De forskningsprojekt som beviljats anslag av Torsten Söderbergs Stiftelse sedan år 2010 presenteras kortfattat här och i stiftelsens årsskrifter. I årsskrifterna återfinns även de forskninganslag som beviljades före år 2010.
Klicka på anslaget för en kort populärvetenskaplig sammanfattning. Filtrera genom att välja ämnesområde och/eller genom att skriva ett ord i sökrutan. Tabellen kan sorteras i stigande och fallande kolumner genom att klicka på kolumnrubriken.
| Projektansvarig | Anslagsförvaltare | Projekttitel | Ämne | År | Detaljer | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Martin Söndergaard | Handelshögskolan i Stockholm | Varför ansvarstagande samarbeten mellan konkurrenter ökar försäljning | Ekonomi | 2023 |
Beviljat belopp: 292 500 kronorProjektet kommer att utforska hur ansvarstagande samarbeten mellan konkurrenter kan kommuniceras på bästa sätt. Detta är en viktig fråga då mycket lite forskning finns kring hur kunder upplever konkurrenters samarbeten, samtidigt som kommunikation kring ansvarstagande kan både leda till såväl negativare som positivare attityd gentemot butikskedjor, beroende på hur den kommuniceras. Ett viktigt steg mot ett mer hållbart samhälle är samarbeten mellan konkurrenter. Ett exempel är när Coca-Cola och Pepsi beslutade att samarbeta kring utbytet av kylsystem i butik för att göra dem mer miljövänliga. Ett annat exempel är hur svenska dagligvarubutiker tillsammans andra branschaktörer etablerade pantsystemet. Hur konsumenter upplever dessa initiativ kan ge vägledning om hur de bör kommuniceras. Genom att visa på lönsamheten i att kommunicera kring denna typ av initiativ kan de bli mer lockande för butiker att samarbeta. Utifrån resultaten från en redan genomförd pilotstudie verkar det som att projekt som genomförs i samarbete med konkurrenter uppfattas som mer ansvarsfulla. Forksningen kan ge insikter inte bara om kommunikationen i detta sammanhang, men också generellt om marknadsföring då den genererar insikter kring konsumenters underliggande psykologi. |
|
| Paula Roth | Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser | Ekonomi | 2023 |
Beviljat belopp: 11 380 00: kronorI Sverige är över 400 000 individer registrerade med skulder för indrivning hos Kronofogdemyndigheten. Myndigheten tar årligen emot över en miljon ansökningar om obetalda skulder. Under 2020 ökade antalet ansökningar med 26 procent i jämförelse med samma period året innan. Sedan dess har antalet ansökningar sjunkit, men medianskulden har istället ökat med nästan 20%. Trots att förekomsten i befolkningen är relativt hög, är kunskaperna om överskuldsättningens orsaker och konsekvenser låg. De studier som finns är till största del baserade på intervjuer eller enkätsvar och saknar strategier för att identifiera kausala resultat. De flesta studier fokuserar på relationen mellan överskuldsättning och hälsa. Där visar resultaten bland annat att överskuldsatta till större utsträckning lider av depression och kronisk sjukdom. Anledningen till de negativa hälsoeffekterna uppges vara den ökade stress och stigma som överskuldsättning innebär. I Sverige möjliggör den unika tillgången på individdata från Kronfogden en systematisk studie av effekterna av överskuldsättning. Forskningsprojektets mål är att besvara följande frågeställningar: (1) Varför blir individer överskuldsatta? (2) Vilka är samhällskostnaderna av det stora antalet överskuldsatta i Sverige? Genom att titta på individer med skuldsättning och följa deras hälso- och arbetsmarknadsutfall kan vi utvärdera de negativa effekterna av överskuldsättning. Vi kommer också titta på om överskuldsättning ökar risken för brottslighet. |
||
| Thomas Tangerås | Institutet för Näringslivsforskning | Nya verktyg för att analysera marknader med ofullständig konkurrens: Del 2 | Ekonomi | 2023 |
Beviljat belopp: 657 000 kronorPå marknader med ofullständig konkurrens utnyttjar företag marknadsmakt för att ta ut överpriser. Ineffektivitet uppstår genom att kunder låter bli att handla även om de har en betalningsvilja som är högre än kostnaden för att producera varan. Överpriser leder även till omfördelning av inkomst från konsumenter till företag. Kvantitativ analys av marknadsmakt är således grundläggande för att utvärdera hur effektivt marknader fungerar och vilken grad av omfördelning de ger upphov till. Befintliga metoder för att skatta konkurrensen har betydande svagheter eftersom de är känsliga för antaganden man måste göra avseende efterfråga- och kostnadsförhållanden men som inte går att verifiera. Detta är den andra delen av ett projekt som ska utveckla metoder som ger mer tillförlitliga skattningar av konkurrensen på marknaden genom att utgå från minimala antaganden om underliggande efterfråga och kostnader. Det andra huvudsakliga syftet med projektet är att tillämpa dessa metoder för att utvärdera i vilken grad företag utnyttjar marknadsmakt på den nordiska elmarknaden. |
|
| Magnus Lodefalk | Örebro universitet | Nyckelfaktorer bakom AI:s arbetsmarknadseffekter | Ekonomi | 2023 |
Beviljat belopp: 787 700 kronorArtificiell intelligens (AI) har gjort stora framsteg och väntas i grunden stöpa om arbetsmarknaden. Men i avsaknad av longitudinella mikrodata om företag och yrkesverksamma är forskningen om AI:s effekter fortfarande begränsad, delvis motstridig och påvisar associationer snarare än orsakssamband. I vårt pågående datadrivna projekt finner vi att AI är förknippat med jobbtillväxt, särskilt för tjänstemän, och att nya yrken växer fram som efterfrågar kognitiv, social och kreativ kompetens. I detta fortsättningsprojekt fokuserar vi på nyckelfaktorer bakom AI:s effekter på produktivitet, löner, jobbinnehåll och arbetsmiljö. Vi studerar företags och anställdas exponering för och anpassning till olika typer av AI i fyra utvalda länder under två decennier med metoder från nationalekonomi och datavetenskap och unika mikrodata. Sedan identifierar vi allmänna samt specifika kausala effekter på utfallsvariablerna. Målet är att bidra med gedigen kunskap om hur olika grupper av kunskapsintensiva företag och tjänstemän påverkas av AI. Detta för att politiker, myndigheter, företag och anställda ska kunna fatta väl underbyggda och framtidsinriktade beslut. Kunskapsintensiva tjänster är centrala för vårt samhälles infrastruktur och genomgår en digital omvandling. Vi belyser hur AI påverkar olika gruppers arbetsuppgifter, kompetenskrav, arbetsmiljö, löner och produktivitet – kort sagt, vilka nyckelfaktorer som kan hjälpa arbetstagare och arbetsgivare att blomstra i morgondagens arbetsliv. |
|
| Alexander Husebye | Centrum för Näringslivshistoria | Olof A. Söderberg-en biografi | Ekonomi | 2023 |
Beviljat belopp: 296 800 kronorCentrum för Näringslivshistoria ansöker om ett ytterligare bidrag för att täcka uppkomna kostnader för avslutandet av bokprojektet Olle Söderberg – handelsledare, industriman, samhällsbyggare, skriven av fil.dr Benito Peix Geldart. Arbetet med boken avslutades i juli och gick därefter till tryck Anslaget är dels avsett att kompensera för utökade research- och redaktionsarbeten och kostnader för layout och tryck som uppkom under bokens tidigare skeden och dels för att täcka kostnader som ännu inte tagits för olika aktiviteter i samband med lanseringen under hösten 2023. Inför lanseringen av boken genomförs ett antal aktiviteter: • Presentation av boken på forskartorget på Bokmässan i Göteborg • Lansering av boken på Handelshögskolan i Stockholm • Produktion av ett studioprogram, dels för Axess TV, dels för CfN:s egna kanaler Författaren kommer även att presentera boken på en konferens i Oslo i The European Business History Association i augusti 2023. |
|
| Henrik Horn | Institutet för Näringslivsforskning | Investeringsskyddsavtal i tider av ökade säkerhetspolitiska spänningar | Ekonomi | 2023 |
Beviljat belopp: 491 500 kronorEn betydande del av globala investeringar täcks av mellanstatliga investeringsskyddsavtal. Avtalen har kritiserats på en rad punkter. Det hävdas bl a att avtalen bromsar utfasningen av fossila produktionssystem. Det förändrade geopolitiska läget de senaste åren har tillfört en ny dimension vad gäller dessa avtal genom att ha lett till en betoning av att ha skydd emot, snarare än skydd av, inkommande internationella investeringar. Ett exempel är EU:s strävan efter ”strategisk autonomi” och alltmer långtgående krav på att utländska investeringar inte ska få ske i känsliga sektorer. Tvisten mellan Huawei och Sverige angående utestängningen från 5G-auktionen, som förs under avtalet mellan Kina och Sverige, illustrerar den säkerhetspolitiska aspekter av dessa avtal. Detta delprojekt ska belysa undantagsklausuler för säkerhetspolitiska åtgärder i investeringsskyddsavtal. Även om problem rörande nationell säkerhet och klimat är politiskt separata frågor, påverkar båda typerna av problem avtalens värde på ett likartat sätt. Båda kan ses som exogena störningar som minskar värdländers vinster av avtalen, och undantagsklausuler kan ses som sätt att fördela risk. Finns det ur ekonomisk synvinkel ändå skäl att utforma undantagsklausuler för nationell säkerhet annorlunda än motsvarande klausuler för klimatåtgärder? Hur väl korrelerar förekomsten av sådana klausuler och säkerhetspolitiska spänningar mellan olika länder? |
|
| Lars Strannegård | Handelshögskolan i Stockholm | Donation till professur i Ungt ledarskap med anledning av H.M. Konungens 50 år på tronen | Ekonomi | 2023 |
Beviljat belopp: 1 670 000 kronorTorsten Söderbergs Stiftelse, Ragnar Söderbergs stiftelse och PO Söderberg har gemensamt beslutat att, med anledning av H.M. Konungens 50 år på tronen, gemensamt donera 5 miljoner kronor till en professur vid Handelshögskolan i Stockholm för att närmare belysa det unga ledarskapet. Parterna önskar genom denna nya internationellt utlysta professur vid Handelshögskolan hylla att det gått 50 år sedan H.M. Konungens trontillträde samt stödja att ungas ledarskap belyses akademiskt vid Handelshögskolan. |
|
| Jan Marton | Göteborgs universitet | Redovisning i privata företag - reglering som främjar eller hämmar tillväxt | Ekonomi | 2022 |
Beviljat belopp: 1 679 200 kronorFör närvarande genomgår ekonomin både i Sverige och andra länder stora förändringar, drivet exempelvis av ökad digitalisering och ökade krav på hållbarhet. Både ekonomer och politiker pekar på vikten av nystartade företag för att hantera förändringen, eftersom sådana företag lättare anammar helt nya affärsmodeller än vad mer mogna företag gör. En viktig aspekt för att underlätta att nya företag startar och växer är att de har möjlighet till finansiering vilket kräver redovisning av hög kvalitet, som ofta är kostsam att ta fram. Samtidigt lyfts förenkling fram som ett sätt att gynna nyföretagande, vilket bland annat innebär att ha lägre krav på redovisning. De två motstridiga kraven skapar en spänning som kräver avvägning i regleringen. I dagsläget har lagstiftare och reglerare begränsat vetenskapligt stöd för hur avvägningen ska göras och projektet ger underlag för hur det kan göras på ett optimalt sätt. Genom tillgång till unika svenska data för onoterade företag undersöker projektet vilka effekterna blir av mindre företags redovisningsval. Mer specifikt undersöks huruvida förenklad redovisning leder till sämre eller bättre möjligheter att växa. Genom kvantitativ undersökning av samtliga onoterade företag erhålls heltäckande kunskap om företagens egna bedömningar om hur redovisning ska utformas. Det ligger till grund för uttalanden om hur reglering av redovisning ska utformas för att stödja skapande och tillväxt av nya företag. |
|
| Louise Cormack | Lunds universitet | Ojämlikhet i hälsa från ett livsförloppsperspektiv | Ekonomi |
Beviljat belopp: 485 000 kronorUnder 1900-talet har folkhälsan i västvärlden förbättrats enormt och den förväntade livslängden vid födseln är nu flera decennier högre än för 100 år sedan. Däremot har förbättringarna inte gynnat alla i samma utsträckning. I Sverige har en socioekonomisk gradient i spädbarnsdödlighet funnits sedan sekelskiftet 1900 och i vuxendödlighet sedan mitten av 1900-talet. Gradienten innebär lägst dödlighet bland de med hög socioekonomisk status och högst dödlighet bland de med låg socioekonomisk status. Trots att forskningen har funnit långsiktiga socioekonomiska och hälsorelaterade effekter av omständigheter tidigt i livet, så har ojämlikheten i vuxendödlighet inte fullt kopplats till faktorer i tidigare åldrar. Syftet med detta projekt är att undersöka hur ojämlikhet i hälsa tidigt i livet kvarstår till högre åldrar och vilka faktorer som påverkar ojämlikhet i hälsa över hela livsförloppet. Ekonomiska, hälsorelaterade och demografiska faktorer kommer att analyseras. Longitudinella, historiska befolkningsdata över individer boende i Landskrona och fem närliggande församlingar mellan 1905–1967, och som kopplats till moderna befolkningsregister, kommer att användas för att studera individers livsförlopp över hela 1900-talet. Projektet bidrar teoretiskt och metodologiskt till den befintliga forskningen, men är även policyrelevant då det kan informera om vilka insatser som minskar ojämlikheter i hälsa och när de har störst påverkan. |
||
| Farrukh Javed | Lunds universitet | Nulägesprognoser av BNP vid ekonomiska kriser genom maskininlärningsmetoder | Ekonomi | 2022 |
Beviljat belopp: 1 696 000 kronorKriget i Ukraina och den globala krisen orsakad av coronapandemin belyste betydelsen av realtidsbedömningar av det makroekonomiska läget vilka ligger till grund för att bedriva lämplig stabiliseringspolitik. Detta är dock en utmanande uppgift där en viktig försvårande faktor är att nyckelvariabler över den ekonomiska utvecklingen publiceras med fördröjning. För att underlätta för ekonomiska beslutsfattare, så har ett ökat fokus på att producera snabbare statistik som bättre speglar nuläget av ekonomin för att på så vis förbättra beslutsunderlaget för stabiliseringspolitiken. En viktig metod för detta är nulägesprognoser av nyckelvariabler såsom bruttonationalprodukt (BNP) som just nu regelbundet utförs av olika prognosinstitut som Konjunkturinstitutet. Vårt bidrag till det växande intresset för nulägesprognoser är att inkorporera metoder från maskininlärningslitteraturen. Dessa har fördelar över tidigare använda metoder eftersom de kan hantera stora datamängder samt modellera icke-linjära samband mellan ekonomiska variabler. Detta projekt syftar till att utvärdera, samt, vidareutveckla dessa metoder. Utvärderingen sker genom simuleringsmetoder samt tillämpningar där svensk BNP nulägesprognostiseras. Målsättningen är att förbättra Konjunkturinstitutets nuvarande prognosmetoder av BNP. Vårt fokus är därmed på en liten öppen ekonomi vilket kommer prägla simuleringsstudiens design. |
|
| Erik Liss | Linköpings universitet | Kamrateffekter och utbildningsklyftan mellan stad och landsbygd | Ekonomi | 2022 |
Beviljat belopp: 787 500 kronorEn stor och växande klyfta i utbildningsresultat mellan stad och landsbygd har vuxit fram, med stora konsekvenser för landsbygdselevers framtid. Tidigare forskning har dock inte utrett orsakerna till denna klyfta. Vi undersöker om och hur ’kamrateffekter’ kan förklara den utbildningsklyftan, samt implikationer för elever av olika social bakgrund. Kamrateffekter betyder att skolelever påverkar varandra, positivt genom exempelvis engagemang i skolarbetet eller att elever hjälper varandra, eller negativt genom ex. stök, mobbning och färre förebilder i klassrummet. Empirisk forskning om kamrateffekter i svensk skola är dock fortfarande begränsad, trots dess aktualitet i forskning, utbildningspolitik och samhällsdebatt. Vi använder omfattande registerdata på elever, föräldrar, skolklasser, lärare och skolor i samtliga skolor sedan 1987 för att studera hur klasskamrater i årskursen eller skolklassen påverkar elevers betyg, gymnasieval, och om de läser på högskolan, och hur detta skiljer sig mellan stad och landsbygd. För att isolera orsakssambandet som kamrateffekter har på betygsutfall och framtida studieval använder vi oss av syskonjämförelser och instrument för kamraters föräldrabakgrund. |
|
| Anders Billström | Högskolan i Skövde | Entreprenöriell resiliens i små och medelstora företag vid flera kriser | Ekonomi | 2022 |
Beviljat belopp: 2 123 000 kronorSvenska och internationella företag befinner sig i en unik situation med hantering av flera kriser samtidigt. Företag arbetar för att återhämta sig från Corona-pandemin, samtidigt som de försöker hantera situationen med kriget i Ukraina, inflationen och början av lågkonjunkturen. Detta innebär att företag inte hinner återhämta sig mellan kriser, vilket gör att många små och medelstora företag (SMF) riskerar att inte överleva. Förmågan att hantera kriser i småföretag kallas entreprenöriell resiliens (ER) och består av interna faktorer i företaget som entreprenörens personlighet, erfarenhet och förmåga, och externa faktorer utanför företaget som tillgången till resurser och support. Forskningen är begränsad för att den ofta fokuserar på hanteringen av enstaka kriser efter att de har hänt. Projektets syfte är därför att utveckla kunskapen om ER i SMF vid hantering av multipla kriser. Projektet avser att utveckla och testa ett konceptuellt ramverk med faktorer som påverkar ER (entreprenören, företaget och omgivning) och som visar effekterna av ER (överlevnad, fusion och konkurs). Projektet avser att genomföra en litteraturstudie, intervjustudie och enkätstudie. Projektet fördjupar och breddar ett pågående projekt där ER i SMF i Skaraborg studeras under Corona-pandemin. Detta görs genom att undersöka ER under flera tillkomna kriser i SMF i hela Västra Götaland och Halland. |
|
| Sune Karlsson | Örebro universitet | Förbättrad ekonomisk politik och prognoser med högfrekventa data | Ekonomi | 2022 |
Beviljat belopp: 1 047 000 kronorOm en välavvägd stabiliseringspolitik skall kunna bedrivas krävs väl uppdaterade beslutsunderlag i form av nulägesbedömningar och prognoser. Detta är extra viktigt när stora störningar drabbar ekonomin och stabiliseringspolitiken förväntas spela en större roll än normalt. En stor andel av de modeller som används av beslutsfattare idag möter dock inte detta krav då de baseras på data som observeras på låga frekvenser, ofta kvartalsfrekvens. Detta projekt syftar därför till att analysera om ”mixed frequency”-modeller, dvs modeller som använder högfrekvent information för att modellera lågfrekventa serier såsom BNP, kan bidra till bättre makroekonomiska nulägesbedömningar och prognoser. |
|
| Therese Nordlund Edvinsson | Uppsala universitet | Utanför styrelserummet - successionspraktiker 1890- 1990 | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 930 000 kronorSyftet med föreliggande fortsättningsanslag är att undersöka successionspraktiker i ett antal svenska företagsfamiljer under perioden 1890–1990. Tidigare forskning har ofta pekat på vikten att undersöka successionsprocesser utifrån ett genusperspektiv. Projektet avser att studera hur, varför och på vilket sätt söner ofta väljs framför döttrar som ledare i familjeföretag. Studien är av relevans då Sverige ofta ses som ett föregångsland inom jämställdhet, men har samtidigt brottats med könsobalans i näringslivet. Projektet består av två fallstudier, där den första undersöker hur familjer valde efterträdare och hur successionspraktiker koordinerades inom familjen. Kvinnor spelade ofta nyckelroller, men också fäder planerade barnens fostran. När och hur blev det möjligt för en kvinnlig familjemedlem att ta plats i styrelserummet? Den andra fallstudien undersöker de barn som inte ansågs lämpliga som efterträdare i familjeföretaget. Hade äldre syskon alltid förtur framför yngre? Vad hände exempelvis med yngre syskon, kunde de ta underordnade positioner i verksamheten? Vad hände när svärsöner lotsades in i familjeföretagen, kunde de ersätta döttrarnas roller? Med mikrohistorisk och biografisk metod undersöks och jämförs arkiverat material om tre familjedynastier. Kompletterande material från tidningspress och intervjuer nyttjas också. Projektet avser att tillföra ny kunskap om varför genusstrukturerna kan vara svåra att förändra över tid i de större familjeföretagen. |
|
| Alexander Husebye | Föreningen Centrum för Näringslivshistoria | Olof A. Söderberg - en biografi | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 490 875 kronorDetta projekt syftar till att genom omfattande arkivresearch producera en biografi om företagaren och generalkonsuln Olof Söderberg. Vi ser projektet som angeläget för att belysa en av nyckelgestalterna i en viktig fas i Sveriges modernisering, och därigenom tillföra ett betydande bidrag till den näringslivshistoriska forskningen. Innevarande ansökan utgör en komplettering för att slutföra produktionen av boken under 2022. |
|
| Paula Roth | Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning | Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 865 000 kronorI Sverige är över 400 000 individer registrerade med skulder för indrivning hos Kronofogdemyndigheten. Myndigheten tar årligen emot över en miljon ansökningar om obetalda skulder. Det första halvåret 2020, i samband med pandemins utbrott, ökade antalet ansökningar med 26 procent i jämförelse med samma period året innan, även den totala skuldsumman ökade stadigt. Trots att förekomsten i befolkningen är relativt hög, är kunskaperna om överskuldsättningens orsaker och konsekvenser låg. De studier som finns är till största del baserade på intervjuer eller enkätsvar och saknar strategier för att identifiera kausala resultat. De flesta studier fokuserar på relationen mellan överskuldsättning och hälsa. Där visar resultaten bland annat att överskuldsatta till större utsträckning lider av depression och kronisk sjukdom. Anledningen till de negativa hälsoeffekterna uppges vara den ökade stress och stigma som överskuldsättning innebär. I Sverige möjliggör den unika tillgången på individdata från Kronfogden en systematisk studie av effekterna av överskuldsättning. Forskningsprojektets mål är att besvara följande frågeställningar: (1) Varför blir individer överskuldsatta? (2) Vilka är samhällskostnaderna av det stora antalet överskuldsatta i Sverige? Genom att titta på individer med skuldsättning och följa deras hälso- och arbetsmarknadsutfall kan vi utvärdera de negativa effekterna av överskuldsättning. Vi kommer också titta på om överskuldsättning ökar risken för brottslighet. |
|
| Magnus Lodefalk | Örebro universitet | Nyckelfaktorer bakom AI:s arbetsmarknadseffekter | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 1 358 250 kronorArtificiell intelligens (AI) har gjort stora framsteg och väntas i grunden stöpa om arbetsmarknaden. Men i avsaknad av longitudinell mikrodata om företag och yrkesverksamma är forskningen om AI:s effekter delvis motstridig och påvisar associationer snarare än orsakssamband mellan AI och exempelvis sysselsättningen. I detta datadrivna projekt bryter vi ny mark. Vi fokuserar på nyckelfaktorer bakom AI:s arbetsmarknadseffekter för den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Vi studerar företags och anställdas exponering för och anpassning till olika typer av AI i fyra utvalda länder under två decennier, detta med metoder från nationalekonomi och datavetenskap och ett unikt datamaterial på mikronivå. Vi mäter AI:s utveckling och anammandet av AI. Sedan beskriver och identifierar vi allmänna samt specifika effekter av AI på kort och lång sikt. Målet är att bidra med gedigen kunskap om hur olika grupper av kunskapsintensiva tjänsteföretag och anställda påverkas av AI. Detta behövs för att politiker, myndigheter, företag och anställda ska kunna fatta underbyggda, välavvägda och framtidsinriktade beslut. Kunskapsintensiva tjänster är centrala för vårt moderna samhälles infrastruktur och genomgår en digital omvandling tack vare framsteg inom AI. Vi belyser hur AI påverkar arbetskraftsefterfrågan, arbetets innehåll, kvalifikationer som erbjuds/efterfrågas, och inkomster – kort sagt, vilka nyckelfaktorer som kan hjälpa arbetstagare och arbetsgivare att blomstra i morgondagens arbetsliv. |
|
| Therese Nilsson | Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning | Kulturella normers betydelse för invandrares arbete och företags utveckling | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 991 000 kronorAndelen utrikes födda i Sverige har ökat under de senaste årtiondena och utgör idag 20 procent av befolkningen. Invandringen ställer samhället och arbetsmarknaden inför nya utmaningar och möjligheter. Vi studerar hur invandrare, från olika länder med olika kulturella egenskaper, klarar sig på och påverkar den svenska arbetsmarknaden från två perspektiv. Vi studerar dels hur kulturella faktorer påverkar invandrares arbetsmarknadsintegration, med fokus på effekter av att komma från kulturer med olika grad av tolerans, tillit, religiositet och individualism. Vi studerar även hur den multikulturella sammansättningen av arbetskraften påverkar företagens funktion, lönsamhet och personaltillväxt. Vi vet generellt lite om dessa samband, men förutsättningarna för en ökad förståelse är goda. Vi har tillgång till en unik longitudinell företagsdatabas som är sammanlänkad med individdata över anställda. En ytterligare styrka är att vi i data kan koppla indikatorer över kulturella faktorer och attityder i invandrares bakgrundsländer till individuella utfall. Därigenom undviks problem med omvänd kausalitet. Vårt projekt tar sin utgångspunkt i ett reellt problem: svag arbetsmarknadsintegration bland utrikes födda. Projektet tillför ny policyrelevant kunskap som kompletterar tidigare forskning. Projektet ger underlag till utformning av politik för ett mer inkluderande och jämlikt samhälle, men också insikter om betydelsen av kultur för ekonomins sätt att fungera. |
|
| Hans Kjellberg | Handelshögskolan i Stockholm | Framtidens marknadssamhälle | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 1 040 000 kronorEfterkrigstidens öppna marknadsbaserade samhälle står idag inför betydande förändringar. Långsiktiga samhällsutmaningar som klimatförändringar, geopolitiska förändringar och den pågående digitaliseringen skapar både möjligheter och utmaningar, samtidigt som plötsliga chocker likt den pågående pandemin eller den globala finanskrisen ställer dagens marknadssamhälle på svåra prov. Inom ramen för ett större forskningsprogram som syftar till att generera nya kunskaper om, förståelse för och förmåga till strategiskt agerande för att bygga ett långsiktigt hållbart framtida marknadssamhälle finansierar detta projekt fyra doktoranders avhandlingsarbeten. Två av dessa är redan definierade och handlar om hur politiska överväganden kan påverka enskilda konsumenters konsumtionsbeteende, samt hur konsumenters returer av varor kan reduceras vid digital handel. De andra två doktoranderna kommer att rekryteras under 2022 till något av det övergripande programmets tre forskningsteman: (1) Plattformsekonomins framväxt: de nya globala mellanhänderna och marknadssamhället de bygger; (2) Marknadssamhällets omvandling: strategier för digitala och hållbara marknadsekosystem; samt (3) Framtidens marknadsföring: strategisk marknadsföring i en värld av influerare, knuffar och algoritmer. |
|
| Henrik Horn | Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning | Investeringsskyddsavtal i tider av intensifierad klimatpolitik | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 860 000 kronorEn betydande del av globala investeringsflöden täcks av mellanstatliga avtal om investeringsskydd. Avtalen har kritiserats på en rad punkter. På senare tid har särskilt avtalens klimateffekter ifrågasatts. Det hävdas att investeringsskyddsavtalen bromsar omställningen mot en klimatmässigt hållbar ekonomi genom att låsa in ekonomier i existerande produktionssystem, särskilt genom att fördyra utfasningen av strandade tillgångar. Den ekonomiska forskningen om avtalen är fortfarande mycket begränsad. Det övergripande syftet med detta projekt är därför att initiera forskning om avtalens utformning och effekter sett ur ett klimatperspektiv. Projektet består av två delar, båda i skärningsområdet mellan ekonomi och juridik. En mycket kritiserad aspekt av avtalen är att de tillåter privata investerare att föra tvister mot värdländer (ISDS). Ett delprojekt ska identifiera för- och nackdelar för avtalens parter att tillåta sådan talerätt i tvister rörande klimatrelaterade åtgärder av värdländer. Begreppet investerares 'legitima förväntningar” spelar en central roll i skiljedomar rörande investeringsavtalstvister, och kan förväntas att göra det även i framtida klimatrelaterade tvister. Det råder dock delade uppfattningar juridiskt om vad som ska menas med begreppet. Det andra delprojektet ska analysera förväntningars roll i tvister om klimatåtgärder sett ur ekonomiskt perspektiv. |
|
| Michael Klug | Handelshögskolan i Stockholm | Extraherar aktiva fonder vinster på bekostnad av passiva investerare? | Ekonomi | 2021 |
Beviljat belopp: 75 000 kronorPassiva investeringar ökar stadigt i popularitet. Passiva fonder replikerar ett index och syftar därmed till att skörda en marknadsriskpremie. Aktiv förvaltning tillåter istället fondförvaltare att följa flera strategier som syftar till att uppnå överlägsen värdeutveckling jämfört med ett passivt jämförelseindex. Dessa strategier kräver dock vanligtvis mer handel såväl som skicklighet. Fondförvaltare kompenseras för sin skicklighet såväl som för handelskostnader. Å ena sidan underpresterar aktiva fondförvaltare som grupp marknaden och investerare bör enligt viss forskning bara investera passivt. Å andra sidan kan aktiva fondförvaltare ha överlägsen information eller skicklighet som de använder till deras kunders fördel. Projektet kommer undersöka handel relaterad till indexkomponentändringar för att identifiera om aktiva fondförvaltare utnyttjar begränsade passiva investerare. Först ämnar vi identifiera och karakterisera delmängden av aktiva fonder som följer en potentiell enkel strategi gällande indexrekonstruktion som inte är genomförbart för begränsade passiva fondförvaltare. Därefter vill vi beräkna de kostnader som passiva fonder får bära till följd av de aktiva fondernas strategi. Efter att vi fastställt att aktiva fondförvaltare tjänar på att utnyttja passiva investerare i samma jämförelseindex, frågar vi om och i vilken utsträckning aktiva fondförvaltare visar skicklighet när de använder denna strategi. |
|
| Mia Kuritzén Löwengart | Uppsala universitet | Judisk ekonomisk aktivitet och Stockholms omvandling till modern huvudstad | Ekonomi | 2020 |
Beviljat belopp: 1 635 000 kronorProjektets övergripande syfte är att studera judars delaktighet i skapandet av den svenska nationella identiteten. Svenska judars ekonomiska aktiviteter analyseras med särskilt fokus på huvudstadens publika institutioner, sociala nätverk och kulturell identitet. År 1870 fick Sveriges judar fullständiga medborgerliga rättigheter, vilket möjliggjorde för dem att bidra till huvudstadens utveckling. Genom att undersöka judiska donatorer och deras bidrag till publika institutioners tillkomst i Stockholm från 1870 till 1930, liksom de sociala nätverk som ingick i processen, ansluter sig projektet till internationell forskning som har placerat ekonomiska frågor i centrum av judiska kulturstudier, och som uppfattar ekonomisk aktivitet som en konceptuell ingång till att förstå judisk identitet. Med ett hermeneutiskt tillvägagångssätt, biografiska och arkitektoniska metoder och nätverksanalys, liksom rumslig teori, enligt vilken fysiska manifestationer i det urbana rummet speglar individuella ideal, analyseras svenska judars roll vid tillkomsten av Stockholms moderna institutioner och kan vikten av svenskhet för den samtida judiska identiteten förstås. Projektet analyserar fem publika institutioner och deras byggnader, uppförda mellan 1878 och 1928: Stockholms universitet, Nordiska museet, Stadshuset, Handelshögskolan och Stockholms stadsbibliotek. Byggnaderna blev samtida topografiska symboler för Stockholms utveckling till en modern huvudstad och nationens kulturella utveckling. |
