den drivande kraften i det här projektet och samlat folk i bygden via Karlanda byalag. Varannan månad har möten hållits och bokens innehåll har vuxit fram successivt. |
|
| Fischer, Peter | Den Svenska Cypernexpeditionen | Den Svenska Cypernexpeditionen vid Hala Sultan Tekke: interkulturella förbindelser under den sena bronsåldern | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 1 134 000 kronorProjektet är en fortsättning av den traditionstyngda "Svenska Cypernexpeditionen" som startade på 1920-talet. Målet med utgrävningen av den stora bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke (Larnaka) är att studera interkulturella förbindelser och absolut kronologi under sena bronsåldern (ca 1600-1100 f.Kr.). Under denna period som betecknas som den första "internationella" perioden blomstrade de mykenska (Grekland, Troja) och minoiska (Kreta) kulturerna och den berömda 18:e dynastin i Egypten. Den då mycket populära cypriska keramik är idag arkeologins viktigaste verktyg för att synkronisera talrika kulturer: man har hittat cyprisk keramik från Italien i väster till Mesopotamien i öster, och från Anatolien i norr till Egypten/Sudan i söder. Expeditionen har under åren 2010 och 2011 med hjälp av georadar funnit och delvis frilagt ett stort byggnadskomplex med bostäder och verkstäder från perioden 1300-1150 f.Kr. (kol 14-daterat). Ett tempel upptäcktes under grävningens sista vecka. Fyndrikedomen är enastående: kompletta kärl, verktyg, smycken och vapen samt importer från Grekland, Levanten och Egypten, en stenfigurin av en gud, ett cylindersigill med religiösa motiv av hematit och ett stort komplett kärl med motiv på hög konstnärlig nivå. Fynden kommer att användas för kulturell synkronisering och de fortsatta utgrävningarna kommer att koncentreras till det nyupptäckta templet. |
|
| Hadenius, Patrik | Forskning & Framsteg | Utgivning av Forskning & Framsteg under 2012 | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 44 000 kronorTidskriftens syfte är att rapportera om främst svensk forskning och om forskningens roll i samhället. Innehållet ska vara sakligt och relevant. De områden som uppmärksammas ska vara av betydande inomvetenskapligt och/eller samhälleligt intresse. Det redaktionella materialet ska utformas så att det inbjuder till läsning, är förståeligt även för icke-experter samt befäster läsarnas intresse för forskning. Tidskriften kommer under 2012 att ges ut i tio nummer. Varje nummer har en kontrollerad upplaga på 33 500 exemplar (2010) och läses av 128 000 personer. Artiklarna i tidskriften skrivs av aktiva forskare, tidskriftens redaktörer eller fristående vetenskapsjournalister. Under 2012 kommer arbetet fortsätta med att hitta nya målgrupper bland lärare, forskare och andra anställda vid universitet och högskolor, liksom den riktigt vetgiriga allmänheten. Redaktionen består av fyra fackredaktörer, varav tre med doktors- eller licentiatexamen inom sina bevakningsområden, samt en redaktör med ansvar för redaktionell planering och elektronisk publicering på webb och för läsplattor. Redaktionen leds av Patrik Hadenius, som också är chefredaktör för de populärvetenskapliga tidskrifterna Språktidningen och Modern Psykologi. |
|
| Ferm, Olle | Stockholms universitet | Svenska studenter och lärare vid främmande universitet under medeltiden | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorEtt viktigt inslag i Europas integration under var universiteten, en europeisk uppfinning. Projektet undersöker de svenska studenternas ursprung, deras bidrag vid universiteten och kunskapernas betydelse för insatserna efter studierna. Fokus ligger på senmedeltiden, då källäget är gynnsamt. Insatserna efter studierna sammanhänger med det sociala och förvärvade kulturella kapitalets betydelse för avancemang, liksom färdigheternas betydelse för de institutioner man verkade inom. Undervisning och lärdomsprov vittnar om hur man förhöll sig till strömningar i tiden. I stort gäller det övergången från senskolastik till humanism/renässans/reformation. Två faktorer är väsentliga. Den ena är förknippad med en återknytning till klassiskt latin. Skillnaderna mellan skolastiskt latin och de antika förebilderna framträdde bjärt, när antika handskrifter började studeras, vilket ledde till en fokusering på själva språkdräkten. Den andra strömningen gällde kunskapsteorier: en realistisk och en nominalistisk. Nominalismen beredde marken för Luthers insats, den var dessutom förenlig med humanismen genom att den var inriktad på de enskilda orden, deras betydelser och sammanfogning till fraser, tidigare allegoriska läsningar försvann. Några universitet bestämde sig för en viss kunskapsteori, andra överlät åt lärarna att själva välja. De senare blev dynamiska (Wien, Leipzig), de andra stelnade (Köln). |
|
| Dahlström, Per | Götebogs Konstmuseum, Göteborgs Stad | Översiktsverk för Göteborgs konstmuseum | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 1 270 000 kronorGöteborgs konstmuseum saknar ett aktuellt översiktsverk över sina internationellt eftertraktade samlingar. En engelskspråkig bok om samlingen är särskilt påkallad. Museet vill därför skapa en bok som är tänkt att fungera både som en katalog över ett urval verk och en populärvetenskaplig framställning av samlingen. Boken planeras i en svensk och en engelsk version. Med stöd av Sten A. Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur inrättades 2008 en forskningsenhet på museet som undersökt museets historia och samling ur olika perspektiv. Sedan januari 2011 pågår ett infrastrukturprojekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond i syfte att skapa en vetenskapligt granskad katalog över samlingen tillgänglig via webben. Såväl forskningsavdelningens arbete som infrastrukturprojektets grundforskning kommer att ligga till grund för översiktsverket. I boken, som planeras till 320 sidor med 260 illustrationer i färg, presenteras museets samlingar i en tilltalande formgivning. Populärvetenskapliga essayer varvas med kortare texter för att i en tillgänglig form föra ut den senaste forskningen om samlingen. Projektledning och redigering sker på museet. Texterna tas fram av museets personal i samarbete med forskningsavdelningen. |
|
| Eliasson, Roger | Aeroseum | Aeroseums utbildningsprojekt | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorAeroseums utbildningsprojekt har som mål att öppna flygupplevelsecentret/museet för undervisning för elever från förskolan till universitetsnivå. Detta för att öka intresset, studiemotivationen och förståelsen i MNT - matematik, naturvetenskap och teknik. Våra ämnesområden skall i framtiden täcka in allt från vårt kulturarv till olika ämnesområden enligt den nya läroplanen. Förutom undervisning på plats skall även möjlighet finnas för olika typer av examensarbeten och forskning. En stor del av undervisningen skall vara baserad på praktisk undervisning, varför vi vill bygga upp olika stationer och miljöer på ett ämnesövergripande sätt. Målet är att vi skall kunna ta emot ca 300-500 skolklasser/år. Undervisningen kommer att till största delen genomföras av pedagoger anställda på Aeroseum. Bakgrunden till vårt projekt är förfrågningar från skolor om att kunna använda Aeroseums unika miljö och innehåll. Skolprojektet startades upp hösten 2010 efter att blivit beviljade medel för att kunna genom föra olika typer av förstudier. Projektet har efter hand vuxit och arbetsgrupperna täcker in kompetens alltifrån förskola till universitet och teknisk högskolenivå. Nästa stora steg i vårt skolprojekt är att bygga upp de planerade "stationerna", utrusta Aeroseum med modern informationsteknik etc. För att lägga upp undervisningen på ett modernt, pedagogiskt sätt får Aeroseum hjälp av Pedagogen, Chalmers, Göteborgs Universitet samt olika specialpedagoger. |
|
| Engwall, Gunnel | Stockholms universitet | Utgivning av August Strindbergs Samlade Verk | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 2 754 069 kronorNationalupplagan av August Strindbergs Samlade Verk innehåller alla verk som Strindberg fullbordade. Det är fråga om romaner, noveller, dramer, dikter, essäer och tidningsartiklar, sammanlagt ca 150 texter, som publiceras i 72 volymer. Här finns de kända romanerna Röda rummet och Tjänstekvinnans son samt dramerna Fröken Julie och Ett drömspel men också artiklar om teater, konst, språk och naturvetenskap. Utgåvan, som vänder sig till både allmänheten och forskarvärlden, utgår ifrån Strindbergs egna manuskript. På detta sätt kan Strindbergs intentioner tas tillvara och en mångfald tidigare tryckfel och censuringrepp åtgärdas. I varje textvolym kompletteras Strindbergs texter med fylliga kommentarer som redogör för verkens tillkomst och mottagande. Dessutom ingår ord- och sakförklaringar, vilka gör texterna mer tillgängliga för en nutida publik. I särskilda textkritiska kommentarer dokumenteras hur texterna har etablerats. Här redogörs också för originalmanuskript och förstaupplagor, varianter och utkast, i många fall återges även sekundära texter för respektive verk. Utgåvan kompletteras av en registervolym för att läsarna lätt ska kunna återfinna de olika verken som ingår i de olika volymerna. En stor del av de utgivna delarna i August Strindbergs Samlade Verk ingår redan i den nätbaserade Litteraturbanken (www.litteraturbanken.se). Hela upplagan, både textvolymer och textkritiska kommentarer, kommer att ingå och bevaras i denna elektroniska bank med litterära texter. |
|
| Bergman, Lars | Riskföreningen Sverigekontakt | Sagaprojektet | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 1 500 000 kronorProjektet omfattar översättning av alla islänningasagorna, inalles 40 sagor samt över 50 "tåtar" till tre språk (danska, norska och svenska). Denna ansökan gäller den svenska delen. En huvudredaktör har anställts, tillika en redaktionskommitté bestående av fackfolk från varje land. Huvudredaktör är Dr. Phil. G |
|
