Beviljade anslag i rättsvetenskap

Nedan listas samtliga beviljade anslag i rättsvetenskap från år 2010 och framåt.

För en överblick av utdelade anslag före år 2010 hänvisas till årsskrifterna som finns tillgängliga under publikationer i huvudmenyn.

Du kan få mer information om varje anslag genom att klicka på det. Filtrera listan genom att skriva ett sökord eller början på ett sökord i rutan nedan till höger. Det går även att sortera tabellen i stigande och fallande kolumner genom att klicka på kolumnrubriken.

 

Projektledare Anslagsförvaltare Projektrubrik År Gem*  
Bernitz, Hedvig Stockholms universitet Det mångkulturella barnet i skolans värld – en barnrättslig studie 2016
Beviljat belopp: 197 600 kronor

Alla barn som börjar i skolan möter en ”ny värld”, inte minst flyktingbarnen. Religion kan ha en stark förankring i familjen, med krav på att flickor ska bära slöja, pojkar någon form av huvudbonad, bön ska förrättas kontinuerligt, viss mat är otillåten, etc., något som skiljer sig markant från det sekulariserade svenska samhället. Egna traditioner kanske innefattar tveksamhet att låta flickor gå i skolan och t.ex. deltagande i sim- eller sexualundervisning kan ibland uppfattas som otänkbart. Vad kan det allmänna, representerat av en kommunal skola, kräva av barnet i form av delaktighet i undervisningsmoment som ter sig främmande, eller att medverka t.ex. i julfirande och skolavslutningar i kyrkan? Vad kan barnet kräva av skolan i form av särbehandling att slippa närvara? Hur förhåller sig skollagen till t.ex. regeringsformen, Europakonventionen, EU:s rättighetsstadga och Barnkonventionen? Hur ska ”barnets bästa” uppfattas i dessa sammanhang? Ska barnet t.ex. tvingas att lära sig simma för sitt eget bästa eller ska barnets önskan att slippa simma prioriteras? Vad är utövande av egna, eller föräldrars, fri- och rättigheter eller tvärtom otillåtna avsteg från krav på likabehandling och frihet från diskriminering? Vi måste våga fråga vilken integration som är nödvändig för att barn ska etableras i det svenska samhället men även hur samhället ska anpassas efter en förändrad befolkning, annars riskerar utvecklingen att präglas av invandrarfientliga, nationalistiska värderingar.

Påhlsson, Robert Göteborgs universitet Skattebetalarens avsikter: Subjektiva rekvisit i skatterätten 2016
Beviljat belopp: 615000 kronor

Det finns i skattelagstiftningen många hänvisningar till den skattskyldiges avsikter med sina transaktioner. Anskaffningen eller försäljningen av en tillgång kan till exempel komma att behandlas olika vid beskattningen beroende på personens syfte med innehavet. Om skattens storlek på detta sätt görs beroende av skattebetalarens personliga förhållanden säger man att lagen innehåller subjektiva rekvisit.

Min undersökning går för det första ut på att inventera i vilken utsträckning sådana subjektiva rekvisit förekommer i inkomstskattelagen. För det andra kommer jag att undersöka om de subjektiva rekvisiten konstruerats och tillämpas på samma sätt oberoende av var i lagen de återfinns. Om det förekommer olikheter kommer jag att undersöka om olikheterna är sakligt motiverade, dvs. i vilken utsträckning de finns acceptabla skäl för dem. Denna bedömning görs mot bakgrund av sådana grundläggande krav som ställs på skattelagstiftning, t.ex. begriplighet, likabehandling och effektivitet.

