WHO förvarnade om att vi inom en snar framtid kan stå inför en situation där vi inte längre kan behandla sjukdomar som varit behandlingsbara i nästan ett århundrade. Nya metoder för att diagnostisera antibiotikaresistens är därför av stort intresse, dels för att snabbare kunna sätta in rätt medicinsk behandling, dels för att förstå hur resistens utvecklas och begränsa dess spridning.

På kliniker identifieras resistens traditionellt genom att odla bakterier i närvaro av antibiotika, det här är en process som tar dagar att slutföra. Målet med mitt forskningsprojekt, som stöds av Torsten Söderbergs Stiftelse, är att utveckla en metod som gör det möjligt att förutspå resistens utan odling.

Resistens är ofta orsakat av gener som är lokaliserade på plasmider, DNA-bitar som inte tillhör det kromosomala DNAt hos bakterien. Genom vår metod, baserad på modern nanoteknologi där plasmider kan studeras en och en, har vi som mål att kunna karakterisera plasmidinnehållet i patientprov utan odling.

Vi hoppas att metoden ska kunna användas för att förutspå om en patient bär på resistenta bakterier inom en timma efter provtagning. Läkare kan därmed starta behandling av smittade patienter snabbare samt undvika att ge antibiotika till patienter som inte är smittade. Snabb identifiering av resistenta bakterier är speciellt viktigt för svaga patienter, som till exempel vid allvarliga blodinfektioner (sepsis) eller hos för tidigt födda barn.

Fredrik Westerlund
forskarassistent Chalmers tekniska högskola