| Björnsson, Anders | David Anthin, "Evert Taube" | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorSvenska Humanistiska Förbundet har allt sedan sitt grundande 1896 slagit vakt om den klassiska bildningen i vårt land och strävat efter att göra humanistisk forskning tillgänglig för en bredare allmänhet. Det sker genom föreläsningsverksamhet i bortåt 35 lokala humanistiska förbund och genom utgivning av skrifter. Varje år utger förbundet en bok som i första hand går till nästan samtliga av förbundets cirka 3 500 medlemmar, men har spridning långt därutöver. Vi har haft nöjet under senare år att arbeta med kvalitetsförlag som Atlantis, Carlssons, Norstedts, Santérus, och med skribenter som Carina Burman, Bo Lindberg, Olle Ferm, Marin Kylhammar. År 2012 kommer ett arbete av litteraturvetaren David Anthin om Evert Taube att vara årsbok. Vi tror att det arbetet kan röna stor uppmärksamhet och bidra till en fördjupad förståelse av denna diktare. |
||
| Castenbrandt, Helene | Göteborgs universitet | Dödligheten i rödsot i Sverige under 1700- och 1800-talen | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 253 333 kronorForskningsprojektet undersöker dödligheten i rödsot i Sverige från 1750 till 1900. Idag är den gängse benämningen dysenteri och ordet rödsot kom sig av sjukdomens symtom med ofta blodiga diarréer. Projektet tar sin utgångspunkt i Europas demografiska utveckling, med minskad dödlighet i flera infektionssjukdomar under 1800-talet, vilket bidrog till en stark befolkningsökning. Rödsot var en av de vanligaste infektionssjukdomarna under 1700- och början av 1800-talet och Sverige drabbades av flera svåra rödsotsepidemier. Exempelvis dog närmare 20 000 människor i Sverige av rödsot år 1773. Dödligheten var dessutom inte jämnt fördelad över landet, så i vissa områden hade sjukdomen mycket förödande följder. Mot slutet av 1800-talet sker sedan en förändring och efter sekelskiftet 1900 anges rödsot sällan som dödsorsak. Trots rödsotens tidigare stora betydelse har den historiska forskningen berört sjukdomen mycket lite och har istället fokuserat på de under samtiden mest uppmärksammade sjukdomarna som pest, kolera och smittkoppor. Vilka sjukdomar som uppmärksammas överensstämmer dock inte nödvändigtvis med vilka sjukdomar som har störst demografisk inverkan. Detta projekt kommer därför att uppmärksamma de kraftiga rödsotsepidemierna i Sverige och kartlägga när epidemierna uppkommit och studera geografiska skillnader i epidemiernas spridning. Projektet syftar även till att diskutera tänkbara faktorer bakom epidemiernas uppkomst och varför sjukdomen sedan försvinner. |
|
| Back Danielsson, Ing-Marie | Stockholms universitet | Storlek som strategi. En analys av den yngre järnålders bruk av miniatyrföremål i Skandinavien | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 530 000 kronorProjektet har som syfte att förstå varför och hur miniatyrföremål började användas under yngre järnålder (550-1050 e.Kr.) i Skandinavien samt vilka föreställningar och förhållanden som ligger bakom deras tillblivelse och användning. Miniatyrföremålen består bland annat av yxor, sköldar, stavar, kubbstolar/troner, nålar, liar, skäror, spjut, eldstål, ankare och svärd. Dessa har återfunnits som lösfynd, i vissa bebyggelsekontexter, som depåfynd och som gravfynd. Analytiskt granskas miniatyrerna utifrån begreppen materialitet, händelse samt kontext och konnotation. Studier av miniatyrer är ett mycket eftersatt forskningsområde som har stor potential att bidra väsentligt till ny och fördjupad förståelse för såväl storleksmanipulationer som den yngre järnålderns ritualer på kultplatser. |
|
| Andersson, Christer | Hallands länsmuseer | Ås kloster | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorNär Ås kloster stod på höjden av sin utveckling var det Hallands största tegelbyggnad och omfattade mellan 250 och 300 gårdar i norra Halland. Efter reformationen bröts kyrkan och övriga byggnader ner och materialet återanvändes på Varbergs fästning. År 2010 genomfördes en markradarundersökning då vi upptäckte klostret hittills okänt till både belägenhet och omfång. Sommaren 2011 gjordes en utgrävning som visade att murarna var i förvånansvärt gott skick och ett mycket fint stengolv grävdes fram. Kalkprover som kan datera murarnas ålder har tagits vid sommarens utgrävning och en uppföljning av detta vid kommande utgrävningar ger tillförlitliga och högintressanta upplysningar om Ås kloster. För att projektet skall bli bra behöver, förutom den vetenskapliga rapporten över utgrävningen i form av en antologi , det skriftliga källmaterialet lyftas fram. En granskning av det medeltida skriftliga källmaterialet behöver göras, alltså insamling av alla belägg för gårdar i de två omgivande häraderna och för alla klostrets egendomar (vilket inte är samma sak, eftersom klostret ägde gods på flera håll). Samma gårdar skall därefter granskas i det eftermedeltida kartmaterialet. Dessa granskningar ger underlag för t.ex. diskussioner om klostrets roll i den lokalAnslag Ekonomin. |
|
| Andréasson, Maia | Riksföreningen Sverigekontakt | Svenskan i Amerika - en fortsättning | Övrigt | 2011 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorFrån sent 1800-tal till tidigt 1900-tal utvandrade 1,3 miljoner människor från Sverige till Amerika. Detta innebar att en stor del av världens svensktalande vid den tiden faktiskt bodde i Amerika, och än i dag flyttar många svenskar till USA. Trots det vet vi väldigt lite såväl om dåtidens amerikasvenska som om den svenska som talas i Amerika idag. Projektet undersöker hur svenskan i Illinois, Wisconsin och Texas, USA, ser ut i dag och hur den har ändrats över tid, och bidrar på så vis till en mer heltäckande bild av svenskan i världen. Materialet samlas i en gedigen databas för forskare i hela världen. Databasen ger möjlighet att undersöka hur svenskamerikanerna förhåller sig till och använder svenska och hur språksystemet skiljer sig från den äldre amerikasvenskan, standardsvenskan och de dialekter som talas i de områden informanterna härstammar från. Materialet är alltså av intresse för olika typer av språkvetare, men är också relevant för forskare inom andra discipliner, t.ex. historiker och etnologer. Fortfarande finns amerikafödda talare som använder den äldre amerikasvenska som har sitt ursprung i massutvandringen kring sekelskiftet 1800-1900. Dessa talare är idag över 80 år, och den gamla utvandrarsvenskan är i hög grad en utdöende varietet. Det är alltså brådskande att söka upp och spela in ättlingar till de svenskar som utvandrade på 1800-talet och tidigt 1900-tal. |
|
| Welander-Berggren, Elsebeth | Nationalmuseum | Gösta Adrian Nilsson | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 79 500 kronor |
|
| Wettre, Åsa | "Lapptäcken - en kulturskatt" | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 350 000 kronor |
||
| Åblad, Jonas | Stockholms universitet | Forskardagarna | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 75 000 kronor |
|
| van der Vliet, Anna | Röda Sten Kulturförening | Konstens plats i en tid av kreativitetsfrenesi / Art in a Time of Creativity Fever | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 100 000 kronor |
|
| Wallsten, Lars | Göteborgs universitet | Anteckningar om Spår | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 156 000 kronor |
|
| Ulväng, Göran | Uppsala universitet | Den glömda konsumtionen. Den svenska auktionsverksamheten under 1700- och 1800-talet | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 50 000 kronor |
|
| Rahe, Ulrike | Chalmers tekniska högskola | Pattern Generation in Formal Systems - A Basic Design Approach to Formation of a Language of Form | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronor |
|
| Ralph, Bo | Riksföreningen Sverigekontakt | Sagaprojektet | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronor |
|
| Rollenhagen Tilly, Linnéa | Carl Johan Cronstedts arkitekturbibliotek | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 100 000 kronor |
||
| Normark, Staffan | Kungl. Vetenskapsakademien | Ingvar Lindqvistpriset 2011 | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 247 500 kronor |
|
| Nyberg, Gudrun | Biografi över Clas Alströmer (1736-1794) | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 64 000 kronor |
||
| Piehl, Christina | Stiftelsen Min Stora Dag | Förverkliga svårt sjuka barns önskedrömmar | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 175 000 kronor |
|
| Nordenfelt, Eva | Bok om Axel Larsson, möbelformgivare och inredningsarkitekt | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 50 000 kronor |
||
| Nordgren, Sune | Stiftelsen Museum Vandalorum | Studiearkiv i Vandalorum | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 500 000 kronor |
|
| Nordqvist, Bengt | Riksantikvarieämbetet | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 500 000 kronor |
|
| Nitenberg, Annelie | Vänermuseet | Sunnerbyprojektet | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 500 000 kronor |
|
| Nord, Anders | Nordiska museet | Ett gåtfullt medeltidspigment | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 80 000 kronor |
|
| Nilsson, Lars-Erik | Detaljgranskning av hällristning | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 24 000 kronor |
||
| Mankell, Bia | Göteborgs universitet | Modebilder | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 150 000 kronor |
|
| Nauman, Sari | Göteborgs universitet | Det edsvurna samhället: Ederna i Sverige ca 1500-1850 | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 10 000 kronor |
|
| Nilsson, Lars Erik | Hällristarens språk | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 148 500 kronor |
||
| Lindfors, Frida | Stockholms medeltidsmuseum | Öppning av Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 200 000 kronor |
|
| Ling, Jan | Göteborgs universitet | Herbert Blomstedt Collection - A Musician Returning Home | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 700 000 kronor |