Töllborg, Dennis Göteborgs universitet, GRI Rättsvetenskapliga studier 2016
Beviljat belopp: 500 000 kronor

Ansökan avser dels bidrag för datorkraft, litteraturinköp, deltagande i nationella och internationella konferenser etc på sätt och med belopp som motsvarar den ansökan stiftelsen beviljade för perioden 2013–2016, dels löneförstärkning motsvarande tappad lön (och framtida pension) motsvarande löneläget för relevanta jämförelseprofessorer vid GRI (endast riktiga professurer avses, inte s.k. befordringsprofessurer) samt slutligen bidrag till författande av två större böcker, en på svenska och en på engelska, där det mest centrala i min vetenskapliga produktion under de senaste 40 åren, och som inte tidigare utgivits i bokform utan bara i fr.a. nationella och internationella tidskrifter (och på, utöver svenska, engelska, tyska, franska, spanska och ryska) publicerats, samlas i två volymer och knyts samman. Den första boken skall heta Svart och Vitt, och det är min tanke den skall komma ut hösten 2018, och den andra Black & White, och tanken är att den skall komma ut 2019/1920. Böckerna spänner över civilrätt, arbetsrätt, rättsvetenskap, rättsteori och vetenskapsteori till pro-active policing, intelligence, kontrollmekanismer och mänskliga rättigheter.

von Essen, Ulrik Stockholms universitet Sekretess och integritet i affärsverksamhet 2016
Beviljat belopp: 885 000 kronor

Hos olika myndigheter finns en mängd uppgifter om olika bolags affärs- och driftsförhållanden, dvs. uppgifter som är känsliga ur ett kommersiellt och konkurresmässigt perspektiv. Det huvudsakliga syftet med forskningsprojektet är att så långt möjligt klarlägga och fastställa vilka uppgifter om bolag och deras affärs- och driftförhållanden m.m. som kan hemlighållas, sekretessbeläggas. Frågan är alltså vilka uppgifter som kan skyddas och vad förutsättningarna för detta är. En central del i detta är att undersöka vilka kriterier som ska vara utslagsgivande vid själva sekretessprövningen. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av möjligheterna att numera enkelt söka och sammanställa stora mängder information.

Uppgifterna samlas in i skilda verksamheter som avser myndigheternas tillsyn, tillståndsgivning, upphandling, gemensam projektering m.m. Sekretessreglerna har givits en delvis olikartad utformning för dessa skilda verksamheter. Ett tillkommande syfte är därför att klarlägga vilka skillnader som finns avseende sekretesskyddets omfattning beroende på var uppgifterna förekommer samt undersöka i viken utsträckning dessa är motiverade samt, då så inte är fallet, föreslå hur ett mer enhetligt och adekvat skydd kan utformas.

Waites, Ewa Rättsstatens vänner Seminarieserie med tema rättssäkerhet och rättstrygghet 2016
Beviljat belopp: 450 000 kronor

Rättsvetenskaplig seminarieserie med inriktning på rättssäkerhet och rättstrygghet med två seminarier per kalenderår. Syftet är att lyfta fram olika grundläggande och genomgripande frågor rörande främst rättssäkerhet för att genom presentationer, debatter och dialoger belysa och analysera varje fråga.

Målet är att vid varje tillfälle i samråd med ledande expertis på respektive område och praktiskt verksamma personer skapa en kartläggning av rättsläge och utveckling. Yttersta målet är att seminarierna ska fungera som en tvärvetenskaplig inspiration och bidra till den rättsvetenskapliga utvecklingen och lagstiftningen.

Stiftelsen fick vid bildandet i uppdrag att beakta en rad problemområden som instiftaren bedömde som särskilt viktiga. Utöver dessa har stiftelsen sett det som angeläget att lägga till några aktuella frågor med stark anknytning till rättssäkerheten i samhället.

Under kommande treårsperiod planerar stiftelsen att behandla ämnen inom ramen för stiftelsens ändamål vilka till stor del kommit upp som följdfrågor vid genomförda seminarier, såsom exempelvis etiken i juristutbildningen, advokaternas roll i rättsprocessen och rättsfrågor inom socialtjänsten. Stiftelsen har under senare år förlagt ett seminarium om året i Stockholm och ett utanför Stockholm-Uppsala området (i Linköping, Östersund, Umeå och Lund). Detta betingas av vikten att sprida diskussionen om rättsstatens förhållanden utanför kretsen av jurister i huvudstadsområdet.

