Henrik Vibskov – mode, konst, musik, show

Henrik Vibskov – mode, konst, musik, show

Årets mottagare av Torsten och Wanja Söderbergs Pris, Henrik Vibskov, är född i Kjellerup i Danmark i början av 1970-talet. Han har studerat herrmode på Central St Martins Collage of Art and Design i London och tog examen 2001. Förutom eget klädmärke med butiker runt om i världen är han flitigt representerad i internationella modesammanhang.

Förutom utställningar, föreläsningar och workshops står grafisk form, konst och musik också på repertoaren. Vibskov förknippas kanske mest med spektakulära modevisningar där kollektionerna lyfts fram av innovativa installationer, show och musik. Det är färgstarkt och humoristiskt.

För Henrik Vibskov var Torsten och Wanja Söderbergs Pris okänt ända tills för något år sedan, men bland de många utmärkelserna han fått under åren är ändå detta ett erkännande.
– Det är ett mycket viktigt pris, inte enbart för den stora summan pengar, utan främst för att det innebär en bekräftelse av mitt arbete från nordiskt håll. Det sitter mycket kunniga representanter i kommittén. Man ska heller inte glömma att den mediala uppmärksamheten har stor betydelse.

Enligt prisnämndens motivering är Henrik en ”betydelsefull avantgardist inom modeindustrin”. Upplevs projekten som nyskapande eller experimentella?

- Det är alltid svårt att analysera sitt eget skapande. Om jag själv skulle beskriva mitt arbete blir det nog tekniskt avancerat, färgstarkt… och med atmosfär! Humor är också en viktig del även om jag inte är en specifikt rolig man. Det är härligt med en komisk vinkling och det är alltid bra att kunna skratta lite. Alla har väl humor mer eller mindre.

Henrik Vibskov deltar ofta med kollektioner och utställningar vid internationella evenemang. Hur nordisk är egentligen projekten?
– Jag är uppvuxen på danska landsbygden och har gått i en vanlig dansk skola, så visst finns där en nordisk prägel. Men jag är utbildad i England och mitt arbete är mycket influerat av europeisk design i stort. Det som kännetecknar nordisk design är kanske en mer minimalistisk stil, mer kontrollerat och med färre färger.

Varifrån kommer inspirationen?
– Allt från en promenad i parken till att bara ligga i sängen. Det går inte att slå på eller stänga av kreativitet. Det går inte heller att förutsäga i vilka situationer idéerna kommer. Det bara händer. Jag brukar dock influeras av att läsa böcker och besöka museum. Jag har inga direkta förebilder, med tiden är det viktigt att kunna hitta sina egna vägar. När man blir äldre är det lättare att närma sig själv, man vet vad man vill och kan utforma sina egna perspektiv.

Genom åren har det blivit flest herrkollektioner, men även damkläder och accessoarer. Vilken är målgruppen?

- Det är väldigt olika, mest yngre kanske. Det är många olika människor som är intresserade av mina kollektioner. Vi har en grupp där tyngdpunkten ligger mellan 25 och 40 år. Kvinnor, däremot, kanske är över 40. Ett plagg vi hade tidigare hette Grandma Dress som efter en tidningsannons verkade tilltala en äldre publik, trots att det egentligen inte var uttalat. Det går aldrig att förutsäga riktigt.

Henrik Vibskov spelar trummor, inte bara vid sina egna modevisningar utan även åt flera andra musiker, bland annat turnerar han med den danske house-/technomusikern Trentemøller.

- Jag har spela sedan jag var tio år och musiken har alltid varit en viktig del av mitt liv. Genom musiken hade jag tidigt en tillhörighet. Det är betydelsefullt att vara en del av ett sammanhang. Kopplingen till mode är inte lång. Man hittar en stil, ett sätt att uttrycka sig.

Utöver kollektionerna har Henrik ett späckat schema av utställningar, seminarier och föreläsningar. Nordic Museum i Seattle och Weltkulturen museum i Frankfurt är bara några av hållpunkterna. Modevisning i Paris, utställning i Milano och så kostymdesign till en opera i Danmark. För prissumman, en miljon svenska kronor, finns planer.
– Jag skulle vilja instifta en fond för unga designers där de ska kunna söka medel för kortare kurser och liknande. Men det verkar en aning besvärligt och kanske får det inte riktigt den effekt jag önskar. Vi får se, det får dröja lite, men planerna finns kvar.

Mölndals stadsmuseum levandegör historien

ENTER Mölndal – Tulebosjön – en platsspecifik upplevelse om de bronsåldersfynd som gjorts vid Tulebosjön i Kållered.

Ansök 2018

Ämnesområden Torsten Söderbergs Stiftelse ger anslag till vetenskaplig forskning inom områdena medicin, ekonomi och rättsvetenskap. I viss utsträckning stöds även forskning inom andra områden, vilka samlas under kategorin ”övrigt”, till exempel kultur […]

Torsten Söderbergs Stiftelse välkomnar ny kanslichef

Närmast kommer Sabina från Uppsala kommun där hon varit chef för kulturförvaltningens stabsavdelning. Tidigare var hon även chef för Stadsbiblioteket i Uppsala. Sabina har akademisk bakgrund inom konstvetenskap samt biblioteks- […]

Stiftelsens verksamhetsår 2017

Torsten Söderbergs Stiftelses anslagsgivning uppgick till drygt 55 miljoner kronor under verksamhetsåret 2017.

Årets Torsten Söderbergs akademiprofessor i medicin vill få hjärnan att reparera sig själv från nervskador

Thomas Perlmann, professor och forskargruppledare vid Karolinska Institutet, tilldelas Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2018.

Torsten och Wanja Söderbergs pris 2018 till den isländske designern Brynjar Sigurðarson

Röhsska museets prisnämnd för Torsten och Wanja Söderbergs pris, med medel från Torsten Söderbergs Stiftelse, har beslutat att tilldela Brynjar Sigurðarson årets pris om 1 miljon svenska kronor.

Söderbergska priset i medicin för forskning om alkoholism

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, får Söderbergska priset i medicin 2018, för viktiga forskningsinsatser för förståelsen av affektiva sjukdomar och alkoholism.

Beslut i 2017 års anslagsgivning

Utgångspunkten i anslagsgivningen är donatorernas vilja och forskningsprojektens kvalitet. Var god avvakta beslutsbrev för definitivt besked och villkor för anslaget. Läs igenom anslagsvillkoren noga eftersom stiftelsen kan ha beviljat delar […]

Hur kan vi bäst förstå varför ojämlikhet överförs mellan generationer?

Ojämlikhet i välbefinnande mellan individer och grupper har ofta varit i centrum för den offentliga debatten, inte minst de senaste åren. I föreläsningen sammanställer Mikael Lindahl resultat från sin forskning […]

”Så blir polisen effektiv – studera brottsmönster, inte enskilda brottsfall”

Stockholmspriset i kriminologi 2018 tilldelas professor Herman Goldstein för hans globala påverkan i att effektivisera och förbättra polisens arbete.

Nästa sida »