Elena Raviola är uppvuxen i Italien och flyttade till Sverige som doktorand år 2005. Hon tillträdde professuren i Design Management 2018 och hennes forskning handlar om hur professionella strukturer och idéer antas, förändras och upprätthålls i praktiken och hur tekniken över tid omvandlar vad som anses vara professionellt.

Mötet mellan kultur, konst och ekonomi

Min akademiska uppväxt har varierat mellan discipliner, men också mellan länder, språk och grupper. Jag känner mig inte helt tillhörande en plats, en grupp eller en disciplin. Därför är det kanske inte överraskande att min forskning har handlat alltmer om vad som händer när olikheter möts, när det mötet sker smidigt eller när det tänder eld.

Jag är intresserad av hur det så kallade kreativa och kulturella arbetet, liksom formgivningsarbetet, organiseras och hur relationen mellan ekonomi och kultur förändras i och med digitaliseringen. Min forskning undersöker de vardagliga och mindre vardagliga förhandlingarna, konflikterna och kompromisserna mellan management (med normer som effektivitet, kontroll och vinst) och kreativa professioner (med normer som autonomi, oberoende och kvalité) speciellt i kreativa näringar. Mina studier har främst handlat om hur digitalisering förändrar genom att ge nya handlingsmöjligheter samt påverka nya relationer och introducera nya mätningsinstrument.

Nya sätt att organisera kreativt och kulturellt arbete utvecklas och ger nya relationer till både publiken och finansieringen.

Mina studier har hittills fokuserat på formgivning och medier. Jag har inspirerats av etnografiska metoder och genom åren valt några så kallade work tribes (arbetsstammar) och arbetsplatser för att förstå de vardagliga processerna. Jag har till exempel följt arbetet på flera nyhetsredaktioner i länder som Sverige, Italien och Frankrike. Den här typen av forskning följer en lång, skandinavisk, vetenskaplig tradition av kvalitativa studier vid Göteborgs universitet.

Gränsöverskridande forskning

Just nu har min forskning två spår. Det första spåret handlar om automatiseringen och dess påverkan på kreativt och kulturellt arbete. Jag vill förstå hur autonoma system och artificiell intelligens utvecklas och används i konstnärligt skapande, i bred mening, och vilken roll nya tekniker har i den praktiska estetiska bedömningen. Gränsen mellan teknik och människa men också deras interaktion förändras över tid. Föreställningen om att ny teknik kan göra det tråkiga jobbet så att människan kan fokusera på det kreativa arbetet är intressant att studera. Jag ser också att det finns behov att kontextualisera utvecklingen och användningen av autonoma system och artificiell intelligens både historiskt och organisatoriskt. Därför vill jag förstå hur nya tekniker kan förändra hur kulturellt och kreativt arbete organiseras och hur relationerna mellan aktörerna i de fälten påverkas.

Det andra spåret handlar om betydelsen av designarbete för hållbar stadsutveckling. Min forskningsgrupp vill undersöka designens roll för hur samarbete mellan olika aktörer – offentliga såväl som kommersiella, kreativa såväl som byråkratiska, professionella såväl som allmänna – utvecklas och lyckas eller misslyckas. Till exempel fokuserar vi på hur stadens ljus och dess design kan utvecklas och forma en hållbar stadsutveckling.

Som innehavare av Torsten och Wanja Söderbergs professur i Design Management har jag förmånen att bygga gränsöverskridande samarbete mellan olika delar av Göteborgs universitet – Konstnärliga fakulteten och Handelshögskolan. Detta är givetvis också en hedrande utmaning. Förhoppningsvis hoppar fler på tåget för att skapa jämlika möten mellan kultur, konst och ekonomi som förändrar världen, staden och oss … åtminstone en smula.

Elena Raviola, Göteborgs universitet