|
| Ling, Johan | Göteborgs universitet | Kungahällaprojektet - Det vikingatida Kungahällas roll i den nordiska riksbildningen | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 600 000 kronor |
|
| Larsson, Lars | Lunds universitet | Nedbrunna hus- brännande frågor | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 459 360 kronor |
|
| Lind, Lotta | Göteborgs universitet | Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 250 000 kronor |
|
| Larsson, Kristian | Masken des Erzählens | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 20 000 kronor |
||
| Keinänen, Marja-Liisa | Uppsala universitet | Med eld, trolldom och sisu. En studie över ackulturations- och assimilationsprocesser bland skogsfinnar i Värmland, Orsa och Norrland | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 40 000 kronor |
|
| Klackenberg, Dag | De svenska historiedagarna | De svenska historiedagarna 2010 | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 100 000 kronor |
|
| Kumlin, Ewa | Svensk Form | Design D. Kunskaps- och kompetensutvecklingsdag | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 100 000 kronor |
|
| Husebye, Alexander | Centrum för näringslivshistoria | Karossmakarnas historia - engelsk översättning | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 125 000 kronor |
|
| Jansson, Per-Ola | Stiftelsen Rättsstatens Vänner | Seminarium om samspelet mellan dömande verksamhet och psykologi | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 40 200 kronor |
|
| Husebye, Alexander | Centrum för näringslivshistoria i samarbete m Föreningen Svensk Form | Swedishdesign.se | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 1 100 000 kronor |
|
| Hagberg, Johnny | Skara Stiftshistoriska Sällskap | Edition av melodier i medeltida helgonofficier (hystorie) | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 50 000 kronor |
|
| Hellblom Sjögren, Lena | Barnets bästa och barnets mänskliga rättigheter i svåra vårdnadskonflikter | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 350 000 kronor |
||
| Hesselbom, Ted | Röhsska museet | Hylla N | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 400 000 kronor |
|
| Fj | Stiftelsen Forskning & Framsteg | Utgivning av Forskning & Framsteg under 2011 | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 40 000 kronor |
|
| Gyberg, Bo-Erik | Nyckelviksskolan | Herthas kulle - första fasen | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 100 000 kronor |
|
| Hagberg, Johnny | Skara Stiftshistoriska Sällskap | Skarabreviariet | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 100 000 kronor |
|
| Brunnström, Lars | Göteborgs universitet | Översättning av en bok om svensk designhistoria | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 95 000 kronor |
|
| Dahl, Karin | Göteborgs universitet | Bokpresentation/Workshop: Stig Dagerman i Frankrike | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 9 735 kronor |
|
| Engwall, Gunnel | Stockholms universitet | Utgivning av August Strindbergs Samlade Verk | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 1 406 733 kronor |
|
| Brown Ahlund, Carolina | "Bland herdinnor och vittra fruntimmer. Litterära teman i svenska kvinnoporträtt under 1700-talet" | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 60 000 kronor |
||
| Blom, Maria | Akupunktur - ett terapeutiskt hjälpmedel mot muntorrhet vid Sjögrens syndrom. Positiva sidoeffekter på trötthet och ögontorrhet. En klinisk studie | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 135 000 kronor |
||
| Brodin, Louise | Axel-Nilsson - museiman och allkonstnär | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 200 000 kronor |
||
| Andréasson, Maia | Riksföreningen Sverigekontakt | Svenskan i Amerika | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 97 000 kronor |
|
| Andrén, Anders | Stockholms universitet | Den nordiska religionens materiella dimensioner | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 500 000 kronor |
|
| Anckar, Maj-Britt | Stift T Segerstedts Minne | En årlig gästprofessur vid Göteborgs universitet i Torgny Segerstedts namn och anda | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 200 000 kronor |
|
| Andersson, Kent | GULD - från vikingarna och deras förfäder | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 50 000 kronor |
||
| Andersson, Christer | Arkeologisk undersökning av Ås kloster 2011 | Övrigt | 2010 |
Beviljat belopp: 375 000 kronorProjektet startade 2009 med en undersökning med georadar för att bestämma den exakta placeringen av klostret som var okänt både till omfång och belägenhet. År 2010 upptäcktes klosterbyggnaderna söder om kungshuset. Hallands första kloster grundades vid mynningen av Viskan kring 1194 på initiativ av ärkebiskop Absalon. Munkar skickades hit från Sorö kloster i Danmark och klostret gynnades av både biskop Valdemar och kungen Valdemar Sejr. Klostret var betydande under medeltiden och ägde som mest 200-300 gårdar. Här lät kung Magnus Eriksson och drottning Blanka begrava "sina små barn" som dog i späd ålder vid 1300-talets mitt. Efter reformationen bröts klostret successivt ner och under senare delen av 1500-talet och förra delen av 1600-talet fördes sten och kalk till Varbergs fästning och användes som byggnadsmaterial, varefter lämningarna försvann under jord och glömdes bort. I östra längans södra del är en tillbyggnad. Det var mest relevant att börja de arkeologiska undersökningarna vid den lilla tillbyggnaden eftersom georadarmätningarna visar mycket tydliga former som innebär att man med säkerhet skulle påträffa byggnadsrester och därmed för första gång få en bild av klosterbyggnaderna i Ås. Inför framtida undersökningar med mindre klara strukturer skulle det vara bra att ha en idé om byggnadens karaktär och alvens beskaffenhet. |
||
| Stenhammar, Olof | HM Drottning Silvias Stiftelse Care About the Children | Med anledning av HM Drottningens 70-årsdag | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 250 000 kronor |
|
| Svedjemo, Gustaf | Uppsala universitet | Landskapets dynamik | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 25 468 kronorBebyggelsen struktur på Gotland har genom åren beskrivits som unik, då inga kamerala byar finns på ön, som på fastlandet. På Gotland finns bara ensamgårdar. Men tittar man på de första historiska kartorna, cirka 300 år gamla, ser det inte ut att vara någon större skillnad mot till exempel Uppland. Det finns enstaka gårdar och grupper av gårdar. Man ser också en lika stor ägoblandning som på fastlandet, fast inte lika reglerad. Det är inte byar som saknas, utan bara det att i jordeböckerna (äldre fastighetsregister) är gårdarna registrerade gårdsvis och inte i grupperna (byar). Dessa hundratals kartor finns i dag digitalt och kan efter bearbetning analyseras i digitala kartprogram, så kallade geografiska informationssystem (GIS). Vad avser bebyggelsen på äldre järnåldern 200-550 e.Kr, är faktiskt Gotland, och även Öland, unikt. På dessa två öar byggde folket sina hus och hägnader med kallmurade stenväggar, som till stor del finns bevarade i dagens landskap. Dessa tycks också ligga mycket i byar. Det finns cirka 1800 synliga i dagens landskap som är registrerade i det digitala kartbaserade fornminnesregistret. Jag har identifierat ytterligare cirka 500 i gammalt kartmaterial. Min arbetshypotes är att det alltid har funnits byar på Gotland och att ön egentligen har stora likheter med fastlandet. Genom att analysera de rumsliga strukturerna i GIS och identifiera dessa byar, och jämföra med andra faktorer, kommer jag att förklara varför man inte har kamerala byar på Gotland i historik tid. |
|
| Tengström, Emin | Kungl Vetenskaps- & Vitterhetssamhället i Göteborg | Broar till antiken inflytande på svenskt kultur- och samhällsliv 1780-1850 | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 25 000 kronorAnsökan gäller tryckningsbidrag för en studie av antikens inflytelser på svenskt kultur- och samhällsliv 1780-1850. Fokus ligger på "den kreativa klassen" (författare, konstnärer, lärda och politiska opinionsbildare). Först undersöks antikens påverkan på konstens motivval och stilformer. Det handlar alltså om skulptur, måleri, arkitektur samt inredningskonst. Sedan följer en studie av antikens betydelse för tidens vitterhet, särskilt diktning och drama. Många av tidens författare översatte inte bara antik poesi som ett bidrag till den svenska diktningens utveckling. De började också allt oftare använda antika versmått för den egna diktningen. De utnyttjade även antika diktare, antika genrer eller enskilda verk som stilistiska förebilder. Den antika mytologin och den antika retoriken har satt djupa spår i tidens svenska vitterhet. Så ges en bild av antikens betydelse för de dåvarande universiteten. Flertalet av den tidens dissertationer skrevs och försvarades på latin och många behandlade antika ämnen. Även här förekom ett flitigt översättande som ett led i en djupare tolkning av texterna. Inom samhällsdebatten gjordes många referenser till antiken både från kungamaktens sida och från oppositionens sida. Mordet på Gustav III inspirerades till exempel av den antika synen på tyrannmordet. Studien mynnar ut i ett antal slutsatser om karaktären av de antika inflytelserna, om vilka aspekter av antiken man refererade till samt i vad mån inställning till antiken förändrades under epoken. |
|
