Isländska sagor i ny tappning

Isländska sagor i ny tappning

Den 28 april i år presenterades i samband med Nordiska Ministerrådets möte i Reykjavík en efterlängtad nyöversatt version av de isländska släktsagorna till svenska, danska och norska. Översättningsarbetet har varit ett av de största som genomförts när det gäller västerländsk litteratur.

Projektet påbörjades år 2007 efter några års förarbete. Målet var att sprida kännedom om sagalitteraturen i Norden, finna nya läsare och återuppväcka sagornas anseende. Syftet var också att säkerställa kvalitativa översättningar av de isländska släktsagorna till de nordiska språken.

Sagorna

Den isländska sagalitteraturen är egentligen det enda riktigt unika, nordiska bidraget till världslitteraturen. Den berättar om människor och händelser på Island, i Norden och på de brittiska öarna vid vikingatidens höjdpunkt. En del av berättelserna anses vara bevarade i muntlig form sedan 800- och 900-talen, men sammanställdes som litterära verk först under 1200- och 1300-talen. Släktsagorna består av 40 sagor och 49 kortsagor eller ”tåtar”, sammantaget över 2800 sidor i den nya fembandsutgåvan. De flera hundra år gamla texterna behandlar moderna frågeställningar som exempelvis heder och ära samt förhållanden mellan olika samhällsgrupper. Många av berättelserna handlar om förhållandet mellan nordiska kungar och isländska hjältar och diktare i deras tjänst.

Projektet

Hela det övergripande nordiska projektet har vilat på vetenskaplig grund. Grundtexterna är granskade och värderade med filologisk noggrannhet. Arbetet har involverat en mängd specialister och gett upphov till nya vetenskapliga frågeställningar allt eftersom arbetet fortskridit. Många vetenskapliga problem har aktualiserats och belysts. Samtidigt har översättningsarbetet systematiskt tagit hänsyn till de framsteg vetenskapen gjort på senare tid.

Det omfattande projektet har haft en komplicerad struktur. Projektledningen har legat på Island och administrationen har skötts av Saga Förlag i Reykjavík i samråd med flera nordiska rådgivare. Huvudredaktionen består av specialister som har nära anknytning till det Arnamagnæanska institutet i Reykjavík, och varje land har haft redaktörer bestående av framstående forskare inom nordisk filologi. Mer än 50 etablerade forskare och översättare, allt ifrån professorer till doktorander, har varit engagerade i översättningsarbetet.

I Sverige har Kristinn Jóhannesson, tidigare universitetslektor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, delat ansvaret för de svenska översättningarna med författaren Gunnar D. Hansson, tidigare professor i litterär gestaltning vid Göteborgs universitet, samt Karl G. Johansson, professor i norrøn filologi vid Oslo universitet.

Sagaprojektet har förlitat sig på ekonomiska bidrag från nordiska och nationella instanser. Projektet har under åren 2010–2013 beviljades generösa anslag av Torsten Söderbergs Stiftelse och då har Riksföreningen Sverigekontakt verkat som medelsförvaltare. Anslagen har haft en avgörande betydelse för att färdigställa utgåvan.

Kristinn Jóhannesson

Läs mer

Göteborgs universitet
Saga förlag (Island)

Mölndals stadsmuseum levandegör historien

ENTER Mölndal – Tulebosjön – en platsspecifik upplevelse om de bronsåldersfynd som gjorts vid Tulebosjön i Kållered.

Ansök 2018

Ämnesområden Torsten Söderbergs Stiftelse ger anslag till vetenskaplig forskning inom områdena medicin, ekonomi och rättsvetenskap. I viss utsträckning stöds även forskning inom andra områden, vilka samlas under kategorin ”övrigt”, till exempel kultur […]

Torsten Söderbergs Stiftelse välkomnar ny kanslichef

Närmast kommer Sabina från Uppsala kommun där hon varit chef för kulturförvaltningens stabsavdelning. Tidigare var hon även chef för Stadsbiblioteket i Uppsala. Sabina har akademisk bakgrund inom konstvetenskap samt biblioteks- […]

Stiftelsens verksamhetsår 2017

Torsten Söderbergs Stiftelses anslagsgivning uppgick till drygt 55 miljoner kronor under verksamhetsåret 2017.

Årets Torsten Söderbergs akademiprofessor i medicin vill få hjärnan att reparera sig själv från nervskador

Thomas Perlmann, professor och forskargruppledare vid Karolinska Institutet, tilldelas Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2018.

Torsten och Wanja Söderbergs pris 2018 till den isländske designern Brynjar Sigurðarson

Röhsska museets prisnämnd för Torsten och Wanja Söderbergs pris, med medel från Torsten Söderbergs Stiftelse, har beslutat att tilldela Brynjar Sigurðarson årets pris om 1 miljon svenska kronor.

Söderbergska priset i medicin för forskning om alkoholism

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, får Söderbergska priset i medicin 2018, för viktiga forskningsinsatser för förståelsen av affektiva sjukdomar och alkoholism.

Beslut i 2017 års anslagsgivning

Utgångspunkten i anslagsgivningen är donatorernas vilja och forskningsprojektens kvalitet. Var god avvakta beslutsbrev för definitivt besked och villkor för anslaget. Läs igenom anslagsvillkoren noga eftersom stiftelsen kan ha beviljat delar […]

Hur kan vi bäst förstå varför ojämlikhet överförs mellan generationer?

Ojämlikhet i välbefinnande mellan individer och grupper har ofta varit i centrum för den offentliga debatten, inte minst de senaste åren. I föreläsningen sammanställer Mikael Lindahl resultat från sin forskning […]

”Så blir polisen effektiv – studera brottsmönster, inte enskilda brottsfall”

Stockholmspriset i kriminologi 2018 tilldelas professor Herman Goldstein för hans globala påverkan i att effektivisera och förbättra polisens arbete.

Nästa sida »