Forskning kring föräldrars påverkan på brottsligt beteende belönas

Forskning kring föräldrars påverkan på brottsligt beteende belönas

Hur kan föräldrar förhindra sina barn från att begå brott? Stockholmspriset i kriminologi 2016 delas mellan Travis Warren Hirschi (USA), Cathy Spatz Widom (USA) och Per-Olof Wikström (Sverige).

Pristagarna tilldelas utmärkelsen för att de har bidragit till att öka kunskapen om hur viktiga föräldrar och jämnåriga kamrater är för att förhindra eller att befrämja att barn växer upp till ett liv i kriminalitet. Pristagarnas arbete, som sammantaget sträcker sig över ett halvt sekel och omfattar de tre stora studier, har starkt format den moderna kriminologiska vetenskapen.

Prisbelönt forskning

Den första studien inleddes 1965, när Travis Hirschi samlade in uppgifter om 4077 tonåringar i staden Richmond i Kalifornien, för att testa och utveckla sin ”Social Bonding Theory” (kontrollteori) om brott. Resultatet av Hirschis vetenskapliga arbete beskrivs ofta som den moderna tidens mest inflytelserika kriminologiska teori och har stimulerat mer forskning än någon annan inom ämnesområdet.

Hirschi frågar inte varför människor bryter mot lagen, utan varför människor inte bryter mot lagen. Hans svar är att ungdomar avstår från att begå brott när de har en stark anknytning till det etablerade samhället. Föräldrar spelar här en central roll. De band som knyter individen till samhället beskrivs som anknytning till konventionella personer (t.ex. föräldrar och kamrater), åtagande i förhållande till den konforma samhällsordningen (t.ex. investeringar i utbildning, arbete och hederligt liv), delaktighet i konventionella aktiviteter (t.ex. skolan, arbete, föreningsliv) och slutligen en övertygelse om den rådande samhällsordningens legitimitet (positiva attityder gentemot lagstiftning, rättsvårdande myndigheter etc. och negativa attityder gentemot brott och missbruk).

I sina studier av självrapporterad och registrerad brottslig samt attityder hos ungdomarna visade Hirschi att graden av anknytning till föräldrarna i sig inte förhindrade brott, men att det formade ett engagemang, en delaktighet och en tro på konventionella värden. Även med okonventionella föräldrar, fann Hirschi att en stark anknytning till den ena eller båda föräldrarna verkade förhindra brottslighet och ökade dessutom graden av respekt för polisen.

Medan Hirschi visade vad föräldrar kan göra rätt, visade Cathy Spatz Widom, en pionjär inom systematisk forskning om föräldraskap, vad föräldrar kan göra fel. Mellan år 1967 och 1971 studerade Widom 908 barn, i en stad i den amerikanska mellanvästern, som före 11-års ålder varit utsatta för våld och eller grov försummelse av sina föräldrar eller närstående. Hon jämförde sedan dessa barn med en kontrollgrupp bestående av 667 barn som inte hade blivit utsatta för övergrepp eller försummelse.

Under två decenniers uppföljning fann hon att de barn som farit illa i ung ålder hade en ökad risk för att själva utöva våld och hamna i kriminalitet i vuxen ålder men att de flesta, även i den mesta utsatta gruppen, inte gjorde det lika ofta som förväntat. Hennes studier visade att våld långtifrån alltid föder våld och att förhållandet mellan föräldrar och barn som farit illa vid ung ålder är betydligt mer komplicerat än den konventionella ”våldsspiral-teorin” påstår. Widoms arbete förstärkte Hirschis tes om att även ett dåligt föräldraskap kan ha bra inslag, och att även kriminella föräldrar kan bygga en stark anknytning till sina barn och lära dem att skilja på rätt och fel, och att respektera lagen.

Per-Olof Wikström, som är den första svenska kriminolog att vinna Stockholmspriset i kriminologi, visar med sin forskning de mest detaljerade bevisen på den dynamiska process som barn använder sig av dagligdags i relationen med föräldrar, andra närstående och jämnåriga kamrater. Under en tioårig studie av 716 familjer i den etniskt blandade staden Peterborough i England utvecklade Wikström ”Situational Action Theory” som både förfinar och förstärker de slutsatser som tidigare dragits av Hirschi och Widom. I sin studie mätte Wikström ungdomarnas beteende dag-för-dag, var de var, med vem eller vilka och i vilka kriminogena eller moraliskt farliga miljöer de befann sig. På detta sätt kunde Wikström testa prediktioner om kriminalitet på nya sätt. Hans data inkluderade exponering för moraliskt farliga situationer, liksom ungdomarnas moraliska övertygelser och benägenhet att begå brott. Genom regelbundna intervjuer av både föräldrar och barn, har Wikströms forskning gett oss stora insikter i den roll föräldrar spelar för att förebygga ungdomsbrottslighet genom att aktivt begränsa barns tillgång till jämnåriga som trotsar konventionell moral.