| Trossholmen, Ninni | Etnologiska Föreningen i Västsverige | Arkitektoniska detaljer och livsöden i stadsdelen Utby/Utbynäs | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorEtnologiska föreningen i Västsverige kontaktades för några år sedan av Utby hembygdsförening för hjälp med att framställa en bok om Utby/Utbynäs som är en stadsdel i Göteborgs utkant. Som vice ordförande i föreningen samt forskare och författare uppdrogs jag att tillsammans med kollegan Håkan Andréasson sammanställa boken. Boken utgavs våren 2011 och har sedan nominerats till och fått ett hedersomnämnande som årets hembygdsbok. En del av boken behandlar den arkitektoniskt intressanta stadsdelen Utbynäs, där arkitekten Arvid Bjerke vid 1900-talets början skapade ett antal villor i nationalromantisk stil med viss influens från den tidigare epoken Jugend. Av utrymmesskäl kom endast en bråkdel av materialet om Arvid Bjerke och stadsdelen Utbynäs med. Arvid Bjerke kom sedan att bli en av de ledande arkitekterna i Göteborg och hade stort inflytande över byggnaderna som skapades i samband med Göteborgs hundraårsjubileum som firades 1923. Tillsammans med Bebyggelseantikvarien Robin Barnholdt som arbetat med den unika bebyggelsen i Utbynäs inom ramen för sin utbildning på Göteborgs Universitet är intentionen att skapa en bok om Arvid Bjerke och Utbynäs, men även övriga Utbys bebyggelse och hans fortsatta verk utifrån allt det samlade materialet. |
|
| Sandquist Öberg, Christina | Medeltida textskatt i uppländska kyrkor | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorMedeltida kyrkmålningar utgör en betydelsefull del av vårt lands kulturarv. Inte bara bildmotiven utan också de däri integrerade bildtexterna, oftast på latin, ger värdefull information om den bakomliggande medeltida begrepps- och tankevärlden. Om bildframställningarna till stor del tidigare behandlats konstvetenskapligt, har däremot språkbandens texter endast i ringa mån dokumenterats. Ej heller har de annat än undantagsvis filologiskt undersökts. De utgör dock för vår tid ofta en nyckel till tolkningen av målningarna och deras funktion och fördjupar därmed förståelsen av verken och deras upphovsmän. Detta framgår tydligt av det enda redan undersökta exemplet Albertus Pictor. Ytterst angeläget är således motsvarande pionjärarbete även vad gäller övriga kyrkomålare i senmedeltidens Uppsverige, med de nya utmaningar detta disparata material innebär betr. tid och utförande. Det nu sökta projektet syftar till att undersöka texterna hos sådana kyrkmålare i 80-talet kyrkor i Uppland, en i politiskt och kyrkligt hänseende central region vid denna tid. Arbetet kommer att utmynna i en språkvetenskapligt genomarbetad edition med översättning, kommentarer och enskilda och sammanfattande analyser av samtliga bevarade språkband. Därmed kommer projektets resultat att väsentligt öka kunskapen om en länge försummad genre inom medeltidslatinet och främja tillgängligheten till denna textskatt även för forskare inom angränsande ämnesområden och likaså för den intresserade allmänheten. |
||
| Sidén, Karin | Prins Eugens Waldemarsudde | Karl Nordström som konstnär och konstpolitiker | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorKarl Nordström (1855-1923) var en förgrundsgestalt för det nationalromantiska stämningsmåleriet och har i vår svenska konsthistoria kommit att framstå som en av våra mest betydande landskapsmålare. Karl Nordström var även aktiv som konstpolitiker och under hans fasta ledning som ordförande i Konstnärsförbundet mellan åren 1896 och 1920 lyckades han skapa ett gynnsamt klimat för den moderna konsten i Sverige. Han var även en uppskattad lärare på Konstnärsförbundets skolor. Karl Nordström är den konstnär som är rikast företrädd i Waldemarsuddes samlingar, och prins Eugen gjorde sitt första inköp som konstsamlare på Världsutställningen i Paris 1889 med ett vinterlandskap målat av Karl Nordström på Tjörn. Som ett komplement till vår kommande utställning våren 2014 om Karl Nordström kommer en publikation som belyser Nordströms hela konstnärliga utveckling och hans viktiga roll som konstpolitiker att produceras. Bokens artiklar är skrivna av ett antal framstående experter på det sena 1800-talets konstliv. Publikationen kommer att fylla ett tomrum eftersom någon motsvarande och mer omfattande publikation om Karl Nordström ännu ej förligger. Den rikt illustrerade publikationen kommer att ges ut i samarbete med Carlsson förlag. |
|
| Sjöstrand, Ylva | Stockholms universitet | Avfallets värde och kvittblivningens kostnader | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 40 000 kronorAvhandlingen "Avfallets värde och kvittblivningens kostnader. Tillvaratagande, förbränning och återvinning i Stockholm 1900-1975" spänner mellan politisk miljöhistoria, konsumtionshistoria och kulturhistoria. Syftet är att koppla samman idéer kring avfall med materiella förhållanden som skapat avfall, och därigenom analysera förändring och kontinuitet i den praktiska kvittblivningen (sluthanteringen) av avfall i Stockholm. Förändringen i synen på avfall, och i kvittblivningens praktik, diskuteras i avhandlingen genom begreppet avfallsregimer, vilket sammanför materiella och diskursiva aspekter av avfall. Perioden 1900-1927 kännetecknas av en avfallsregim med ett långtgående tillvaratagande. Denna ersattes under 1930-talet av en regim som byggde på förbränning. Under 1960-talet restes kritik mot förbränningen som dominerande praktik och i början av 1970-talet gjordes småskaliga praktiska försök med återvinning. Avhandlingen handlar således om etableringen, vidmakthållandet och upphörandet av en tillvarataganderegim, samt etableringen, vidmakthållandet och utmaningarna för en förbränningsregim. Synen på avfall som tillgång eller belastning är central för vilken kvittblivningslösning som har valts. Avfallsmaterialet som värde, och kvittblivningen som kostnad, har inte bedömts enbart utifrån marknadsekonomiska förhållanden utan även utifrån en större kontext av till exempel sparsamhetsideal, strävan efter modernitet eller miljömedvetande. |
|
| Norrhem, Svante | Lunds universitet | Allianspartner eller undersåte? Sverige och franska subsidier 1630-1800 | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 205 667 kronorMellan åren 1631 och 1795 erhöll den svenska staten återkommande subsidier av flera olika europeiska stater - främst Frankrike. Subsidierna kunde periodvis motsvara 25% av den svenska statsbudgeten och utgjorde därför viktiga tillskott för att Sverige skulle ha förmåga att upprätthålla sitt oberoende. Ironiskt not förutsatte detta oberoende gentemot fiendenationer att svenska staten satte sig i en beroendeställning till allianspartners. Vanligen betalades subsidier för att Sverige a) skulle kunna ha råd att hålla sig med en armé i fredstid, b) skulle ha råd att ingripa i krig på subsidiegivarens sida, eller c) skulle avstå från att gripa in i en krigshändelse. Något förenklat kan man säga att subsidierna användes av givaren för att få kontroll över en annan stats våldsapparat. Eftersom kontrollen över ett lands våldsmonopol var helt central för maktutövning påverkade subsidierna också maktförhållandena i det land som mottog subsidier. Subsidier var under vissa perioder nödvändiga för att kungamakten skulle ha råd att hålla en våldsapparat som garant för sin ställning i relation till konkurrerande maktgrupperingar inom landet - främst starka adelsgrupper. Detta i sin tur gjorde att kungamakten för att behålla sitt interna oberoende blev beroende av externa krafter. I denna studie ska subsidiesystemets betydelse för utvecklingen av den svenska staten studeras, vilka som tjänade på det och vilka som förlorade. I fokus står relationen Sverige-Frankrike under perioden 1631-1795. |
|
| Nyberg, Klas | Stockholms universitet | "Sidengrofgrönt, kamlot eller godt kläde". Tre svenska tygprovssamlingar | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorI det här aktuella arbetet publiceras Adolph Modéers tygprovssamling från 1766 i Nordiska museet i en påkostad kommenterad katalog. Katalogen är en del av en textilhistorisk storsatsning som görs av Kulturhistoriska Bokförlaget och är en fristående fortsättning på Elisabet Stavenow-Hidemarks 1700-tals textil, den magnifika katalogen över Anders Berch |
|
| Norrby, Göran | FERSEN: En berättelse om en stormakts och en adelsfamiljs uppgång och fall | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorBoken kopplar samman en av de mest betydande adelsfamiljerna i Sveriges historia med det svenska stormaktsväldets uppgång och fall. Den skildrar hur släkten Fersen anpassade sig till förändringar i Sveriges maktbaser, alltifrån Estlands anslutning 1561 till den sista kvinnliga ättlingens död 1879. Släkten, som under stormaktstiden bidrog med flera fältmarskalkar och provinsguvernörer, överflyttade till det egentliga Sverige först efter 1721. Där blomstrade den under 1700-talet. Den historiskt undervärderade Fredrik Axel Fersen (Axel d.ä.) var då både hattpartiets och den svenska adelns ledare i kampen mot kungligt envälde - medan familjens övriga kvinnor och män excellerade i hovets söta liv. Axel d.y., Marie-Antoinettes favorit, är också med, men nu i kritisk belysning. Anpassningen till 1800-talets borgerliga samhälle misslyckades, och förmögenheten förslösades. Boken analyserar hur en adlig släkts strategier och nätverk förmådde den att reproducera sig socialt under många århundraden. Det är släktbanden, som står i fokus - samtidigt som det avslöjas, hur en alltför positiv mytbild byggts upp kring släktens internationellt mest ryktbare medlem, Axel d.y., och hur hans göranden i själva verket undergrävde familjens överlevnadsförmåga. Analysen visar dessutom på Estlands (och den balttyska adelns) centrala roll för att Sverige över huvud steg fram som en europeisk stormakt. Analysen bygger helt på publicerade vetenskapliga arbeten, brev och dagböcker, dåtida memoarer m.m. |
||