|
| Hedvig Widmalm | Uppsala universitet | Kvinnor och alkohol under frihetstiden, 1718-1775 | Ekonomi | 2020 |
Beviljat belopp: 942 000 kronorUnder 1700-talet var det vanligt att kvinnor försörjde sig som krögare. Att brygga öl och bränna brännvin för husbehov var kvinnosysslor, sammankopplade med matlagning. Bryggning, bränning och försäljning av alkohol blev dock starkt reglerat under 1700-talet. Främst reglerades brännvinet. Brännvinsbränning för privat bruk förbjöds tre gånger under perioden 1718–1775, och en ny tull inrättades för brännvinsimport till städerna år 1731. Kronobrännerier upprättades år 1775. Projektets mål är att undersöka hur dessa regleringar påverkade kvinnors möjligheter att försörja sig genom att sälja alkohol, lagligt och olagligt. Metoden för att undersöka detta är att använda domboksmaterial från perioderna då nya regleringar infördes. Huvudfrågor är: hur diskuterades regleringarna? Vilka ekonomiska frågor väckte de? Hur betraktades kvinnorna som sålde alkohol, och vilka var kunderna? En jämförelse över tid kan visa ett samspel mellan hur och varför regleringar infördes, och hur människorna som påverkades bemötte dem. I detta projekt undersöks tre städer: Falun, Uppsala och Karlskrona, som alla dominerades av stora organisationer så som koppargruvan, universitetet och flottan. Ett ytterligare mål med undersökningen är att se hur den segregering mellan könen som uppstod i Falun, Uppsala och Karlskrona påverkade och påverkades av alkoholförsäljning och regleringar. Det blir ett sätt att analysera könssegregering mer generellt, och jämföra med andra länder och andra epoker. |
|
| Hans Seerar Westerberg | Handelns forskningsinstitut | Absorberas arbetsgivaravgiftssänkningar av lönehöjningar? | Ekonomi | 2020 |
Beviljat belopp: 330 000 kronorDen senaste tidens höga invandrings- och ungdomsarbetslöshet innebär att Europa generellt, och Sverige i synnerhet, står inför mycket stora arbetsmarknadspolitiska utmaningar. I det här sammanhanget är detaljhandeln betydelsefull eftersom branschen utgör en potentiell instegsbransch för marginaliserade individer som ännu inte fått fotfäste på arbetsmarknaden. Det är därför av stor vikt att öka förståelsen för genomslagskraften av olika arbetsmarknadsreformer och hur de påverkar de tilltänkta mottagarna av reformen. En ofta förbisedd möjlighet är att arbetsmarknadsreformer påverkar individer som inte hör till reformens målgrupp, vilket i sin tur har konsekvenser för reformens effektivitet. Syftet med detta projekt är att studera tidigare förbisedda effekter av arbetsgivaravgiftssänkningen för unga år 2007 genom att analysera löneutvecklingen för den redan etablerade arbetskraften i detaljhandeln. Till skillnad från tidigare studier tillåter datamaterialet en analys av olika lönekomponenter och antalet arbetade timmar för heltidsarbetande individer som var anställda innan reformen, det vill säga individer som inte var tänkta att påverkas av reformen. Projektet bidrar därigenom med ny kunskap om bakomliggande anpassningsmekanismer som påverkar effektiviteten i reformer som avser att minska företagarnas arbetskraftskostnader. |
|
| Matilda Orth | Institutet för Näringslivsforskning, IFN | Konkurrens och osäkerhet i hälso- och sjukvården: svenska apoteksmarknaden | Ekonomi | 2020 |
Beviljat belopp: 1 130 000 kronorTillgång till läkemedel påverkar alla människor i samhället och är viktigt för att uppnå god hälsa och livskvalitet. Alla individer behöver ha tillgång till ett brett utbud av läkemedel av god kvalitet till bra priser inom rimligt avstånd. Trots att läkemedelsförsörjningen är föremål för livliga debatter såväl i Sverige som internationellt - inte minst i kölvattnet av vocid-19 pandemin - saknas kunskap om apoteksmarknadens funktionssätt. Syftet och målet med detta forskningsprojekt är att studera konkurrens under osäkerhet på den svenska apoteksmarknaden efter omregleringen år 2009. Projektet bidrar till den internationella forskningsfronten i nationalekonomi och ekonometri. Vi utvecklar analysverktyg som tillämpas på unika och stora datamängder för alla svenska apotek och deras produkter och anställda. Vi analyserar konsumentbeteende och konkurrens mellan apotek över tid i olika regioner. En fördel är att metodansatsen tillsammans med detaljerade data gör det möjligt att adekvat utvärdera förändringar på marknaden till följd av bland annat nyetableringar och subventioner till apotek i glesbygd. Till exempel besvarar vi: Hur förändras produktsortiment, priser och tillgänglighet på kort och lång sikt? Finns det regionala skillnader? Forskarna är verksamma i USA, Belgien och Sverige. Väletablerade kommunikationskanaler används för att sprida resultat till beslutsfattare och allmänheten. |
|
| Thomas Tangerås | Institutet för Näringslivsforskning, IFN | Nya verktyg för att analysera marknader med ofullständig konkurrens | Ekonomi | 2020 |
Beviljat belopp: 1 170 000 kronorPå marknader med ofullständig konkurrens kan företag utnyttja sin storlek till att ta ut överpriser. Utnyttjande av marknadsmakt leder till ineffektivitet genom att vissa avstår från att handla eftersom varan är för dyr och till omfördelning från konsumenter till företag eftersom de som ändå handlar betalar för mycket. Ekonomisk analys av hur väl konkurrensen fungerar på olika marknader är därför grundläggande för att avgöra huruvida det är lämpligt med offentliga ingrepp, till exempel genom konkurrenslagstiftning eller direkta prisregleringar. Befintliga metoder för att skatta konkurrensen har betydande svagheter eftersom de är känsliga för antaganden man måste göra avseende icke-observerbara efterfråge- och kostnadsförhållanden. Detta projekt ska utveckla en metod för att skatta graden av konkurrens på olika marknader som endast bygger på observerbara förhållanden och därför ger mer tillförlitliga skattningar av konkurrensen på marknaden. Projektet ska sedan tillämpa dessa metoder för att utvärdera i vilken grad företag utnyttjar marknadsmakt på elmarknaden. Särskilt ska projektet utvärdera de fickor av lokal marknadsmakt som ibland uppstår till följd av flaskhalsar i elnätet. Sådan lokal marknadsmakt kan leda till att konsumenter får betala för mycket för sin el på vissa, men inte andra håll i landet, och har inte egentligen undersökts. |
|
| Joachim Tåg | Institutet för Näringslivsforskning, IFN | Företag och anställda på en föränderlig arbetsmarknad | Ekonomi | 2020 |
Beviljat belopp: 1 845 000 kronorDen svenska arbetsmarknaden har under de senaste decennierna genomgått omfattande strukturella förändringar som följd av den teknologiska utvecklingen som drivit på digitaliserings- och globaliseringsprocesser. Parallellt har det skett stora förändringar i ägarbilden av svenska företag. Utländskt ägande har ökat, statliga och kommunala bolag har privatiserats, riskkapitalägande har blivit en vanlig ägarform, och entreprenörskap har blivit en ett framstående inslag i den moderna ekonomin. Digitalisering, ägarförändringar och globalisering har alla haft stora konsekvenser för hur arbetsmarknaden fungerar idag. Syftet med detta projekt är att analysera hur dessa olika strukturella förändringar har påverkat olika typer av anställda, entreprenörer och företag i Sverige under de senaste decennierna. Specifika frågor vi söker svar på inkluderar hur digitalisering, ägarförändringar och globalisering påverkat löner, lönespridning, arbetsmiljö och risken för anställda att förlora sina jobb; hur allokeringen av talang i det svenska näringslivet har påverkats; samt vilka bestämmelsefaktorer som styr beslut att starta nya framgångsrika företag och vad som karakteriserar framgångsrika karriärer på den svenska arbetsmarknaden. Dessa frågor kommer att belysas genom empiriska analyser som använder omfattande registerbaserad information om svensk arbetskraft som är sammankopplat med företags- och ägardata för perioden 1990–2015. |
|
| Rickard Sandberg | Handelshögskolan Stockholm | Detaljhandelsdata (Big Data") och prediktiv analys | Ekonomi | 2020 |
Beviljat belopp: 1 860 000 kronorI dag har de flesta detaljhandelsföretagen tillgång till mycket stora datamängder - så kallade 'Big Data'. Dessa data kan t.ex. bestå av kund-, produkt-, transaktions-, försäljningskanals-, geospatial-, text- och bild-data (som observeras över tid). Intresset av Big Data bland detaljhandelsföretagen är av uppenbara skäl enormt, och med adekvata analysmetoder kan t.ex. konsumenters beteende predikteras. Bristerna i både teori och metod, hos såväl användare som hos forskare, gällande detaljhandelsdata och prediktiv analys är dock påtagliga. Faktum är att stora delar av informationsvärdet i Big Data inte utnyttjas, och ofta vet man helt enkelt inte vad man skall göra med all data. Prediktiv analys baserat på Big Data står också inför ytterligare utmaningar i och med EUs annalkande dataförordning - The General Data Protection Regulation [GDPR] - och hur data i framtiden de facto får användas. Behovet av forskning kring hur teori och metod kan kombineras för att extrahera informationsvärdet i Big Data, under GDPR, är således ytterst angeläget. I strävan att efterse detta behov har ett tvärvetenskapligt projekt initierats vid Handelshögskolan i Stockholm, där ämnesledande forskare från Center for Retailing [CFR] och Center for Economic Statistics [CES] samarbetar. Projektet är unikt i bemärkelsen att tillgången till Big Data ges från ledande detaljhandelsföretag i Sverige. I projektgruppen ingår också två stycken doktorander. |
|
| Norrgren, Lisa | Göteborgs universitet | Tidspreferenser och medicinsk följsamhet hos svenska HIV-patienter | Ekonomi | 2019 |
Beviljat belopp: 235 000 kronorMänniskor har olika preferenser. Våra preferenser är en del av vår personlighet och gör att vi kan vara lika eller olika från andra människor. Tidspreferenser avgör hur individen värderar nytta av något nu, i relation till i framtiden. Empiriskt har man sett att otåliga personer har en högre sannolikhet att regelbundet röka cigaretter (Harrison et al., 2018) och motionera mindre (Leonard och Shuval, 2017). Forskare har också identifierat ett kausalt samband mellan hög diskonteringsränta (otålighet) och sannolikheten för att en person har ett för högt BMI (Courtemanche et al., 2014). Den här studien vill undersöka sambandet mellan tidspreferenser och följsamhet till medicinsk behandling. Att patienter tar sina mediciner regelbundet är avgörande för framgångsrik behandling av många sjukdomar. Vårt mål är att mäta tidspreferenser hos svenska HIV patienter. Informationen kommer sedan kopplas samman med databasen InfCare HIV, som samlar virus och immunförsvarsinformation från patienterna. Med hjälp av vår samlade data kommer vi därefter undersöka sambandet mellan hur ofta patienter missar att ta sina mediciner, deras faktiskt sjukdomsutfall och deras tidspreferenser. Sambandet kan användas för att skapa ytterligare stöd för läkare att screena HIV-patienter som inte tar sina mediciner - innan virusnivåer börjar stiga. Att hitta och kvantifiera tidiga riskmarkörer för dessa patienter är viktigt för att säkerställa patientens hälsa och minska negativa effekter på andra. |
|
| Andersson, Ola | Uppsala universitet | Kan sjunkande auktionspriser förklaras av preferenser och auktionsformat? | Ekonomi | 2019 |
Beviljat belopp: 2 182 000 kronorAtt använda auktioner för att allokera varor och tjänster är vanligt förekommande. Dess popularitet är lätt att förstå då auktioner ofta är ett effektivt sett att allokera varorna till de som har högst betalningsvilja. Exempelvis allokerades en sjättedel av Sveriges BNP via offentliga upphandlings auktioner under 2017. I många av dessa auktioner skall flera identiska eller liknande varor auktioneras ut och det är då vanligt att man gör detta sekventiellt. Exempelvis används detta format för att sälja blommor, timmer, vin och skolmjölks- och asfalteringskontrakt men också av online-auktionshusen (t.ex. eBay och Tradera). I en sekventiell auktion bör varor ha samma pris. Om det t.ex. skulle vara lägre priser i senare auktioner lönar det sig att vänta med sitt köp. Prediktionen har förkastats i flera studier där man funnit lägre priser i senare auktioner. Fyndigheterna utgör en anomali kallad ”eftermiddagseffekten” och kräver ytterligare studier för att klarläggas. Det övergripande syftet med detta projekt är att både empiriskt och experimentellt undersöka vad som kan förklara avtagande pristrender i sekventiella auktioner. Ett första steg är att försöka förstå hur budgivarnas preferenser kan förklara negativa pristrender. Vi ämnar också förstå hur auktionsformatet kan förklara anomalin. |
|
| Wengström, Erik | Lunds universitet | Utbildning, sociala preferenser och könslönegapet | Ekonomi | 2019 |
Beviljat belopp: 3 130 000 kronorDen största delen av könslönegapet drivs av att män och kvinnor arbetar i olika yrken och branscher. En avgörande faktor till varför arbetsmarknaden är könsuppdelad är de utbildningsval som unga män och kvinnor gör. Kvinnor tenderar att välja utbildningar som leder till lägre lön till exempel inom vårdvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. Detta medan män i högre grad satsar på utbildningar inom naturvetenskap och teknik vilka leder till jobb med högre lönenivå. Varför väljer kvinnor utbildningar som ger sämre förutsättningar för en god karriär- och löneutveckling än män gör? En möjlig förklaring är att kvinnor och mäns sociala preferenser skiljer sig åt och att kvinnor tycker det är viktigare att genom sitt yrke kunna hjälpa andra och bidra till ett bättre samhälle. Även om denna förklaring ofta lyfts fram i media och i politiska sammanhang, är det ingen som med vetenskapliga metoder har försökt testa dess relevans. Vi avser att fylla denna kunskapslucka genom att svara på tre forskningsfrågor. I vilken grad påverkas utbildnings- och yrkesval av människors vilja att bidra till samhället och att hjälpa andra? Fäster kvinnor större vikt vid denna sociala dimension när de gör sina utbildnings- och karriärval än män? Hur stor del av könsskillnaderna i utbildning, karriär och lön kan förklaras med en sådan preferensskillnad? Projektet kommer att besvara dessa frågor med hjälp av en kombination av experiment, enkätundersökningar och registerdata. |
|
| Andersson, Magnus | Göteborgs universitet | Tidig bankverksamhet i Sverige 1850–1920, etapp 3 | Ekonomi | 2019 |
Beviljat belopp: 108 500 kronorSyftet med undersökningen är att visa på vilken betydelse de framväxande bankerna i Sverige och dess aktörer fick vid övergången från en handelskapitalistisk till en industrikapitalistisk finansiering med början kring år 1850. Kreditgivningens storlek och expansion kan skattas bl.a. genom studier av bankinspektörernas bedömningar för olika banker över tid. Arkivmaterialet gör det möjligt att noggrant följa och analysera bankernas verksamhet över långa tidsperioder. Detta innefattar respektive banks tillgångar, skulder och kreditportföljer. De kredittagande företagens utveckling följdes därmed noggrant. I en första delundersökning studerar jag förhållandena särskilt för Göteborgs del, som en naturlig fortsättning på mina tidigare studier inom kreditområdet, med handelshus i spetsen. Tidigare hade handelshus och andra informella aktörer i stor utsträckning hanterat kreditgivning och förmedling av varor och andra tjänster. I en andra delundersökning studeras inrikesväxelns betydelse för bankernas kreditexpansion. I en tredje delundersökning genomförs en studie av de tre största och viktigaste bankerna för Sveriges industriella utveckling under tidsperioden, Svenska Handelsbanken Stockholms Enskilda Bank och Skandinaviska Kredit AB. I en fjärde delundersökning analyseras fusionen år 1907 mellan Skandinaviska Kredit och Skånes Enskilda Bank. |
|
| Hagberg, Axel | Handelshögskolan i Stockholm, EHFF | Skuggbanker i Sverige del 2 – erfarenheter från det tidiga 1900-talet | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 930 000 kronorProjektet har ambitionen att lyfta fram den svenska emissionsbolagsepoken och se denna i ett nytt ljus. Den intensiva perioden för svensk kapitalmarknad som behandlas här kan sägas ha startat efter att "1901 års bankkommitté" presenterat sitt förslag om fristående industri-förlagsbanker (i modernt språkbruk investmentbanker). Efter bankkommitténs betänkande följde en politisk debatt i nära ett decennium fram till 1909 då ny lagstiftning på området antogs av riksdagen. Någon ”emissionsbank” enligt lagstiftarnas intensioner skapades aldrig. Finansmarknadens aktörer föredrog i stället att driva verksamheten i "aktiebolagsform". Det var därmed en organisationsform utanför rådande banktillsyn. Emissionsbolagen blev en viktig del i skapandet av 1910-talets svenska framtidsoptimism. Det abrupta slutet för hausse-perioden på Stockholmsbörsen vilken låg till grund för bolagens verksamhet kom med deflationskrisen 1922. De flesta större emissionsbolagen med något undantag visar sig dock överleva krisen, men förde en tynande tillvaro eller bytte verksamhetsinriktning. Grundorsaken var i sin tur att tillgång på kapital via aktiemarknaden i princip synes ha upphört efter 1919 i samband med konjunkturomslaget. Något försök till en mer samlad studie över emissionsbolagens historia har aldrig presenterats. Det kan konstateras att emissionsbolagsepoken endast har varit selektivt belyst, och den samlade empiriska kunskapen är idag tämligen bristfällig. |
|
| Sandgren, Fredrik | Uppsala universitet | Innovation och institutionell förändring inom svensk varuhandel 1920–2010 | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 496 000 kronorProjektet ska analysera den svenska varuhandelns omvandling under 1900-talet. Det yttersta syftet är att skriva en syntes över den svenska varuhandels historia från 1750 till nutid. Perioden 1750–1920 finns redan i manusform. I centrum för analysen står institutionell förändring samt viktiga innovationer. Med institutioner avser jag lagstiftning men också de mer informella överenskommelser och regler som påverkat varuhandeln och dess förutsättningar. I fråga om innovationer, dvs. nya teknologier och nya organisationsformer, ska jag undersöka hur generella innovationer som bilar, telefoner, datorer, fabriker, taylorism påverkat varuhandeln. Men en viktig uppgift är också att undersöka hur nya sätt att bedriva varuhandel som fasta butiker, varuhus, självbetjäning, enplanslager m.m. introducerats och spritts inom den svenska varuhandeln. De större skiften i fråga om institutioner och innovationer som jag identifierar kommer att utgöra grunden för den periodisering som görs. Mycket är känt om varuhandelns historia. En stor del av den kunskapen är dock splittrad på många olika böcker och uppsatser och måste sammanställas. Men det finns också en hel del kunskapsluckor som behöver fyllas genom primärforskning. För 1900-talet är det främst partihandelns, fackhandelns samt branschorganisationernas tidiga verksamhet som behöver beforskas. |
|
| Strömsten, Torkel | Handelshögskolan i Stockholm, SiR | Forskarskolan i redovisning - FIRE | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 1 860 000 kronorForskarskolan i redovisning (FIRE) initierades 2015 som ett svar på den brist på redovisningsforskare och lärare som bland annat Civilekonomerna (2017) rapporterat om. Bristen på disputerade forskare och lärare inom redovisning hotar undervisningskvaliteten på universitet och högskolor och i förlängningen även utvecklingen av svenskt näringsliv. FIREs övergripande syfte är att säkerställa och utveckla kvaliteten på forskarutbildningen inom redovisningsämnet. Vi vill göra forskarutbildningen mer attraktiv och fungera som en nätverksnod. FIRE har idag 23 aktiva doktorander och ett starkt nätverk mellan doktorander och fakultet har etablerats. Vi vill fortsätta på den inslagna vägen. Under 2018 och 2019 kommer de första FIRE-doktoranderna att disputera. Vi ser därför ett behov att stödja och utveckla även postdoktorala forskares karriärer inom redovisningsämnet. Vår övertygelse är att FIRE kan fungera utmärkt för detta ändamål. |
|
| Agndal, Henrik | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Styrning av komplexa företagsrelationer | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 380 500 kronorEtt sätt att förstå komplexa företagsrelationer är att betrakta dessa som bestående av mer eller mindre sammankopplade arenor där företag genomför olika aktiviteter. Dessa arenor måste styras, men möjligheterna att styra en arena påverkas av företagens agerande inom andra arenor, så kallade spillover-effekter. Forskningen om företagsrelationer betraktar dock sällan denna dynamik och vi frågar oss därför ”vilka strategier använder företag för att styra negativa och positiva spillover-effekter inom komplexa företagsrelationer?” Internationella företagsrelationer kompliceras ytterligare av att relationens parter befinner sig i olika institutionell kontext. Omedvetet såväl som aktivt motstånd mot styrsystem som uppfattas som opassande i ett lokalt sammanhang kan ge upphov till att hybridformer av styrning uppstår. Även om forskningen om internationellt företagande börjat intressera sig för hybridisering, saknas i stort sett studier med fokus på styrning. Vi frågar oss därför, ”hur ser hybridiseringsprocesser (med fokus på styrning) ut inom ramen för komplexa internationella företagsrelationer?” Vi kommer att adressera frågeställningarna genom empirisk forskning, huvudsakligen i form av fördjupande, kompletterande intervjuer inom pågående studier. |
|
| Nyberg, Klas | Stockholms universitet | Mode, lyx, kredit och tillit | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 178 000 kronorProjektet "Mode, lyx, kredit och tillit. Från tidigmoderna till moderna konkurser" beviljades anslag 2017 för att analysera betydelsen av konkursinstitutets reformering 1767−1830 för den förindustriella kreditmarknadens modernisering. Under 2018 skrev forskarna sina uppsatser och projektet presenteras på två internationella konferenser. Projektet organiserade en välbesökt session på ESSHC i Belfast och inbjöds att delta med ett papper om projektet vid tvådagarssymposiet ”Wealth and Debt Accumulation in Informal Financial Markets. A Marcus Wallenberg Symposium”. Här deltog en rad specialister inom det här aktuella forskningsområdet. Ytterligare två medarbetare har rekryterats; dels doktorand Mia Skott, som redan har egen finansiering från stiftelsen som bidrar med ytterligare ett kapitel i antologin om förhållandena i Stockholm avseende tapetmakerskor. Dels fil.dr Riina Turunen och professor Kustaa H. J. Vilkuna vid University of Jyväskylä som bidrar med en studie om perukmakare, också den finansierad. |
|
| Tåg, Joacim | Institutet för Näringslivsforskning | Företag och anställda på en föränderlig arbetsmarknad | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 1 972 500 kronorDen svenska arbetsmarknaden har under de senaste decennierna genomgått omfattande strukturella förändringar som följd av den teknologiska utvecklingen som drivit på digitaliserings- och globaliseringsprocesser. Parallellt har det skett stora förändringar i ägarbilden av svenska företag. Utländskt ägande har ökat, statliga och kommunala bolag har privatiserats, riskkapitalägande har blivit en vanlig ägarform, och entreprenörskap har blivit ett betydande inslag i den moderna ekonomin. Digitalisering, ägarförändringar och globalisering har alla haft stora konsekvenser för hur arbetsmarknaden fungerar idag. Syftet med detta projekt är att analysera hur dessa strukturella förändringar har påverkat olika typer av anställda, entreprenörer och företag i Sverige under de senaste decennierna. Specifika frågor vi söker svar på inkluderar hur digitalisering, ägarförändringar och globalisering påverkat löner, lönespridning, arbetsmiljö och risken för anställda att förlora sina jobb; hur allokeringen av talang i det svenska näringslivet har påverkats; samt vad som styr beslut att starta nya företag och vad som karakteriserar framgångsrika karriärer på den svenska arbetsmarknaden. Dessa frågor kommer att belysas genom empiriska analyser som använder omfattande registerbaserad information om svensk arbetskraft som är sammankopplat med företags- och ägardata för perioden 1990–2015. |
|
| Ek, Claes | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Fördelen med att frestas? Självkontroll, självförtroende och ekonomiska val | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 282 500 kronorMänniskor väljer ibland att självmant begränsa sitt handlingsutrymme för att bättre kunna motstå omedelbara frestelser som står i motsats till långsiktiga mål. Exempelvis är många villiga att öppna ett sparkonto med begränsade möjligheter att göra uttag, för att därmed förbinda sig till ett ökat sparande. Bruk av sådana verktyg uppmuntras ofta aktivt för att förbättra bland annat människors privatekonomi eller hälsa. Dock saknas forskning kring huruvida verktygen även kan överutnyttjas, vilket bland annat kan väntas ske om en person underskattar sin egen viljekraft eller överskattar frestelsens styrka. Det kan också vara fördelaktigt att utsätta sig för frestelser om framgångsrikt motstånd mot dem stärker tron på den egna viljestyrkan och leder till ökad förmåga att motstå andra frestelser i framtiden. Projektet utgörs av två laboratorieexperiment. I det första undersöks huruvida deltagarnas betalningsvilja för att undvika en frestande situation korrekt avspeglar den förlust som uppstår då de faktiskt utsätts för frestelsen. I det andra experimentet studeras huruvida motstånd mot frestelse i en första situation ger upphov till stärkt motståndskraft i ett senare skede, exempelvis genom att utfallet i den första situationen utgör en signal om den egna viljestyrkan. Båda experimenten kommer att skapa kunskap kring eventuella fördelar med att utsättas för frestelse samt ha implikationer för hur stora begränsningar av människors val som är motiverat i samhället. |
|
| Rovira Nordman, Emilia | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | “It’s a retail revolution”: Digitaliseringens internationella utmaningar | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 2 152 000 kronorTrots att Sverige länge tillhandahållit grogrund för globala framgångskoncept som H&M och IKEA, ser vi att dagens svenska detaljhandelsföretag uppvisar svårigheter att skala upp sin verksamhet internationellt. Våra preliminära studier visar att e-handel kan vara en underutnyttjad faktor för att skapa internationell tillväxt bland små företag eftersom den sällan bedrivs effektivt eller är tydligt strategiskt förankrad. Detta projekt syftar till att undersöka hur mindre detaljhandelsföretag kan utveckla sina försäljningskanaler och skapa internationell tillväxt genom e-handel. Att nå ut till utländska kunder på ett sätt som både är effektivt och skapar kundvärde är viktigt för att svenska detaljhandelsföretag ska kunna överleva på lång sikt. Genom att fortsätta bygga på de databaser som vi skapat inom ramen för vårt pågående projekt kommer vi i fortsättningsprojektet samla in data som specifikt speglar svenska detaljhandelsföretags internationella e-handel. Denna data möjliggör tydligare jämförelser mellan företag som klarat strukturomvandlingen mot e-handel bättre med företag som klarat den sämre. Projektet kan därmed bidra med nya insikter om hur ett mindre företag bör agera för att lyckas med sin digitaliseringsstrategi och därmed öka sin internationella tillväxt. Ambitionen med projektet är att både kunna bidra till den internationella forskningsfronten och att generera ny och användbar kunskap till praktiker i detaljhandelsbranschen. |
|
| Husebye, Alexander | Föreningen Centrum för Näringslivshistoria | Olle Söderberg - en biografi | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 1 766 929 kronorDetta projekt syftar till att genom två biografier skildra familjen Söderbergs resa från entreprenörskap till filantropi under slutet av 1800-talet och stora delar av 1900-talet. I projektet ingår research, förteckning och digitalisering av arkivmaterial lokaliserat på en rad olika platser, men också etableringen av en sluten släkthistorisk webbplats som resurs för framtida forskning och kunskapsöverföring. Två biografiska volymer, publicerade på Förlaget Näringslivshistoria, kommer att produceras. Projektet bygger vidare på ett pågående arkiv- och bokprojekt angående Pelle Söderbergs (1836–1881) liv och verk. Avsikten är att bygga vidare på denna kunskapsbas med en biografi om dennes son, företagaren och generalkonsuln Olof Söderberg (1872–1931). Vi ser projektet som en angelägen uppgift för att dokumentera och analysera några av nyckelgestalterna i en viktig fas i Sveriges modernisering, och därigenom tillföra ett betydande bidrag till den näringslivshistoriska forskningen. |
|
| Bos, Marieke | Handelshögskolan i Stockholm, SHoF | Finansiell ekonomi: "Marknader, företag och informationsflöden" | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 350 000 kronorSwedish House of Finance anordnar årligen en konferens på ett tema inom finansiell ekonomi. Årets tema är "informationsflöden mellan finansiella marknader och företag". Konferensen bygger på en dialog mellan akademiska ekonomer och representanter från finansbranschen. Vi har tänkt att beröra följande tre, stora frågor:
|
|
| Andersson, Magnus | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Tidig bankverksamhet i Sverige 1850–1920, etapp 2 | Ekonomi | 2018 |
Beviljat belopp: 930 000 kronorSyftet med undersökningen är att visa på vilken betydelse de framväxande bankerna i Sverige och dess aktörer fick vid övergången från en handelskapitalistisk till en industrikapitalistisk finansiering med början kring år 1850. Kreditgivningens storlek och expansion kan skattas bl.a. genom studier av bankinspektörernas bedömningar för olika banker över tid. Arkivmaterialet gör det möjligt att noggrant följa och analysera bankernas verksamhet över långa tidsperioder. Detta innefattar respektive banks tillgångar, skulder och kreditportföljer. De kredittagande företagens utveckling följdes därmed noggrant. I en första delundersökning studerar jag förhållandena särskilt för Göteborgs del, som en naturlig fortsättning på mina tidigare studier inom kreditområdet, med handelshus i spetsen. Tidigare hade handelshus och andra informella aktörer i stor utsträckning hanterat kreditgivning och förmedling av varor och andra tjänster. I en andra delundersökning studeras inrikesväxelns betydelse för bankernas kreditexpansion. I en tredje delundersökning genomförs en studie av de tre största och viktigaste bankerna för Sveriges industriella utveckling under tidsperioden, Svenska Handelsbanken Stockholms Enskilda Bank och Skandinaviska Kredit AB. I en fjärde delundersökning analyseras fusionen år 1907 mellan Skandinaviska Kredit och Skånes Enskilda Bank. |