Ahlin, Per Stockholms universitet Folkrätten i svensk säkerhetspolitik, del II 2016
Beviljat belopp: 472 500 kronor

Projektet är en fortsättning på mitt avhandlingsarbete om folkrättens roll i svensk säkerhetspolitik som behandlade tiden fram till 1993. I föreliggande studie analyseras hur Sverige använt sig av folkrättslig argumentation i sin säkerhetspolitik från 1993 fram till 2016. Syftet är att se vad som är konstant och vad som förändrats i takt med att världen gjort det.

Mycket har skett. Sverige har gått med i EU och ändrat definitionen av sin säkerhetspolitik, nya hot mot freden har uppstått, FN har fått se sig förbigånget och frågan om när och hur omvärlden kan ingripa med våld för att förhindra grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna har stått högt på dagordningen. Det finns fler exempel.

Allt detta har ställs traditionell svensk folkrättstolkning på prov. Frågor som ställs är om Sverige fortfarande agerar som en traditionell småstat med allt vad det innebär av tilltro rättsliga regleringar och multilaterala organisationer, om Sverige alltjämt använder folkrätten som skydd för att undvika att ta kontroversiella beslut, om normens rättsliga valör tillmäts avgörande betydelse, om Sverige med rättens hjälp försöker begränsa staters handlingsfrihet och om Sverige fortfarande tolkar folkrätten strikt när det gynnar svenska intressen och flexibelt när det ansetts lämpligare.

Jonsson Cornell, Anna Uppsala universitet Rättsstatens princip: Juridik och politik i världen, Europa och Sverige 2016
Beviljat belopp: 2 138 800 kronor

Rättsstatens princip är mer i fokus än någonsin tidigare och betraktas ofta som lika viktig som demokrati och mänskliga rättigheter. FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling innehåller för första gången konkreta och bindande mål om rättsstatlighet. Europafördraget fastslår att rättsstatens princip är ett grundläggande värde för EU och processer har inrättats för att övervaka dess efterlevnad. I Sverige diskuteras principen allt oftare i lagstiftningsarbetet, i lagrådets, KU:s och JO:s granskningar och i samband med åtgärder kopplade till terrorbekämpning, krishantering och migration.

Trots detta intresse är det fortfarande svårt att säga vad principen egentligen består av, för vilka syften den är viktigt och hur den ska tillämpas internationellt, regionalt och nationellt. Olika aktörer och intressenter motiverar principen utifrån sina politiska och institutionella intressen och arbetar aktivt för att ge den ett innehåll som passar deras intressen. Hur relaterar och kommunicerar de olika nivåerna med varandra: var finns likheterna och skillnaderna, vem lär av vem och i vilken riktning går utvecklingen? Syftet med projektet är att undersöka hur rättsstatsprincipen förstås av tongivande aktörer på alla tre nivåer, hur de interagerar med varandra och hur interaktionen påverkar principens innehåll.

Elgebrant, Emil Linköpings universitet Sakrättslig identitet för annat än saker 2016
Beviljat belopp: 885 000 kronor

Det är inget ovanligt att rättssystem betraktar exempelvis enkla fordringar, rättigheter, kontobaserade finansiella instrument, immaterialrätter m.fl. som egendom trots att de saknar fysisk representation. Den rättsliga teknik som lagstiftaren och rättstillämpare har använt sig av för att i ett förmögenhetsrättsligt och obeståndsrättslig perspektiv hantera olika slag av egendom, som inte utgör saker, skiljer sig dock åt mellan de olika egendomsslagen och de rättsteoretiska förklaringsmodellerna har i mångt och mycket varit både ologiska och opedagogiska.