| Normark, Staffan | Kungliga Vetenskapsakademien | Ingvar Lindqvistprisen 2014 | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorKungl. Vetenskapsakademien vill genom sitt lärarpris visa Sveriges lärare i matematik och naturvetenskap sin uppskattning, och samtidigt fästa samhällets uppmärksamhet på lärarnas viktiga roll för landets utveckling. Priset har fått sitt namn efter professor Ingvar Lindqvist, som var akademiens preses under åren 1987-1991. Han tog initiativ till en rad akademiaktiviteter som alla är ägnade att visa på lärarnas viktiga roll i samhället. Priset delas ut sedan 1991. Kollegor, rektorer, elever och föräldrar inbjuds att nominera kandidater. Efter beredning av akademiens kommitté för skolfrågor förs förslagen till pristagare fram till akademiens ledamöter som beslutar om pristagarna vid en ordinarie sammankomst. Kommittén för skolfrågor består av representanter för akademiens klasser för matematik, fysik, kemi, biologi, medicin, teknik och samhällsvetenskap, samt didaktiker och före detta pristagare. Prisutdelningen sker vid akademiens högtidsdag. I samband med detta genomförs också ett halvdagssymposium där pristagarna presenterar sitt arbete och akademiledamöter ger vetenskapliga föreläsningar. Ingvar Lindqvistdagen 2014 var mycket uppskattad, liksom de studiebesök som anordnades för pristagarna. Akademiens ambition är att fortsätta arbeta för en ökad status för läraryrket. |
|
| Nitenberg, Annelie | Vänermuseet | Sunnerbyprojektet | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 400 000 kronorSedan år 2000 har Sunnerbyprojektet bedrivit arkeologisk forskning med årliga utgrävningar på Kållandsö i Västergötland. En aristokratisk livsmiljö med bland annat en hallbyggnad från den yngre järnåldern samt gravar på det intilliggande gravfältet har undersökts liksom resterna efter en medeltida kyrka med kyrkogård. En av de undersökta gravarna är Kungshögen, en storhög från 600-talet. Viktigt att framhålla är att liknande gravmiljöer inte har undersökts arkeologiskt tidigare i Västsverige. Hallen i Sunnerby är samtida med Kungshögen och det ligger nära till hands att tänka sig att en av de begravda männen i Kungshögen suttit som hövding i hallen. Hallen har varit en magnifik byggnad, 12 meter bred och cirka 35 meter lång med stora stolpar som som i par burit upp taket. Utifrån spåren i marken förstår vi att byggnaden varit av imponerande storlek och fullt jämförbar med liknande byggnader från aristokratiska miljöer i övriga Skandinavien. Aristokratiska livsmiljöer med hallbyggnader har vi tidigare endast ett par exempel på i västsvenskt sammanhang. Efter tretton år av arkeologisk fältverksamhet pågår nu arbetet med att sammanfatta och presentera resultaten. |
|
| Nordqvist, Bengt | Arkeologi Offerplats Finnestorp | Guldets tid och Offerplats Finnestorp | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 697 500 kronorUnder 2000-2004 och 2008-2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin "de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid" och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria.Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. Årets ansökan avser ett mycket begränsat fältarbete kring Offerplats Finnestorp liksom en av de mest spektakulära guldfynden såsom fyndplatsen för guldhalskragen från Möne (norr om Ulricehamn) samt slagfält vid Varola. I det pågående forskningsarbetet ingår mindre utgrävningar, konservering av en mindre mängd föremål, internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av ett större vetenskapligt bokverk och en populärvetenskaplig bok. Under 2013 har påbörjats ett analysarbete kring metallföremålen från Finnestorp. Under 2014 publiceras den första bokvolymen om Finnestorp. |
|
| Lindblom, Ina | Umeå universitet | Reproduktion och digitalisering av familjen Gjörwells brevsamling | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 85 000 kronorAnslaget gäller medel för digitalisering av Carl Christoffer Gjörwells brevsamling "Familjebrev", förvarad på Kungliga Biblioteket. Bibliotekarien och utgivaren Carl Christoffer Gjörwell, känd för sin verksamhet inom det svenska 1700-talets tidskrifts- och bokbransch, ansamlade under sitt liv en av de största privata brevsamlingar som ännu återstår från denna tid. Trots existensen av detta rika material är den befintliga forskningen om Gjörwell fragmentarisk, särskilt vad gäller privata aspekter av hans liv. Detta kan anses underligt med tanke på att Gjörwells privata brevsamling ansetts ge en mycket nära bild av borgerskapets liv vid denna tid, samtidigt som Gjörwell blivit känd för att inom sitt privata liv ha utgjort en arketyp för den vänskapskult och den känslomässiga relation till naturen som utmärkte 1700-talet. I ett avhandlingsprojekt i historia bedrivet vid Umeå universitet undersöks just dessa aspekter av Gjörwells liv och anslaget gäller reproduktion och digitalisering av det källmaterial som utgör bas för studien. Syftet med digitaliseringen är att underlätta bearbetningen av detta stora, sköra och ibland svårlästa material, samt skydda detta från slitage och öka tillgängligheten för andra forskare. |
|
| Lundgren, Helena | Storskalig inventering av brandstationer | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorProjektet avser storskalig inventering av brandstationer i Gävleborgs och Värmlands län med en nyutvecklad metod. Projektet är en fortsättning på de två projekt som genomförts 2012 och 2013. 2012 års projekt omfattade utveckling av en ny metod för inventering av brandstationer samt fältprovning av metoden i tre län. Där ingick också rutiner för att preliminärt värdera objekten, baserat på arkitektoniska samt byggnads- och kulturhistoriska faktorer och bedömningar. Ett fortsättningsprojekt genomförs under 2013 för att förfina metoden och datahanteringen för storskaliga inventeringar med provningar i ytterligare tre län. Dit hör bland annat införande av en helt digitaliserad informationshantering från insamling i fält till färdiga slutdokument. Projektet under 2014 avser storskaliga inventeringar i Gävleborgs och Värmlands län med den nya metoden. Syftet är att säkerställa att metoden resulterar i högkvalitativa inventeringar under produktionsförhållanden. Verktygen i fält skall vara helt digitala: mobiltelefoner och surfplattor med möjlighet till positionsbestämning med GPS, automatisk dataöverföring och -synkronisering samt säkerhetslagring via molntjänster. Även bearbetningen av uppgifter samt produktionen av inventeringsrapporterna skall göras med lättanvända digitala verktyg. Hela kedjan med verktyg och datorprogram skall dels vara oberoende av leverantörer och operativsystem, dels vara lättanvänd för inventerare. |
||
| Lundqvist, Anna | Rörstrandsgatan - folkliv och verksamheter under 200 år | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorPlatsen Rörstrand är en gammal kulturbygd sedan 1200-talet. Rörstrands porslinsfabrik, 1726 till 1926, var en av landets största industrier. På 1720-talet låg det små låga trähus i området och "vargen går ofta nära intill staden och under vintern synes den ej sällan på Rörstrands hage". Runt fabriken byggdes ett brukssamhälle med bostadshus, handelsbodar, slakteri, bageri, missionshus och ett par skolor under 1800-talet. Villkoren var mycket svåra för arbetarna. På 1900-talet låg stenkolsröken tung över Rörstrand. Staden behövde plats för bostadshus och Rörstrandsfabriken flyttades och byggnaderna revs. Man byggde bostadshus i hela området. Välbärgat folk och mindre bemedlade familjer bodde inom samma gård. En ny restaureringsvåg inleddes på 1970- och 1980-talen. I dag är Rörstrandsgatan en modern gata i Birkastan. Syftet är att skildra hur människor levde i tider med sjukdomar, sanitärt elände, trångboddhet, men också samhällets utveckling med glädjeämnen och avkoppling. Man kan knappt föreställa sig en spädbarnsdödlighet på mer än trettio procent på 1850-talet till det välstånd vi har i dag. En bok med gatans historiska data, rikligt bildmaterial och beskrivningar av det sociala livet har ett kulturhistoriskt- och folkbildningsvärde. Det har bott ett antal namnkunniga personer med adress på Rörstrandsgatan och ett antal verksamheter, förutom porslinsfabriken, har satt sin prägel på gatans miljö. |
||
| Kuusela, Tommy | Stockholms universitet | Jättar och jättinnor i fornnordisk mytologi | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 67 500 kronorI fornnordiska myter löper relationen mellan gudar och jättar som ett centralt tema och kan uppfattas som två maktgrupper som är varandras motpoler. Myterna redogör och uttrycker motsättningar och växelspel mellan dem, vilket bildar ett centralt tema i mytologin. Gudarna har en upprätthållande, skapande och ordnande funktion och fungerar med sina handlingsmönster som prototypiska aktörer. Jättar är en äldre grupp som ständigt försöker störta gudarnas överhet, makt och skapelser. I den aspekten kan jättar tolkas som kaosmakter men bilden av dem görs inte rättvisa av en sådan kategorisk klassificering, den är mer ambivalent. Jättar är inte enbart destruktiva och de förknippas många gånger med ett ursprung av något med det mest kända exemplet hur världen danas av Ymers kropp. Gudarna är inte allsmäktiga och söker sig till jättarnas riken för att få kännedom om sådant som är dem fördolt eller för att utnyttja resurser som ligger utanför deras direkta behärskning. Gudarna är framträdande i skapelsemyter men kan inte skapa ex nihilo de formar eller omskapar något redan existerande som kan liknas vid hantverkaren, skalden eller konstnärens roll. De vinster gudarna gör är att de kuvar, utvinner och erövrar kreativa energier som finns hos jättarna, det kan vara kunskap (t.ex. runor, kosmologiskt vetande) eller ett kraftladdat föremål (t.ex. skaldemjöd, Tors styrkebälte) som i gudarnas händer blir människan till nytta. Jättar som "de andra" är en röd tråd som följs i avhandlingen. |
|
