Isländska sagor i ny tappning

Isländska sagor i ny tappning

Den 28 april i år presenterades i samband med Nordiska Ministerrådets möte i Reykjavík en efterlängtad nyöversatt version av de isländska släktsagorna till svenska, danska och norska. Översättningsarbetet har varit ett av de största som genomförts när det gäller västerländsk litteratur.

Projektet påbörjades år 2007 efter några års förarbete. Målet var att sprida kännedom om sagalitteraturen i Norden, finna nya läsare och återuppväcka sagornas anseende. Syftet var också att säkerställa kvalitativa översättningar av de isländska släktsagorna till de nordiska språken.

Sagorna

Den isländska sagalitteraturen är egentligen det enda riktigt unika, nordiska bidraget till världslitteraturen. Den berättar om människor och händelser på Island, i Norden och på de brittiska öarna vid vikingatidens höjdpunkt. En del av berättelserna anses vara bevarade i muntlig form sedan 800- och 900-talen, men sammanställdes som litterära verk först under 1200- och 1300-talen. Släktsagorna består av 40 sagor och 49 kortsagor eller ”tåtar”, sammantaget över 2800 sidor i den nya fembandsutgåvan. De flera hundra år gamla texterna behandlar moderna frågeställningar som exempelvis heder och ära samt förhållanden mellan olika samhällsgrupper. Många av berättelserna handlar om förhållandet mellan nordiska kungar och isländska hjältar och diktare i deras tjänst.

Projektet

Hela det övergripande nordiska projektet har vilat på vetenskaplig grund. Grundtexterna är granskade och värderade med filologisk noggrannhet. Arbetet har involverat en mängd specialister och gett upphov till nya vetenskapliga frågeställningar allt eftersom arbetet fortskridit. Många vetenskapliga problem har aktualiserats och belysts. Samtidigt har översättningsarbetet systematiskt tagit hänsyn till de framsteg vetenskapen gjort på senare tid.

Det omfattande projektet har haft en komplicerad struktur. Projektledningen har legat på Island och administrationen har skötts av Saga Förlag i Reykjavík i samråd med flera nordiska rådgivare. Huvudredaktionen består av specialister som har nära anknytning till det Arnamagnæanska institutet i Reykjavík, och varje land har haft redaktörer bestående av framstående forskare inom nordisk filologi. Mer än 50 etablerade forskare och översättare, allt ifrån professorer till doktorander, har varit engagerade i översättningsarbetet.

I Sverige har Kristinn Jóhannesson, tidigare universitetslektor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, delat ansvaret för de svenska översättningarna med författaren Gunnar D. Hansson, tidigare professor i litterär gestaltning vid Göteborgs universitet, samt Karl G. Johansson, professor i norrøn filologi vid Oslo universitet.

Sagaprojektet har förlitat sig på ekonomiska bidrag från nordiska och nationella instanser. Projektet har under åren 2010–2013 beviljades generösa anslag av Torsten Söderbergs Stiftelse och då har Riksföreningen Sverigekontakt verkat som medelsförvaltare. Anslagen har haft en avgörande betydelse för att färdigställa utgåvan.

Kristinn Jóhannesson

Läs mer

Göteborgs universitet
Saga förlag (Island)

Beslut i 2017 års anslagsgivning

Utgångspunkten i anslagsgivningen är donatorernas vilja och forskningsprojektens kvalitet. Var god avvakta beslutsbrev för definitivt besked och villkor för anslaget. Läs igenom anslagsvillkoren noga eftersom stiftelsen kan ha beviljat delar […]

Torsten Söderbergs Stiftelse söker kanslisamordnare

Torsten Söderbergs Stiftelse grundades 1960 av Torsten Söderberg och hans maka Wanja. Stiftelsen har till ändamål att främja vetenskaplig forskning och vetenskaplig undervisnings- eller studieverksamhet av landsgagnelig innebörd varvid företrädesvis […]

Hur kan vi bäst förstå varför ojämlikhet överförs mellan generationer?

Ojämlikhet i välbefinnande mellan individer och grupper har ofta varit i centrum för den offentliga debatten, inte minst de senaste åren. I föreläsningen sammanställer Mikael Lindahl resultat från sin forskning […]

”Så blir polisen effektiv – studera brottsmönster, inte enskilda brottsfall”

Stockholmspriset i kriminologi 2018 tilldelas professor Herman Goldstein för hans globala påverkan i att effektivisera och förbättra polisens arbete.

Torsten och Wanja Söderbergs pris 2017 till den norske ljus- och möbeldesignern Daniel Rybakken

Röhsska museets prisnämnd för Torsten och Wanja Söderbergs pris, med medel från Torsten Söderbergs Stiftelse, har beslutat att tilldela Daniel Rybakken årets pris om 1 miljon svenska kronor.

Stiftelsens verksamhetsår 2016

Torsten Söderbergs Stiftelses anslagsgivning uppgick till drygt 74 miljoner kronor under verksamhetsåret 2016.

Rättvisediplomati i Pufendorfs anda

Aggestam har under större delen av sin akademiska karriär ägnat sig åt forskning inom diplomati, freds- och konfliktlösning och därmed verkat i Pufendorfs anda. Som innehavare av Pufendorfprofessuren kommer Aggestam […]

Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2016 till bakterieforskare

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att tilldela Fredrik Bäckhed, Göteborgs universitet, Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2016.

Beslut i 2016 års anslagsgivning

Torsten Söderbergs Stiftelse presenterar 2016 års beviljade anslag som totalt uppgår till över 74 miljoner kronor fördelat på ämnesområdena medicin, ekonomi, rättsvetenskap och övrigt.

Förskola inte bra för alla – så kan vi drastiskt minska andelen manliga våldsbrottslingar

Stockholmspriset i kriminologi 2017 tilldelas professor Richard E. Tremblay (Kanada) för att ha funnit grundläggande, vetenskapliga samband mellan biologi och sociala faktorer inom mänsklig utveckling.

Nästa sida »