Fetma är ett växande folkhälsoproblem över hela världen med mer än en miljard överviktiga och 300 miljoner feta enligt WHO. Fetma bidrar till allvarliga sjukdomar som diabetes och hjärtkärlsjukdom. Flera rapporter har visat att personer som tillbringar en stor del av dagen sittande har ökad risk för fetma och diabetes. Våra resultat tyder på att ökad belastning på ben, vilket sker när man står upp, kan leda till att en ” kroppsegen våg” i de viktbärande långa rörbenen aktiveras mer, och att det i sin tur leder till mer aktivitet i ett fetmahämmande system och därav minskad vikt. Det finns sedan tidigare ett välkänt system som strävar till att hålla fettmassan konstant. Det fetmahämmande hormonet leptin frisätts till blodet från fettvävnad i relation till fettmassans storlek. Leptin utövar en negativ återkoppling i hjärnan vilket leder till minskad aptit och fetma. Tyvärr är de flesta feta av okänd orsak okänsliga för leptinets fetmahämmande effekt. Vi har nu i den Amerikanska vetenskapsakademins ansedda tidskrift PNAS visat att insättandet av tyngder i bukhålan eller under huden hos feta möss leder till att deras födointag, kroppsvikt och fettmassa minskar oberoende av leptin. Denna effekt verkar involvera en specifik celltyp i de långa rörbenen. Vi vill nu studera den exakta mekanismen för hur ”kroppsvågen” i benen påverkar fettmassan och aptiten, troligen via en effekt på hjärnan. Vi vill också utreda betydelsen av detta helt nya system för fetmareglering hos människa.