| Larsson, Lars | Lunds universitet | Gudar och gudinnor - en rituell deponering från yngre bronsålder | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 123 000 kronorVid schaktning av en sluttning vid Fogdarp, mellersta Skåne, påträffades ett depåfynd från 800-talet f.Kr. Depån är helt enastående i Sydskandinavien med två klockstycken till lurar, fyra beslagsplattor som suttit på två hästar, två okbågebeslag, fyra rassel till betsel och två armringar. Gjutningen är av allra högsta kvalité. Fynden omtalas ofta i samband med diskussion om den yngre bronsåldern i Nordeuropa vad avser hantverk, social struktur och tankevärld. Speciellt okbågebeslagen har väckt stort intresse. På det ena sitter två manshuvud försedda med fågelnäbbar och horn, sannolikt avbildning av en dubbelgud belagd i hällristningar. Huvudena på det andra beslaget är fragmenterade. De återfunna delarna av ett huvud visar en hals försett med en orm. Fragmenten av ett andra huvud visar en frisyr känd från kvinnor i ekkistegravar. Det framgår att huvuden är olika. Okbeslagen visar på gestalter av stor betydelse i bronsålderns föreställningsvärld. Därför är det betydelsefullt att återfinna övriga fragment från huvudena för att förstå hur de har sett ut och kunna relaterade dem olika bronsåldernavbildningar. Undersökningen planeras som metalldetektorsökning kombinerad med maskinell avschaktning. Lera efter gjutning visar på att den hämtats i lokalområdet. Därför planeras inventering av arkeolog som avsöker de närmaste åkrarna kombinerat med provundersökning. |
|
| Lidström, Carina | Örebro universitet | Svenska resenärers reseberättelser 1667-1829 ur ett genreperspektiv | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 40 000 kronor"Berättaren på resa" är en studie av den svenska reseberättelsens former under det långa 1700-talet. Just 1700-talet brukar ses som reseberättelsens stora århundrade, åtminstone i den svenska litteraturen. Trots detta föreligger ännu ingen översiktlig studie av det rikhaltiga materialet - en lucka som min undersökning avser att fylla. Utgångspunkten för studien är de olika roller resenärerna intar i sina reseberättelser - framställs det resande jaget som en dristig "Äventyrare", som Vetenskapsman, Estet eller helt enkelt som läsarens "Man på plats"? Utgångspunkten i reseberättelsens jag-framställning har bland annat medfört att undersökningen fått en ämnesöverskridande karaktär. Beroende på de roller resenärerna intar beaktas bland annat idé- och vetenskapshistoriska aspekter sida vid sida med litteraturhistoriska, konsthistoriska och genushistoriska aspekter. Av de totalt 68 reseberättelser som publiceras under perioden diskuteras 14 mer ingående, men en översiktlig presentation av samtliga titlar samt en kronologisk bibliografi ingår också. |
|
| Karlsson, Krister | Mölndals stad/Gunnebo Slott | Skulptural utsmyckning till Gunnebo orangeri - Gunnebo åter till 1700-talet | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 350 000 kronorGunnebo Slott och Trädgårdar AB har för avsikt att fullfölja visionen om att återskapa lantegendomen Gunnebo enligt familjen Halls och C.W. Carlbergs intentioner. Målet är att skapa en sammanhållen kulturhistorisk bebyggelsemiljö i vilken byggnader, trädgårdar, park och landskap bildar en helhet för en djupare förståelse och upplevelser inspirerade av det sena 1700-talet. Nu står orangeriet i tur att rekonstrueras. För helhetsförståelsen av det historiska Gunnebo är orangeriet av stor betydelse av såväl estetiska, funktionella som pedagogiska skäl. Återuppbyggnaden följer Carlbergs bevarade ritningar och utförs med autentiska hantverksmetoder under ledning av Gunnebos förvaltare och bebyggelseantikvarie Stefan G |
|
| Karlström, Lennart | Tomas Tranströmer. En bibliografi. Del 3 | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorDet aktuella verket är den tredje delen av en bibliografi över 2011 års Nobelpristagare i litteratur, Tomas Tranströmer. Den förtecknar Tranströmers egna verk med recensioner, intervjuer, inspelningar, tonsättningar, översättningar till främmande språk, litteraturen om honom etc. de senaste tretton åren. Härtill kommer en i sådana sammanhang ovanlig avdelning, "Presskavalkad", där särskilt intressanta texter återges in extenso. Det är framför allt fråga om recensioner och intervjuer, men även nyhetsnotiser med mera. Detta gör bibliografin ovanlig såtillvida, att den inte är avsedd enbart för forskare, den erbjuder väldigt mycket som är av stort intresse för lyrikläsare utanför forskarnas krets. Denna tredje del omfattar cirka 800 sidor. |
||
| Klackenberg, Dag | De Svenska Historiedagarna | De Svenska Historiedagarna 2014 | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorDe svenska historiedagarnas övergripande syfte är att uppmuntra kontakter och utbyte mellan fackfolk från olika yrken med anknytning till historieämnet, och historieintresserade i allmänhet, och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är tillgänglig för deltagare utan fackutbildning. För åtskilliga historielärare är Historiedagarna den främsta möjligheten för fortbildning, i synnerhet vad gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Många av föreläsningarna publiceras i tryck form. |
|
| Herjulfsdotter, Ritwa | Röhsska museet | Röhsska museets samlingar och historia | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 335 000 kronorProjektets syfte är att dokumentera, sammanställa och analysera Röhsska museets historia, bakgrund och framväxt utifrån relevanta och aktuella humanistiska perspektiv med särskilt fokus på hur museet format synen på form & design. Fokus läggs på skärningspunkten mellan frågor om kulturarv, historiebruk, vetenskapsteori och Röhsska museets insamlingspolicy vid 1900-talets början. Projektet Röhsska museet - samlingar och historia bidrar till att tillgängliggöra museihistoriska arkiv och samlingar för forskare och publik och bidrar till museipersonalens egen kunskapsuppbyggnad. Studien lägger grunden till en djupare förståelse för var museet befinner sig idag och vart det är på väg. En undersökning och analys av Röhsska museets historia ger vidgade perspektiv på museets verksamhet då och nu och visar hur museets historia är en del av Göteborg och inte minst en viktig förbindelselänk mellan öst och väst i form av de omfattande och internationellt intressanta östasiatiska samlingarna. |
|
| Josephson, Olle | Svenska Humanistiska förbundet | Idébiografi över Joseph Rooth | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 45 000 kronorIdébiografin över Joseph Rooth författas för närvarande av Anders Björnsson och ska ges ut som medlemsbok inom Svenska Humanistiska Förbundet. Boken introducerar ett stort internationellt författarskap för en svensk läsekrets. Många har hört talas om hans roman Radetzkymarschen från 1932, men i övrigt har hans verk varit i stort sett okänt i Sverige. I boken om ca 200 sidor vill författaren framför allt belysa hur Roth förhåller sig till sin samtid och hur han återvänder till historien för att skapa mening i den turbulens och det kaos som första världskriget gav upphov till i de europeiska kärnländerna. Roth deltog som frivillig officer i detta krig, och dessa erfarenheter gjorde outplånliga intryck på honom. Formande var också hans barndom och uppväxt i östra Galizien. Judiska personligheter är legio i hans böcker, men också den blandning av folk, språk, religioner, raser som utmärkte det gamla kejserliga Centraleuropa. I en opublicerad essä har Björnsson frilagt några teman i den kommande boken. Essän kan betraktas som en förstudie till boken, samtidigt som den inte ger någon uttömmande innehållsbeskrivning. Björnsson har nyligen översatt en berättelsesamling av Rooth, Kejsarbysten (2012) och har särskilda kunskaper genom reportageresor i de trakter där Roths böcker spelar och impulser som under fem (2008-2012) år som chefredaktör för den internationella kvartalstidskriften Baltic Worlds/www.balticworlds.com. |
|
| Karlsson, Daniel | Veteranflyg - en bok om vår flygande historia | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorDetta är boken som handlar om historiska flygplan som fortfarande lever. Det är berättelserna om maskinerna och om människorna som håller dem flygande. Kompletterat med unika flygfotografier på vårt svenska veteranflyg får läsaren följa med på en svindlande resa upp i luften - och genom historien. Boken kommer att berätta om ett 20-tal olika historiska flygplanstyper som hålls i luften. Urvalet ska visa på flygets stora spännvidd och utveckling, både här hemma och ute i världen. Bokens tilltal, upplägg och utseende ska vara attraktivt även för dem som inte är insatta i ämnet. Den ska informera - och framförallt inspirera. Boken vill bidra till uppmärksamhet och medvind för det svenska veteranflyget. Den blir förhoppningsvis även ett "kvitto" till alla eldsjälar, att verksamheten är viktig och uppskattas även i vidare kretsar. |
||
| Gidlöf, Leif | Personhistoriska Samfundet | Personhistoriska Samfundet in i en ny forsknings- och mediemiljö | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 200 000 kronorPersonhistoriska Samfundet har en tradition på väl över 100 år bakom sig. Under dessa år har en ansenlig mängd vetenskaplig litteratur publicerats med tonvikt på personhistorisk grundforskning och biografier. Personhistorisk Tidskrift, som ges ut av samfundet, är nu inne på årgång 109 och är en viktig källa för forskningen. Redaktör och redaktionsråd representerar hög vetenskaplig kompetens. I dag står samfundet inför stora utmaningar i samband med övergången till digital teknik samt för att möta och stimulera det nyväckta stora intresset för personhistoria på vetenskaplig grund. Att modernisera de publicistiska rutinerna och administrationen med betoning på open access och att skapa en mer attraktiv kontaktyta gentemot medlemmar och en intresserad allmänhet är avgörande för samfundets framtid som en kreativ och förmedlande kraft inom området person- och kulturhistoria. Ansökan avser sålunda att ge möjlighet för samfundet att kraftsamla för såväl tidskriften som sådan och eventuell annan utgivning som hemsidan och utåtriktade aktiviteter för att nå ökad synlighet. |
|