|
| Åkerman, Anders | Stockholms universitet | Internets påverkan på produktivitet, arbetsmarknader och globalisering | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 885 000 kronorEn av vår tids största frågor är hur en allt snabbare teknisk utveckling påverkar hur våra ekonomier fungerar. Internet, den ”tredje industriella revolutionen”, förändrar i grunden hur moderna ekonomier fungerar och projektet fokuserar på just detta. Den första delen studerar hur arbetsmarknader påverkas och det faktum att informationsteknologi anses speciellt gynna högutbildad arbetskraft. I de flesta länder ökar inkomstskillnader mellan låg- och högutbildade men det är svårt att veta hur mycket som beror på just teknisk utveckling. Och vilken typ av utbildning, erfarenheter och andra karaktäristika är det som efterfrågas när teknik förnyas? Projektets andra del gäller hur företags produktivitet påverkas och hur förändringar på företagsnivå påverkar utvecklingen av samhällets aggregerade produktivitet. Den tredje delen undersöker hur globaliseringen påverkas av internet. Kommer geografins roll för handel att minska med internets utveckling och därmed leda till det så kallade ”death of distance”? Denna ansökan gäller specifikt en fortsättning och utvidgning av detta projekt. Det första av de tre delprojekten är slutfört och publicerat i Quarterly Journal of Economics. Detta delprojektet har också fått ett viktigt uppföljningsprojekt som fokuserar på hur man empiriskt mäter teknologisk utveckling på företagsnivå. Utöver detta så har delprojektet om internationell handel utvidgats för att nu också innehålla en teoretisk modell och mer strukturell empirisk bas för diskussionen. |
|
| Wahlström, Gunnar | Göteborgs universitet | Extern redovisning och företagens relationer | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 1 015 000 kronorProjektet avser del två av den av stiftelsen del ett finansierade projektet ”Extern redovisning och företagens relationer på kapitalmarknaden”. Tre gjorda insamlingar av data i form av årsredovisningar, den offentliga debatten och intervjuer visar att en del av problemet med extern redovisning är att redovisningens praktik leverera lösningar som bygger på ”more of the same”. Några nya dimensioner erbjuds inte. Denna fortsättningsansökan avser att från en tvärvetenskaplig utgångspunkt skapa ett alternativ till den siffermässiga presentationen i extern redovisning. I gjorda intervjuer illustrerar management användning av extern redovisning med olika händelser eller fall. Dessa visar att management initierar och motiverar handlingar utifrån värden som skapar handlingsmönster. De skiljer sig åt mellan företag och kan därmed bidra till att förklara fenomenet med att två företag i samma bransch kan ha diametralt skild lönsamhet. Denna projektansökan avser att: 1. Skapa ett alternativ till den siffermässiga presentationen i den externa redovisningen genom att koda värden som företagsledare ger uttryck för i redan gjorda intervjuer. 2. Slutföra redan påbörjade artiklar i projektet. |
|
| Strömsten, Torkel | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Forskningsskolan i redovisning – FIRE | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 1 940 000 kronorRedovisningsämnet är sedan lång tid satt under stor press. Flera centrala aktörer som FAR och Civilekonomerna talar uttryckligen om en kris för ämnet. Redovisningsämnets fortlevnad är allvarligt hotad. Utifrån dessa utgångpunkter sökte Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och Uppsala universitet 2014 gemensamt finansiering (från Handelsbankens forskningsstitelse och från Torsten Söderbergs Stiftelse) för att etablera en forskarskola i redovisning (FIRE). Under 2015 och 2016 har FIRE tagit in två kullar med doktorander, gett tre doktorandkurser och organiserat fyra interna workshops. Vi har nu tretton aktiva doktorander inom FIRE och ett starkt nätverk mellan doktoranderna håller på att skapas. En annan viktig effekt av FIRE är att samarbetet mellan lärosätenas lärare och forskare har utvecklats och fördjupats. En tredje effekt är att internationella forskare på olika sätt knyts till FIRE. FIRE kan så här långt beskrivas som en stor succé. Vi söker nu ytterligare medel för att utveckla och förstärka FIRE. Från och med hösten 2017 ansluter sig Handelshögskolan i Göteborg vid Göteborgs universitet till FIRE. |
|
| Sandberg, Rickard | Handelshögskolan i Stockholm | Detaljhandelsdata (”Big Data”) och prediktiv analys | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 1 720 000 kronorI dag har de flesta detaljhandelsföretagen tillgång till mycket stora datamängder – så kallade ”Big Data”. Dessa data kan t.ex. bestå av kund-, produkt-, transaktions-, försäljningskanals-, geospatial-, text- och bild-data (som observeras över tid). Intresset av Big Data bland detaljhandelsföretagen är av uppenbara skäl enormt, och med adekvata analysmetoder kan t.ex. konsumenters beteende predikteras. Bristerna i både teori och metod, hos såväl användare som hos forskare, gällande detaljhandelsdata och prediktiv analys är dock påtagliga. Faktum är att stora delar av informationsvärdet i Big Data inte utnyttjas, och ofta vet man helt enkelt inte vad man skall göra med all data. Prediktiv analys baserat på Big Data står också inför ytterligare utmaningar i och med EUs annalkande dataförordning – The General Data Protection Regulation [GDPR] – och hur data i framtiden de facto får användas. Behovet av forskning kring hur teori och metod kan kombineras för att extrahera informationsvärdet i Big Data, under GDPR, är således ytterst angeläget. I strävan att efterse detta behov har ett tvärvetenskapligt projekt initierats vid Handelshögskolan i Stockholm, där ämnesledande forskare från Center for Retailing [CFR] och Center for Economic Statistics [CES] samarbetar. Projektet är unikt i bemärkelsen att tillgången till Big Data ges från ledande detaljhandelsföretag i Sverige. I projektgruppen ingår också två stycken doktorander. |
|
| Rylander Eklund, Anna | Göteborgs universitet, GRI | Att organisera design och designa organisationer för förändring | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 2 640 000 kronorDesign har kommit att ses som en strategisk kompetens inom alltfler stora företag, vilka investerar stora belopp i rekrytering av designers. Förhoppningen är att designers förhållnings- och arbetssätt kan ligga till grund nya former för att leda och organisera företag och offentlig verksamhet. Det saknas dock forskning som kan vägleda aktörer som söker integrera design(er) i organisationer för att skapa förändring. Med detta projekt vill forskare inom Business & Design Lab bearbeta och vidareutveckla resultaten från ett stort antal nyligen avslutade internationella studier som på olika sätt fokuserat på mötet mellan designer och andra professionella grupper. Sammantaget indikerar våra tidigare studier att det är designers speciella värderingar och praktik, deras estetiska expertis, som utgör kärnan i deras bidrag till innovation och förändring, samtidigt som just dessa är en hämsko för att åstadkomma radikal och hållbar förändring i andra organisatoriska sammanhang. Projektet syftar till teoretiska och metodologiska bidrag genom att tydliggöra hur designers estetiska expertis bidrar till kreativitet, lärande och förändring, samt vilka organisatoriska förutsättningar som krävs för att kunna få utväxling på denna expertis och realisera organisatorisk förändring. Detta skulle utgöra ett starkt och välbehövligt bidrag till fältet Design Management och befästa Business & Design Labs position som internationellt ledande centrum för forskning inom mötet mellan design och management |
|
| Nyberg, Klas | Stockholms universitet | Mode, lyx, kredit och tillit. Från tidigmoderna till moderna konkurser | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 480 500 kronorProjektet syftar till att ge ut en vetenskaplig antologi på ett internationellt förlag. Antologin analyserar betydelsen av konkursinstitutets reformering 1767-1830 för den förindustriella kreditmarknadens modernisering med kreditmarknaden i Stockholm som fallstudie. Då ersattes en aristokratisk slösaktighet på kredit med köpmäns alltmer affärsmässiga lånerörelse. Resultaten presenteras i en svensk del av antologin som sedan jämförs med bidrag av internationella specialister. De kommer att rekryteras på en redan antagen session med projektets namn på den samhällsvetenskapliga historikerkonferensen ESSHC i Belfast 2018. Projektets svenska del har sin bakgrund i en historisk interaktiv databas, www.tidigmodernakonkurser.se över konkursinstitutet i Stockholm. Projektdeltagarna har deltagit i tre internationella antologier och presenterat än fler papers vid symposier och konferenser och ingår i flera forskarnätverk inom ämnesområdet. Vår senaste bok utkom i våras under titeln "Ekonomisk kulturhistoria" (se anm i Axess nr 5: 2017). Vi har bland annat en rad belägg för konkursinstitutets modernisering i Stockholm (effektivisering, branschfördelning, förändrad praxis m.m.) som vi nu avser sammanställa till en helhet och jämföra med andra länder i Europa och Nordamerika. Ett viktigt resultat är att statliga jurister spelade en viktig roll i implementeringen av den omfattande lagstiftningen efter 1767. Ett annat resultat är att förhållandena skilde sig mellan olika branscher. |
|
| Lapidus, John | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Nya finansieringsalternativ för centrala välfärdstjänster | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 663 750 kronorDen svenska välfärdsmodellen genomgår förändringar. Här åsyftas ofta den omfattande driftsprivatisering av centrala välfärdstjänster som inleddes i början av 1990-talet. Men även välfärdens finansiering har förändrats i viss utsträckning. Det har bland annat skett via olika typer av tilläggstjänster inom vård, skola och omsorg. Samtidigt är dessa tilläggstjänster en form av halvprivata välfärdslösningar, då konsumenten kan minska den privata kostnaden via skatteavdrag (bruttolöneavdrag för privata sjukvårdsförsäkringar, Rut-avdrag inom äldreomsorg och i viss mån utbildning). Hur har ökad privat och halvprivat finansiering möjliggjorts? Vilka blir konsekvenserna för välfärdsmodellen i stort? Bidrar tilläggstjänsternas utformning till att avlasta eller urholka den traditionella välfärdsmodellen? Finns ett samband mellan driftsprivatisering och privatisering av välfärdens finansiering? Syftet med forskningsprojektet är att studera en viss sorts förändringar av den svenska välfärdsmodellen. Det handlar för det första om att förstå och analysera det relativt outforskade sambandet mellan privatiserad drift och privatiserad finansiering av centrala välfärdstjänster. Det handlar för det andra om att förstå och analysera de samhälleliga konsekvenserna av en välfärdsmodell som i allt större utsträckning bygger på privatfinansierade välfärdstjänster. Det handlar för det tredje om att kunna säga något om var den svenska välfärdsmodellen befinner sig, och var den är på väg. |
|
| Kjellberg, Hans | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Marknaders rumsliga och konceptuella domän. En studie av Freeports | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 970 000 kronorDetta doktorandprojekt studerar det nutida fenomenet Freeports – lagerhus lokaliserade i frihandelsområden där värdefulla föremål stuvas undan på obestämd tid för att undgå taxering och identifiering – och de ekonomiska utbyten som sker inom och över deras gränser. Syftet med projektet är att skapa förståelse för relationen mellan marknaden som abstraktion och konkret företeelse. Mer specifikt handlar projektet om att förstå kopplingen mellan marknaders lagliga reglering och deras materiella och rumsliga manifestationer. Hur påverkar aktörer på marknader den konceptuella inramning som lagen skapar och hur påverkar lagen de aktiviteter som försiggår på marknader? För att komma åt dessa frågor utförs ett antal delstudier av fenomenet Freeports. Projektet tar därmed fasta på en metodinriktning inom samhällsvetenskapen som söker insikter genom studier av opaka och ljusskygga verksamheter, för att på så vis bättre förstå dagens samhälle. Projektet bidrar med ny kunskap kring organiseringen av reglerade marknader, genom att dels belysa samspelet mellan de legala och materiella dimensionerna och dels uppmärksamma de politiska och ekonomiska skälen för aktörer att agera utanför de vanliga samhälleliga strukturerna. |
|
| Häckner, Jonas | Stockholms universitet | Utvidgad gästforskar- och seminarieverksamhet | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorFör att bättre kunna utnyttja våra internationella kontaktytor ansöker vi härmed om ett anslag för vår gästforskar- och seminarieverksamhet 2018. |
|
| Husebye, Alexander | Centrum för Näringslivshistoria | Pelle Söderberg – en biografi | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 1 545 643 kronorCentrum för Näringslivshistoria genomför ett bokprojekt där Per Olof (Pelle) Söderbergs liv (1836–1881) berättas och belyses i sitt industrihistoriska sammanhang. Projektets syfte är att med utgångspunkt från ny forskning dokumentera och berätta Per Olof Söderbergs biografi. Han är en av flera framgångsrika entreprenörer som under 1800-talet präglade det svenska näringslivet, tillika förgrundsgestalt i släkten Söderberg och en av Sveriges första handelsagenter på riksnivå. Projektet syftar även till att fylla en lucka – Sveriges ekonomiska utveckling under 1800-talet har studerats ur en rad perspektiv, men biografier över enskilda företagare, i vilka individers roll analyseras i ett större historiskt sammanhang, är desto ovanligare. Projektet är uppdelat i två steg. I det första genomförs research med fokus på en rad primärkällor, identifierade inom ramen för ett forskningsförberedande projekt under 2017 med stöd av Torsten Söderbergs Stiftelse. Dessa källor (privat material, offentliga arkiv, diverse bruksarkiv, tidningsmaterial mm) har till största del inte analyserats tidigare. I anslutning till researcharbetet sker textproduktion. I projektets andra steg sker bokproduktion med redaktionellt arbete, bildresearch, layout och tryck. Under projektets gång anordnas två seminarier med representanter för CfN och andra intressenter för att utvärdera källor och manus. Boken om Pelle Söderberg kommer att ges ut på Förlaget Näringslivshistoria och presenteras på bland annat Bokmässan i Göteborg 2019. |
|
| Hardardottir, Hjördis | Lunds universitet | Vardaglig stress och dess effekt på tidsperception och tidspreferenser | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 56 250 kronorStudien undersöker huruvida vardaglig stress orsakad av intellektuellt krävande uppgifter som behövs göras samtidigt påverkar människors perception av tiden och därmed också deras tidspreferenser, givet att individers preferenser om tiden baseras på individernas egen tidsuppfattning. Studien testar kopplingen mellan stress och tidsperception samt kopplingen mellan stress och tidspreferenser experimentellt i ett datorlaboratorium genom att utsätta deltagarna i experimentet för olika grader av stress i form av uppgifter av varierande svårighetsgrad som hoppar upp under tiden tidsperception och tidspreferenser skattas. Studien skiljer sig från andra studier som undersöker kopplingen mellan stress och tidspreferenser i att vi studerar tidsperception som medium medan andra har motiverat kopplingen med den negativa effekt stress har på arbetsminnet och därmed förmågan att tänka logiskt om intertemporala beslut. Medan vi förväntar oss att vardaglig stress ökar tålmodighet genom att tiden upplevs gå snabbare gäller det motsatta enligt teorin att stress påverkar tidspreferenser genom negativ påverkan på arbetsminnet. Vi kommer även undersöka om det finns en stressnivå som är tillräckligt hög för att de negativa effekterna som bristande arbetsminne har på tålmodighet dominerar de positiva effekterna av uppfattning av tiden som snabbare. Studien kan potentiellt förklara de blandade resultat som tidigare studier i ämnet visat. |
|
| Hallén, Per | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Människan och fisken – etapp 2 | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 297 750 kronorEtapp 2 av projektet Människan och fisken. Västkustfisket och samhällsekonomin 1700–2015. |
|
| Ekström, Karin M. | Högskolan i Borås | Konstmuseers betydelse för värdering av samtida konst | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 612 000 kronorSyftet med föreliggande studie är att undersöka hur samtida konst värderas på konstmuseer i Sverige genom utställningar och inköp. Fokus ligger på nutid, men det är även intressant att kunna göra vissa jämförelser historiskt för att se hur samtida konst värderats vid olika brytpunkter i konsumtionskulturens expansiva utveckling sedan 1950-talet och framåt. Samtida konst är betydelsefull för att nå nya besökare då den ofta är mer tillgänglig. Konstens värde har länge varit ett kontroversiellt ämne i samhällsdebatten och synliggörs i spänningsfältet mellan ekonomi och kultur. Konst som visas på museer når inte bara museibesökarens uppmärksamhet utan får ofta även ett högre ekonomiskt värde. Centrala forskningsfrågor är: Vilken roll spelar konstmuseer för att skapa värde inom samtida konst? Vilken samtida konst uppmärksammas i utställningar och museers inköp? Studien avser att fokusera på cirka 3–4 konstmuseer och bygger på etnografisk metod. Intervjuer görs med museichefer, kuratorer/intendenter, pedagoger, kommunikationsansvariga etc. samt studier av dokumentation. Därutöver intervjuas ett begränsat antal personer utanför de studerade konstmuseerna som har insikt i dessa museer, t.ex. konstnärer, representanter för auktionsfirmor och konstgallerier. |
|
| Campos-Mercade, Pol | Lunds universitet | Hjälpbeteende och gruppstorlek | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 153 250 kronorNär en person behöver hjälp, är då sannolikheten att hen får hjälp större när det finns en eller fler personer som har möjlighet att hjälpa till? Resultat från flertalet psykologiska experiment antyder att svaret på frågan helt och hållet beror på situationen. I det här projektet använder jag spelteori för att förutsäga i vilka situationer en individ har större sannolikhet att få hjälp när enbart en annan person kan hjälpa till jämfört med om flera personer kan hjälpa till. Jag utreder även i vilka situationer som det motsatta är sant. Den teoretiska modellen drar slutsatsen att i situationer där det finns få personer som är villiga att hjälpa till så är det mer sannolikt att hjälp ges när många har möjligheten att hjälpa till. Emellertid, i situationer där de flesta personerna är villiga att hjälpa till är det mer sannolikt att hjälp ges när endast en person har möjlighet till detta. Jag söker finansiering för att genomföra en studie där jag testar den här teoretiska modellen genom ett laboratorieexperiment samt för att sprida studiens resultat. |
|
| Bos, Marieke | Handelshögskolan i Stockholm, Swedish House of Finance | Konferens om finans och hållbara resultat | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 360 000 kronorInstitutet för Finansforskning (bytt namn till Swedish House of Finance) anordnar årligen en konferens på ett tema inom finansiell ekonomi. Årets tema är finansiella beslut och hållbara resultat. Konferensen bygger på en dialog mellan akademiska ekonomer och representanter från finansbranschen. Vi avser att belysa bland annat följande frågor; Kan vi minska de klimatpåverkande effekterna av banker utan att riskera finansiell stabilitet? Kan vi erbjuda gröna investeringsprodukter som inte ger ohållbara löften till hushåll? Är det realistiskt att utlova högre avkastning i tillgångar eller strategier som är utformade för att uppmuntra hållbara affärsmodeller? Är investerare villiga att acceptera lägre avkastning för planetens skull? |
|
| Berglund, Bengt | Volvo 1956–2001. Från inhemsk koncern till global fordonsaktör | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorProjektet om Volvos utveckling från koncern till global fordonsaktör 1956–2001 tar sitt avstamp vid den tidpunkt då Gunnar Engellau tillträdde som vd 1956 och sträcker sig fram till sekelskiftet 2000, då koncernen just renodlat verksamheten och tagit det dramatiska beslutet att sälja av personvagnstillverkningen till Ford. Det här var en period i Volvos historia som kännetecknades av stor dramatik och beskriver samtidigt hur Sveriges största verkstadsföretag mötte de utmaningar som fordonsindustrin ställdes inför under närmare ett halvt sekel av strukturomvandling och ändrade produktionsvillkor. Fokus i undersökningen ligger på valet av strategier inom koncernens olika industriella delar, det vill säga i första hand Personvagnar, Lastvagnar och Kommersiella fordon samt deras relationer till varandra och marknaden. Det internationella perspektivet lyfts fram. Projektet, som är en fortsättning på en tidigare studie om koncernens historia fram till mitten av 1950-talet, bygger i första hand på olika skriftliga källor hämtade ur Volvokoncernens arkiv. I centrum står de olika affärsområdenas styrelseprotokoll kompletterade med internt material i form av utredningar, korrespondens och tal från en rad Volvochefer. Tillgången till detta material har tidigare varit starkt begränsad och därför är det nu första gången som möjlighet getts till en mer djuplodande granskning av Volvokoncernens utveckling under senare delen av 1900-talet. Projektet beräknas ta tre år i anspråk. |
||
| Ax, Christian | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Redovisning och samhälleliga strömningar II | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 592 800 kronorEn ledande inriktning inom redovisningsforskningen fokuserar redovisning i sin organisatoriska kontext, dvs. dess praktik, roll och effekter inne i företag. Under senare år har dock intresset för att studera frågor som knyter an till den externa omgivningen ökat. Särskilt utmärkande är studier av relationen mellan strömningar i samhället och redovisning. Det centrala argumentet för det är att det ökar forskningens aktualitet och samhällsrelevans. Detta projekt, som består av ett antal delprojekt, fokuserar ett antal aktuella samhällsströmningar – strävan mot/krav på en hållbar utveckling, finansiella kriser, globalisering och förändring av marknadsmässiga betingelser – och relaterar dem till lika aktuella redovisningsfrågor – harmonisering och globalisering av redovisning, redovisningskvalitet, integrerad rapportering, länken mellan ledning/styrning och krisers effekter i och för företag (särskilt banker) samt utveckling/prövning av metodiker/arbetssätt för att handskas med ökad affärsmässig komplexitet. Projektet avser inte endast att lämna bidrag till forskarsamhället utan även till andra av redovisningens intressenter, i första hand normsättare och reglerare (t.ex. International Accounting Standards Board (IASB), EU och FAR), företag (t.ex. företagsledningar och redovisningsansvariga) och aktörer på finansmarknader. Den kunskap projektet bedöms generera är även i hög grad relevant för utbildning i ämnet. |
|
| Andersson, David | Linköpings universitet | Konkurrens och intellektuella rättigheter | Ekonomi | 2017 |
Beviljat belopp: 867 600 kronorDetta rättsekonomiska projekt syftar till att belysa hur osäkra intellektuella rättigheter kan påverka olika aktörers konkurrenssituation genom möjligheten till invändningar mot beviljade patent och varumärken. Säkra och väldefinierade intellektuella rättigheter är avgörande för en effektiv konkurrens mellan aktörer på en marknad, eftersom i den enklaste teoretiska modellen ett invändningsförfarande har potentialen att omvandla en marknad från ett monopol till ett duopol. Projektet fokuserar på en hittills negligerad aspekt i litteraturen, invändningsförfaranden mot patent- och varumärkes under perioden, 1977–2016. En empirisk analys om hur dessa invändningar är relaterade till typen av intellektuella rättigheter och deras ägare kan ge en inblick i hur företag agerar strategiskt för att skapa osäkerhet kring konkurrenters intellektuella rättigheter och samtidigt skydda sina egna. |
|
| Zander, Lena | Uppsala universitet | Högkvalificerade migranter: Kulturell integration i svenska företag | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 1 789 750 kronorProjektets betydelse ligger i ambitionen att tillhandahålla teoretiska och empiriska lösningar till aktuella samhällsproblem och globala utmaningar som orsakas av bristande mångkulturell integration i arbetslivet i spåren av internationell migration. Det övergripande syftet är en fördjupad förståelse för kulturell integration av högkvalificerade migranter i svenska multinationella bolag från såväl ett individperspektiv som ett organisatoriskt perspektiv. Syftet är inte i första hand att problematisera migration och integration. Istället utgår projektet ifrån att högkvalificerade migranter har mycket att erbjuda företag och samhällen, och fokuserar därför på att – utifrån migranternas synvinkel – identifiera, beskriva och analysera sätt att utnyttja den potential för verksamhets- och samhällsutveckling som denna migration kan innebära. Historiska fakta talar för att vissa länder, som Sverige har varit mycket skickliga på att utvinna dessa migranters kunskap och idéer, vilket varit till gagn för såväl individer, organisationer och samhället. |
|
| Åström Rudberg, Elin | Handelshögskolan i Stockholm, EHFF | För reklamens bästa. Reklambranschen, pressen och annonsmarknaden 1915–1965 | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 837 000 kronorReklam och marknadsföring är intimt förknippat med det moderna samhället; 2015 uppgick de totala kostnaderna för reklam i Sverige till över 68 miljarder kronor eller 1,6 procent av Sveriges BNP. Forskningen om reklamens historiska rötter är omfattande, både i Sverige och internationellt, men det har funnits en stor brist på källmaterial från reklambranschen vilket har begränsat tidigare studier. Projektet ”För reklamens bästa. Den svenska reklambranschen, dagspressen och kampen om annonsmarknaden 1915-1965” har fått tillgång till ett nytt och omfattande källmaterial vilket ger en unik möjlighet att studera utvecklingen i reklambranschen under en lång tidsperiod och svara på forskningsfrågor som tidigare inte har varit möjliga att besvara. Utvecklingen rymmer flera aspekter inom företagshistoria, dock kommer projektet att fokusera på att undersöka en långlivad kartell i reklambranschen som byggde på ett nära samarbete mellan de största reklambyråerna och dagspressen. Kartellen, som är unik ur ett internationellt perspektiv, formade annonsmarknaden under fem decennier. Hur samarbetet fungerade, hur det legitimerades och även vilka effekter det fick, särskilt för reklambranschens utveckling i Sverige är de huvudsakliga forskningsfrågorna. Projektet kommer att ge ett viktigt bidrag till den svenska reklamhistoriska forskningen och även till den internationella forskningen om karteller som i princip saknar studier från tjänste- och kunskapssektorn. |
|
| Tell, Fredrik | Uppsala universitet | En framväxande teknologimarknad: Aktörer i svenskt patentsystem, 1819–1930 | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 438 580 kronorPatent på den kunskap som en uppfinnare eller ett företag har utvecklat innebär skapandet av en intellektuell rättighet som ska säkerställa att kunskapen dokumenteras och att den rättmätige upphovsmannens rättighet gentemot t.ex. kopiering av konkurrenter skyddas. Dessutom innebär patentet en rättighet som kan säljas eller licensieras ut under förutsättning att det finns en efterfrågan på kunskapen, producenten av kunskapen är villig att avyttra eller dela med sig av kunskapen och bedömer den erbjudna ersättningen som skälig. De transaktioner som då uppstår sker på vad som kallas teknologimarknader. Projektets syfte är att kartlägga det svenska patentsystemets framväxt under perioden 1819-1930, särskilt med avseende på dess konsekvenser för uppkomsten av teknologimarknader för patent. För att uppnå detta syfte använder deltagarna i forskningsprojektet unik data i form av en databas över alla svenska patent för tidsperioden samt arkivmaterial som bidrar med exempel på svenska företags och uppfinnares agerande. Huvudintresset ligger vid att söka förstå och förklara hur olika aktörer agerar inom ramen för patentsystemet samt i vilka avseenden teknologimarknader har uppstått och i vilken form. Forskningsprojektet genomförs i tre delprojekt: 1) Patentsystemets framväxt och teknologimarknaders institutionella förutsättningar; 2) teknologimarknadens aktörer: Storlek, geografi, strategier och sökmönster; 3) Nätverk och relationer: Intermediärer och internationalisering. |
|
| Ax, Christian | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Redovisning och samhälleliga strömningar | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 738 900 kronorEn distinkt utvecklingslinje inom redovisningsforskningen är det stigande intresset för att studera frågor som knyter an till organisationers externa omgivning. Särskilt utmärkande är att ta explicit utgångspunkt i relationen mellan strömningar i samhället och redovisning. Det centrala argumentet för detta slag av forskning är att den påtagligt ökar forskningens aktualitet och samhällsrelevans. Detta projekt, som består av sex delprojekt med varierande specifika forskningsfrågor och syften, fokuserar ett antal aktuella samhällsströmningar – strävan mot/krav på en hållbar utveckling, finansiella kriser, globalisering och förändringar av marknadsmässiga betingelser – och relaterar dem till lika aktuella redovisningsfrågor – harmonisering och globalisering av redovisning, redovisningskvalitet, integrerad rapportering, länken mellan ledning/styrning och krisers effekter i och för organisationer (särskilt banker) och utveckling/prövning metodiker/arbetssätt för implementering av hållbarhetssträvanden i organisationer. Projektets avser inte att bidra med ny kunskap till endast forskningslitteraturen, utan även i flera avseenden till andra av redovisningens intressenter, i första hand normsättare och reglerare (t.ex. International Accounting Standards Board (IASB), EU och FAR), organisationer (t.ex. företagsledningar och redovisningsansvariga) och aktörer på finansmarknaden. Den kunskap projekten bedöms generera är även i hög grad relevant för utbildning i redovisningsämnet. |
|
| Wissén, Pehr | Institutet för Finansforskning | Konferens om teknologi och värdepappershandel | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 450 000 kronorSwedish House of Finance (tidigare Institutet för Finansforskning) anordnar årligen en konferens på ett tema inom finansiell ekonomi. Årets tema är teknologi och värdepappershandel. Konferensen bygger på en dialog mellan akademiska ekonomer och representanter från finansbranschen. Vi avser att belysa hur branschen kan anpassa sig till nya teknologier, marknadsstrukturer, och regler, t.ex. blockchain-teknologi för värdepappershandel och clearing, elektronisk handel byggd på artificiell intelligens, konkurrens mellan handelsplatser, börshandel för obligationer och derivatprodukter, samt MiFID II. |
|
