Utvecklingen av kreditmarknaden i Göteborg under 1800-talet

Utvecklingen av kreditmarknaden i Göteborg under 1800-talet

Boken ”Krona eller klave” behandlar kreditmarknaden i 1800-talets Göteborg. 

Under detta århundrade förändrade staden helt karaktär, från en obetydlig landsortsstad med 12 000 invånare till en expansiv industri- och sjöfartsstad, och vid sekelskiftet 1900 kunde staden räkna över 130 000 personer. Bakom denna tillväxt låg en starkt ökad ekonomisk aktivitet. Nyföretagande och investeringar krävde tillgång till kapital, som i sin tur drev på utvecklingen av en självständig göteborgsk kapitalmarknad.

I boken undersöks stadens formella (främst bankerna) och informella (främst reverslånen) kreditmarknad. En skattning av kreditmarknadens storlek har visat att den formella kreditgivningen stod för omkring hälften av kreditmarknaden kring sekelskiftet 1900. Det i tidigare forskning omtalade skiftet mot en kreditmarknad dominerad av bankerna hade alltså inte ägt rum vid den tiden.

Undersökningen av stadsmäklarna i Göteborg har visat en tidigare outforskad aspekt av hur kreditmarknaden fungerade. Stadsmäklarna förmedlade reverslån, upprättade kontrakt och förmedlade varor. Deras verksamhet var omfattande i landets alla större städer men endast i Göteborg finns det arkivmaterial bevarat.

Sammantaget ger boken ett nytt perspektiv på kreditmarknaden och dess funktion under 1800-talet. Undersökningarna har genomförts med metoder som gör resultaten jämförbara med tidigare och pågående forskning i andra delar av Sverige.

Per Hallén
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Krona eller klave släpptes den 2 september 2015 i samarbete med Göteborgs Stadsmuseum.

 

Om författarna

Universitetslektor Per Hallén är verksam som forskare och lärare vid Götegorgs universitet med en inriktning mot handels-, urban- och marinhistoria.

Forskare Lili-Annè Aldman är verksam inom ekonomisk historia vid Göteborgs universitet och har tidigare publicerat skrifter om utrikeshandel och konsumtion.

Professor Martin Fritz har varit verksam som forskare vid Göteborgs universitet med inriktning mot svensk industrihistoria, Göteborgs historia och Sveriges handel under andra världskriget.

Mölndals stadsmuseum levandegör historien

ENTER Mölndal – Tulebosjön – en platsspecifik upplevelse om de bronsåldersfynd som gjorts vid Tulebosjön i Kållered.

Ansök 2018

Ämnesområden Torsten Söderbergs Stiftelse ger anslag till vetenskaplig forskning inom områdena medicin, ekonomi och rättsvetenskap. I viss utsträckning stöds även forskning inom andra områden, vilka samlas under kategorin ”övrigt”, till exempel kultur […]

Torsten Söderbergs Stiftelse välkomnar ny kanslichef

Närmast kommer Sabina från Uppsala kommun där hon varit chef för kulturförvaltningens stabsavdelning. Tidigare var hon även chef för Stadsbiblioteket i Uppsala. Sabina har akademisk bakgrund inom konstvetenskap samt biblioteks- […]

Stiftelsens verksamhetsår 2017

Torsten Söderbergs Stiftelses anslagsgivning uppgick till drygt 55 miljoner kronor under verksamhetsåret 2017.

Årets Torsten Söderbergs akademiprofessor i medicin vill få hjärnan att reparera sig själv från nervskador

Thomas Perlmann, professor och forskargruppledare vid Karolinska Institutet, tilldelas Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2018.

Torsten och Wanja Söderbergs pris 2018 till den isländske designern Brynjar Sigurðarson

Röhsska museets prisnämnd för Torsten och Wanja Söderbergs pris, med medel från Torsten Söderbergs Stiftelse, har beslutat att tilldela Brynjar Sigurðarson årets pris om 1 miljon svenska kronor.

Söderbergska priset i medicin för forskning om alkoholism

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, får Söderbergska priset i medicin 2018, för viktiga forskningsinsatser för förståelsen av affektiva sjukdomar och alkoholism.

Beslut i 2017 års anslagsgivning

Utgångspunkten i anslagsgivningen är donatorernas vilja och forskningsprojektens kvalitet. Var god avvakta beslutsbrev för definitivt besked och villkor för anslaget. Läs igenom anslagsvillkoren noga eftersom stiftelsen kan ha beviljat delar […]

Hur kan vi bäst förstå varför ojämlikhet överförs mellan generationer?

Ojämlikhet i välbefinnande mellan individer och grupper har ofta varit i centrum för den offentliga debatten, inte minst de senaste åren. I föreläsningen sammanställer Mikael Lindahl resultat från sin forskning […]

”Så blir polisen effektiv – studera brottsmönster, inte enskilda brottsfall”

Stockholmspriset i kriminologi 2018 tilldelas professor Herman Goldstein för hans globala påverkan i att effektivisera och förbättra polisens arbete.

Nästa sida »