| Hadenius, Patrik | Forskning & Framsteg | Utgivning av tidskriften Forskning & Framsteg under 2014 | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 44 500 kronorTidskriftens syfte är att rapportera om främst svensk forskning och om forskningens roll i samhället. Enligt den av styrelsen antagna redaktionella policyn ska innehållet vara sakligt och relevant. De områden som uppmärksammas ska vara av betydande inomvetenskapligt eller samhälleligt intresse. Andra populär-vetenskapliga tidskrifter i Sverige skriver uteslutande om naturvetenskap och historia. I Forskning & Framsteg har 60 procent av artiklarna naturvetenskaplig grund och 40 procent humanistisk och samhällsvetenskaplig grund. Det redaktionella materialet ska utformas så att det inbjuder till läsning, är förståeligt även för icke-experter samt befäster läsarnas intresse för forskning. Stor vikt fästs vid bildmaterialet, eftersom skickligt utförda bilder ger läsmotivation, förklarar komplexa passager och lyfter fram centrala avsnitt. Tidskriften kommer under 2014 att ges ut i 10 nummer. |
|
| Hedblad Ring, Linda | Stockholms universitet | Forskardagarna 2014 | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorForskardagarna anordnas under två dagar i oktober 2014. Tjugonio korta populärvetenskapliga föredrag kommer att hållas av nydisputerade forskare, vilket utgör kärnan i Forskardagarna. Totalt medverkar 41 forskare. Publiken består av gymnasielever, men även av befintliga studenter och allmänheten. Föredragen berör allt från uppföljning av för tidigt födda barn, hur vi umgås via datorspel, till hur vi kan upptäcka klimatförändringar i Arktis. Sedan 2005 arrangeras paneldiskussionerna Fråga Forskare, där publiken kan ställa frågor till experter. Inför godkännandet av FN:s rapport om klimatförändringen kommer FN:s klimatpanel, IPCC, att besöka Stockholm i höst. Fråga Forskare berör därför ett högaktuellt ämne och kommer bl.a. diskutera vattnets betydelse för klimatet. Syftet med Forskardagarna är att presentera och göra aktuell forskning inom universitetet mer tillgänglig för omvärlden. Forskning inom naturvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap och juridik presenteras. Evenemanget möjliggör ett utbyte mellan forskare och personer som vanligtvis inte kommer i kontakt med forskningen. Forskardagarna vill sprida kunskap om och väcka intresse för enskilda ämnen, verka för att tvärvetenskapliga kontakter knyts och stärka kontakten mellan grund- och forskarutbildning. Forskardagarna är således viktiga för att stärka bilden av Stockholms universitet samt i den långsiktiga rekryteringen av studenter och forskarstuderande. |
|
| Eliasson, Roger | Aeroseum | Aeroseum Science Center | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 175 000 kronorAeroseum startade upp ett skolprojekt under 2010 som hade som mål att öppna flygupplevelsecentret/museet för undervisning för elever från förskolan till universitetsnivå. Motivet var att öka intresset, studiemotivationen och förståelsen i MNT - matematik, naturvetenskap och teknik. Våra ämnen skall i framtiden täcka in allt från vårt kulturav till olika ämnesområden enligt den nya läroplanen. En stor del av undervisningen är baserad på praktisk undervisning, varför vi bygger upp olika stationer och miljöer på ett ämnesövergripande sätt. Målet är att kunna ta emot bortåt 500 skolklasser per år. Nu har ursprungsprojektet gått över till att Aeroseum skall bli ett Science Center. Anledningen till detta är att det numera är ett villkor från myndigheterna för att i framtiden bli beviljade offentliga medel för skolverksamheten. Detta ställer nya krav på vår skolverksamhet. Det fodras idag fler interaktiva arbetsstationer. Användandet av ännu mer databaserade uppgifter mm. Allt detta ställer nya krav på vårt datanätverk. Vårt befintliga nätverk är mycket gammalt och fungerar inte med dagens teknik. Ett modernt nätverk är stommen på vilket vi kan installera det som fodras för att bli godkända som ett Science Center. |
|
| Engwall, Gunnel | Stockholms universitet | Utgivning av August Strindbergs Samlade Verk | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorNationalupplagan av August Strindbergs Samlade Verk innehåller alla verk som Strindberg fullbordade. Det är fråga om romaner, noveller, dramer, dikter, essäer och tidningsartiklar, sammanlagt cirka 150 texter, som publiceras i 72 volymer. Här finns de kända romanerna Röda rummet och Tjänstekvinnans son samt dramerna Fröken Julie och Ett drömspel men också artiklar om teater, konst, språk och naturvetenskap. Utgåvan, som vänder sig till både allmänheten och forskarvärlden, utgår ifrån Strindbergs egna manuskript. På detta sätt kan Strindbergs intentioner tas tillvara och en mångfald tidigare tryckfel och censuringrepp åtgärdas. I varje textvolym kompletteras Strindbergs texter med fylliga kommentarer som beskriver verkens tillkomst och mottagande. Dessutom ingår ord- och sakförklaringar, vilka gör texterna mer tillgängliga för en nutida publik. I särskilda textkritiska kommentarer dokumenteras hur texterna har etablerats. Här redogörs också för originalmanuskript och förstaupplagor, varianter och utkast, i många fall återges även texter som har med det aktuella verket att göra, såsom Strindbergs egna översättningar eller utkast. Utgåvan kompletteras av en registervolym för att läsarna lätt ska kunna återfinna verken som ingår i de olika volymerna. Alla Strindbergs Samlade Verk ska publiceras i den nätbaserade Litteraturbanken (www.litteraturbanken.se), där åtskilliga verk redan finns fritt tillgängliga tillsammans med många andra svenska skönlitterära texter. |
|
| Fischer, Peter | Svenska Cypernexpeditionen | Den Svenska Cypernexpeditionen: Begravingsplatsens undersökning och skydd | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 585 000 kronorDen Svenska Cypernexpeditionen har sedan 1920-talet varit aktiv på ön. De rika fynden från expeditionen utgör idag huvuddelen av Medelhavsmuseets samlingar i Stockholm. Under ledning av professor Peter M. Fischer, Göteborgs universitet, utforskas den ca 50 ha stora bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke. Under kartläggningen öster om staden i juni 2013 upptäcktes humana skelettrester i ett kraftigt eroderat område. Dessa fynd gjordes nära två rika kammargravar som grävdes ut 1968. En närmare undersökning av det eroderade området visade på förekomsten av ytterligare tre gravar varav en kunde grävas ut av det svenska teamet. Graven innehöll fyra skelett med gravgåvor som inkluderade smycken av silver, brons och fajans samt keramiska kärl. Graven dateras 1300-1200 f.Kr. Variationer i växtligheten i det närliggande ca 1 ha stora fältet pekar med största sannolikhet på ytterligare gravar som tyder på ett gravfält. Det vetenskapliga värdet av projektet bedöms som högt då informationen från bosättningen och begravningsplatsen ge den mest kompletta bilden av denna bronsålderskultur som hade kontakt med Sverige enl. blyisotopanalyser av svenska bronser. Projektets syftet är därför: att kartlägga begravningsplatsens utsträckning med hjälp av radar- och magnetometerprospektering, att gräva ut de mest utsatta gravarna och att skydda området genom staket och bevakning. Risken för plundring, erosion och en planerad byggnad gör en omedelbar insats nödvändig. |
|
| Björkman, Peter | Svenska veteranminnesmärken i utlandet | Renovering av minnessten över slaget vid Fraustadt 1706 | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorSlaget vid Fraustadt var ett för den svenska armén framgångsrikt slag under det Stora Nordiska kriget. Minnesstenen är placerad utanför den nuvarande polska staden Wschowa. Stenen skadades under det Andra Världskriget. Den är svårt skadad, delvis deformerad och med märken efter beskjutning. Den inhuggna texten är nästan oläslig. Den planerade renoveringen skall ske i samverkan med stadens borgmästare som är mycket intresserad av att profilera stadens historiska förflutna. |
|
| Botwid, Katarina | Lunds universitet | Skärvans Renässans - ny analysmetod för tolkning av arkeologisk keramik | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 350 333 kronorSom forskare och arkeolog arbetar jag med att förmedla de berättelser som kan tolkas fram ur det konkreta material som kommer fram vid en arkeologisk utgrävning. Den hantverkande människan är ofta i fokus inom dagens arkeologi och i framtiden kommer vi eventuellt att kunna identifiera individer eller mindre grupper som specialiserat sig inom hantverket. Det finns flera utmaningar inom hantverksperspektivet. Några utmaningar kan vara att undersöka hur man i forna tider ordnat sin hantverksmiljö och hur man tagit till vara på omgivningens resurser. Andra frågor kan gälla hur miljö och klimatförändringar kan ha påverkat hantverkets situation och utveckling. Troligen var den forntida hantverkaren tvungen att förändra sitt sätt att arbeta när klimatet blev kallare eller fuktigare. I keramikartefakter kan fingeravtryck och märken efter olika redskap bli kvar till oss att tolka. Man ser spåren inbrända och stelnade till den form som nu kan ge oss den information vi så ivrigt söker. Som keramiker och arkeolog kan jag läsa kärlen. Min möjlighet att se hur en forntida kollega plötsligt fick bråttom och i all hast avslutade ett från början noggrant arbete för två tusen år sedan, gör att dessa ordlösa händelser kan verbaliseras och förstås över tid. Att kunna se och ta vara på den informationen ger åter en möjlighet att se det stora arkeologiska keramikmaterialet, som finns i museernas magasin, som en högintressant källa till ny kunskap. |
|
| Dahlin, Michael | Kalmar läns museum | Misterhults bronsålder - den agrarhistoriska utvecklingen | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 58 540 kronorDenna ansökan syftar till att fördjupa kunskapen om den agrarhistoriska utvecklingen kring Misterhults bronsålder. Det saknas i nuläget grundläggande kunskaper om odlingens och betesdriftens betydelse inom de storslagna bronsåldersmiljöerna i området. Idag framstår landskapet som kargt och med dåliga förutsättningar för odling. Det saknas därmed en självklar förståelse för den bakomliggande ekonomin till de olika miljöerna med bronsålderslämningar. Först med kunskapen om de agrarhistoriska förhållandena är det möjligt att förstå de bakomliggande faktorerna till varför det finns så pass många gravar i Misterhult trots de till synes dåliga förutsättningarna. |