| Husebye, Alexander | Föreningen Centrum för Näringslivshistoria | Kommenterade nyutgåvor av näringslivshistoriens klassiker | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 280 000 kronorCentrum för Näringslivshistoria vill påbörja utgivningen av en bokserie med utvalda klassiker inom svensk och internationell företagshistoria, ekonomisk historia och näringslivshistoria. Utgivningen kommer att ske inom ramen för det egna nystartade Förlaget Näringslivshistoria. Därmed kan historiska verk som efterfrågas få förnyad spridning och användning inom undervisning, forskning, arkivväsende och inom en näringslivshistoriskt intresserad läsekrets. Klassikerserien kommer även att bidra till att etablera och manifestera näringslivshistoria som ett ämnesområde i egen kraft och med en kärna av central litteratur. Syftet är tredelat. För det första syftar projektet till att skapa praktiska förutsättningar för en sådan utgivning genom att utarbeta tillvägagångssätt, produktionsformer och fysisk utformning av bokserien. För det andra är syftet att genomföra en översiktlig kartläggning av relevant litteratur inom området och att utifrån denna göra ett första urval eller lista för publicering samt skriva avtal med berörda förlag och rättighetsinnehavare. För det tredje är syftet att påbörja utgivningen av de första titlarna i serien, försedda med nya inledningar och kommentarer författade av forskare inom området. |
|
| Lodefalk, Magnus | Örebro universitet | Insatser för utrikeshandelns finansiering – en mikroekonomisk utvärdering | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 1 457 020 kronorFör många företag, särskilt mindre sådana, kan internationella affärer vara riskfyllda – företagen vet inte om den utländske köparen betalar. Därför erbjuder länder ofta statligt stöd i form av försäkringar och lån. Globalt försäkrades på så vis 10 procent av världsexporten år 2014, motsvarande 1,9 triljoner USD – en mer än 50-procentig ökning jämfört med vid början på finanskrisen. För Sveriges del uppgick utestående försäkringar och lån till 400 miljarder kr. Trots insatsernas omfattning är forskningen mycket begränsad i brist på data. Svenskt stöd har aldrig analyserats. Vi har fått tillgång till unikt detaljerad data som gör att det för första gången är möjligt att analysera effekterna av statliga insatser på svenska företags internationalisering och tillväxt över tiden. För den lilla och öppna svenska ekonomin är kunskap om stödets eventuella effekter särskilt viktigt. Med utgångspunkt i vår teoretiska modell kvantifierar vi effekterna på företagens internationalisering, integrering i globala produktionsnätverk, jobb och tillväxten. Målet är att bidra till en djupare förståelse av den komplexa roll som de statliga insatserna har. Med den nya kunskapen förväntas beslutsfattare och myndigheter på området att på en mycket mer gedigen grund kunna besluta om utformningen av finansieringsstöd för att nå mål för tillväxt och internationalisering. Företagen förväntas i sin tur dra praktisk nytta av ny kunskap om hur de ska finansiera sin utrikeshandel. |
|
| Husebye, Alexander | Föreningen Centrum för Näringslivshistoria | Biografi om Per Olof (Pelle) Söderberg | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 100 000 kronorCentrum för Näringslivshistoria genomför ett bokprojekt där Per Olof (Pelle) Söderbergs liv berättas. Pelle Söderberg är en av flera framgångsrika entreprenörer som under 1800-talet präglade det svenska näringslivet, tillika förgrundsgestalt i släkten Söderberg. Projektet syftar även till att fylla en lucka – Sveriges ekonomiska utveckling under 1800-talet har beskrivits översiktligt framför allt inom ekonomisk historia men biografier av enskilda företagare är desto ovanligare. Projektet är uppdelat i tre steg. I det första genomförs en research som fokuserar på källor som hittills inte använts (privat material, offentliga arkiv, tidningsmaterial m.m.). I det andra steget sker textproduktion, projektet avslutas med layout och tryck i det tredje steget. Under projektets gång anordnas två seminarier för att utvärdera källor och manus. Boken om Pelle Söderberg kommer att ges ut på Förlaget Näringslivshistoria och presenteras på Bokmässan i Göteborg 2018. |
|
| Andersson, Magnus | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Tidig bankverksamhet i Sverige under industrialiseringsprocessen 1850–1920 | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 885 000 kronorSyftet med undersökningen är att visa på vilken betydelse de framväxande bankerna i Sverige och dess aktörer fick vid övergången från en handelskapitalistisk till en industrikapitalistisk finansiering med början kring år 1850. Kreditgivningens storlek och expansion kan skattas bl.a. genom studier av bankinspektörernas bedömningar för olika banker över tid. Arkivmaterialet gör det möjligt att noggrant följa och analysera bankernas verksamhet över långa tidsperioder. Detta innefattar respektive banks tillgångar, skulder och kreditportföljer. De kredittagande företagens utveckling följdes därmed noggrant. I en första delundersökning studerar jag förhållandena särskilt för Göteborgs del, som en naturlig fortsättning på mina tidigare studier inom kreditområdet, med handelshus i spetsen. Tidigare hade handelshus och andra informella aktörer i stor utsträckning hanterat kreditgivning och förmedling av varor och andra tjänster. I en andra delundersökning studeras inrikesväxelns betydelse för bankernas kreditexpansion. I en tredje delundersökning genomförs en studie av de tre största och viktigaste bankerna för Sveriges industriella utveckling under tidsperioden, Svenska Handelsbanken Stockholms Enskilda Bank och Skandinaviska Kredit AB. |
|
| Ekström, Karin M. | Högskolan i Borås | Konsumentbeteende – klassiska och samtida perspektiv | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 50 000 kronorÖversättning av läroboken "Konsumentbeteende – klassiska och samtida perspektiv" från svenska till engelska. Boken är författad av Karin M. Ekström, Mikael Ottosson och Anders Parment. Kunskaper i konsumentbeteende är centralt i marknadsföringsämnet och boken kommer att vara av intresse för kurser vid universitet och högskolor som fokuserar marknadsföring och handel, men även för praktiker som är i behov av kunskap inom detta område. Handeln som sysselsätter ca 500 000 individer har ett behov av att öka utbildningsnivån och boken kommer att bidra till detta. Exempel från handeln ges fortlöpande i boken. |
|
| Edvinsson, Rodney | Stockholms universitet | Fastighetspriser i Stockholms innerstad från 1600-talet till idag | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 2 525 000 kronorUppgången i bostadspriserna i Stockholm de senaste 20 åren saknar motstycke i ett historiskt perspektiv. Relationen mellan fastighetspriser och olika fundamentala faktorer är en mycket omtvistad fråga. Vissa menar att fundamentala faktorer talar för de högre bostadspriserna. Andra varnar för en nära stående krasch. En längre tidshorisont kan nyansera denna diskussion. Under de senaste 150 åren har fyra krascher i fastighetspriser inträffat: 1905-1918, 1931-1955, 1979-1985 och 1990-1995. Alla fyra krascher följde en längre period av prisökningar, byggboom och ekonomisk kris. Erfarenheter från dessa krascher är fortfarande relevanta. Huvudsyftet projektet är att rekonstruera ett historiskt fastighetsindex för Stockholms innerstad sedan 1600-talet. Detta index kommer att användas för att analysera långsiktiga trender och kortsiktiga fluktuationer. Rekonstruktionen av ett fastighetsprisindex kompliceras inte minst av svårigheten att mäta kvalitativa förändringar. Två metoder som används är att antingen endast följa försäljningspriset för samma bostad eller att följa kvoten mellan marknadspris och taxeringsvärde. Båda syftar till att hålla kvaliteten konstant, och båda kommer att användas i föreliggande studie. För den tidigare perioden kommer dock indexet bygga på genomsnittsprisets förändringar. |
|
| Schneider, Christoph | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Öppna kalkyler vid försäljning av kapitalutrustning | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 410 000 kronorProjektets syfte är att studera öppna kalkyler (“Open Book Accounting”, OBA) vid försäljning av kapitalutrustning. OBA etablerades som nytt fält inom ekonomistyrningslitteraturen under 1990-talet. Forskningen har sitt ursprung i observationen att företagen blivit alltmer beroende av varandra. Företag köper i genomsnitt mer än 50 % av sina varor och tjänster från affärspartners. De inköpta produkterna har samtidigt blivit alltmer komplicerade och kräver nära samarbeten och informationsutbyten mellan företagen. OBA-litteraturens fokus ligger på sådana systematiska, konfidentiella finansiella och icke-finansiella informationsutbyten. Ett stort antal studier har genomförts med fokus på komponentinköp där det visats att OBA utformas och används på olika sätt beroende på om komponenterna är standardiserade eller specificeras av leverantören, kunden eller båda. Samtidigt har OBA inte studerats för kapitalutrustning som har varit viktiga produkter för svensk exportindustri och karakteriseras av stora investeringar och ännu större följdkostnader. Kapitalutrustning kräver kontinuerligt underhåll med reservdelar och driftstopp kan leda till höga följdkostnader. OBA skulle kunna användas här, men dess utformning kompliceras av kundernas, underleverantörernas och fristående serviceföretagens egenintresse. Det leder till tre frågor: 1) Hur kan OBA användas och 2) utformas vid försäljning av kapitalutrustning? 3) Hur skiljer sig denna form av OBA från tidigare studerade? |
|
| Rovira Nordman, Emilia | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Internationaliseringsbeteende i medelstora detaljhandelsföretag | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 2 698 900 kronorDe medelstora företagen i Sverige kan betraktas som en viktig motor för ekonomisk tillväxt. Dessa företag är dock fortfarande få i antal. Syftet med detta projekt är att skapa förståelse för hur svenska småföretag inom detaljhandelsbranschen lyckas att expandera sin verksamhet utomlands och växa till medelstora företag. Svenska detaljhandelsföretag är ofta beroende av utländsk försäljning för fortsatt tillväxt. För att uppnå syftet kommer vi att studera tillväxtprocesser i småföretag genom att analysera två databaser. Den kvalitativa databasen kommer att bygga på sekundärdata från detaljhandelsföretag. Specifikt kommer vi att utföra fem fallstudier på detaljhandelsföretag som har lyckats växa från att vara små till att bli medelstora. Den kvantitativa datainsamlingen kommer att genomföras via en online-enkät till en större grupp av internationellt verksamma detaljhandelsföretag. Insamlad enkätdata kommer att kompletteras med sekundärdata. Planerade metoder för att analysera insamlad data är exempelvis faktoranalyser och cox-regressioner. Genom att kombinera fallstudier med nya sammansättningar av objektiva datakällor (som täcker långa tidsperioder) kan projektet bidra till existerande forskning om detaljhandelsföretag. Projektet ämnar bidra till att generera kunskap till utvecklingen av den internationella forskningsfronten samt generera kunskap till praktiker med ett intresse att hjälpa detaljhandelsföretag att lyckas med en långsiktig internationell tillväxt. |
|
| Ling, Johan | Göteborgs universitet | Hällristningar och ekonomiska konjunkturer | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 2 390 000 kronorDet tilltänkta projektets utgångspunkt är att hällristningarna är ett unikt källmaterial som kan kopplas till ekonomiska konjunkturer i metallhandeln och att hällristningsmaterialet därmed kan bidra aktivt till kunskapen om bronsålderns sociala och ekonomiska historia. Arkeologiska fynd och analyser indikerar att Norden under bronsåldern, 1700–500 f.v.t., ingick i komplexa interregionala utbytesnätverk kring metall. Dessa nätverk skiftade över tid i relation till tillgång av koppar och tenn vilket gör att man kan tala om ekonomiska konjunkturer i metallhandeln. De nordiska hällristningarna influerades därmed av de europeiska regioner och nätverk som levererade metall till Skandinavien och hällristningarna speglar såväl nätverk som konjunkturer på ett spännande sätt. Projektet syftar till att identifiera upp- och nedgångar i hällristningspraktiken samt att relatera dem till övergripande ekonomiska och sociala konjunkturer. Svenskt Hällristnings Forsknings Arkiv (SHFA) har tillgång till ett nytt 3D-dokumentationsmaterial över hällristningar och tanken är nu att göra en bok som presenterar och kopplar det nya materialet till vår forskningsidé. Det finns ett stort internationellt intresse för den nya information som framkommit tack vare de nya 3D-teknikerna. SHFA har tidigare gett ut flera böcker på det välrenommerade engelska förlaget Oxbow, som har ett omfattande internationellt distributionsnät, och vi ser detta som ett lämpligt forum för den kommande boken. |
|
| Berggren, Niclas | Institutet för Näringslivsforskning | Tillit, tolerans och tillväxt – nya metoder för att hitta orsakssamband | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 680 000 kronorDet är ingen självklarhet att en ekonomi fungerar väl och bidrar till ökat välstånd. Nationalekonomer har på senare år insett att lagar och regler är viktiga och påverkar människors vilja och möjligheter att bete sig produktivt. Även ”mjuka” faktorer som moral och normer samt sociala attityder som tillit och tolerans studeras. Ärlighet och pålitlighet kan t.ex. stimulera ekonomisk tillväxt genom att möjliggöra innovativt risktagande och smidiga transaktioner. I detta projekt studeras just hur kulturella och sociala faktorer av detta slag har ekonomisk betydelse. Särskild vikt läggs vid att försöka utröna kausala samband, det vill säga vad som orsakar vad i samhället. Exempelvis tyder mycket på att social tillit ger ekonomisk tillväxt, men det är också tänkbart att ekonomisk tillväxt främjar tillit i ett samhälle. Metodmässigt är det ofta svårt att avgöra vad som är fallet, men det är av stor vikt att klarlägga orsakssambandets karaktär, inte minst för att kunna ge råd med större precision till ekonomisk-politiska beslutsfattare om hur de bör utforma politiken. I detta projekt bygger vi vidare på den forskning vi genomfört med hjälp av medel från Torsten Söderbergs Stiftelse 2015–2016. Vi utforskar i tre delprojekt hur individers normer formas och hur normer påverkar deras val samt hur sambanden mellan normer, institutioner, och ekonomiska utfall ser ut på landnivå. Inom varje delprojekt använder vi en nyutvecklad metod som gör det möjligt att fastställa orsakssambanden. |
|
| Fritz, Martin | Sveriges man i London – Björn Prytz' privatarkiv | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 150 000 kronorDet privatarkiv efter Björn Prytz, svenskt sändebud i London under det andra världskriget, som ställts till mitt förfogande har nu undersökts och visat sig tillsammans med material från svenska UD och brittiska Foreign Office kunna ge underlag för en bok. Denna undersökning tar fasta på Prytz' arbete att i London förklara och försvara Sveriges agerande men också till svenska UD rapportera om den engelska politiken visavis Sverige. |
||
| Rydqvist, Kristian | Handelshögskolan i Stockholm | Historisk aktiekurs- och redovisningsdatabas | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 350 000 kronorSvenska aktiepris- och redovisningsdata finns i Findatabasen från 1979 och framåt. Syftet med detta projekt är att uppdatera Findatabasen bakåt i tiden till 1912. Arbetet med att insamla dagliga aktiepriser och omsättningstal har avslutats. Vi har också insamlat och skannat nästan samtliga 7314 årsredovisningar för börsbolagen 1912–1978. Endast 186 kvarstår. Skanningen av årsredovisningar har finansierats av Torsten Söderbergs Stiftelse. Denna del av projektet rör stansning av resultat- och balansräkningarna. Så snart det stansade materialet blir tillgängligt kommer vi att standardisera redovisningsinformationen så att den kan inlämmas i den existerande Findatabasen. |
|
| Sundevall, Fia | Stockholms universitet | Fattigvården och valsedeln: om rösträttens ekonomiska skiktning efter 1921 | Ekonomi | 2016 |
Beviljat belopp: 123 750 kronorProjektet syftar till att utforska begränsningarna i fattigvårdsunderstöddas politiska medborgarskap efter det demokratiska genombrottet. När så kallad allmän rösträtt infördes 1921 kvarstod en rad diskvalificeringsgrunder. Merparten av dem som fortsatt diskvalificerades från rösträtten gjordes så på grund av att de regelbundet erhöll fattigvårdsunderstöd. Det skulle dröja till 1945 innan rösträtten utsträcktes till dem som försörjdes av fattigvården. Genom att kartlägga och analysera hur dessa begränsningar legitimerats, praktiserats, utmanats och slutligen avskaffats kan viktiga empiriska bidrag generas om såväl den svenska rösträttens utveckling efter 1921, som om hur samhällets ekonomiskt utsatta begripliggjorts, exkluderats och tagits i försvar under en socialpolitiskt och ekonomiskt omvälvande period i svensk historia. |
|
| Wissén, Pehr | Institutet för finansforskning, SIFR | Finansiering av företag, hushåll och nationer efter krisen | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 450 000 kronorSIFR anordnar årligen en konferens på ett tema inom finansiell ekonomi. Temat år 2016 är finansiering av företag, banker och nationalstater efter finanskrisen. Behövs det nya regler, nya institutioner och nya marknader? Konferensen bygger på en dialog mellan akademiska ekonomer och representanter för den finansiella sektorn. Den finansiella krisen och den därpå följande Eurokrisen har påmint om hur dyrbara finansiella kriser kan vara. Som svar på de senaste kriserna har en rad viktiga finansiella regelverk i EU, Sverige och USA förändrats och utvecklats i syfte att minska risken för nya kriser och konsekvenserna om en inträffar. Exempelvis har regelverken förändrats så att bankerna håller väsentligt mycket mer aktiekapital idag än före krisen. Oavsett regelverk och lagar kan risken för kriser aldrig elimineras helt. Individuella företag och banker, och politiska enheter, kommer att få betalningsproblem. Därför är det av vikt att ha tydliga regelverk som reglerar hur ett företag, en bank eller en nation som inte längre klarar sig på egen hand ska rekapitaliseras eller upplösas till minsta möjliga kostnad. Det är även viktigt att se över hur organisationer och marknader fungerar. Konferensen belyser de förändringar som redan genomförts och ytterligare förändringsbehov. |
|
| Ulväng, Marie | Uppsala universitet | Kryddor och strumpor: Globala och perifera konsumtionsmönster 1600–1850 | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 123 500 kronorVilken roll spelade svenska manufakturer, överflödsförordningar och den norska gränshandeln för böndernas konsumtionsmönster i Sveriges inland? I det skogrika och glesbebodda inlandet var förutsättningarna för konsumtion annorlunda än i städerna och i södra Sveriges jordbruksområden. Kring sekelskiftet 1800 gav Härjedalens fäbodbruk och handel med mejerivaror skattebönderna ett konsumtionsutrymme som gjorde det möjligt att köpa en större mängd manufakturtillverkade tyger. Närheten till den norska gränshandeln gjorde Härjedalen till en del i en global handel. Museisamlingar och bouppteckningar visar att många köptyger, trots tullhinder och överflödsförordningar, var utländskt tillverkade. Studien syftar till att belysa utbudet och efterfrågan på manufakturtillverkade tyger och öka förståelsen för modets spridning och människors inställning till köptyger och egentillverkade varor. Undersökningen ingår i ett europeiskt nätverk om konsumtion av manufakturtillverkade tyger, stickade strumpor, kaffe och exotiska kryddor i norra och södra Europa 1650–1850. |
|
| Strömberg, Per | Handelshögskolan i Stockholm | Varför är lönerna i finansbranschen så höga? Orsaker och implikationer | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 747 000 kronorLönerna till anställda inom finansbranschen har ökat dramatiskt sedan 1980-talet relativt andra branscher i ett stort antal länder. I en tidigare studie (Boehm, Metger & Strömberg, 2015) visar vi att detta även gäller för den svenska finanssektorn, där relativlönen för en anställd i finanssektorn gick från att vara 30% högre år 1991 till att vara 70% högre år 2010, jämfört med andra branscher. Finanssektorn har därigenom varit en av de branscher som bidragit mest till den ökande ojämlikheten i inkomst och förmögenhet som har dokumenterats i ett stort antal länder under de senaste 40 åren. I en tidigare studievisade vi att, (1) den genomsnittliga talangen har inte ökat i finansbranschen sedan 1990; (2) andelen av de mest talangfulla individerna som går till finansbranschen är i princip konstant; och (3) finanslönerna har ökat över hela talangfördelningen, inte bara för de mest talangfulla individerna. Dessa resultat ger upphov till nya viktiga frågor, som vi vill ta oss an i detta projekt: - Om det inte är ökad konkurrens om talang som driver lönerna, vad är det i så fall? - Vilka delsektorer i finansbranschen, och vilka företag, har sett de största löneökningarna, och i så fall varför? - Varför dras inte fler talangfulla individer till finansbranschen, trots att relativlönerna har ökat? - Till vilka sektorer går de mest talangfulla individerna, hur har detta förändrats över tiden, och vilka effekter har detta haft för produktivitet och innovationskraft? |
|
| Sjöholm, Carina | Göteborgs Stadsmuseum | Krona eller klave? En utställning om ekonomi, värdeskapande och pengar | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 1 470 000 kronorTill följd av projektet "Krona eller klave? Olika sidor av mynt och krediter under Göteborgs 1800-tal", produceras en utställning av Göteborgs stadsmuseum. Den vilar på resultatet från forskargruppen inom projektet, museets fördjupade dokumentation av samlingen och dialoger med målgruppen. Därutöver kommer perspektivet att vidgas för att diskutera hur ekonomiska och andra värden uppstår, hur de ändras över tid och hur de har, och har haft en påverkan på oss alla i en global värld. Utställningen för en innehållslig diskussion kring olika typer av värden såsom ekonomiska, kulturhistoriska, symboliska och nationella. Men också hur dessa värden uttrycks i den museala praktiken och hur de kan förändras med hjälp av utställningsmediet och besökarens erfarenheter. Målet är att engagera elever i matematiskt tänkande och bidra till en positiv utveckling av matematikkunskaperna i svenska skolor och samtidigt ge kompetensutveckling inom museets pedagogik och utställningsproduktion. |
|
| Nordlund Edvinsson, Therese | Stockholms universitet | Utanför styrelserummet: Kvinnor, barn och familjeföretagande 1890–1950 | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 885 000 kronorSvenskt näringsliv domineras av män som leder och äger företag. Genom historien har dock kvinnor på olika sätt bidragit till familjeföretagens överlevnad. Syftet med projektet är att undersöka hur äktenskap, företagande och familjeliv kombinerades under en tid då kvinnor ofta stod i skuggan av verksamheten. Projektet behandlar de ledande företagsfamiljerna i Göteborg under perioden 1890 till 1950. Hur integrerades barnen i verksamheten? På vilket sätt kom äktenskapliga allianser att påverka nätverk i näringslivet? Den första fallstudien analyserar hur barnen involverades i familjeverksamheten. Vi vet mycket lite om hur söner och döttrar skolades in i familjeföretagandet. Den andra fallstudien undersöker hur äktenskapsallianser och nätverk mellan olika familjer odlades i Göteborg och hur det kunde bidra till att kvinnor fick mer inflytande och makt. Genom att analysera företagandet utifrån kvinnors och barns horisont är avsikten att studera vilket handlingsutrymme de hade inom familjeföretaget. Trots att familjen ofta behandlats i tidigare forskning om företagsdynastier, står sällan kvinnliga familjemedlemmar i centrum. Jag använder dels en databas som jag utvecklat, dels tidigare outforskat källmaterial bestående av dagböcker och korrespondens. Projektet lyfter fram aktörer i företagshistorien som tidigare varit osynliggjorda. Projektet bidar till att öka vår kunskap om kvinnors och barns betydelse inom familjeföretaget. |
|
| Hasselberg, Ylva | Vetenskapens karaktär. Eli F. Heckscher 1879–1952 | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 180 000 kronorProjektet avser färdigställandet av en biografi över Eli F. Heckscher, den svenske nationalekonomen och ekonomhistorikern. Heckscher levde under en period då det moderna Sverige växte fram. Jag menar då inte bara att Sverige industrialiserades, urbaniserades och demokratiserade, utan att modernitet i meningen individualism och moderna institutioner tillskapades. Han tillhörde en generation som debatterade och tog ställning till denna process, och han problematiserade och historiserade den i sin forskning. Han deltog i planhushållningsdebatten, agerade folkbildare, tog sina duster med Stockholmsskolan om statens roll i ekonomin och satt i ett flertal utredningar. Han var en stark personlighet, och mycket av källmaterialet vittnar också om vetenskapens villkor under första hälften av 1900-talet, och den kämpande människans förhandlingar med denna framväxande modernitet. På så sätt är den biografi som håller på att formas både en intellektuell biografi och ett analys av det högmoderna Sverige. Det är min tanke att den, som Johan Asplund en gång skrev, ska utgöra snedstrecket i begreppsparet människa/samhälle. |
||
| Agndal, Henrik | Handelhögskolan vid Göteborgs universitet | Styrning av komplexa företagsrelationer | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 2 099 417 kronorI takt med att vertikalt integrerade företag utvecklas till organisationer som bygger på samarbeten och relationer med andra företag skapas nya behov av interorganisatorisk styrning. I detta sammanhang innebär styrning att utveckla vissa typer av relationer och utbyten med hjälp av olika metoder och tekniker som tillsammans utgör ett styrningssystem. Interorganisatorisk styrning är av stor betydelse för de flesta företag, men kunskapen om detta fenomen är baserad på studier av tämligen endimensionella relationer. Mycket av den komplexitet som i praktiken karaktäriserar interorganisatoriska relationer ignoreras därmed i dessa studier. Det övergripande syftet för projektet är därför att skapa större förståelse för styrning av interorganisatoriska relationer. Genom följande forskningsfrågor adresserar projektet tre specifika komplexiteter: (1) Hur påverkar styrning av vissa aktiviteter styrning av andra aktiviteter inom komplexa, flerdimensionella interorganisatoriska relationer? (2) Hur påverkar utformning och användning av interna styrningssystem de interorganisatoriska styrningssystemen och vice versa? (3) Viken roll spelar institutionell dualitet vid styrning av internationella interorganisatoriska relationer? Vi besvarar frågeställningarna genom intervjubaserade fallstudier av interorganisatoriska relationer. Projektet kommer att ta två år och resultaten kommer inte bara att driva forskningsfronten framåt, utan även spridas till praktiker och användas i vår undervisning. |
|
| Hallén, Per | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Människan och fisken. Västkustfisket och samhällsekonomin 1700–2015 | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 472 000 kronorFiskargubben med sydväst ombord på en liten rullande fiskebåt med tändkulemotor är en idealbild många har av fisket. Verkligheten både i gångna tider och i nutid ligger dock långt ifrån den idealbilden. Fartyg och fiskemetoder har genomgått många dramatiska perioder av omställning där både teknik och organisation har förändrats i grunden. En av de mest genomgripande förändringsperioderna har inträffat under vår egen tid. Fisket är idag strikt reglerat och genom modern teknologi har det blivit möjligt att övervaka fartygens aktivitet ute på havet. Kvotsystemet har drivit på utvecklingen mot större och färre fiskefartyg vilket gör det lättare att kontrollera fisket och skapar en motivation hos fiskarna att hålla sig inom regelverket då man är mån om att behålla sina fångstkvoter. Idag är kvoter, politik och marinekologi drivande i att förändra fisket, vilka drivkrafter har funnits under gångna århundraden? I detta projekt avses att undersöka perioden 1700 till idag och se hur fångster, tekniker, finansiering och organisation förändrat fisket utmed den svenska Västkusten. I den första etappen av projektet ligger tyngdpunkten på att undersöka fångsternas omfattning och vilka fiskarter som var intressanta att fånga. Under de fyra hundra år som projektet avser undersöka har sillen en central roll. Gångna tiders sillfiskeperioder är oftast välkända men sillen har även idag en stor ekonomisk betydelse och sillkvoter hör till de mest eftertraktade bland yrkesfiskarna. |
|
| Kjellberg, Hans | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Marknadsdynamiska mönster, ett doktorandprogram | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 3 770 000 kronorÄven om marknader under vissa förhållanden kan vara effektiva mekanismer för resursfördelning är deras samhälleliga betydelse snarare förknippad med förmågan att generera förändring och utveckling. När det sker förändras också marknaderna: nya erbjudanden introduceras, nya insikter om kunder formas, nya kundrelationer byggs, nya typer av mellanhänder etableras, nya konkurrensmetoder prövas. Trots detta är vår kunskap om förändrings- och utvecklingsprocesser på marknader mycket grund i jämförelse med den statiska analysen av idealmarknaden. Detta doktorandprogram utgår från en dynamisk och aktörsbaserad syn på marknader som riktar uppmärksamheten mot hur olika aktörer försöker förändra marknader, samt hur dessa faktiskt förändras genom deras ansträngningar. Programmets syfte är att identifiera, karaktärisera och förklara olika typer och mönster av marknadsförändring. En ökad förståelse för förändringsprocesser på marknader är teoretiskt viktigt, men också praktiskt relevant för de som driver eller påverkas av förändringar i enskilda marknaders organisation och funktion, t.ex. företag, konsumenter, civilsamhällsorganisationer, och myndigheter. Programmet omfattar 4 doktorandprojekt baserade på ingående fallstudier av marknader som genomgår eller har genomgått betydande omvandlingar. Dessa är: 1) framväxten av delandets ekonomi, 2) framväxten av legala cannabismarknader i USA, 3) sammanslagningen av marknader genom den smarta telefonen, samt 4) avregleringen av passagerarflyget. |
|