Betydelsen av denna rättsosäkerhet har de senaste 20 åren ökat markant särskilt då den ekonomiska betydelsen av nya företeelser, och därmed också egendomsslag, fortsätter, och kommer fortsätta, att öka. En rad olika virtuella värdepapper, olika sorter av virtuella betalsystem och fler och mer komplicerade immateriella rättigheter kopplade till dessa företeelser utgör numera betydande värden för de flesta verksamheter.

Projektet berör en rad olika rättsliga frågeställningar med samband till sakrättslig identitet och äganderättslig exklusivitet som aktualiseras då mot varandra stående anspråk avser egendomsslag utan fysisk representation (annat än saker). Forskningsprojektet kan beskrivas som rättsvetenskaplig grundforskning inom det obeståndsrättsliga området med tydliga inslag av allmän förmögenhetsrätt.

Lagerlöf, Erik Handelshögskolan i Stockholm Storbritanniens beslut att lämna EU 2016
Beviljat belopp: 168 000 kronor

Den 23 juni 2016 folkomröstade Storbritannien om landets fortsatta medlemskap i Europeiska unionen och som bekant röstade britterna för ett utträde. Vi står nu inför en mängd frågor som är av avgörande konstitutionell betydelse och som kommer att påverka inte bara relationerna mellan länder, utan också företag och individer i ett mer direkt och påtagligt hänseende.

I det inledande läge som vi nu befinner oss i avser jag att ägna mig åt framför allt två större frågor. För det första, vad är de direkta och omedelbara juridiska effekterna av resultatet av folkomröstning i sig? Hade britterna röstat för att stanna kvar så skulle det inneburit att ett reformarbete av EU skulle inletts som även skulle gynnat Sverige i högsta grad. Går det att rädda och använda sig av en del av de juridiska instrument som denna reform skulle medfört för att på så sätt utveckla och effektivisera EU?

För det andra, hur ska artikel 50 i Fördraget om Europeiska Unionen, som reglerar en medlemsstat utträde ur EU, tolkas och vad för komplikationer medför denna artikel? Denna artikel ger upphov till en rad juridiska problem som är av avsevärd konstitutionell vikt och som direkt påverkar både företag och individer inom EU:s alla medlemsstater.

Mitt arbete med dessa frågor kommer också att ligga till grund för framtida forskning angående Storbritanniens relationer med EU.

Ekholst, Christine Uppsala universitet Att sona sitt brott. Kvinnligt straffansvar i senmedeltida rätt 2016
Beviljat belopp: 413 000 kronor

Rättsprotokoll från medeltiden visar att domstolarna tvekade att döma vissa kvinnliga brottslingar enligt lagen. Ett exempel från Stockholms stads tänkebok kan klargöra detta. Den 27 juni 1489 stod Peder Anderssons hustru inför rätta i Stockholms rådstuga; hon anklagades och dömdes för stöld. Av den kortfattade notisen i tänkeboken framgår att kvinnan dömdes till att förvisas från staden. Skrivaren har sedan tillfogat att om hon kommer tillbaka till Stockholm så skall hon ”stå tjuvs rätt,” med andra ord, då skall hon få det korrekta straffet för stöld. Det lagstadgade straffet för stöld var att begravas levande om brottslingen var en kvinna; en dömd manlig tjuv skulle däremot hängas. De senmedeltida domsböckerna för Stockholm visar att domstolen där ofta dömde män till döden för stöld medan kvinnorna skonades från att bli avrättade. Vad är förklaringen till detta? Tyckte domstolen inte att kvinnor skulle hållas ansvariga för sina brott såsom en man? Mitt projekt syftar till att undersöka hur domstolarna tänkte kring kvinnliga brottslingar under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. Det kommer att visa om och när män och kvinnor behandlades olika i medeltida rättspraxis. Det kommer också att klargöra om kvinnor ansågs fullt straffansvariga för sina brottsliga handlingar.