|
| Bergman, Lars | Riksföreningen Sverigekontakt | Sagaprojektet | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 635 500 kronorDen isländska sagalitteraturen är egentligen det enda riktigt unika nordiska bidraget till världslitteraturen. De andra nordiska länderna har också gjort anspråk på att vara delaktiga. Norrmännen har betraktat den isländska bosättningen som en avknoppning från Norge. Island var en del av det danska riket till 1944. När svenskarna under stormaktstiden var angelägna om att bygga upp ett ärorikt förflutet åberopade man oblygt hela Nordens fornhistoria, från vikingarnas förmenta bragder och runinskrifternas vittnesmål därom till just den isländska medeltidslitteraturen, som ansågs vara historiskt tillförlitlig. Sverige var också först med att (på 1600-talet) systematiskt ge ut isländska texter av trycket. Senare har medvetandet om det gemensamma nordiska arvet blossat upp med jämna mellanrum och påverkat det andliga klimatet, inte minst det som vi kommit att uppfatta som nationallitteraturen. Esaias Tegnérs Frithiofs saga (1825) är ett framstående exempel. För att undvika historielöshet och bristande sammanhang bör varje generation ha tillgång till goda översättningar av den isländska medeltidslitteraturen, som genom historieutvecklingen också är en del av det svenska arvet. Projektet kommer att förse svenska läsare med en sådan översättning av högsta kvalitet och mer komplett än någon tidigare. |
|
| Bergwik, Staffan | Uppsala universitet | "Som förr våra segrar på slagfälten": Mediala bruk av uppfinnare, entreprenörskap och industrier i Sverige 1800-2000 | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorAntologin "Som förr våra segrar på slagfälten": Mediala bruk av uppfinnare, entreprenörskap och industrier i Sverige 1800-2000 handlar om hur uppfinnare, entreprenörer och framgångsrika industrier historiskt har använts för att beskriva svensk nationell identitet. Ända sedan 1800-talet har idéer om att tekniskt kunnande, företagsamhet och modernitet är en del av svenskheten formulerats i många sammanhang och bidragit till den nationella självförståelsen. I denna bok studerar elva forskare från olika historiska discipliner - i nio empiriska nedslag - hur och var idéerna formulerats och spridits. Några bidrag handlar om hur ingenjörer som Alfred Nobel och Gustaf Dalén beskrivits i medier. Andra kapitel diskuterar hur den nationella självbilden blivit en del av institutioner som skolan. Antologins övergripande utgångspunkt är att idéerna om teknik, industri och svenskhet inte följer naturligt av den industriella utvecklingen. Beskrivningar av nationen formuleras i den kulturella diskussionen. Där har tanken att uppfinningar, entreprenörskap och industri är såväl svenska specialgrenar som framtida utvecklingsvägar en påfallande uthållighet. |
|
| Bjerrhede, Staffan | Kållereds Hembygdsförening | Förberedelser för digitalisering av lokalhistoriskt material från Kållered | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 216 000 kronorFörberedelser för dokumentation av gården Sagered med anknytning till Ostindiska Kompaniet. Kållereds Hembygdsförening har ett omfattande arkiv som består av handlingar och foton. Detta material har hittills varit oförtecknat och svåröverskådligt. Till detta material har nu kommit ett stort gårdsarkiv från gården Sagered i Kållered. Denna gård har en stark anknytning till Ostindiska Kompaniet vilket gör det ytterligare intressant för historieforskare. För att kunna tillmötesgå intresserade forskare behöver hela detta material förtecknas och klassificeras. |
|
| Arvidsson, Kristoffer | Göteborgs konstmuseum | En målad historia. Svenskt historiemåleri under 1800-talet | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 344 000 kronorI samarbete med Nationalmuseum i Stockholm genomför Göteborgs konstmuseum under 2014 en storsatsning i form av en forskningsbaserad utställning om svenskt historiemåleri från 1800-talet. Det är visuellt slagkraftiga bilder i stort format som berättar dramatiska händelser ur Sveriges historia men som också har resonans i vår tids populärkultur. Inför utställningen genomförs ett interdisciplinärt forskningsprojekt med sju externa forskare (konst- och filmvetare samt en historiker). Där ställs nya frågor till historiemåleriet som relateras till nutida visuell kultur med film och fotografi där dess bildspråk levt vidare i andra former. Historiemåleriets status, former och motiv, dess förutsättningar, spridning och eftermäle undersöks med utgångspunkt i enskilda verk och konstnärskap. Förutom att ligga till grund för utställningen redovisas forskningsresultaten i en kombinerad forskningspublikation och katalog som ges ut i samband med utställningen. Historiemåleriet berör brännande frågor om historiesyn och föreställningar om svenskhet, frågor som är angelägna att ställa på nytt i dagens mångkulturella samhälle. Med utgångspunkt i forskningsprojektet vill vi i utställningen skapa en gestaltande presentation där jämförelser och nya perspektiv lyfter fram historiemåleriet på ett intresseväckande sätt. Utställningen visas vid Göteborgs konstmuseum mellan 22 februari och 21 september 2014. Ansökan avser forskningsdelen i projektet. |
|
| Benno, Hélène | Min Stora Dag | Förverkligande av svårt sjuka barns önskedrömmar | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorBarns fantasi fungerar inte sämre för att kroppen gör det. Det sammanfattar stiftelsen MinStoraDags ledstjärna. Stiftelsen hjälper svårt sjuka barn i Sverige att förverkliga sina önskedrömmar. Barnen bryr sig inte om forskning och framsteg, om pengar och nya behandlingsmetoder. Hos dem kretsar tankarna kring lek och ett så normalt liv som möjligt. Kanske drömmar de om att få köra racerbil, träffa sin stora idol, få resa, få ett "prinsessrum" eller få köra en grävskopa. Önskan kan vara stor eller liten, men lyckan man känner när man får sin dröm uppfylld är densamma. Stiftelsen samarbetar med alla universitetssjukhus och många barn- och ungdomskliniker i Sverige. Det är inte stiftelsen utan behandlande läkare och vårdpersonal som gör urvalet och alla ansökningar behandlas individuellt. Varje år genomförs hundratals StoraDagar. Dessutom arrangerar Stiftelsen MinStoraDag gruppaktiviteter såsom konsertbesök, sjukhuscaféer och läger. Under 2012 genomfördes 245 individuella StoraDagar, 285 gruppaktiviteter och 5 läger. Stiftelsens dröm är att så småningom kunna ge alla sjuka barn ett välbehövligt avbrott i sjuktillvaron. |
|
| Areskoug, Nils-Göran | Transdisciplinära dialoger | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 120 000 kronorMot bakgrund av den oroande trenden till ökad disintegration på samhällets allt fler kompetenskrävande domäner - och samtidigt en internationell situation som vittnar om följderna av konfrontation och ökade motsättningar inom akademi, handel, politik - framstår Norden som en relativt lugn hamn. Därför är det angeläget att Sverige i politik och näringsliv tar avstamp i denna fördel och söker nya vägar att utveckla kunskapsbaserade policies för samordning över disciplingränserna genom strategiska dialoger. Dessa dialoger förs genom valda mediaplattformer och kommunikationskanaler som främjar ett nordiskt kunskapsutbyte och med syfte att aktualisera en framtidspotential på bas av delade värderingar och gemensam historia. En ökad strategisk och kritisk framtidsdialog genom konstruktivt kulturutbyte syftar till att fördjupa känslan av samhörighet och förbättra förutsättningarna för värdeskapande och tillväxt genom samarbete inom näringsliv, politik, akademia och kultur. Nätverket av dialogpartners omfattar personliga dialoger på hög strategisk nivå (entreprenörer, ministrar, akademiker). En del genomförda kunskapsdialoger reflekteras på en internetarenor för opinion och debatt, andra i aktuella publikationer under fortlöpande produktion. Denna nätverksbaserade kunskapsintegration ska utveckla en bas för framtida projekt- och programorganisation som genererar stabilitet och långsiktighet i odlingen av kulturen som roten till dialog mellan vetenskap och näringsliv. |
||
| Anckar, Maj-Britt | Torgny Segerstedts Minne | En årlig gästprofessur vid Göteborgs universitet i Torgny Segerstedts namn | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 300 000 kronor |
|
| Andersson, Lennart | Göring i Sverige. Från flyghjälte till nazistpamp | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 25 000 kronorArbetet syftar till att beskriva hela historien om Svenska Lufttrafikaktiebolaget (SLA) och samtidigt berätta om Hermann Görings eskapader i Sverige och hans inblandning i svenskt flyg - från SLA-tiden 1920 till det misslyckade försöket att skänka ett ambulansplan till flygvapnet 1938 och svensk flygmaterielanskaffning under andra världskriget. |
||
| Andersson, Tommy | Kiviksgravens okända hällristningar | Övrigt | 2013 |
Beviljat belopp: 59 256 kronorDen enorma Kiviksgraven med sina åtta ristade hällar kan närmast betraktas som ett nationalmonument över skandinavisk bronsålder. Sedan upptäckten av hällristningsmotiven under mitten av 1700-talet har de avbildats otaliga gånger. Trots detta kan vi konstatera att det ännu saknas en modern dokumentation utförd av professionella hällristningsdokumenterare. Vid tillfälliga besök har vi konstaterat att det ännu finns motiv på hällarna att upptäcka eller omtolka. Då vi har en sammanlagd erfarenhet av att dokumentera hällristningar i över 40 år, samt efter att ha dokumenterat över 1000 hällristningar i Bohuslän och Dalsland, känner vi oss nu mogna att ta oss an Kiviksgravens hällbilder. Syftet med projektet är dels att göra en professionell avbildning av bilderna på Kiviksgravens hällar och dels att eftersöka försvunna hällar och delar av desamma. Vi avser att publicera resultatet i en arkeologisk tidskrift. |
||