| Sandberg, Anna | Stockholms universitet | Påverkar mansdominerade miljöer könsskillnader i prestation och yrkesval? | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 220 000 kronorÄn idag kvarstår stora och ekonomiskt betydelsefulla könsskillnader i lön och representation. Trots ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande, har utvecklingen mot jämställda löner stagnerat och få kvinnor når den absoluta toppen. I och med att formella hinder för kvinnors avancemang har avskaffats, och kvinnor i många länder har högre utbildning än män, behöver vi hitta nya förklaringar till de kvarstående könsskillnaderna på arbetsmarknaden. Forskningsprojektet syftar till att studera en relativt outforskad mekanism bakom könsskillnader på arbetsmarknaden: Arbetsgruppers könssammansättning. Påverkas kvinnors prestation och välmående negativt av mansdominerade miljöer? Detta är svårt att studera på ett trovärdigt sätt, dels på grund av bristfälliga data, och dels på grund av att gruppers könssammansättning ofta korrelerar med andra faktorer som påverkar könsskillnader i utfall. Vi kommer att använda svenska registerdata för att analysera hur könsskillnader i doktoranders studieresultat, avhopp och arbetsmarknadsutfall påverkas av könssammansättningen på doktorandprogram. Genom att utnyttja att andelen män inom varje doktorandprogram varierar mellan angränsande kohorter kan vi fånga den kausala effekten av andelen manliga doktorander inom ett program. Resultaten förväntas bidra till att bättre förstå mekanismerna bakom ihållande könsskillnader på arbetsmarknaden, och således vara av intresse för såväl internationella forskare som politiska beslutsfattare. |
|
| Söderberg, Johan | Stockholms universitet | Tröga priser och makroekonomiska fluktuationer | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 885 000 kronorUnder senare år har den nykeynesianska allmänna jämviktsmodellen kommit att bli standardmodellen för penningpolitisk analys och i dag används varianter av modellen flitigt av både akademiska institutioner och många centralbanker. Modellen bygger på en grund av neoklassiska element med optimerande agenter och rationella förväntningar. Dock antas priser vara trögrörliga, vilket gör att monetära störningar påverkar den reala ekonomin. Medan de flesta ekonomer är överens om att trögrörliga priser är orsaken till att monetära störningar inte är neutrala har det varit mera oklart varför priser är trögrörliga. Likväl har vikten av att särskilja mellan alternativa teorier aldrig ifrågasatts. Detta då det länge varit allmänt känt att olika antaganden om varför priser är trögrörliga ger stora utslag både på modellens kvantitativa och normativa egenskaper. Detta har väckt ett stort intresse för att empiriskt undersöka hur priser bestäms. Resultaten från dessa studier tyder på att prisbildningen i ekonomin är betydligt mer komplex än vad man tidigare trott: Priser ändras oftare, ändringarna är större, och de ändras av andra faktorer än man tidigare antagit. Det är dessutom en heterogen process där olika företag följer olika strategier. Syftet med detta forskningsprojekt är att i den nykeynesianska modellen införliva några av de nyfunna empiriska samband som verkar mest relevanta utifrån ett makro-policy perspektiv. |
|
| Fellman, Susanna | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Reglering och strategier: internationella karteller under 1900-talet | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 1 798 500 kronorKarteller och konkurrenspolitik är ständigt aktuella ämnen i den politiska debatten och särskilt i Europapolitiken. Under slutet av 1900-talet rådde en relativ konsensus bland västerländska ekonomer om att regleringar av marknaden i stort sett var av ondo och att avskaffandet av regleringar automatiskt skulle leda till bättre och mer effektiva marknader. Denna uppfattning har efter finanskrisen 2008 fått sig en törn och en allt mer accepterad åsikt är att det behövs ett regelverk för att etablera en välfungerande marknadsekonomi. Diskussionen har främst berört finansmarknaderna, men även konkurrenspolitiken debatteras. Ett historiskt perspektiv på konkurrenspolitik ger dock vid handen att denna diskussion inte är ny utan har pågått under hela 1900-talet. I projektet kommer vi att studera hur internationaliseringen i form av ökad handel och friare kapitalrörelser påverkat de internationella kartellernas strategier och funktion. Detta studeras i tre delprojekt där olika branscher belyses och jämförs. Samtidigt studerar vi även hur nationellt och internationellt regelverk påverkat utvecklingen. Ett speciellt fokus läggs också på nordiskt samarbete på konkurrenspolitikens område och hur man tacklade problemtiken kring de internationella kartellerna. Projektet är ekonomiskt-historiskt till sin karaktär och baserar sig på ny källforskning, men är även starkt förankrat i ekonomisk och institutionell teori. |
|
| Fritz, Martin | Sveriges man i London under andra världskriget – Björn Prytz’ privatarkiv | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 130 000 kronorNärmast som av en tillfällighet har jag beretts en möjlighet att kunna ta del av ett ovanligt intressant arkivmaterial, nämligen ett tidigare okänt privatarkiv efter Sveriges beskickningschef i London under andra världskriget, den förre koncernchefen i SKF Björn G. Prytz. Att få tillgång till både hans formella, men under kriget hemliga, korrespondens med UD-tjänstemän i Sverige och brevväxlingen med ett stort antal personer, som ingick i hans privata nätverk, både i England och i Sverige, ger möjligheter till att göra en mer fördjupad analys av Storbritanniens agerande mot Sverige under kriget. Relationen var förvisso inte oproblematisk, då man i London hävdade, att den svenska anpassningen till Tyskland vid flera tillfällen gick alltför långt. Men materialet konkretiserar också Prytz' övriga arbetsuppgifter och de många skiftande frågor och problem ett svenskt sändebud hade att ta ställning till. Syftet med undersökningen är att kunna publicera en bok, som både kan ge nya aspekter på de engelsk-svenska relationerna under andra världskriget men dessutom redovisa, hur en framstående svensk diplomat vid denna tid arbetade med stöd av ett omfattande, personligt nätverk både i England och i Sverige. |
||
| Hultin, Lotta | Handelshögskolan i Stockholm, SIR | Digitaliseringens påverkan på värdeskapande relationer i offentlig sektor | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 1 186 200 kronorDen digitala informationsteknologins utveckling medför radikalt nya möjligheter att producera och konsumera tjänster. Inom offentlig sektor har dessa möjligheter potential att bidra till en ökad kundcentrering, effektivisering och kostnadsbesparing men också att i grunden förändra förhållandet mellan producent och konsument och stat och medborgare. Möjligheterna kommer dock inte utan utmaningar. När allt fler av samhällets aktörer bäddas in i ett komplext nätverk av digital teknologi luckras gränserna för traditionella institutioner och kategorier såsom offentligt/privat och medborgare/kund upp och etiska frågor om integritet, förtroende, jämlikhet och rättvisa blir aktuella. Det är därför viktigt att undersöka hur digital teknik förändrar offentliga service-praktiker och processer och vilka konsekvenser det får för vilka värden, värderingar och subjekt som i förlängningen produceras som legitima. Detta forskningsprojekt syftar till att undersöka dessa frågor utifrån ett sociomateriellt perspektiv genom vilket vi studerar digital teknik inte bara som en representation (av mänskliga intentioner), utan som en prestation som har konsekvenser för hur systemet som helhet utvecklas. Med denna ansats är vår målsättning att fördjupa förståelsen för digitaliseringens effekter för utvecklingen av värdeskapande relationer inom offentlig service. |
|
| Lapidus, John | Handelhögskolan vid Göteborgs universitet | Nya finansieringsalternativ för centrala välfärdstjänster | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 923 000 kronorDen svenska välfärdsmodellen genomgår förändringar. Här åsyftas bland annat den omfattande driftsprivatisering av centrala välfärdstjänster som inleddes i början av 1990-talet. Men det är inte bara driften av välfärdstjänsterna som genomgått förändringar. Även finansieringen har förändrats i viss utsträckning. Det handlar om nya, privata finansieringsalternativ som ofta är statligt subventionerade i viss utsträckning. Ett exempel är RUT-avdragen för privatfinansierad äldrevård. De nya finansieringsformerna är ofta beroende av att det finns en privat producent som erbjuder desamma. På så sätt tycks det finnas ett samband mellan privat drift och privat finansiering. Hur ser detta samband mellan privat drift och privat finansiering ut? Vilka blir de samhälleliga konsekvenserna av en välfärdsmodell som i ökad omfattning bygger på privatfinansierade välfärdslösningar? Syftet med forskningsprojektet är att studera en viss sorts förändringar av den svenska välfärdsmodellen. Det handlar för det första om att förstå och analysera det relativt outforskade sambandet mellan privatiserad drift och privatiserad finansiering av centrala välfärdstjänster. Det handlar för det andra om att förstå och analysera de relativt outforskade samhälleliga konsekvenserna av en välfärdsmodell som i allt större utsträckning bygger på privatfinansierade välfärdstjänster. Det handlar för det tredje om att kunna säga något om var den svenska välfärdsmodellen befinner sig, och var den är på väg. |
|
| Maican, Florin | Institutet för näringslivsforskning | Konkurrens i dagligvaruhandeln | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 360 000 kronorHandel med dagligvaror utgör en stor del av den privata konsumtionen. Tillsammans med stora butiker i externt läge finns idag en trend mot att vidareutveckla mindre dagligvarubutiker som ligger geografiskt nära konsumenten. Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att göra en dynamisk analys av efterfrågan och marknadsstruktur i den svenska dagligvaruhandeln. Vi använder nyutvecklade modeller och metoder med djup teoretisk förankring och tar hänsyn till att butiker skiljer sig åt i storlek, lokalisering och servicenivå. Den första delen består av en ingående analys av konsumenternas val och värdering av olika butiksformat utifrån ett geografiskt perspektiv. Den andra delen behandlar företagens beslut och kostnader för att etablera, omfördela och ta bort butiker från lokala marknader. En unik kombination av databaser som täcker alla dagligvarubutiker i Sverige under perioden 2001–2013 kommer att användas. Ett centralt bidrag med forskningsprojektet är att vi simulerar utvecklingen av dagligvarumarknaden till följd av ett antal hypotetiska förändringar såsom en mer liberal reglering av nyetableringar. Projektet bidrar till den internationella forskningsfronten genom att använda modeller baserade på ekonomisk teori tillsammans med nyutvecklade statistiska metoder för att analysera strategisk interaktion mellan företag. |
|
| Wahlström, Gunnar | Göteborgs universitet, GRI | Extern redovisning och företagens relationer på kapitalmarknaden | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 1 055 000 kronorFöreliggande projekt avser att kritiskt analysera de senaste årens förändringar inom extern redovisning. En sådan förändring är införandet av IFRS i svensk redovisningspraktik. IFRS bygger på en ökad användning av marknadsvärdering i extern redovisning. Problematiken med marknadsvärdering är emellertid underskattad. Den ökade användningen av marknadsvärdering innebär att företagens resultat och ställning allt mer har blivit en reflexion över hur marknaden har utvecklats istället för hur företaget går. Därmed intygar ett företags styrelse genom sina namnteckningar i årsredovisningen mer marknadens bedömning istället för hur företagen har gått. För att ha ett informationsvärde måste informationen skilja sig från allmän hållen information. Istället för att baseras på en marknadens bedömning borde extern redovisningen baseras på hur företaget har gått. Detta innebär att den transaktionsorienterade redovisningen prioriteras istället för en redovisning som bygger på förväntningar om framtiden där mer och mer orealiserade vinster redovisas i årets resultat. Metodmässigt bygger projektet på tre nära relaterade delstudier. Först studeras debatten om den externa redovisningen nationellt och internationellt och därefter görs en omfattande innehållsanalys av årsredovisningar för att ytterligare identifiera problem i praktiken. Resultaten från dessa två studier används sedan för konstruktion av intervjufrågor till representanter från företag och tolkare av extern redovisning. |
|
| Sundevall, Fia | Arbetarrörelsens arkiv och biblotek | Fattigvården och valsedeln: om rösträttens ekonomiska skiktning efter 1921 | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 597 000 kronorProjektet syftar till att utforska begränsningarna i fattigvårdsunderstöddas politiska medborgarskap efter det demokratiska genombrottet. När så kallad allmän rösträtt infördes 1921 kvarstod en rad diskvalificeringsgrunder. Merparten av dem som fortsatt diskvalificerades från rösträtten gjordes så på grund av att de regelbundet erhöll fattigvårdsunderstöd. Det skulle dröja till 1945 innan rösträtten utsträcktes till dem som försörjdes av fattigvården. Genom att kartlägga och analysera hur dessa begränsningar legitimerats, praktiserats, utmanats och slutligen avskaffats kan viktiga empiriska bidrag generas om såväl den svenska rösträttens utveckling efter 1921, som om hur samhällets ekonomiskt utsatta begripliggjorts, exkluderats och tagits i försvar under en socialpolitiskt och ekonomiskt omvälvande period i svensk historia. |
|
| Andersson, Magnus | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Etapp III Den europeiska varu- och kreditmarknaden under förindustriell tid | Ekonomi | 2015 |
Beviljat belopp: 570 000 kronorDen handel som drev på utvecklingen och omdanade Göteborgs roll som gateway och möjliggjorde en ökad finansiell integration var den omfattande exporten av sill från Göteborg med spannmål i returlast från Östersjöområdet. Den handeln lade grunden till det välstånd som uppnåddes bland grupper av handelsmän i början av 1800-talet. Syftet med projektet är att analysera det europeiska betalnings- och kreditväsendet under tidigmodern tid, med utgångspunkt från varuflöden under skiftande internationella konjunkturer, samt kartlägga de inblandade aktörerna i handel och kreditnätverk. Betydelsen för forskningsläget är att det blir möjligt att systematisera varuflödenas väg genom de gatewaysystem som uppstår kring viktiga handelsvägar. Tidigmoderna kontantlösa betalningar, genom bland annat växlar, "Cashless Payment", antas skapa utökade handelsmöjligheter och säkra ett trovärdigt finans, kredit och handelssystem. Exempel på centrala frågeställningar som ställs är: Hur utvecklades handeln för Göteborgs del under perioden? Vilka konkurrensfördelar fanns det jämfört med andra städer i Europa? Vilken roll hade svenska handelsstäder i ett större system av europeiska gateways? Projektet genomförs genom att systematiskt kartlägga den utrikes fartygstrafiken till och från Göteborg, genom en fortsatt utbyggnad av den databas av Göteborgs tolagsjournaler som jag arbetar med och som sedan jämförs med andra databaser och med ekonomiskt och juridiskt material. |
|
| Hagberg, Axel | Handelshögskolan i Stockholm, EHFF | Erfarenheter från det tidiga 1900-talets svenska skuggbanksektor | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 835 000 kronorDe svenska emissionsbolagen bedrev sin verksamhet inom en zon som idag går under benämningen shadow banking. Projektet "Shadow Banking in Sweden – Experiences from the early 19th Century" ska studera de svenska emissionsbolagens tillkomst, verksamhet och hastiga sorti från den finansiella spelplanen i samband med den finansiella kraschen 1922. Emissionsbolag bildades i vanlig aktiebolagsform 1914–1918 i syfte att främja svenskt näringsliv och att öka samarbetet mellan industrin och den finansiella sektorn. Dess uppgift var att kanalisera ett stort inlåningsöverskott till nya produktiva investeringar samt skapa nya oprövade kombinationer utifrån det svenska näringslivets befintliga resurser. Emissionsbolagen blev initialt mycket framgångsrika och blev snabbt en viktig del i formandet av 1910-talets starka framtidsoptimism. För eftervärlden har emissionsbolagsbranschen som försvann med 20-talskrisen dock mest kanske kommit att förknippas med spekulation. I ljuset av dagens europeiska situation med ett ökat fokus på regleringar, vilka lärdomar kan dras från de svenska emissionsbolagens uppgång och fall med 1920-talskrisen? Det kan vara intressant att fundera över likheterna mellan emissionsbolagen och dagens riskkapitalbolag. Kan det också ha varit så att en av det tidiga 1900-talets större svenska finansiella innovationer, emissionsbolagen, i själva verket var ett av 1920-talskrisens första offer och inte som de fram till idag ofta beskrivits, en av dess orsaker? |
|
| Schweizer, Roger | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Utveckling av FoU-kapacitet på tillväxtmarknader | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 1 667 500 kronorAllt fler multinationella företag har börjat inse att de s.k. tillväxtmarknaderna såsom Brasilen, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika (BRICS) erbjuder mycket goda förutsättningar att bedriva forskning- och utvecklingsverksamhet (FoU) på för att ta fram innovativa och resurssnåla produkter och tjänster för den globala marknaden till relativt låga kostnader. För att kunna utnyttja denna affärsmöjlighet måste de multinationella företagen dels bygga upp nödvändig FoU-kapacitet och kunskap på lokala enheter, dels integrera den nya enheten i den befintliga globala organisationen för att möjliggöra för den nya kunskapen som utvecklas att delas med andra FoU-enheter i koncernen. Forskning har hittills inte studerat dessa två sammanlänkade processer. Genom att studera ett flertal svenska multinationella företags FoU-enheter i Indien och hur dessa byggt upp nödvändig lokal FoU-kapacitet och kunskap samt hur detta påverkar företagens globala FoU- strategi och organisation kommer studien inte bara att bemöta ovan skissade forskningsgap utan även bidra med kunskap till praktiker om hur denna process kan manageras samt hur utmaningar kan hanteras. |
|
| Andersson, Magnus | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Etapp II Den europeiska varu- och kreditmarknaden under förindustriell tid | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 447 500 kronorDen handel som drev på utvecklingen och omdanade Göteborgs roll som gateway och möjliggjorde en ökad finansiell integration var den omfattande exporten av sill från Göteborg med spannmål i returlast från Östersjöområdet. Den handeln lade grunden till det välstånd som uppnåddes bland grupper av handelsmän i början av 1800-talet. Syftet med projektet är att analysera det europeiska betalnings- och kreditväsendet under tidigmodern tid, med utgångspunkt från varuflöden under skiftande internationella konjunkturer, samt kartlägga de inblandade aktörerna i handel och kreditnätverk. Betydelsen för forskningsläget är att det blir möjligt att systematisera varuflödenas väg genom de gatewaysystem som uppstår kring viktiga handelsvägar. Tidigmoderna kontantlösa betalningar, genom bland annat växlar, ”Cashless Payment” antas skapa utökade handelsmöjligheter och säkra ett trovärdigt finans, kredit och handelssystem. Exempel på centrala frågeställningar som ställs är: Hur utvecklades handeln för Göteborgs del under perioden? Vilka konkurrensfördelar fanns det jämfört med andra städer i Europa? Vilken roll hade svenska handelsstäder i ett större system av europeiska gateways? Projektet genomförs genom att systematiskt kartlägga den utrikes fartygstrafiken till och från Göteborg, genom en fortsatt utbyggnad av den databas av Göteborgs tolagsjournaler som jag arbetar med och som sedan jämförs med andra databaser och med ekonomiskt och juridiskt material. |
|
| Husebye, Alexander | Centrum för Näringslivshistoria | Peder Herzog – judisk invandrare, framgångsrik entreprenör | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 1 374 000 kronorCentrum för Näringslivshistoria genomför ett kombinerat forskningsförberedande arkiv- och bokprojekt för att belysa Peder Herzog som entreprenör och de företag som han startade och drev under sitt liv. Herzog verkade som invandrad företagare under en dynamisk period av det moderna Sveriges framväxt. Han agerade i en bransch, tryckeri, som präglades av stark tillväxt och nya tekniska innovationer som utvecklade bok- och tidningsläsning till en massmarknad. Studier av denna utveckling och aktörerna saknas med undantag för mindre delar som ingår i annan forskning. Personen Peder Herzogs biografi har hittills endast blygsamt belysts. Projektet genomförs i två steg. I det första inventeras och sammanställs material från olika offentliga och enskilda arkiv. Likaså digitaliseras ett urval för att publiceras via internet som en komplettering och fördjupning till bokens innehåll. I det andra steget produceras en bok med skriftställaren Per T H Dahl som författare och till utförandet rikligt illustrerade med bilder och originaldokument från arkiven. |
|
| Loft, Anne | Lunds universitet | Redovisningens reglering och praktik | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 2 944 000 kronorUnder de senaste decennierna har antalet regleringar inom redovisningsområdet ökat betydande. Globalisering, ökad miljöhänsyn och finansiella kriser är några förklaringar till den ökade omfattningen av nya regleringar. En betydelsefull fråga i sammanhanget, är vilka effekter de nya regleringarna medför på företagens verksamhet. Redovisning har en central roll i företags ekonomiska beslutsfattande. Nya regleringar kan påverka företagens redovisningspraktik och en förändrad redovisningspraktik kan i sin tur påverka de ekonomiska beslut som fattas av företagsledningar. Trots att reglering och redovisning är betydande aktiviteter i företag är kunskapen om hur regleringar påverkar företagens praktik begränsad. För att utveckla kunskapen om relationen mellan regleringar och praktik, genomförs tre relaterade delprojekt. Det första delprojektet fokuserar hur den nya redovisningsmodellen enligt IFRS påverkar företagens beslutsfattande. Det andra delprojektet fokuserar på att jämföra hur regleringar påverkar redovisningspraktiken i två branscher med olika omfattande regleringskrav. Det tredje delprojektet fokuserar på hur redovisningsregleringar påverkar redovisnings- och revisionsprofessionens praktik. |
|
| Palme, Mårten | Stockholms universitet | Likhet inför lagen? Effekten av domares bakgrund på deras beslutsfattande | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 1 875 500 kronorAtt få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande mänsklig rättighet och innebär att alla ska behandlas rättvist i en rättegång oavsett kön, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Insikt om huruvida domares och nämndemäns åsikter och värderingar påverkar deras domslut är därför elementärt för att säkerställa liket inför lagen. Idag finns dock ytterst begränsad kunskap om i vilken utsträckning domstolar är opartiska. Det här forskningsprojektet syftar till att analysera huruvida diskriminering förekommer i det svenska rättssystemet. Från forskningssynpunkt erbjuder det svenska domstolsväsendet en unik möjlighet att undersöka detta, eftersom det är slumpmässigt vilken domare och vilka nämndemän som dömer i ett visst brottmål. Vanliga metodologiska problem såsom att exempelvis domarens bakgrund är korrelerad med brottmålets karaktär kan därmed undvikas. Tillgången till svenska registerdata gör det vidare möjligt att studera vilken inverkan bakgrundskaraktäristika såsom exempelvis socioekonomisk bakgrund, kön, etnicitet och brottshistorik har. Det faktum att nämndemän medverkar gör att vi även kan undersöka om politiska åsikter påverkar beslutsfattande i domstolarna. Ingen tidigare studie har kunnat kombinera detaljerade registerdata med en experimentell forskningsdesign för att besvara denna fråga på ett trovärdigt sätt. Vårt forskningsbidrag kommer således att vara av stor betydelse både för den politiska debatten och den internationella forskningen på området. |
|
| Marton, Jan | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Osäkerhet i externredovisning | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 1 947 000 kronorKapitalmarknader sätter ett pris på investeringsvilligt kapital och har som funktion att fördela kapital till de verksamheter där det gör mest nytta. Detta bidrar till tillväxt och skapandet av nya jobb i ekonomin. För att kapitalmarknader ska fungera är det av stor vikt att investerare och långivare har tillgång till information av hög kvalitet. Den viktigaste och mest systematiska informationskällan är extern redovisning, exempelvis i form av årsredovisningar. Osäkerhet i redovisade siffror kan göra att investerare inte har så stor nytta av redovisningen, vilket kan medföra att kapitalmarknader fungerar sämre. Det finns flera orsaker till att osäkerhet i redovisning har blivit viktigare under senare år, inklusive internationalisering av kapitalmarknader, införandet av internationella redovisningsstandarder, finansiella kriser och ökad betoning av hittills oreglerade områden såsom miljöredovisning. I denna studie fokuseras på orsaker till osäkerhet i redovisning, samt på åtgärder som kan vidtas för att reducera osäkerhet. Vad gäller orsaker studeras vilka poster i resultat- och balansräkning som uppvisar hög osäkerhet. Gällande åtgärder studeras framförallt kompletterande upplysningar, och den roll som förtroende för företag och deras ledningar kan ha för att minska osäkerhet. Resultaten kan ge vägledning för redovisningens normsättare, redovisande företag och användare av redovisning på kapitalmarknaden. |
|
| Catasús, Bino | Stockholms universitet | Forskningsskolan i redovisning – FIRE | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 2 280 000 kronorRedovisning är ett av de största undervisningsämnena vid universitet och högskolor. Samtidigt är det nästan omöjligt att rekrytera bra lärare och forskare till ämnet. Vi har själva upplevt detta när vi har varit sakkunniga i Sverige och i övriga norden. Under de senaste åren har det visat sig att professurer vid Lunds universitet och KTH inte har kunnat tillsättas. Beskrivningen av situationen i Sverige är inte unik utan en liknande situation finns i Norden, Europa och USA. Under den kommande femårsperioden finns det ett behov av minst 50 nya doktorer i redovisning. De tre lärosätena (HHS, SU, UU) har en kritisk massa och kan skapa en god miljö för doktoranderna. Fakulteten är internationellt orienterad och publicerar sig regelbundet i de ledande redovisningstidskrifterna. Forskningsmiljöerna har lyckats attrahera forskningsanslag från finansiärer med mycket höga kvalitetskrav. Sedan 2007 har 23 doktorander disputerat och av dessa har 8 fått Wallanderstipendium. Vår ambition är att anta 6 doktorander det första året och därefter anta 3 doktorander per år. Två gånger per år kommer samtliga doktorander och handledare att träffas för att diskutera doktorandernas avhandlingsarbeten. Två internationellt ledande forskare kommer att knytas till forskarskolan. Doktoranderna vid forskarskolan kommer också att vara en naturlig del av forskarutbildningen vid sina heminstitutioner. |
|
| Palmertz, Camilla | Från konceptbilen Volvo YCC till inkluderande affärsutveckling | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 250 000 kronorPublikationen beskriver hur vi under tio år har förädlat vår kunskap från att skapa Volvos konceptbil YCC, ofta kallad tjejbilen, till att bli en metod som används för affärsutveckling i många andra branscher. Metoden kallas vi LASS, vilken går ut på att fokusera på nya kundgruppper där köpkraften växer och inkludera dem i produktutveckling, marknadsföring och försäljning. I boken nämns ett antal exempel som vi har arbetat med, bland annat idébåten All Aboard, interiöra lösningar för en stadsbuss på uppdrag av Volvo Bussar, IHM Business School och den framtida utvecklingen av Stenungsunds fritidsbåts- och gästhamn. LASS metoden ligger även till grund för att skapa ett nationellt index där företag och myndigheter kan mäta hur inkluderande deras produkter/tjänster är sedda i ett kund/brukarperspektiv. Projektet att skapa ett LASS-index är finansierat av Verket för Innovation VINNOVA. Vi berättar också om hur vi skapat en unik konferens där produktutveckling/innovation, marknadsföring, försäljning & service och forskning vävs samman och de positiva resultat detta ger. |
||
| Kowalkowski, Christian | Linköpings tekniska högskola | Värdeskapande genom innovativa tjänstesystem i industriella nätverk | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 749 000 kronorFör att kunna bibehålla sin konkurrenskraft erbjuder traditionella industriföretag i allt högre grad innovativa, tjänstebaserade lösningar, vilket ökar beroendet av och till andra aktörer i omgivningen. Från att huvudsakligen ha arbetat utifrån en produktionslogik arbetar företag därmed utifrån en tjänstelogik, vilken bygger på att stödja kundens värdeskapande processer. Studien fokuserar på den transformation som sker då industriföretag på detta sätt förändrar sin affärslogik. För att utveckla kunskap kring konsekvenserna för både för det enskilda företaget och dess omgivning kommer både säljande och köpande företag liksom andra centrala nätverksaktörer att studeras. Studien kommer primärt att bygga på två teoretiska fält som tillsammans kan öka förståelsen för det problem som vi avser studera: tjänstemarknadsföring och det resursbaserade perspektivet på företaget. Eftersom befintlig litteratur huvudsakligen utgår från det säljande företagets perspektiv så avser vi även inkorporera ett nätverksperspektiv för att kunna förstå det värdeskapande systemet och kopplingarna mellan dess aktörer. Både kvalitativ och kvantitativ metod kommer att användas och nätverk i både privat och offentlig sektor kommer att undersökas. Ansökan avser stöd till att vidareutveckla en forskningsmiljö med industriell tjänsteforskning vid Linköpings universitet. Studien kommer att pågå i fyra år och finansiera en doktorand. |
|
| Englund, Peter | Institutet för Finansforskning | Konferens i försäkringsekonomi | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 400 000 kronorSIFR anordnar årligen en konferens på ett tema inom finansiell ekonomi. 2015 års tema är försäkringsekonomi. Konferensen bygger på en dialog mellan akademiska ekonomer och representanter försäkringsbranschen. Vi avser att belysa hur branschen kan anpassa sig till nya risker, t.ex. på klimatområdet; hur försäkringskontrakt kan utformas för att göra det lättare för konsumenterna att välja rätt skydd; hur nya produkter kan utvecklas mot risker som inte är försäkringsbara idag; hur finansiella kontrakt kan ersätta traditionella försäkringsprodukter; hur branschen påverkas av regleringar m.m. |
|
| Åkerman, Anders | Stockholms universitet | Internets påverkan på inkomstskillnader, produktivitet och globalisering | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 812 500 kronorEn av vår tids största frågor är hur en allt snabbare teknisk utveckling påverkar hur våra ekonomier fungerar. Internet, den ”tredje industriella revolutionen”, anses vara det senaste exemplet på en teknologi som i grunden förändrat moderna ekonomier och det är på internet som detta projekt fokuserar. Projektets första del gäller hur arbetsmarknader påverkas och det faktum att informationsteknologi ansetts speciellt gynna högutbildad arbetskraft. I de flesta länder ökar inkomstskillnader mellan låg- och högutbildade men det är svårt att veta hur mycket som beror på teknisk utveckling istället för exempelvis ökad globalisering. Och, för att vara mer exakt, vilken typ av utbildning, erfarenheter och andra karaktäristika är det som efterfrågas när teknik förnyas? Vi undersöker också i hur stor utsträckning företags produktivitet påverkas av teknisk utveckling och hur förändringar på företagsnivå påverkar utvecklingen av samhällets aggregerade produktivitet. Den andra delen gäller i hur stor utsträckning globaliseringen ökar på grund av utbredningen av den senaste av de viktigaste teknologiska förändringarna under modern tid, nämligen informationsteknologin. Kommer geografins roll för handel att minska med internets utveckling och därmed leda till det så kallade ”death of distance”? Den sista delen studerar vad som bestämmer hur internet sprids och när och varför olika företag eller regioner tar till sig ny teknologi i olika takt. |