Paju, Jaan Stockholms universitet Utomeuropeisk migration i unionsrättslig och svensk kontext 2016
Beviljat belopp: 925 000 kronor

Forskningsprojektet ställer frågan vilka sociala rättigheter som kan uppstå för asylsökande i Sverige.

Under år 2015 anlände uppemot 190 000 asylsökande i Sverige. Migrationsverkets huvudscenario för år 2016 utgår från 135 000 asylsökande. Det rör sig om ett stort antal utomeuropeiska medborgare som kommer att vistas i Sverige under en längre tid innan deras rätt till asyl kan prövas.

Projektet analyserar mot bakgrund av detta förhållande vilka rättsliga utmaningar som föreligger när ett (oväntat) samspel mellan nationella och unionsrättsliga regelverk kan leda till en fristående rätt till sociala förmåner för asylsökande i Sverige.

Projektet utgår från en rättsanalytisk metod vad avser unionsrättsliga regelverks påverkan på det svenska välfärdssystemet. Genom att abstrahera och kondensera två helt olikverkande rättsliga krafter: unionsrättens fria personrörlighet och grundläggande fri- och rättigheter, möjliggör detta angreppssätt en djupare analys av hur samspelet mellan olika regelverk sker och på vilket vis därmed uppkomna sociala rättigheter kan exponera den svenska välfärdsmodellen.

Projektets övergripande värde ligger i att projektet syftar till att såväl definiera och analysera en potentiell rättighetskatalog för utomeuropeiska medborgare som att föra en kritisk rättspolitisk diskussion kring de yttre gränserna för en transnationell solidaritet för svenskt vidkommande.

Kulin Olsson, Karin Örebro universitet Den svenska arvsrätten i det 21:a århundradet, en granskning av 2016
Beviljat belopp: 96 667 kronor

Arvsrättens utveckling och framtida utformning. Vem som anses vara arvinge och hur kvarlåtenskap fördelas berör de flesta människor någon gång i livet. Den nutida arvsrätten bygger på till stor del på 1928 års arvslag. Det finns även gäl- lande regler som är ännu äldre. Det innebär att arvsrätten har sin grund i en annan samhällsmodell än idag och att senare moderna regler tillförts en mycket gammal struktur. De arvsrättsliga reglerna utgår fortfarande från en samhörighetsprincip som bygger på blodsband eller en på äktenskap grundad familj. Idag finns många samlevnadskonstellationer som medför att familjebegreppet inte längre kan ses som homogent och klart. Det har resulterat i oklarheter och oförutsägbara följder för de inblandade parterna, t.ex. att frånskilda indirekt kan ärva varandra. Samhällsförändringar har också påverkat synen på skyddsvärde och rättvisa. Efterlevande makes arvsrätt innebär att bröstarvingar behandlas olika och de gemensamma barnen kan till och med bli utan arv.

Arvsrätten grundar sig på idéer från en annan samhällsstruktur än den vi har idag och är i modern tid ett outforskat rättsområde. Ny kunskap tillförs genom att i avhandlingen belysa arvsrätten ur historiskt, nutids och framtidsperspektiv i syfte att lyfta fram särskilda problem och diskutera möjliga framtida lösningar

Brokelind, Cécile Lunds universitet Principen om rättsmissbruk inom EU och Sverige – rättvisa eller rättssäkerhet? 2016
Beviljat belopp: 880 000 kronor

Forskningsprojektet rör framför allt skatterätt och EU-rätt. Syftet med projektet är att analysera begreppet rättsmissbruk i EU-rätten, med betoning på begreppets betydelse inom ramen för skatterätten, och klargöra vilken betydelse det har i den svenska rätten jämfört med ett urval av andra EU-länder, bl.a. Frankrike. Avsikten är inte att genomföra en fullständig komparativ studie, utan att genom komparativa utblickar visa på rättskulturella skillnader som kan förklara svårigheten att uppnå en enhetlig tillämpning av principen om rättsmissbruk inom EU.