Priset utdelades den 15 juni 2016 i Stockholms stadshus.

Om priset

Stockholmspriset i kriminologi är ett internationellt pris som instiftats med stöd av Justitiedepartementet och Torsten Söderbergs Stiftelse. Det delas ut årligen med en prissumma på 1 miljon kronor i samband med Stockholm Criminology Symposium som arrangeras av Brottsförebyggande rådet.

Priset delas ut för framstående bedrifter inom kriminologisk forskning eller för den praktiska tillämpningen av forskningsresultat avseende brottsbekämpning och främjandet av de mänskliga rättigheterna.

Prisets mål är att främja:

  • ökad kunskap gällande brottsorsaker på individuell och strukturell nivå
  • en mer effektiv och human offentlig politik gällande behandlingen av brottslingar
  • ökad kunskap om alternativa brottsförebyggande åtgärder, både inom rättsväsendet och det civila samhället
  • praxis för hjälp till brottsoffer
  • förbättrade metoder för att på ett globalt plan minska myndighetsmissbruk inom rättsväsendet.

Priset delades ut första gången i Stockholms stadshus i juni 2006 med Jerry Lees Stiftelse som ursprunglig bidragsgivare.

Läs mer

Stockholmspriset i kriminologi (på svenska)
The Stockholm Prize in Criminology (in English)
The Stockholm Criminology Symposium (in English)

Ansök 2018

Ämnesområden Torsten Söderbergs Stiftelse ger anslag till vetenskaplig forskning inom områdena medicin, ekonomi och rättsvetenskap. I viss utsträckning stöds även forskning inom andra områden, vilka samlas under kategorin ”övrigt”, till exempel kultur […]

Torsten Söderbergs Stiftelse välkomnar ny kanslichef

Närmast kommer Sabina från Uppsala kommun där hon varit chef för kulturförvaltningens stabsavdelning. Tidigare var hon även chef för Stadsbiblioteket i Uppsala. Sabina har akademisk bakgrund inom konstvetenskap samt biblioteks- […]

Stiftelsens verksamhetsår 2017

Torsten Söderbergs Stiftelses anslagsgivning uppgick till drygt 55 miljoner kronor under verksamhetsåret 2017.

Årets Torsten Söderbergs akademiprofessor i medicin vill få hjärnan att reparera sig själv från nervskador

Thomas Perlmann, professor och forskargruppledare vid Karolinska Institutet, tilldelas Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2018.

Torsten och Wanja Söderbergs pris 2018 till den isländske designern Brynjar Sigurðarson

Röhsska museets prisnämnd för Torsten och Wanja Söderbergs pris, med medel från Torsten Söderbergs Stiftelse, har beslutat att tilldela Brynjar Sigurðarson årets pris om 1 miljon svenska kronor.

Söderbergska priset i medicin för forskning om alkoholism

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, får Söderbergska priset i medicin 2018, för viktiga forskningsinsatser för förståelsen av affektiva sjukdomar och alkoholism.

Beslut i 2017 års anslagsgivning

Utgångspunkten i anslagsgivningen är donatorernas vilja och forskningsprojektens kvalitet. Var god avvakta beslutsbrev för definitivt besked och villkor för anslaget. Läs igenom anslagsvillkoren noga eftersom stiftelsen kan ha beviljat delar […]

Hur kan vi bäst förstå varför ojämlikhet överförs mellan generationer?

Ojämlikhet i välbefinnande mellan individer och grupper har ofta varit i centrum för den offentliga debatten, inte minst de senaste åren. I föreläsningen sammanställer Mikael Lindahl resultat från sin forskning […]

”Så blir polisen effektiv – studera brottsmönster, inte enskilda brottsfall”

Stockholmspriset i kriminologi 2018 tilldelas professor Herman Goldstein för hans globala påverkan i att effektivisera och förbättra polisens arbete.

Torsten och Wanja Söderbergs pris 2017 till den norske ljus- och möbeldesignern Daniel Rybakken

Röhsska museets prisnämnd för Torsten och Wanja Söderbergs pris, med medel från Torsten Söderbergs Stiftelse, har beslutat att tilldela Daniel Rybakken årets pris om 1 miljon svenska kronor.

Nästa sida »