|
| Lönnroth, Johan | Vad anser politiker och centralbankschefer idag om centralbanksreformerna? | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 60 000 kronorProjektet innefattar intervjuer av ledande italienska och svenska politiker och centralbankschefer, som deltagit i besluten om de reformer som gjorde centralbankerna mer oberoende av det politiska systemet, om hur de idag ser på dessa reformer. Vilka var fördelarna? Vilka var nackdelarna? Är det dags för nya reformer? Eftersom jag levt i båda dessa världar – ekonomernas och politikernas – anser jag mig ha goda möjligheter att göra mig förstådd i båda. Jag känner också de politiker som var huvudansvariga för den svenska reformen 1998/1999. Med hjälp av Lars EO Svensson och Lars Jonung, som båda lovat ställa upp som mina referenspersoner, samt med hjälp av ett antal italienska ekonomer jag känner, tror jag mig också ha goda möjligheter att få intervjua också övriga. Min avsikt är att ställa samman resultaten och redovisa dem på ESHET:s (European Society for the History of Economic Thought, jag är medlem) årliga konferens i Rom 14 till 16 maj 2015. |
||
| Ruist, Joakim | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Östeuropainvandringen och Sveriges ekonomi | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 477 000 kronorEU:s utvidgning österut 2004 och 2007 är det enda exemplet i modern tid på införande av fri rörlighet av arbetskraft mellan länder med så vitt skilda inkomstnivåer. De ekonomiska konsekvenserna av den migration som följt har varit hett politiskt diskussionsämne i flera av de gamla EU-länderna sedan dess. Av dessa länder var Sverige ensamt om att varken 2004 eller 2007 införa temporära begränsningar i de nya EU-medborgarnas tillgång till arbetsmarknad och välfärdssystem. Sverige är därmed unikt lämpat för att redan nu utforska de ekonomiska konsekvenserna. Tidigare forskning har redovisat migranternas sysselsättning, inkomster, bidragsmottagande och kortsiktiga påverkan på offentlig sektor. Men dessa tidiga resultat är statiska genomsnitt av dels mer erfarna migranter och dels en väsentlig del nyanlända oerfarna. De är därför sannolikt missvisande för situationen på längre sikt. Det här projektet använder registerdata där migranter följs i upp till tio år för att studera inkomstassimilation och selektiv återmigration och därmed migrationens långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Följande fem delfrågor besvaras: 1. Hur länge stannar migranterna? 2. Stannar de ekonomiskt mer eller mindre framgångsrika längre, dvs. föreligger positiv eller negativ selektion i återmigration? 3. Hur utvecklas inkomster och bidragsmottagande över tid för de som stannar? 4. Vilken betydelse har hög-/lågkonjunktur för 1–3? 5. Vilka blir de troliga långsiktiga konsekvenserna för Sveriges offentliga sektor? |
|
| Umans, Timurs | Högskolan Kristianstad | Mångkulturella ledningsgrupper i svenska bolag | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 1 260 000 kronorMångkulturell kompetens i näringslivet framhävs av forskare, politiker och näringslivsföreträdare, men hur fungerar egentligen en mångkulturell ledningsgrupp? Om de överhuvudtaget fungerar, vad avgör om en mångkulturell ledningsgrupp påverkar bolag positivt eller negativt? Ledningsgrupper i Europa blir allt mer mångkulturella. Jämfört med övriga Europa är dock mångkulturella ledningsgrupper i Sverige ett relativt nytt fenomen. Forskning finns gällande ledningsgrupper ur ett generellt mångfaldsperspektiv, men relativt lite gällande kulturell mångfald. Detta projekt ämnar att generera ny relevant kunskap kring detta fenomen. Tidigare forskning visar tvetydliga resultat och forskningsområdet är teoretiskt splittrat, vilket indikerar outforskade faktorer som påverkar vilka konsekvenser en mångkulturell ledningsgrupp leder till. Projektet avser att utforska sådana faktorer via fallstudier och statistisk analys med specifikt fokus på ledningsgruppsprocesser. Bidraget kommer att vara teoriutveckling och ny empirisk kunskap om sambanden mellan hur mångkulturella ledningsgrupper fungerar i Sverige och vilka effekter dessa har på bolagen. Vi syftar även till att generera praktisk kunskap kring hur bolagen kan hantera mångkulturella ledningsgrupper och skapa möjligheter för bolagen. Forskargruppen har ett stort kontaktnät i svenska ledningsgrupper, har god erfarenhet av såväl kvalitativ och kvantitativ analys, och är väl förankrade i det internationella forskningssamfundet. |
|
| Rydqvist, Kristian | Handelshögskolan i Stockholm | Historisk aktiekurs- och redovisningsdatabas | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 850 000 kronorSvenska aktiepris- och redovisningsdata finns i Findatabasen från 1979 och framåt. Syftet med detta projekt är att uppdatera Findatabasen bakåt i tiden till 1912. Arbetet med att insamla dagliga aktiepriser och omsättningstal pågår och omfattar hittills 25 årgångar (1950, 1952, 1954 och 1957–1978). Detta projektet omfattar skanning av Handelshögskolans historiska samling årsredovisningar från börsbolagen 1912–1278. Centrum för näringslivshistoria kommer genomföra själva skanningen. När digitala kopior finns kan arbetet med att manuellt koda redovisningsinformation i Findata påbörjas. |
|
| Berggren, Niclas | Institutet för Näringslivsforskning | Tillit, tolerans och tillväxt – nya metoder för att hitta kausala samband | Ekonomi | 2014 |
Beviljat belopp: 2 440 400 kronorDet är ingen självklarhet att en ekonomi fungerar väl och bidrar till ökat välstånd. Nationalekonomer har på senare år insett att lagar och regler är viktiga och påverkar människors vilja och möjligheter att bete sig produktivt. Även ”mjuka” faktorer analyseras numera av ekonomer, som forskar kring moral och normer samt sociala attityder som tillit och tolerans. Människors syn på sitt eget agerande och på andra människor kan ha stor ekonomisk betydelse. Ärlighet och pålitlighet kan t.ex. stimulera ekonomisk tillväxt genom att möjliggöra innovativt risktagande och smidiga transaktioner. I detta projekt studeras just hur kulturella och sociala faktorer av detta slag har ekonomisk betydelse. Särskild vikt läggs vid att försöka utröna kausala samband, dvs. vad som orsakar vad i samhället. Exempelvis tyder mycket på att social tillit ger ekonomisk tillväxt, men det är också tänkbart att ekonomisk tillväxt främjar tillit i ett samhälle. Metodmässigt är det ofta svårt att avgöra vad som är fallet, men det är av stor vikt att klarlägga orsakssambandets karaktär, inte minst för att kunna ge råd med större precision till ekonomisk-politiska beslutsfattare om hur de bör utforma politiken. Vi utforskar i tre delprojekt hur individers normer formas och hur normer påverkar deras val samt hur sambanden mellan normer, institutioner, och ekonomiska utfall ser ut på landnivå. Inom varje delprojekt använder vi en nyutvecklad metod som gör det möjligt att fastställa orsakssambanden. |
|
| Sundberg, Carl Johan | Karolinska Institutet | Sjukvårds- och näringslivsmanagement för blivande läkare (masterutbildning) | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 2 000 000 kronorDen föreslagna masterutbildningen i Sjukvårds- och näringslivsmanagement syftar till att förbereda blivande läkare att kunna leda, förbättra och påverka patienters hälsa och samhällets välstånd utöver direkt patientverksamhet. För att kunna vara effektiv och göra nytta i denna framtida roll måste studenten utveckla sina kunskaper, färdigheter och förhållningssätt inom ett antal kunskapsområden parallellt med kliniska studier. Specifikt innebär detta att medicinsk kunskap kombineras med kompetens inom organisationslära, finansiell styrning och management/ledarskap i syfte att förbättra människors hälsa och välbefinnande. Utbildningen vänder sig enbart till studerande på nationella läkarprogram med ett genuint intresse för att bidra till utveckling och ledande av offentlig och privat sjukvård samt biomedicinsk industri. Utbildningen uppmärksammar det tvärprofessionella samarbetet som en hörnsten för förbättrad och patientcentrerad vård och utvecklar studenternas förmåga till ledarskap och transprofessionell samverkan. Läkare med en gedigen kunskapsbas inom ekonomi och management/ledarskap är en bristvara i Sverige. Studerande som genomgår den nya tvååriga masterutbildningen och som stegvis bygger ny kunskap och kompetens, kommer att kunna förbättra sjukvårdens, samhällets och företagens konkurrensförmåga. |
|
| Söderlund, Magnus | Handelshögskolan i Stockholm | Center of excellence för marknadsföringsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 2 280 092 kronorProjektet avser att utveckla en stark forskningsmiljö, ett center of excellence (CoE), för marknadsföringsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS). Vår tidshorisont är relativt långsiktig, vi anser att det behövs tio år för att nå fram. Den miljö som vi eftersträvar, och som organisatoriskt har sin plattform hos Center for Consumer Marketing (CCM), en av avdelningarna på HHS, kännetecknas bland annat av (1) högklassig publicering, (2) bra utbildning av doktorander och grundutbildningsstudenter, (3) högt attraktionsvärde i omvärlden (exempelvis bland potentiella doktorander, arrangörer av konferenser och massmedia), (4) höga kvalitetsmål, (5) starka forskningsledare, (6) god förmåga att kommunicera forskning, (7) god infrastruktur för forskning samt (8) en kritisk massa av forskare (inte för få, men inte heller för många) som kompletterar varandra inom ett avgränsat ämnesområde. Det aktuella akademiska ämnet är marknadsföring med särskild tonvikt på den del av ämnet som internationellt går under beteckningen konsumentbeteende ("consumer behavior"), ett område där studieobjekten är hur konsumenter införskaffar, använder och gör sig av med produkter (såväl varor som tjänster). Ansatsen i CCM:s forskning är att utgå från konkreta test, i typfallet med en experimentell metod, där människor exponeras för och kommer i kontakt med olika marknadsföringsuttryck (exempelvis annonser eller olika inslag i en butiksmiljö). |
|
| Snickars, Pelle | Kungliga biblioteket | Ljus och frihet till näringsfång - 1800-talet som annons | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 1 500 000 kronorAll mediehistorisk förändring är i regel en kommersiellt driven jakt på ständigt nya marknader, publiker och konsumenter. Det gäller också presshistorien, i synnherhet under 1800-talet då det moderna industri-Sverige växer fram. Tidningarnas spalter utgör den infrastruktur i vilken ekonomin äger rum och tar plats, och i vilken den ekonomisk-politiska diskussionen förts. Pressens självbild är förstås en helt annan. Tidningen har länge varit garant för demokrati och fritt meningsutbyte. Men i realiteten är dagspressen lika beroende av stadiga intäkter som vilket företag som helst. Mediets budskap är inget annat än dess reklam. Projektet avser digitalisering av en miljon sidor svensk dagspress från 1800-talet och är uppdelad på två separata delar. Den ena delen görs i samarbete med Göteborgs universitetsbibliotek och fokuserar på digitaliseringen av specifik Göteborgspress under 1800-talet. Den andra delen görs i samarbete med Centrum för näringslivshistoria och baserar sig på 1800-talspressen som ett slags annonsblad. Presshistorien har alltid varit en historia om pengar, och det är först genom att anlägga ett tydligt ekonomisk-historiskt perspektiv som dagspressens egentliga former och konturer under 1800-talet framträder. I digital form med OCR-läsa sidor för blixtsnabb textuell eftersökning kommer ingen forskare att längre kunna undgå denna annons-ekonomiska aspekt av presshistorien. |
|
| Rudholm, Niklas | Handelns utredningsinstitut | Analys av asymmetrier i prisbildningsprocessen på den svenska konsumentmarknaden för el | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 1 050 000 kronor1996 års stora elmarknadsreform syftade till att skapa gynnsammare förutsättningar för företagsetableringar, konkurrens och effektivare resursutnyttjande i produktions- och handelsleden för elektricitet. I direkt kontrast till dessa ambitioner har dock antalet elhandelsföretag på senare tid väsentligen minskat, vilket kan illustreras genom en 2/3 marknadsandel för de tre dominerande energikoncernerna. I takt med att elpriserna stadigt ökat sedan 1990-talet har medier och konsumenter demonstrerat ett alltmer utbrett missnöje. Genom en unik tillgång till alla elmarknadsbolagens priser sedan 2008 syftar detta projekt till att analysera konkurrensen och effektiviteten på elmarknaden genom så kallade asymmetriska pristransmissionsmodeller. Den primära forskningsfrågan utgörs av att analysera huruvida elhandelsbolag har en större benägenhet att (både nivåmässigt och tidsmässigt) höja kundernas elpriser efter producentprishöjningar på Nord Pool, jämfört med benägenheten att sänka konsumenternas elpriser efter motsvarande producentprissänkningar på Nord Pool. Detta innebär i så fall att elhandelsbolagen, på konsumenternas bekostnad, tar ut en större del av marginalen än vad riskpremiet motiverar. Så länge kundrörligheten (vad gäller benägenheten att byta till ett billigare elhandelsbolag) är låg, finns det dock begränsade incitament för de större elhandelsbolagen att priskonkurrera i någon väsentlig utsträckning - och ineffektiviteterna kan därmed även framgent tillåtas fortleva. |
|
| Sandgren, Fredrik | Uppsala universitet | Innovation och institutionell förändring inom svensk varuhandel 1750-2010 | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 493 000 kronorProjektet skall analysera den svenska varuhandelns omvandling. Varuhandeln, dvs. parti- och minuthandeln, är en viktig sektor vars historia inte skrivits på ett samlat sätt. I centrum står institutionell förändring samt viktiga innovationer under perioden 1750-2010. Med institutioner avser jag lagstiftning men också de mer informella överenskommelser och regler som påverkat varuhandeln och dess förutsättningar. I fråga om innovationer, dvs. nya teknologier och nya organisationsformer, skall jag undersöka hur generella innovationer som bilar, telefoner, datorer, fabriker, taylorism påverkat varuhandeln. En viktig uppgift är också att undersöka hur nya sätt att bedriva varuhandel som fasta butiker, varuhus, självbetjäning, enplanslager m.m. introducerats och spritts inom den svenska varuhandeln. De större skiften i fråga om institutioner och innovationer som jag identifierar kommer att utgöra grunden för den periodisering som görs. Mycket är känt om varuhandelns historia. En stor del av den kunskapen är dock splittrad på många olika böcker och uppsatser och måste sammanställas. Men det finns också en hel del kunskapsluckor som behöver fyllas genom primärforskning. Förutom att vi behöver veta mer om hela perioden 1750-1900, behöver vi också ta reda på mer om 1900-talets utveckling i fråga om partihandel, fackhandel samt branschorganisationernas tidiga verksamhet. |
|
| Nygren, Bitte | Göteborgs universitet Högskolan för Design & Konsthantverk | Donationsprofessur i Design Management - driftsanslag 2012 och 2013 | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 3 000 000 kronor |
|
| Persson, Torsten | Stockholms universitet | Politiker i proportionella valsystem | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 2 062 500 kronorProjektets övergripande mål är att utveckla teoretiska modeller för hur selektionen av politiker fungerar i proportionella valsystem. Dessa modeller kommer sedan att testas empiriskt på unika svenska data. Selektionen av politiker sker dels till valsedeln, till de högre platserna på denna, och till de mer inflytelserika positionerna i den politiska hierarkin. Vi kommer att besvara fem huvudsakliga frågor när det gäller hur denna process går till, nämligen hur selektionen påverkas av 1) formella institutioner i det proportionella valsystemet, 2) omvärldsfaktorer så som konkurrens mellan politiska partier och mediatäckning, 3) partiledarnas egenskaper och 4) privata nätverk mellan politiker. Dessutom kommer vi analysera hur den politik som förs påverkas av selektionens slutprodukt, det vill säga den socioekonomiska sammansättningen av de folkvalda. Idag råder det brist på både användbara teoretiska modeller och empiriska studier av dessa frågor. Våra vetenskapliga bidrag kommer både från den teoretiska och empiriska sidan. Forskargruppen har unik kompetens i att utveckla teoretiska modeller genom medverkan av två av världens ledande forskare inom politisk Ekonomi, personer som bland annat deltagit i utvecklingen av flera av de idag mest flitigt använda modellerna inom fältet. Från den empiriska sidan kommer viktiga bidrag att kunna göras med hjälp av det mest detaljerade datamaterialet för politiker, valda och icke valda, som någonsin satts samman. |
|
| Lundgren, Tommy | Umeå Universitet | On the Economics of Corporate Social Responsibility | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 876 000 kronorEfter publiceringen av rapporten Our Common Future 1987 av World Commission on Environment and Development, har begreppen hållbarhet och hållbar utveckling kommit att bli allt mer framträdande i både den offentliga och akademiska debatten. En stor del av diskussionen kring hållbarhet har ägnats åt hur företag kan bidra till hållbar utveckling, dvs. vad som brukar kallas företagens sociala ansvar (på engelska Corporate Social Responsibility, CSR). Studier kring CSR har vuxit till ett omfattande forskningsområde under de senaste 20 åren, främst inom disciplinerna management och företagsEkonomi, men även till viss del inom nationalekonomi. En betydande del av den empiriska forskningen behandlar sambandet mellan företags sociala ansvarstagande och finansiella prestationer. Till viss del finns även teoretiska analyser av de ekonomiska drivkrafterna bakom och effekterna av CSR, men denna forskning är ännu i sin linda, ytterligare teoretiska studier i kombination med ekonometrisk analys behövs för att bättre förstå mekanismerna som driver företagens sociala ansvar och relationerna till ett antal fundamentalAnslag Ekonomiska aspekter. Specifikt vill vi, inom ramen för företagens sociala ansvar, i sex väldefinierade delprojekt närmare undersöka betydelsen av aktieägarnas preferenser, osäkerhet, kausalitet, kapitalkostnad, risk och policy/regleringar. |
|
| Maican, Florin | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Konkurrens i dagligvaruhandeln | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 1 100 000 kronorHandel med dagligvaror utgör en stor del av den privata konsumtionen. Tillsammans med stora butiker i externt läge finns idag en trend mot att vidareutveckla mindre dagligvarubutiker som ligger geografiskt nära konsumenten. Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att göra en dynamisk analys av efterfrågan och marknadsstruktur i den svenska dagligvaruhandeln. Vi använder nyutvecklade modeller och metoder med djup teoretisk förankring och tar hänsyn till att butiker skiljer sig åt i storlek, lokalisering och servicenivå. Den första delen består av en ingående analys av konsumenternas val och värdering av olika butiksformat utifrån ett geografiskt perspektiv. Den andra delen behandlar företagens beslut och kostnader för att etablera, omfördela och ta bort butiker från lokala marknader. En unik kombination av databaser som täcker alla dagligvarubutiker i Sverige under perioden 2001-2010 kommer att användas. Ett centralt bidrag med forskningsprojektet är att vi simulerar utvecklingen av dagligvarumarknaden till följd av ett antal hypotetiska förändringar såsom ett ändrat antal butiksformat och en mer liberal reglering av nyetableringar. Projektet bidrar till den internationella forskningsfronten genom att använda modeller baserade på ekonomisk teori tillsammans med nyutvecklade statistiska metoder för att analysera strategisk interaktion mellan företag. |
|
| Johansson Sköldberg, Ulla | Göteborgs universitet GRI | Mötet mellan konst och företagande. En närstudie av projekt i VG-regionen | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 909 000 kronorVi vill studera mötet mellan konst/design och företagande i tre projekt. Vi avser att slå en brygga mellan ämnena "Design Management" och "Art & Management" som både är mycket näraliggande och olika till sin karaktär. Vi vill reflektera mer teoretiskt utifrån tre konkreta projekt: 1. "100 kontor" är ett projekt som innebär att 100 industriföretag/organisationer med oanvända utrymmen hyr ut dessa för "0-taxa" till konstnärer med behov av kontor eller studio. Inga förpliktelser är knutna till kontraktet. Däremot finns förhoppningar om en intressant dialog vid gemensamma fika och lunchstunderna. Det är dessa förhoppningar och vad som sker med dem som vi ska studera. 2. Gästprofessor Mary Jo Hatch har tillsammans med partnerskapsenheten vid Handelshögskolan i Göteborg inbjudit forskande konstnärer från GU till en dialog med företagsledare. Hon är intresserad av likheter mellan de problem som konstnärer och företagsledare hanterar. Vi vill i det här projektet följa vad som händer och tolka situationen tillsammans med Mary Jo Hatch. 3. Processledning av kreativa projekt samt matchmaking mellan företag och designer/konstnärer. Vi vill jämföra det sätt SVID arbetat med processledning av designprojekt med det sätt Tillt processlett och hanterat matchmaking av konstnärer. |
|
| Kallifatides, Markus | Handeslhögskolan i Stockholm, SIR | Institutionellt företagsägande | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 3 130 000 kronorInstitutionella placerares formella möjlighet och reella benägenhet respektive förmåga att utöva aktiv eller passiv kontrollmakt har sannolikt avgörande betydelse för företagandets kapitalförsörjning, bolagsstyrningens kvalitet och därmed samhällsekonomins utveckling, då denna aktieägarkategori är den dominerande och växande på den globala kapitalmarknaden. Institutionella placerare har långsiktiga uppdrag. Det är teoretiskt rimligt för dessa att placera långsiktigt även i illikvida tillgångar och dessutom att delta aktivt i styrningen av enskilda företag. Studier visar att en bred kategori av institutionella placerare internationellt agerat mer passivt och riskavert än vad som kunde tänkas. Lagstiftning, styrmodeller och teoretiska idéer har troligen i huvudsak drivit fram detta. Med den globala krisen är det rimligt att förvänta sig att det internationellt kommer att omförhandlas villkor för det institutionella kapitalet. Projektet avser följa utvecklingen i de nordiska länderna, med fokus på de stora svenska institutionella placerarna. Vilka effekter på bolagsstyrningen och därmed företagandet får denna aktieägarkategoris aktiva eller passiva insatser? Vi avser att i tre delstudier kvalitativt studera regleringsprocesser, institutionellt minoritetsägande respektive kontrollägande. Programmet syftar till att på stabilare empirisk grund beskriva, förklara och kritiskt reflektera över de institutionella placerarnas roll i samhällsekonomin och i det svenska innovationssystemet. |
|
| Källblad, Sigrid | Optimal portföljallokering under betraktande av olika horisonter respektive modellosäkerhet | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 135 000 kronorAvhandlingen behandlar optimal portföljsammansättning under olika villkor. Dels utifrån frågeställningen hur betraktandet av olika tidshorisonter påverkar densamma, dels utifrån antagandet att den underliggande marknadsmodellen inte är helt känd utan hänsyn måste tas även till modellosäkerhet. |
||
| Holmlid, Stefan | Linköpings tekniska högskola | Innovationsmiljöers användning av och inställning till design i produktifieringsprocesser | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 898 000 kronorUnder det senaste decenniet har design som begrepp fått en mer framträdande plats i samband med forskning och debatt kring innovation. Ett exempel på detta är företaget Apples framgångar med sina smarta telefoner, där design och teknisk innovation gått hand i hand för att ta fram de beröringskänsliga skärmarna. I den management relaterade litteraturen har begreppet "designtänkande" vuxit fram, som ett sätt att fånga en ny relation mellan design och management. Inom den designrelaterade litteraturen har istället begrepp som "innovation in meaning" tagit plats, som beskrivning av vad design bidrar med för sorts innovationer. En stor del av den tidigare forskningen fokuserar i första hand på företags innovationer, och den roll design kan ha i dessa sammanhang, och har där bidragit med såväl teorier, empiriska studier och handlingsbar kunskap. Däremot vet vi idag mindre om hur design kan spela en roll för de aktörer i innovationssystemet som ligger nära, eller delvis utgör, grundforskningsnära aktörer. Syftet med det här projektet är att bidra med kunskap om hur design kan bidra i transformationen från forskningsbaserade idéer till produkter på en marknad. |
|
| Heyman, Fredrik | Institutet för Näringslivsforskning | Globalisering, sysselsättning och löner | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 2 523 000 kronorMan kan utan överdrift hävda att den globaliseringsprocess Sverige nu är mitt uppe i är av historiska proportioner. Projektet syftar till att empiriskt undersöka arbetsmarknadseffekter av ökad internationell integration och tar sin utgångspunkt i ny ekonomisk teori med heterogena företag och heterogen arbetskraft. Traditionell handelsteori antar att arbetsmarknaden är fullständigt flexibel med full sysselsättning som följd. Nyare teori betonar istället att löner är trögrörliga och att matchningsprocessen mellan arbetstagare och arbetsgivare kan ge upphov till långvarig arbetslöshet. Vidare ger dessa arbeten vid handen att effekten på en viss typ av arbetskraft, t.ex. i termer av löneförändringar, kan skilja sig åt beroende på typ av företag. Ökad globalisering kan t.ex. leda till ökade löner för den typ av arbetskraft vars kvalifikationer bäst överrensstämmer med företagets profil. Dessa nyare teoretiska arbeten resulterar sålunda i ett antal olika hypoteser om internationalisering och arbetsmarknadseffekter som vi avser att undersöka empiriskt med hjälp av svensk data. Den empiriska analysen baseras på ett stort datamaterial över svensk arbetskraft som kan matchas med data på svenska företag. Exempelvis undersöker vi löne- och sysselsättningseffekter av ökad internationalisering för olika typer av arbetskraft och i olika typer av företag. |
|
| Hidefjäll, Patrik | Karolinska Institutet | Hur påverkar sjukvårdens innovationssystem innovationers möjlighet att utvecklas och spridas? | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 1 810 000 kronorDe initiativ som riktats mot svensk sjukvård och medicinsk teknik de senaste åren har väsentligen varit begränsade till att stödja den tidiga idégenereringsprocessen. Men vad händer sedan? Leder genereringen av innovationer också till skapandet av nya framgångsrika svenskAnslag Medicinteknikföretag och får innovationerna förbättrad vård till lägre kostnader som följd? För att besvara dessa frågor vill vi identifiera och studera ett brett antal medicintekniska innovationer av olika kommersiell framgång under de senaste 15 åren. En enkätstudie planeras att skickas ut till identifierade aktörer inom industri och sjukvård. I fallstudier utvärderas ett urval av identifierade innovationers kostnadseffektivitet och den påverkan på innovationens utveckling som skett från sjukvårdens innovationssystem. Sjukvårdens innovationssystem definieras som de stödjande (i form av kunskap, resurser m.m.) och selekterande (marknad, upphandling, utvärdering) mekanismer som bidrar till skapande av kostnadseffektiva innovationer. Vi avser att identifiera huruvida kostnadseffektiva innovationer har haft en större överlevnad i sjukvården framför de innovationer som bedömts som ineffektiva. Resultatet av studien förväntas ge oss bättre insikt om den svenska sjukvårdssektors innovationssystems stödjande och selekterande effekter på en innovation och leda till teoretisk vidareutveckling av innovationssystemansatsen. |
|
| Fellman, Susanna | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Karteller och handelspolitik: internationella avtal, utländska företag och liberalisering | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 1 058 750 kronorHistorisk forskning kring kartell- och konkurrenspolitik har upplevt ett uppsving. En orsak är tillgången till ett unikt källmaterial, nämligen de kartellregister som många länder upprätthöll under efterkrigstiden i syfte att kontrollera karteller och för att förhindra "missbruk". Det svenska registret utnyttjas inom ett forskningsprojekt vid Handelshögskolan i Göteborg. Huvudsyftet är att studera frågor som relaterar till (i) kontroll och övervakning av internationella kartellavtal och, till (ii) konkurrenspolitiken och frihandelssträvanden under efterkrigstiden. Internationella avtal skulle registreras om de hade effekt på den inhemska marknaden och i det svenska registret finns ca 350 avtal som inkluderar utländska företag. Många av de internationella kartellavtalen var nordiska. Bl.a. studeras förändringar i det svenska näringslivets ägandestruktur, samt de utländska företagens strategi gentemot svenska karteller. Ett annat problemområde är myndigheternas åtgärder som en följd av frihandelsavtal. Vilken press satte exempelvis EFTA-samarbetet på det nordiska kartellsamarbetet, och hur förhöll sig myndigheterna till de internationella kartellerna då trycket på att man skulle ta itu med de konkurrensbegränsande avtalen ökade? Vilken betydelse hade de nordiska konkurrensmyndigheternas samarbete (årliga nordiska möten)? Och hur svarade kartellerna på förändringarna? |
|
| Fellman, Susanna | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Handelshusens roll på kreditmarkanden i Göteborg under 1800-talet | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 815 000 kronorI takt med att den svenskAnslag Ekonomin förändrades under 1800-talet omvandlades även kreditmarknaden. I Sverige fanns inte någon enhetlig kreditmarknad då, utan den var uppdelad på flera orter där Stockholm och Göteborg var mest betydande. En aktör på kreditmarknaden var handelshusen. Deras roll på kreditmarknaden i Göteborg på 1800-talet är föremålet för denna undersökning. Handelshusens kreditgivning var stor och genererade t.o.m. större vinster än handelsverksamheten. De göteborgska handelshusens roll på kreditmarknaden försvann inte heller i takt med att det moderna banksystemet etablerades. I andra städer övertog bankerna handelshusens roll. Göteborgs handelshus avviker därmed från det nationella mönstret. Berodde det på en starkare koppling till internationella kapitalmarknader hos handelshusen? En annan viktig aspekt är förhållandet mellan handelshusens utlåning till småföretagare. I annat källmaterial framstår handelshusen som viktiga långivare till hantverkare. Undersökningen kommer att öka förståelsen för hur småföretagare finansierade sin verksamhet. Eftersom handelshusens långivning hade ett tydligt samband med handeln in och ut från Göteborg kommer frågeställningarna att läggas in i ett större internationellt sammanhang. Projektet som anknyter till ett projekt om informella och formella kreditmarknader i Göteborg och är viktigt för att skaffa en helhetsbild av kreditmarknaderna under denna tid. |
