Ekonomi och kultur har inom vetenskapen, inom forskning såväl som undervisning, ofta setts som åtskilda sfärer. Ekonomer fokuserar på ekonomiska mått som effektivitet och lönsamhet och kulturvetare på kulturella sammanhang och upplevelser. Under de senaste decennierna har det skett en förändring i och med att forskningsfälten närmat sig varandra i Sverige och internationellt. Ekonomisfären har blivit allt mer inriktad på upplevelser och kultursfären integrerad i kommersiella strukturer. Samarbeten mellan ekonomer och kulturvetare har möjliggjort en ökad förståelse för sociala, kulturella, historiska och strukturella kontexter, vilket är nödvändigt för att förstå ett samhälle i förändring.

Inom forskningsområdet konsumentbeteende i marknadsföringsämnet, har forskning inom området konsumtionskultur bidragit till en ökad förståelse för hur kultur och ekonomi interagerar. Historiskt har kultur inom marknadsföring setts som en omvärldsvariabel som finns vid sidan om och påverkar ekonomin. I ett mer samtida perspektiv ses kultur inte längre som en variabel som kan brytas loss och studeras fristående. I ett sådant perspektiv är ekonomi inte skilt från kultur. Det innebär att människor alltid befinner sig i ett kulturellt sammanhang där ekonomi kan ha olika innebörd och tolkas på olika sätt. Lönsamhet kan ha olika betydelse och värderas olika i ett finanskvarter jämfört med en fiskeby. I ett mer samtida perspektiv är inte heller kultur skilt från ekonomi. Vi befinner oss alltid i ett ekonomiskt sammanhang där kultur kan ha olika innebörd och tolkas på olika sätt. Marknadsmässiga ekonomiska resonemang är påfallande vid marknadsorientering av kulturinstitutioner.

Ett annat exempel är hur konst värderas, vilket synliggörs i spänningsfälten mellan ekonomi och kultur. Konst värderas på en marknad och påverkas av marknadens efterfrågan, av normer och samhällsvärderingar, men även av museer, gallerier och auktionsfirmor. Förutom ekonomiskt värde finns affektionsvärde, nostalgiskt värde, historiskt värde och upplevelsevärde. Proveniens påverkar det historiska och ekonomiska värdet. Kvalitet är nära relaterat till värde och det är relevant att ställa frågor om vem som bedömer kvalitet och vems perspektiv det representerar.

Spänningsfälten mellan ekonomi och kultur är viktiga för en fördjupad förståelse av ett samhälle i förändring. Verkligheten kan bli karg om ekonomer och kulturvetare blir alltför närsynta och en alltför mikroskopisk syn kan leda till att de inte förstår eller respekterar varandras kunskap. I spänningsfälten krävs en ökad förståelse och tolerans för olika teoretiska och metodologiska perspektiv. Det är viktigt att skaffa sig en överblick, men samtidigt krävs djup kunskap för att verkligen förstå ett specifikt fenomen. Man skulle kunna likna det vid en fisk som simmar på djupt vatten och som ändå ser havsmiljön runt omkring. Tvärvetenskap fordrar både djup och bredd, till skillnad från mångvetenskap som oftast riskerar att bli mer bredd än djup.

Karin M. Ekström

Forskningsprojekt
Konstmuseers betydelse för värdering av samtida konst

Karin M. Ekström
Professor i företagsekonomi, inriktning marknadsföring vid Högskolan i Borås.