|
| Gullstrand, Joakim | Lunds universitet | Företagets internationella länkar, dess organisering samt entreprenörens och innovationens roll | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 680 000 kronorProjektet utgår från forskningsfronten inom internationell handel som studerar företags olika beslut när det gäller export och import. I korthet visar denna litteratur att det är relativt få företag som exporterar och att de företag som tar steget ut på den internationella marknaden är de mest produktiva. Litteraturen förklarar detta mönster med att endast produktiva företag kan betala kostnader för att etablera sig på den internationella marknaden. Man kan med andra ord säga att det komplexa mönstret av företagens internationella länkar har förklarats med hjälp av en svart låda eftersom produktivitetsmått påverkas av allt från skillnader i produktkvalitet, produktmix, ledningsförmåga, organisationsform, till kapitalintensitet och skalfördelar. Den största utmaningen för den framtida forskningen inom internationell handel är att öppna upp denna låda för att i detalj förklara vad som är viktigt när företag fattar sina handelsbeslut. Framför allt är detta av betydelse för utformningen av olika politiska åtgärder som implementeras för att stärka företagens möjligheter på den globala marknaden. Det blir annars svårt att utforma politik och förutse åtgärdernas effekter om denna svarta låda inte öppnas. Syftet med detta projekt är således att identifiera bakomliggande faktorer till företagens handelsbeslut och det är framför allt tre frågor som kommer att belysas: hur företagen organiserar länkarna samt entreprenörens och innovationens roll för dessa länkar. |
|
| Cramér, Per | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Miljöstöd Centre for International Business Studies | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 4 500 000 kronorCentre for International Business Studies på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet (CIBS) forskar om olika aspekter på företagandets internationaliseringsprocess. Gruppen består av fyra professorer, två gästprofessorer, två docenter, åtta post doc-forskare och fyra doktorander. Huvuddelen av aktiviteten sker i dag inom det gemensamma programmet "International Business Research in an Era of Global Spatial Reconfiguration - Corporate Restructuring in the Global Automotive Industry - The Disinvestments of GM and Ford and the Entry of China" som ursprungligen beviljades medel 2010. Syftet är att undersöka det kinesiska företaget Geelys övertagande av Volvo Car Corp., och vilka effekter detta får vad gäller underleverantörs- och distributionssystem, marknader, globala produktionsnätverk, FoU, och kollisioner mellan olika ledningskulturer. Vidare studeras disintegrationsprocessen från Ford, dvs. hur produktionssystem och ledningsstrukturer förändras då ett företag byter huvudägare, samt den yttre ramen för företagsverksamhet i Kina, i form av direktinvesteringspolitik, och övriga institutionella förutsättningar på nationell, regional och lokal nivå. I programmet deltar även som referensgrupp forskare från Tyskland och Finland. Sammanlagt är nu 23 forskare aktiva i olika delar av programmet. CIBS utgör en viktig strategisk del i Handelshögskolans fortsatta utveckling. |
|
| Cramér, Per | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Donationsprofessur i Business History - driftsanslag 2012 och 2013 | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 3 000 000 kronorDriftsanslag för 2012 års finansiering av donationsprofessuren i Business History som innehas av professor Susanna Fellman. |
|
| Ekström, Karin M. | Högskolan i Borås | Marknadsorientering av konstmuseer - en studie om marknadsföring och ökad tillgänglighet | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorMarknadsföring som tidigare ansetts vara ett fult ord inom konsten ses idag som ett legitimt verktyg för att berika och fördjupa museibesökares erfarenheter. Antalet museer har ökat, även konstmuseer. Utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv är det angeläget att locka nya besökare till museer. Från fokus på objekt och samlingar har museer blivit allt mer orienterade mot besökare. Projektets syfte är att studera hur ett marknadsorienterat perspektiv tar sig i uttryck på konstmuseer i Sverige. Hur arbetar man med marknadsföring, event verksamhet och besöksorientering strategiskt såväl som operativt? Hur upplevs det av museichefer, intendenter/kuratorer och annan personal? Hur arbetar konstmuseer för att öka antalet besökare och för att bli mer tillgängliga för en bredare målgrupp? Studien avser också att utveckla teori om marknadsföring av kultur och kulturkonsumtion. Projektet relateras till forskning om konsumtionskultur, materiell kultur och museistudier, marknadsföring och studier om kundorientering. Studien bygger på etnografisk metod i form av långa intervjuer och observationer. Museichefer, kuratorer/intendenter, event ansvariga, marknadsföringsansvariga och övrig personal intervjuas på förslagsvis tre konstmuseer i Sverige. Observationer görs av pågående utställningar och event. Även besökare och icke-besökare intervjuas för att förstå hur konstmuseer kan göras tillgängligare. |
|
| Calmfors, Lars | Stockholms universitet | Kan ekonomiskt egenintresse förklara negativa attityder till handelskonkurrens? | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 128 333 kronorEtt antal arbetsmarknadskonflikter relaterade till låglönekonkurrens med utstationerad arbetskraft har blivit livligt uppmärksammade i den offentliga debatten runt om i EU:s medlemsländer. Av debatten att döma tycks de flesta medborgare ha en mer negativ inställning till låglönekonkurrens när det gäller import av tjänster än när det gäller import av varor. Detta projekt syftar till att analysera hur attityderna till olika former av utrikeshandel relaterar till individernas ekonomiska egenintresse genom att testa hur väl de kortsiktiga och långsiktiga handelsteoretiska modellerna kan förklara en individs attityd. Analysen i detta projekt kommer att baseras på data från en enkätstudie (från 2007) av attityddata insamlad genom intervjuundersökningar samt ännu opublicerade data från en uppföljningsinsamling (från 2011). Detta omfattande datamaterial, som samlats in i annat syfte, ger en unik möjlighet att bidra till den empiriska politiska-ekonomiska litteraturen kring handelspolitik och i synnerhet till den knappa empiriska litteraturen kring den specifika faktormodellen. Men framför allt är det angeläget att få mer kunskap om hur attityderna till handelskonkurrens ser ut i ljuset av de arbetsmarknadskonflikter som hejdar en djupare integration av de europeiska marknaderna. |
|
| Collin, Sven-Olof | Linnéuniversitetet | Styrelsens ersättning: en kartläggning av svenska börsnoterade bolags styrelseersättning | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 774 200 kronorProjektet avser att kartlägga och förklara det börsnoterade bolagets styrelseersättning, både till nivå och till form, samt att studera ersättningens möjliga effekter på bolaget. Medan vd:s ersättning har studerats ingående, både av forskare och av debattörer, har styrelsens ersättning lämnats utan beaktande. Idag finns det tecken som tyder på att ersättningarna förändras, kanske som följd av de djupgående förändringar som skett i styrelsens uppgifter sedan början av 90-talet, och kanske med inspiration från USA och Storbritannien Det är därför både empiriskt, teoretiskt och praktiskt relevant att idag göra en kartläggning. Tidigare studier, främst från USA och Storbritannien har inte sökt praktikens erfarenheter och tankar kring ersättningen, varför vår kunskap om svensk ersättning är obefintlig, och vår teoretiska kunskap blott utvecklats inomteoretiskt och inte med hjälp av praktiken. Metoden för kartläggningen blir därför att först samla praktikens insikter genom intervjuer med styrelseordföranden, ordförande för kompensationskommittéer samt belöningskonsulter. Därefter utvecklas den teori som kommer att leda kartläggningen och den förklarande studien. Därmed hoppas jag att projektet inte blott ger empiriskt, och teoretiskt bidrag, utan även kan återföra insikter om styrelsebelöning till praktiken. |
|
| Blomberg, Jesper | Handelshögskolan i Stockholm | Riskhantering i investmentbanking: organisering av risktagande, riskkontroll och riskproduktion | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 1 265 500 kronorFör att förstå risk i vilken finansiell produkt eller tjänst som helst, behöver man förstå hur denna risk kommit till. Inom så kallad investmentbanking skapas, hanteras och kontrolleras finansiella risker. När "bankers", "traders", mäklare och analytiker formar primärmarknader för aktier och sekundärmarknaderna för värdepapper, skapar de även finansiella risker. Trots ökad reglering, liksom bankers kraftigt ökade investeringar i riskkontroll och "compliance" funktioner, saknas systematisk kunskap om hur reglering och kontrollsystem påverkar det praktiska risktagandet. För att öka kunskapen om hur finansiella risker skapas, behöver vi studera investmentbankpraktik i form av risktagande och riskkontrollerande, och framför allt hur dessa relaterar till varandra. Med en "inifrån-ut" ansats kommer undersökas, vad och hur de kraftigt växande riskkontroll- och "compliance" funktionerna inom investmentbank-organisationer (olika slags banker) påverkar samma organisationers risktagande. Genom främst etnografisk observation kommer studien undersöka 1) Om, hur, och varför risktagande (av främst "bankers" och "traders" men även mäklare och analytiker) påverkas av de allt mer omfattande riskkontrollsystemen. 2) Hur produktion av risk inom investmentbanking påverkar risktagande av andra aktörer inom och utanför finanssektorn. Studiens förväntade resultat har påtaglig relevans för den finansiella sektorn, för finansiella konsumenter, samt för reglerande och övervakande organ. |
|
| Anderson, Anders | Institutet för Finansforskning | Rethinking Beta in Asset Management | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorInstitutet för Finansforskning (SIFR) har under nio år framgångsrikt arrangerat en årlig konferens på olika teman inom finansiell ekonomi i Stockholm. Ledande internationella forskare inom varje område bjuds in och ger sin bild av de allra senaste rönen inom respektive forskningsområde. Konferensen pågår i två dagar, där den första dagen riktas till praktiker inom den finansiella sektorn. Den andra dagen riktar sig främst mot akademiker, och ger en möjlighet för svenska forskare att ta del av spjutspetsforskning inom finansiell ekonomi. Formatet har visat sig mycket uppskattat av båda målgrupperna, och blivit en naturlig plattform att knyta samman akademiker och praktiker inom finansmarknaden. Årets konferens är tänkt att avhandla de senaste rönen inom teoretisk såväl som praktisk kapitalförvaltning. |
|
| Andersson, Per | Handelshögskolan i Stockholm | Mobiltelefonen, tjänsteinnovationer och formandet av nya marknader | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 1 140 000 kronorMobiltelefonen får en alltmer central roll i människors privata och professionella liv. Samtidigt har också utvecklingen av nya mobila tjänster fått en mycket central roll i den generella digitala tjänsteutvecklingen. Detta projekt sätter fokus på kopplingarna mellan utvecklingen av nya mobila tjänster, tjänsteinnovationsprocesser samt skapandet av nya marknader. Särskilt intresse ägnas åt nya mobila tjänster och innovationsprocesser med en potential att förändra marknadsstrukturer. Till dessa hör bl.a. nya mobila betalningstjänster vilka involverar en rad olika aktörer på marknaden: företag inom mobiltelefoni, bank- och kortföretag, detaljhandelsföretag m.fl. Dessa och andra nya mobila tjänster, ofta kopplade till nya mobila teknologier och standards, skapar nya mönster av konkurrens och samarbeten på marknaden. De är också drivkraft till entreprenörskap på marknader och skapandet av helt nya företag. Detta projekt syftar till att utveckla kunskap om hur nya mobila tjänster och tjänsteinnovationsprocesser är kopplade formandet av nya marknader och industristrukturer. |
|
| Axelsson, Björn | Handelshögskolan i Stockholm | Stöd för vidmakthållande och utveckling av en miljö för handelsrelevant forskning | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 1 935 000 kronorFortsatt stöd till en forskningsmiljö med handelsrelevant forskning vid Handelshögskolan i Stockholm. Detta stöd har varierat över tid men under ett antal år utgått med en volym motsvarande täckande av 75 procent av levnadskostnader för tre doktorander och två post doc, inklusive omkostnader. Först redovisas hur föregående års anslag använts och några viktiga tankar bakom det mönster som uppvisas. Därpå belyses några utvecklingslinjer inom fyra program och tre separata projekt. De program som behandlas är: a) Solution Business, b) Sustainable Business, c) Tjänsteinnovation, d) International retailing. De projekt som behandlas är a) Open Books, b) Pricing as an organizational issue. Belysningen anger de projekt och forskare som mottagit stöd och vad som uppnåtts. Men den indikerar också ett antal intressanta övriga och tillkommande projekt som planeras. I de fall specifika forskare redan är involverade anges deras namn och sökta medel. I övriga fall anges viken typ av personer (doktorander, PhD) som avses att knytas till forskningen i fråga. |
|
| Aldman, Lili-Ann | Konsumtionskrediter i Göteborg och Stockholm 1650-1870 | Ekonomi | 2012 |
Beviljat belopp: 1 240 000 kronorNyckeln för både handel och produktion är att det finns konsumenter som är villiga att köpa deras varor och tjänster. Konsumtion är nära förknippat med ett lands ekonomiska tillväxt. Vilka varor som efterfrågas och när, har i alla tider hängt samman med kundernas finansiella resurser och framtidstro. Troligen har också vilka krediter och kreditvillkor som erbjuds under en viss tidsperiod haft betydelse. Konsumtionskrediter vara eller inte vara har ofta varit omstritt då de har både en positiv och negativ effekt. Ett sätt för att stimulera konsumtion som används idag är att erbjuda potentiella kunder krediter. Det positiva är att kunden kan fördela sina utgifter för konsumtionen över tid och handel och produktion får löpande intäkter. Negativt är att vissa kommer handla för mer än de har råd. Men, hur var det före 1900-talet? Projektets övergripande syftet är att studera om det finns ett samband mellan framväxten och förändringar av konsumtionskrediter och kreditvillkor, med de politiska och konsumtionsförändringar som skedde under perioden 1650-1870. Studien är avgränsad till Göteborg och Stockholm med omland. Huvudfrågorna är: Kan uppkomsten av nya, förändrade krediter eller kreditvillkor kan förklara konsumtionsförändringarna? Påverkade eller påverkades konsumtionskrediter och villkoren av internationella kriser och politiska omställningarna? Hur stor andel av konsumtionen bestod av krediter under respektive period? |
||
| Söderlund, Magnus | Handelshögskolan i Stockholm | Center of Excellence för marknadsföringsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 1 339 945 kronorProjektet avser att utveckla en stark forskningsmiljö, ett Center of Excellence (CoE), för marknadsföringsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS). Vår tidshorisont är relativt långsiktig, vi anser att det behövs tio år för att nå fram. Den miljö som vi eftersträvar, och som organisatoriskt har sin plattform hos Center for Consumer Marketing (CCM), en av avdelningarna på HHS, kännetecknas bland annat av (1) högklassig publicering, (2) bra utbildning av doktorander och grundutbildningsstudenter, (3) högt attraktionsvärde i omvärlden (exempelvis bland potentiella doktorander, arrangörer av konferenser och massmedia), (4) höga kvalitetsmål, (5) starka forskningsledare, (6) god förmåga att kommunicera forskning, (7) god infrastruktur för forskning samt (8) en kritisk massa av forskare (inte för få, men inte heller för många) som kompletterar varandra inom ett avgränsat ämnesområde. Det aktuella akademiska ämnet är marknadsföring med särskild tonvikt på den del av ämnet som internationellt går under beteckningen konsumentbeteende ("consumer behavior"), ett område där studieobjekten är hur konsumenter införskaffar, använder och gör sig av med produkter (såväl varor som tjänster). Ansatsen i CCM:s forskning är att använda kvantitativa data, i typfallet insamlade med experiment där människor exponeras för olika marknadsföringsuttryck (exempelvis annonser eller inslag i en butiksmiljö). |
|
| Schriber, Svante | Handelshögskolan i Stockholm | Förvärvserfarna företag | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 1 186 000 kronorFusioner och förvärv (nedan: förvärv) gör att företag byter ägare närmast dagligen. De stora belopp som omsätts brukar motiveras med strävan efter ökad lönsamhet, till exempel genom ny produktutvecklingskompetens, förbättrade försäljningskanaler eller utökad tillverkningskapacitet. Samtidigt visar forskning att förvärv ofta misslyckas. En gren inom förvärvsforskningen har uppmärksammat vikten av erfarenhet: att de företag som har förmåga att dra lärdomar av tidigare förvärv borde lyckas bättre i urval, prissättning och integration av förvärvskandidater. Men fortfarande är befintlig teori inte utvecklad rörande vilka organisatoriska förutsättningar i företagen som gynnar eller hämmar att sådan erfarenhet byggs upp. Syftet med det här föreslagna projektet är därför att utveckla teorier om hur förvärvserfarenhet byggs upp i förvärvsintensiva företag. Eftersom erfarenheter och erfarenhetsbyggande är organisatoriska och ibland omedvetna processer genomförs projektet som en kvalitativ, komparativ studie baserad på intervjuer och observationer. Mellan åtta och tolv förvärvsintensiva svenska företag studeras för att nå tillräckligt djup och tillräcklig spridning i resultaten. Projektet väntas ge tydliga bidrag till den befintliga forskningen. Resultaten bedöms även ha stor relevans för förvärvsintensiva företags förmåga att nå framgång i senare förvärv, och därmed även ge insikter användbara för företag som genomför färre förvärv. |
|
| Sjölander, Per | Handelns utredningsinstitut | Analys av asymmetriska marginaler i prisbildningsprocessen på den svenska räntemarknaden | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 445 500 kronorHuvuddelen av den finansiella effektivitets- och konkurrensforskningen brukar konkludera att det föreligger en relativt sund prisbildningsprocess på de flesta av våra inhemska finansiella marknader, medan denna uppfattning definitivt inte står oemotsagd i affärspressen och i media i allmänhet. Där hävdas det ofta att oligopolstrukturerna från de dominerande marknadsaktörer (ofta i egenskap av storbankerna) medför konkurrensbegränsningar på marknaden. Trots en, enligt SKI, lägre kundnöjdhet hos storbankerna jämfört med andra banker byter endast ca 3% av konsumenterna bank per år. Även om storbanksdominansen sjunkit något medför konsumenternas passiva kundrörlighet att de stora marknadsaktörernas incitament för stark priskonkurrens är relativt låg. I projektet undersöks därför förutsättningslöst huruvida det föreligger en större benägenhet för banker att (både nivåmässigt och tidsmässigt) höja kundernas bolåneräntor efter upplåningskostnadshöjningar, jämfört med benägenheten att sänka bolåneräntor efter motsvarande upplåningskostnadssänkningar. Genom ett unikt datamaterial mäter vi bankernas marginella upplåningskostnader, medan riskpremiet däremot är svårmätbart. Riskpremieförändringar kan rättfärdiga att bolånen står stilla trots reporänte- eller interbankräntesänkningar, men vår nya asymmetrimetod tar hänsyn till nivån på riskpremiet. För en stor mängd räntor, tider, frekvenser och metoder analyserar vi om bankerna utöver marginalkostnaden tar ut en välgrundad riskmarginal. |
|
| Svensson, Roger | Institutet för Näringslivsforskning | Myntsystem och penningpolitik i högmedeltidens Europa och Skandinavien | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 210 000 kronorProjektet syftar till att analysera myntsystem och penningpolitik i det medeltida Europa och Skandinavien. Fokus är på valet mellan tidsbegränsade och långlivade mynt i relativt outvecklade ekonomier där mynt börjat användas som transaktionsmedel och värdemätare av stora delar av befolkningen. Tidsbegränsade mynt innebar att myntherren med jämna mellanrum ogiltigförklarade de gamla mynten som måste växlas in mot nya mynt mot en avgift. I projektet analyseras vilka konsekvenser valet av myntsystem fick för myntförsämringar, ekonomisk aktivitet och osäkerhet. Speciellt kommer mynt i form av s.k. ensidiga brakteater att analyseras och hur dessa hänger ihop med tidsbegränsade mynt. En enkel teoretisk modell byggs upp som sedan testas på de skandinaviska länderna under medeltiden. Existerande litteratur inom ämnet har varken använt sig av: 1) ekonomisk teori för att förstå penningpolitik och pengarnas funktion eller 2) statistiska metoder för att analysera skattfynd. Tidigare svensk litteratur har inte heller kopplat samman de svenska medeltida mynten med den internationella forskningslitteraturen. I detta projekt tillämpas samtliga dessa tre metoder. Det bör understrykas att projektet är tvärvetenskapligt: befintlig litteratur och vetenskapliga metoder inom nationalEkonomi, ekonomisk historia, numismatik och arkeologi kommer att användas och tillämpas. |
|
| Melin, Frans | Lunds universitet | Från marknadsorientering till varumärkesorientering - en ny väg till ökad tillväxt och lönsamhet? | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 3 720 000 kronorStarka varumärken är inget man får, utan något man förtjänar. När allt fler företag konkurrerar med hjälp av varumärken hamnar förmågan att bygga starka varumärken därför i fokus. En betydande del av forskningen som behandlar denna förmåga bedrivs inom ramen för brand orientation (varumärkesorientering), ett begrepp som myntades i början av 1990-talet av forskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Varumärkesorientering har idag vuxit fram som ett intressant alternativ till marknadsorientering. Men frågan är om dessa förhållningssätt är att betrakta som konkurrerande eller kompletterande? Denna fråga ligger till grund för det övergripande syftet med detta forskningsprojekt, nämligen är att öka kunskapen om likheter och skillnader mellan marknadsorientering och varumärkesorientering samt dessa förhållningssätts effekter på tillväxt och lönsamhet. Stor vikt kommer också att läggas vid att undersöka företags sätt att organisera sitt varumärkesarbete samt vid utformningen av styr- och belöningssystem. De förväntade bidragen är en ökad förståelse för hur varumärkesorientering som övergripande företagsfilosofi och process kan bidra till att bygga starka varumärken och skapa uthållig lönsamhet. Vår forskning kommer att vara den första som nyttjar longitudinella studier och därmed har vi förutsättningar att lämna ett unikt bidrag avseende lönsamhetssamband som hitintills endast studerats i tvärsnittstudier. |
|
| Mähring, Magnus | Handelshögskolan i Stockholm | Lean Practices and Information Technology: Exploring the Contradiction | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 1 086 500 kronorTvå av de vanligaste sätten att effektivisera verksamheter idag är införandet av Lean och att göra investeringar i informationsteknik (IT). Medan företag sedan länge satsat på IT-investeringar har Lean nu blivit ett etablerat alternativ. Lean och IT står dock i ett motsatsförhållande till varandra. Lean bygger på kontinuerlig, lokal och ofta småskalig förändring, medan IT-implementering ofta bygger på enskilda, centrala och storskaliga investeringar. När de nya informationssystemen är implementerade tenderar IT att göra processerna rigida och svåra att förändra. Därför använder ofta företag som är bra på Lean mindre IT-stöd för de centrala operativa processerna, eller så använder de IT annorlunda än de flesta andra företag. Vår studie utforskar denna motsägelse och hur den kan övervinnas. Projektet är explorativt och ledsagas av följande fyra frågor: (1) Hur kommer spänningsförhållandet mellan Lean och användning av IT till uttryck i praktiken? (2) På vilka sätt hanterar organisationer som använder Lean dessa utmaningar och hur gör de för att övervinna dem? (3) Hur kan relationen mellan Lean och IT karakteriseras och förstås teoretiskt? (4) Hur kan organisationer använda IT-resurser för att stödja Lean praktiskt? Forskningsteamet har omfattande erfarenhet av både Lean och IT-implementering. Målet är att fylla kunskapsluckan mellan dessa två områden och ta fram akademisk forskning på internationell nivå inom detta viktiga och hittills endast marginellt beforskade område. |
|
| Lönnroth, Cornelia | Göteborgs Stadsmuseum | Krona eller klave. Olika sidor av mynt och krediter under Göteborgs 1800-tal | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 5 265 500 kronorStaden Göteborg var under 1800-talet en av de mest expansiva i norra Europa och dess ekonomiska ställning stärktes. Detta speglas i Stadsmuseets unika samling av mynt och medaljer som började byggas upp under perioden, vilken aldrig har kunnat visas för allmänheten då museet saknar säkra utrymmen. Anmärkningsvärt nog har även stadens ekonomiska 1800-tals historia varit styvmoderligt behandlad. Inom projektet kommer mynten, sedlarna och övriga föremål som hänger samman med ekonomiska förhållanden kombineras med en undersökning av 1800-talets dramatiska samhällsomvandling knuten till industrialiseringen. Projektet resulterar i att den unika samlingen ordnas och digitaliseras och därmed blir tillgänglig för alla. Forskningen kring Göteborgs 1800-tal bidrar med en ny bild av en av de mest händelserika faserna i stadens historia. Framför allt kommer universitetet och Stadsmuseet att samverka för att på helt nya sätt arbeta med både forskningsfrågor och museisamlingar. Det blir ett levande samarbete med workshops för inbjudna specialister, föredrag för allmänheten, vilket öppnar för ett projekt som blir till en livfull slutprodukt och fortsätter att utvecklas. Ett mynt, en sedel eller ett aktiebrev som kan kompletteras med namn på människor, något om deras liv, kanske en bild och hur den enskilda individen var och är beroende av världsekonomin kommer alltid att vara aktuella frågor, oavsett hög- eller lågkonjunktur. |
|
| Lund, Ragnar | Stockholms universitet | Private sponsorship of culture and sports | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 318 000 kronorPrivata företag bidrar i allt högre grad till samhällsstärkande aktiviteter genom att sponsra kultur och idrott. Sponsorsamarbeten har blivit viktiga både som marknadsföringsaktivitet och som finansieringsmodell för kulturen och idrotten. Trots detta finns relativt lite forskning om samverkan mellan sponsorpartners. Detta projekt syftar till belysa centrala frågor kring sponsring som finansierings och marknadsföringsmodell. |
|
| Gustavsson Tingvall, Patrik | Handelshögskolan i Stockholm | SME:s internationaliseringsprocess: handelshinder, kulturella skillnader och institutioners betydelse | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 790 000 kronorAtt ett lands institutioner spelar en central roll för ekonomisk utveckling och hur handelsmönster bildas. Med väl fungerande institutioner upprätthålls bland annat äganderätt, näringsfrihet och stabila skatteregler: Faktorer som påverkar kan verka som betydande handelshinder. En enkel översikt av befintliga data ger vid handen att ett stort antal SME:s redan tagit steget och börjat exportera eller på annat sätt agerar internationellt. Det stora antalet SME:s till trots så domineras handelflödena av ett oproportionerligt litet antal stora multinationella företag. Detta indikerar att internationaliseringsprocessen hos SME:s kan vara särskilt intressant att studera då små störningar helt kan stoppa eller till och med reversera internationaliseringsprocessen. Med detta som bakgrund avser Viroj Jienwatcharamongkhol att skriva tre avhandlingskapitel på ämnet "SME:s internationaliseringsprocess: handelshinder, kulturella skillnader och institutioners betydelse". |
|
| Jutterström, Mats Hugo | Stiftelsen SSE Institute for Research (SIR) | Den organiserade entreprenören - företagsinkubatorers förutsättningar och effekter | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 1 610 000 kronorTvärtemot gängse individcentrerade och avgränsade syn på entreprenörskap, är det organiserade entreprenörskapet på stark frammarsch i samhället. Entreprenörer inordnas allt mer i ett organisatoriskt sammanhang, som många vill vara med och forma. Detta forskningsprojekt inriktas på ett tydligt och utbrett exempel på den tilltagande organiseringen av entreprenörskap: många nystartade entreprenörsföretag ingår idag i företagsinkubatorer. Det vill säga de är formella medlemmar av en organisation som ska bidra till deras utveckling. I konkurrensen mellan lärosäten, regioner och stater är inkubatorn på stark tillväxt, och främjar också sina företags utveckling. Paradoxalt nog vet vi förhållandevis lite om hur inkubatorer försöker organisera sina verksamheter och medlemmar, hur organiseringen varierar mellan inkubatorer, samt om dess förutsättningar och effekter. Projektet syftar till att bidra med kunskap om entreprenörskapets framväxande organisering genom att 1) beskriva och jämföra inkubatorers organiseringsförsök, 2) behandla organiseringens förutsättningar och effekter på entreprenörsföretagen. Projektet använder grundläggande organisationselement för att analysera organiseringen och dess variation. Det uppmärksammar även att inkubatorer har speciella förutsättningar för organisering genom att medlemmarna är organisationer istället för individer. Genom att samla och jämföra kvalitativa data om sex inkubatorer behandlar projektet även organiseringens påverkan på företagens utveckling. |
|
| Berglund, Bengt | Jernkontoret | Järnet som samhällsomvandlare. Statsbildning och modernisering i Sverige 1150-1350 | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 600 000 kronorProjektet undersöker vilken roll järnet spelade i den process under medeltiden - här avgränsad till 1150-1350 - då en svensk riksbildning ägde rum med en central kungamakt som fick kontroll över landet. Kyrka och frälse utvecklades till statsbärande institutioner, nya städer grundades och ett borgerskap etablerades. Projektet har hittills kunnat peka på det närmast sensationella, att malmbrytning i Bergslagen förekom redan i mitten av 900-talet. Det finns därmed anledning att tro att den revolutionerande masugnstekniken inte överfördes från kontinenten till Sverige, utan att den i stället kan ha utgått från Skandinavien. Projektets andra etapp kommer därför att lägga tonvikten vid komparativa studier av utvecklingen i de nordiska länderna och på kontinenten. Med stöd i projektets starka tvärvetenskapliga inriktning och metodiska ansats ges nya möjligheter att kasta nytt ljus över den svenska masugnens rötter. Järnhanteringen fick ökad betydelse i samhällsekonomin, nya städer privilegierades, kreditsystem och andra institut för handel etablerades. Förändringarna kopplas därmed till den moderniseringsprocess som inleddes under perioden och som fick stor betydelse för statsbildningen och även ändrade förutsättningarna för den politiska maktens framväxt i vårt land. I denna process inrangerades bergshanteringen genom en särlagstiftning i form av privilegier utfärdade av den nya kungamakten. |
|
| Cramér, Per | Handelshögskolan i Göteborg | Donationsprofessur i Business History 2011 | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronorDriftsanslag för 2011 års finansiering av donationsprofessuren i Business History som innehas av professor Susanna Fellman. |
|
| Cramér, Per | Handelshögskolan i Göteborg | Ramanslag till institutionen för internationellt företagande | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 1 500 000 kronor |
|
| Andersson, Lars Fredrik | Umeå universitet | Tillväxt, omvandling och konkurrens - den svenska livförsäkringsindustrin 1855-2010 | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 1 342 500 kronorLivförsäkringsindustrin växte fram vid mitten av 1800-talet i Sverige. I det framväxande industrisamhället mötte livförsäkringen ett växande behov av att trygga familjens försörjning inför livets osäkerhet. Förändrade försörjningsmönster och stigande inkomster skapade ekonomiska möjligheter att spara pengar för efterlevande. Vid sekelskiftet 1900 var livförsäkringen en trygghet för många familjer i landet. För ekonomin i stort innebar det att hushållens besparingar, som tidigare varit bundna inom familjen, kunde användas för investeringar i helAnslag Ekonomin. I projektet undersöks livförsäkringsindustrin med hjälp av ekonomisk statistik insamlade från alla svenska och utländska bolag verksamma i Sverige sedan mitten av 1800-talet. I fokus står livbolagens utveckling, tillväxten, omvandlingen och avkastning i bolagens försäkrings- och placeringsaffärer. Med utgångspunkt i aktuell forskningslitteratur analyseras hur makroekonomiska förhållanden, institutionella förändringar, marknadsstruktur, bolagsformer och företagsspecifika egenskaper har påverkat bolagens utveckling. Utifrån ett bredare forskningsperspektiv är studiet av det svenska försäkringsväsendets historia viktigt eftersom både marknadsstruktur samt institutioner avviker från de länder som stått modell för teoriutvecklingen. Projekts mål är att öka vår kunskap inom området och därmed bidra till den internationella teoriutvecklingen. |
|
| Andersson, Magnus | Handelshögskolan i Göteborg | Den europeiska varu- och kreditmarknaden under förindustriell tid. Växlar och assignationer som kredit- och betalningsinstrument | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 1 685 000 kronorStorAnslag Ekonomiska och politiska förändringar äger rum i Europa under förindustriell tid och turbulens präglar perioden. Bland annat äger det rum flera krig som förändrar balanserna mellan Europas stater. Den ekonomiska och sociala mobilitet som följer, leder till förändrade varu- och kreditströmmar. Det övergripande syftet med projektet är att analysera det europeiska betalnings- och kreditväsendet under tidigmodern tid, 1760-1800, med utgångspunkt från de varuflöden som uppstår under skiftande internationella konjunkturer. Däri ingår att kartlägga de inblandade aktörerna i handel och kreditnätverk samt systematisera varuflödenas väg genom de gatewaysystem som uppstår kring viktiga handelsvägar. De finansiella transaktionerna är omfattande och ett ökat antal konkurser inträffar i Europa, inte minst under 1760-talet. Hur klarade handelshus sådana finansiella kriser? Var stod handelshusen i Göteborg i den utvecklingen? Då inte minst handelsstäder som Hamburg, London och Amsterdam stod i centrum för den tidens finans-, kredit- och försäkringssystem, ställs frågan om hur handelshus i Göteborg med dess av tradition starka förbindelser till nämnda städer påverkades. |
|
| Axelsson, Björn | Handelshögskolan i Stockholm | Vidmakthållande och utveckling av en forskningsmiljö för handelsrelevant forskning | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 1 450 000 kronorFortsatt stöd under ett års tid, dels till två doktorander, dels till två post docs. Forskningsprojekten handlar om (1) transparens och öppna kalkyler i tjänsteleverantör-köparrelationer, (2) skapa fördjupad förståelse för komplexa sälj- och förhandlingsprocesser, (3) varumärkets roll när leverantörer erbjuder helhetslösningar samt (4) värdeskapande med stöd av mobila tjänster. |
|
| Anderson, Anders | Institutet för Finansforskning | Konferens om "Real Estate Finance" | Ekonomi | 2011 |
Beviljat belopp: 300 000 kronorInstitutet för Finansforskning bedriver högkvalitativ forskning inom tillämpad finansiell ekonomi. Via öppna seminarier och konferenser förmedlar institutet forskningsresultat och utgör därmed en naturlig mötesplats för forskare och företrädare för den finansiella sektorn. Den senaste hade ämnet "Household finance" och ägde rum i samband med EFA-konferensen den 17-20 augusti 2011. SIFR kommer nu att organisera ytterligare en tvådagarskonferens som ska gå av stapeln den 20-21 augusti 2012. |
|
| Wolff, Rolf | Göteborgs universitet | Managing the business school for the global economy | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 550 000 kronor |
|
| Söderlund, Magnus | Handelshögskolan i Stockholm | Center of Excellence för marknadsföringsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 3 100 000 kronor |
|
| Tagesson, Torbjörn | Lunds universitet | What explains deviations from the Swedish code of corporate governance | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 380 000 kronor |
|
| Thede, Susanna | Lunds universitet | Korruptionseffekter på utländska direktinvesteringar | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 500 000 kronor |
|
| Sharma, Dharam Deo | Handelshögskolan i Stockholm | Strategizing within competing institutional logics: The microfinance case | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 700 000 kronor |
|
| Strömberg, Per | Institutet för Finansforskning | Konferens om "Household Finance" | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 1 000 000 kronor |
|
| Sundberg, Carl Johan | Karolinska Institutet | Sjukvårds- och näringslivsmanagement för blivande läkare | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 2 105 420 kronor |
|
| Kylsberg, Gösta | Kunglig kommunikation - Körkonst och tradition. En autoetnografi om autenticitet och aura i ett kungligt konstföretag | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 150 000 kronor |
||
| Nordanstad, Karl-Gunnar | Göteborgs Stadsmuseum | "Krona eller klave? Olika sidor av mynt och krediter i Göteborg under 1800-talet" | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 610 000 kronor |
|
| Nyberg, Klas | Stockholms stadsarkiv | Handelsgillen och kollektivt handlande: grosshandelssocieteten i Stockholm, 1720-2008 | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 500 000 kronor |
|
| Braunerhjelm, Pontus | Stiftelsen Entreprenörskapsforum | Entreprenörskapets ekonomi. Ett internationellt forskningsprojekt om betydelsen av institutioner | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 927 000 kronor |
|
| Johansson, Ulla | Göteborgs universitet | Making Sense of Design Work - a research program within design management exploring designers' and design buyers' perspectives | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 3 600 000 kronor |
|
| Kokko, Ari | Handelshögskolan i Stockholm | Effekter av institutioners funktionssätt och korruption på svenska företags offshoring: Lokalisering, komposition och volymeffekter | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 1 760 000 kronor |
|
| Andersson, Per | Handelshögskolan i Stockholm | The Mobile Phone, Service Innovations and Market Shaping Processes | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 968 000 kronor |
|
| Asgharian, Hossein | Lunds universitet | Analyzing Risk Spillovers among Financial Markets using Spatial Econometrics | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 800 000 kronor |
|
| Ax, Christian | Göteborgs universitet | School of Accounting vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 5 760 000 kronor |
|
| Alvstam, Claes Göran | Göteborgs universitet | Forskningsmiljön "Centre of International Business Studies", Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet | Ekonomi | 2010 |
Beviljat belopp: 2 300 000 kronor |
|
| Söderlund, Magnus | Handelshögskolan i Stockholm | Center of excellence för marknadsföringsforskning | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 1 666 064 kronorDet här projektet avser att utveckla en stark forskningsmiljö, ett center of excellence (CoE), för marknadsföringsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS). Vår tidshorisont är relativt långsiktig, vi anser att det behövs tio år för att nå fram. Den miljö som vi eftersträvar, och som organisatoriskt har sin plattform hos Center for Consumer Marketing (CCM), en av avdelningarna på HHS, kännetecknas bland annat av (1) högklassig publicering, (2) bra utbildning av doktorander och grundutbildningsstudenter, (3) högt attraktionsvärde i omvärlden (exempelvis bland potentiella doktorander, arrangörer av konferenser och massmedia), (4) höga kvalitetsmål, (5) starka forskningsledare, (6) god förmåga att kommunicera forskning, (7) god infrastruktur för forskning samt (8) en kritisk massa av forskare (inte för få, men inte heller för många) som kompletterar varandra inom ett avgränsat ämnesområde. Det aktuella akademiska ämnet är marknadsföring med särskild tonvikt på den del av ämnet som internationellt betecknas konsumentbeteende ("consumer behavior"), ett område där studieobjekten är hur konsumenter införskaffar, använder och gör sig av med produkter (såväl varor som tjänster). Ansatsen i CCM:s forskning är att utgå från konkreta test, i typfallet med en experimentell metod, där människor exponeras för och kommer i kontakt med olika marknadsföringsuttryck (exempelvis annonser eller olika inslag i en butiksmiljö). |
|
| Svensson, Roger | Institutet för Näringslivsforskning | Myntsystem och penningpolitik i det medeltida Europa och Skandinavien | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 210 000 kronorProjektet syftar till att analysera myntsystem och penningpolitik i det medeltida Europa och Skandinavien. Fokus är på valet mellan tidsbegränsade och långlivade mynt i relativt outvecklade ekonomier där mynt börjat användas som transaktionsmedel och värdemätare av stora delar av befolkningen. Tidsbegränsade mynt innebar att myntherren med jämna mellanrum ogiltigförklarade de gamla mynten som måste växlas in mot nya mynt mot en avgift. I projektet analyseras vilka konsekvenser valet av myntsystem fick för myntförsämringar, ekonomisk aktivitet och osäkerhet. Speciellt kommer mynt i form av så kallade ensidiga brakteater att analyseras och hur dessa hänger ihop med tidsbegränsade mynt. En enkel teoretisk modell byggs upp som sedan testas på de skandinaviska länderna under medeltiden. Existerande litteratur inom ämnet har varken använt sig av: 1) ekonomisk teori för att förstå penningpolitik och pengarnas funktion, eller 2) statistiska metoder för att analysera skattfynd. Tidigare svensk litteratur har inte heller kopplat samman de svenska medeltida mynten med den internationella forskningslitteraturen. I detta projekt tillämpar jag samtliga dessa tre metoder. Det bör understrykas att projektet är tvärvetenskapligt: befintlig litteratur och vetenskapliga metoder inom nationalEkonomi, ekonomisk historia, numismatik och arkeologi kommer att användas och tillämpas. |
|
| Seim, David | Institutet för Näringslivsforskning | Effekter av förmögenhetschocker | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 962 500 kronorHur påverkas individer av finansiella chocker? Vilka konsekvenser får oförutsägbara förändringar i individers aktieportföljer? Hur påverkar nedgångar i portföljvärde arbetsutbud, konsumtion och sparande? Väljer individer att arbeta mer och gå i pension senare? Försämras hälsan, påverkas dödligheten? Sker det motsatta för ökningar av tillgångarnas värde? Hur starka är informella försäkringskanaler inom familjen? Påverkas släkt och familj av förmögenhetsförändringar? Hjälper dessa kanaler individer som förlorat mycket pengar till följd av en finansiell chock? Vid finansiella uppgångar, å andra sidan, delar man med sig av förmögenheten inom familjen? Det här forskningsprojektet syftar till att besvara dessa frågor empiriskt med en ny forskningsmetod. Jag studerar dessa frågor med detaljerade svenska data som omfattar portföljinnehavet för alla svenskar. Projektet är det första i sitt slag som använder dessa data för att analysera dessa frågor. Vår analys bidrar inte bara till att besvara akademiskt viktiga frågor som hur individer väljer att arbeta och hur sparande bestäms, utan jag kommer även kunna ge rekommendationer i utformningen av ekonomisk politik. Till exempel, om individer med olika förmögenhet väljer att gå i pension vid olika tillfällen, kan ett pensionssystem där pensionen beror på förmögenhet vara motiverat. |
|
| Strömberg, David | Stockholms universitet | Ombildning av hyresrätter, privat förmögenhet och politiska preferenser | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 660 000 kronorHur påverkas människors politiska värderingar av deras inkomst och förmögenhet? Detta projekt avser studera denna fråga i en särskild miljö, nämligen ombildningen av hyresrätter i Stockholm mellan 2007 och 2010. Lägenheterna prissattes systematiskt under motsvarande bostadsrätters marknadsvärde, vilket innebar att de som köpte sin lägenhet gjorde en stor ekonomisk vinning. Genom att kombinera primärdata från en specialutformad enkätundersökning med administrativa data från statliga register kan vi med hjälp av statistisk analys jämföra individer som köpt en ombildad hyresrätt med dem som visat intresse för att köpa sin lägenhet, men slutligen inte fått möjlighet. Vi frågar oss hur köparnas ekonomiska vinst förändrar deras allmänna politiska åsikter, såsom synen på omfördelning, och inte minst deras röstningsbeslut. Vår studie ämnar öka förståelsen för dels hur politiska åsikter bildas och dels hur de kan kopplas till röstningsbeslut. Slutligen kommer vi kunna besvara huruvida ombildningarna påverkade det sammanlagda valresultatet i valen 2010. Tjänade Alliansen på den förda politiken och har det skett en permanent förskjutning av stockholmares värderingar högerut? |
|
| Lid Falkman, Lena | Handelshögskolan i Stockholm | Social media som verktyg för konstruktionen av politiskt ledarskap | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 3 462 500 kronorGöran Hägglund har ett, Annie Lööf likaså, och Carl Bildt. Ett Twitterkonto. En Facebook-sida har var och varannan toppolitiker i dag, liksom kanske en egen blogg. Ledare i Sverige använder sig sedan en tid av sociala medier. De nya medierna skapar ett enkelt och snabbt sätt att nå både medarbetare och konkurrenter, både partimedlemmar, väljare och andra partier. Utöver att social media kan fungera som en ny mötesplats, kan de också vara ett verktyg för att presentera den bild av sig själv som politikern själv önskar. Sociala medier ger makt att konstruera sig själv som person, och som ledare. Syftet med det tvärvetenskapliga forskningsprojektet är alltså att utveckla teorier kring autentiskt ledarskap, ett viktigt spår idag inom företagsekonomins ledarskapsområde. Vi kommer att göra det genom att föra in statsvetenskap och retorik, samt att göra empiriska studier, något som är ovanligt inom autentist ledarskap. Vi ska undersöka och förklara vilka, hur och varför svenska ledare använder social media, och vilka konsekvenser detta kan ha. Vi är också intresserade av om och hur ledare framstår som autentiska och genuina i sin retorik genom social media. I projektet vill vi bidra med både teoretisk och praktisk kunskap kring fenomenet, att ledare är aktiva på social media och vad det kan betyda i och för Sverige. |
|
| Schweizer, Roger | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Utveckling av forskning- och utvecklingskapacitet på tillväxtmarknader | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 904 000 kronorAllt fler multinationella företag har börjat inse att de så kallade tillväxtmarknaderna såsom Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika erbjuder mycket goda förutsättningar att bedriva forsknings- och utvecklings (FoU) verksamhet på för att ta fram innovativa och resurssnåla produkter och tjänster för den globala marknaden till relativt låga kostnader. För att kunna utnyttja denna affärsmöjlighet måste de multinationella företagen dels bygga upp nödvändig FoU kompetens och kunskap på lokala enheter, dels integrera den nya enheten i den befintliga globala organisationen för att möjliggöra att kompetens och kunskap delas mellan nya och redan existerande FoU enheter. Forskning har hittills inte studerat dessa två sammanlänkade processer. Genom att studera ett flertal svenska multinationella företags FoU enheter i Indien och hur dessa byggt upp nödvändig lokal FoU kapacitet och kunskap samt hur detta påverkar företagens globala FoU strategi och organisation kommer studien inte bara att bemöta ovan skissade forskningsgap utan även bidra med kunskap till praktiker om hur denna process kan manageras samt hur utmaningar kan hanteras. |
|
| Cramér, Per | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Torsten och Ragnar Söderbergs professur vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, kapitalförstärkning | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 7 000 000 kronor |
|
| Husebye, Alexander | Centrum för Näringslivshistoria | Det svenska företagandets historia - 150 år av tillväxt 1864-2014 | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 675 000 kronorCentrum för Näringslivshistoria producerar en bok som med utgångspunkt i 1864 års näringsfrihetsreformer lyfter fram förutsättningarna för företagande och utvecklingen av det svenska näringslivet. Med hjälp av ett långsiktigt perspektiv analyseras hur det svenska näringslivets utveckling skapat förutsättningar för ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling. Analysen fokuserar på relationen mellan stat, marknad och företag och diskuterar de långsiktiga processer som resulterat i omvandling och utveckling. Projektet kommer att lyfta fram brytpunkter och omvandlingsprocesser med anknytning till: |
|
| Häger Glenngård, Anna | Lunds universitet | Patientupplevd och medicinsk kvalitet i svensk primärvård | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 691 600 kronorReformer i svensk primärvård under senare år har fokuserat ökad privatisering och konkurrens bland utförare i och ökad valfrihet för medborgare. Individer får själva välja bland offentliga och privata mottagningar som finansieras med offentliga medel och förväntas konkurrera om listade individer på en så kallad kvasi-marknad. Viktiga syften bakom införandet av sådana modeller är att uppnå en bättre lyhördhet, tillgänglighet och kvalitet gentemot individer. Vidare förväntas marknadsmekanismer leda till mer effektivt användande av de offentliga medel som finansierar verksamheterna. Dessa vinster ska dessutom ske utan negativa konsekvenser i termer av ökade ojämlikheter i befolkningen. Syftet med projektet är att studera variation i kvalitet bland mottagningar i primärvården med hänsyn till förutsättningar bland individer samt organisatoriska och strukturella egenskaper bland mottagningar. Analyser av såväl medicinsk kvalitet som patienters uppfattning om kvalitet och lyhördhet i primärvården samt eventuella motsättningar däremellan kommer att studeras. I den fortsatta styrningen och utvecklingen av svensk primärvård är sådana frågor viktiga att beakta, särskilt inom ramen för modeller där patienters uppfattningar om kvalitet och lyhördhet förväntas styra individers val av mottagning och därmed driva vårdens kvalitet framåt. Dessa frågor är också intressanta att belysa ur ett governance- eller styrningsperspektiv mot bakgrund av den dubbla ansvarsutkrävningen på kvasi-marknader. |
|
| Holmquist, Carin | Handelshögskolan i Stockholm | Familjemedlemmarnas betydelse för familjeföretag: En longitudinell populationsstudie av ägar- och generationsskiften | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 35 000 kronorSverige har Europas äldsta företagare. 75% av ledarna i privatägda företag är över 40 år och hela 38,4% är i pensionsåldern. Om inte någon i familjen eller externa ägare tar över verksamheten kommer tiotusentals företag att läggas ned kommande decennium (Företagarna 2009, Nutek 2008). Detta är ett stort problem som många varnat för men som fortfarande växer. De flesta företagare har familjer med barn som är väl förtrogna med verksamheten. Potentialen för familjeföretagande borde alltså vara god. Men andelen företag som tas över av nästa generation är låg. Endast 4,6 % av dagens företagare har tagit över företag via arv (Nutek 2008). Ett fundamentalt problem är att det saknas systematisk forskning kring hur och under vilka förutsättningar företagare väljer att låta sin familj ta över, sälja till utomstående, eller lägga ner företaget. Hur kommer det sig att så få tar över företag från tidigare generationer? Vad gör de potentiella efterträdarna istället? Vad händer med individerna och med företagen och finns det skillnader mellan de företag som behålls inom familjen och de som avyttras eller läggs ned? Miriam Birdss avhandling analyserar faktorer av betydelse för familjeföretags överlevnad och framgång vid generationsskiften. Ett specifikt fokus för Miriam är hur familjeföretag är socialt och regionalt "embedded". Projektet bygger på ett unikt och omfattande datamaterial där SCB hjälpt oss sammanställa data för alla bolag, ägare och deras barn över en 20-års period. |
|
| Hallén, Per | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | Tryckningsanslag till projektet "Krona eller klave" | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 265 000 kronorÅr 2011 beviljades det treåriga projektet "Krona eller klave. Olika sidor av mynt och krediter under Göteborgs 1800-tal" . Under 2014 kommer en rapport att färdigställas i form av en bok som omtolkar Göteborgs ekonomiska historia under 1800-talet. Boken beräknas till cirka 350-480 sidor. |
|
| Hemlin, Sven | Göteborgs universitet, GRI | Förbättring av pensionsfondernas förvaltning | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 2 291 250 kronorDe allmänna pensionsfonderna förvaltar tillsammans över 1 000 miljarder kronor i sina buffertfonder för att trygga pensionssystemets finansiella stabilitet över ekonomiska konjunkturer. För såväl den enskilde pensionären som för samhällsekonomin är det nödvändigt att pensionsfonderna lyckas uppnå en stabil men också en god avkastning över tid. I detta projekt behandlas för det första frågan om hur säkra prediktioner av marknadsutvecklingen pensionsfondsförvaltare gör. Ett andra område som undersöks är hur pensionsfondförvaltare gör riskbedömningar. Ett tredje område rör beslutsstrategier i ekonomiskt beslutsfattande. Teoretiskt baserar sig projektet på hur människor beter sig inklusive fattar beslut i ekonomiska situationer (behavioral economics, ekonomisk psykologi). Syftet med forskningsprojektet är att undersöka och få ökad förståelse för hur väl pensionsförvaltare kan predicera värdeutveckling, göra riskbedömningar vid investeringar samt vilka beslutsstrategier de använder för att placera fondmedel. Syftet innehåller också den tillämpade uppgiften att bidra till starkare prediktioner, säkrare riskbedömningar och förbättrade beslutsstrategier hos de allmänna pensionsfonderna. Projektet innehåller tre empiriska delstudier och en avslutande tillämpad syntetiserande studie. Resultaten sprids i vetenskapliga journaler och i populärvetenskapliga medier. Projektet avslutas med en workshop för pensionsfonderna och forskare. |
|
| Holmberg, Pär | Institutet för Näringslivsforskning | Budgivningsprotokoll och auktionsutfall | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 3 120 000 kronorBudgivningsprotokollet anger i detalj vilka bud som är tillåtna i en auktion. Protokollet anger till exempel i vilket prisintervall som buden måste befinna sig, men även vilka specifika priser inom intervallet som är tillåtna. Ibland säljs flera identiska varor i samma auktion, till exempel vid handel av råvaror och finansiella instrument. Då består varje bud av ett pris- och kvantitetspar, där kvantiten anger hur mycket som aktören är villig att köpa till det inbjudna priset. Tidigare studier av auktioner med multipla varor antar vanligen ett idealiserat budgivningsprotokoll där priser och kvantiteter tillåts variera kontinuerligt och där budparen formar en jämn och fin kurva istället för en budtrappa. Det finns dock ett par tidigare teoretiska studier som har visat att de tekniska detaljerna i budgivningsprotokollet, som de schematiska studierna har bortsett från, kan få stora konsekvenser för utfallet i auktionen. Vi vill undersöka drivkrafterna bakom detta fenomen närmare, i vilken utsträckning det kan observeras i praktiken och hur fenomenet i så fall kan utnyttjas till att förbättra effektiviteten i auktioner. I den teoretiska delen av vår studie använder vi spelteori för att prediktera budgivningen i en auktion vid olika budgivningsregler. De teoretiska prediktionerna testas därefter i ekonomiska experiment. |
|
| Axelsson, Björn | Handelshögskolan i Stockholm | Utveckla miljö för handelsrelevant forskning | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 1 595 250 kronorAnsökan avser fortsatt stöd till en forskningsmiljö med handelsrelevant forskning vid Handelshögskolan i Stockholm. Det finns en lång historik av detta stöd vilket varit till stor glädje för oss och avsatt goda resultat i forskningen. Stödet har under senare år utgått med ett belopp avsett att kunna ge stöd till 3 doktorander och 2 post doc, inklusive omkostnader. Först redovisas hur föregående års anslag använts. Därpå belyses utvecklingslinjer inom fyra av de pågående forskningsprogrammen och två separata projekt. De program som behandlas är a) solution business, b) sustainable business, c) tjänsteinnovation, d) international retailing. De två projekten är a) Open boks, b) Pricing as an organisational issue. Detta är i linje med föregående år. I genomgången behandlas vilka som mottagit stöd och vad som uträttats. Den behandlar också några planerade kommande projekt. I de fall specifika forskare redan är involverade anges deras namn och sökta medel. I övriga fall vilken typ av personer (doktorander, PhD) som avses bli involverade. |
|
| Engbom, Niklas | (Princeton University, USA) | Friktioner på arbetsmarknaden, löneutveckling och ojämlikhet över livet | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 135 000 kronorDet är stora internationella skillnader i hur löner utvecklas över karriären mellan USA och Europa: mellan åldrarna 21 och 50 stiger den genomsnittliga reala lönen med 80 procent i USA medan den i till exempel Tyskland bara ökar med hälften så mycket. Samtidigt stiger ojämlikheten betydligt kraftigare i USA över karriären. Det är viktigt för såväl offentlig policy som för nationalekonomisk forskning att förstå vilka krafter som ligger bakom de så stora transatlantiska skillnaderna i hur löner utvecklas över livet. I mitt projekt "Friktioner på arbetsmarknaden, löneutveckling och ojämlikhet över livet" undersöker jag huruvida stora internationella skillnader i mobilitet på arbetsmarknaden kan förklara de signifikanta skillnaderna i lönetillväxt och utveckling av ojämlikhet över livet mellan USA och Europa. Jag dokumenterar markanta skillnader i arbetskraftsmobilitet såväl som löneutveckling, och finner att den genomsnittlige amerikanen byter jobb mer än dubbelt så ofta som den genomsnittlige europén. Tidigare forskning har visat på vikten av sådana jobb-till-jobb-byten för lönetillväxt - i genomsnitt stiger lönen med 10 procent i samband med ett jobbyte. Jag utvecklar en modell som tar fasta på vikten av arbetskraftsmobilitet, och visar på viktiga interaktionseffekter mellan mobilitet och investeringsbeslut i humankapital. Slutligen analyserar jag vilka institutionella skillnader som ligger bakom de stora internationella skillnaderna i arbetskraftsmobilitet. |
|
| Gullstrand, Joakim | Lunds universitet | Företagets globalisering: organisationen, entreprenören, innovationerna | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 320 000 kronorProjektet utgår från forskningsfronten inom internationell handel som studerar företags olika beslut när det gäller export och import. I korthet visar denna litteratur att det är relativt få företag som exporterar och att de företag som tar steget ut på den internationella marknaden är de mest produktiva. Litteraturen förklarar detta mönster med att endast produktiva företag kan betala kostnader för att etablera sig på den internationella marknaden. Man kan med andra ord säga att det komplexa mönstret av företagens internationella länkar har förklarats med hjälp av en svart låda eftersom produktivitetsmått påverkas av allt från skillnader i produktkvalitet, produktmix, ledningsförmåga, organisationsform till kapitalintensitet och skalfördelar. Den största utmaningen för den framtida forskningen inom internationell handel är att öppna upp denna låda för att i detalj förklara vad som är viktigt när företag fattar sina handelsbeslut. Framförallt är detta av betydelse för utformningen av olika politiska åtgärder som implementeras för att stärka företagens möjligheter på den globala marknaden. Det blir annars svårt att utforma politik och förutse åtgärdernas effekter om denna svarta låda inte öppnas. Syftet med detta projekt är således att identifiera bakomliggande faktorer till företagens handelsbeslut och det är framförallt tre frågor som kommer att belysas: hur företagen organiserar länkarna samt entreprenörens och innovationens roll för dessa länkar. |
|
| Anderson, Anders | Institutet för Finansforskning | SIFR konferens om Innovation och Entreprenörskap | Ekonomi | 2013 |
Beviljat belopp: 550 000 kronorSIFR anordnar varje år en konferens på ett tema inom finansiell ekonomi. I år är temat entreprenörskap, vilket är en av de viktigaste drivkrafterna för ekonomisk tillväxt och dynamik i den globala ekonomin. Denna konferens ger en unik möjlighet att samla ledande akademiker, beslutsfattare och entreprenörer för att diskutera vilka krafter som skapar entreprenörskap, och samtidigt belysa Sveriges och Nordens roll som ledande regioner för innovation. Vid konferensen kommer därför såväl akademiker som praktiskt verksamma entreprenörer att delta för att tillsammans diskutera den senaste forskningen inom entreprenörskap och inte minst rollen för riskkapital, reglering och politik. |
|