Huvudsyftet med principen om rättsmissbruk inom skatterätten är att förhindra att olika konstlade upplägg används för att därigenom undandra sig skattskyldighet. Sådana upplägg kan i efterhand betraktas som rättsmissbruk och kan därmed leda till allvarliga konsekvenser för skattskyldiga. Innebörden av begreppet missbruk är vagt och kan leda till olika resultat som olyckligtvis inte kan betraktas som förutsebara. I EU-rätten finns en allmän rättsprincip om förbud mot rättsmissbruk men det saknas en övergripande och entydig definition av begreppet som kan tjäna som vägledning för skattskyldiga.

Kellgren, Jan Linköpings universitet Händelser efter rapportperiodens utgång – vilken betydelse har de i externredovisningen och inkomstbeskattningen? 2016
Beviljat belopp: 503 200 kronor

Inom ramen för detta projekt undersöks, rättsvetenskapligt, dels var de avgörande tidpunkterna för rättsliga bedömningar ligger i redovisningsrätten och inkomstslaget näringsverksamhet (alltså per vilken tidpunkt förhållanden ska vara, eller inte vara, så som reglerna beskriver), dels vilken betydelse händelser därefter har (t.ex. som bevisning och i samband med s.k. transaktionskedjebedömningar, eftersyn m.m.). Frågorna är i hög grad oreglerade eller oklart reglerade och situationen är otillfredsställande både teoretiskt och därför att rättssäkerheten inom redovisningen och beskattningen äventyras.

Företagsekonomiskt undersöks, via intervjuer, om tänkandet i redovisningskretsar (inom detta område) baseras på ekonomisk rationalitet eller om det föreligger något slags bias – vilket resultaten tydligt indikerar att det gör.

Den planerade avslutande delen i denna studie är en undersökning (en rättsvetenskaplig och en företagsekonomisk) av motsvarande förhållanden i våra tre närmare nordiska grannländer – och en jämförelse med svenska förhållanden.

Henriksson, Lars Handelshögskolan i Stockholm, SIR Hållbarhet och tilldelningskriterier i offentlig upphandling 2016
Beviljat belopp: 1 720 000 kronor

Offentlig upphandling omfattar mycket stora ekonomiska värden i Sverige och Europa. En fråga som har fått alltmer uppmärksamhet är hållbar offentlig upphandling – särskilt med fokus på miljömässighet, sociala utmaningar och andra värden är de strikt ekonomiska och tekniska. Detta forskningsprojekt syftar till att klarlägga de rättsliga möjligheterna och gränserna för att ha hänsyn till sådana faktorer i samband med offentlig upphandling. Genom att inkludera sådana mjuka värden i upphandlingen blir processen och utvärderingen mer komplex än vid t.ex. utvärdering enligt principen om lägsta pris. Det finns ett stort behov av att klarlägga rättsläget inom området både för upphandlande enheter och företag.

Nerep, Erik Handelshögskolan i Stockholm, SIR Besluts- och kompetensfördelning i aktiebolag 2016
Beviljat belopp: 1 720 000 kronor

Projektet skall utreda om den svenska modellen för ”corporate governance” är ändamålsenlig och effektiv. Finns det t.ex. anledning att överväga införandet av ett tillsynsorgan i svenska aktiemarknadsbolag, i vart fall som ett alternativ till andra bolagsstyrningsmodeller och vad skulle fördelarna med ett sådant system vara? Det skall vidare i projektet utredas om det, som ett alternativ till det tyska dualistiska systemet, finns skäl att utreda och överväga om principerna för ”corporate governance” i USA och Storbritannien bör ges större inflytande i det svenska aktiebolagsrättsliga systemet.

Holst, Fredrik Stockholms universitet Insatsregler: Rättsliga aspekter i fredsinsatser – ett nordiskt perspektiv 2016
Beviljat belopp: 273333 kronor

I internationella fredsinsatser följer svenska och andra länders militära enheter så kallade insatsregler (Rules of Engagement, ROE). Dessa har sin grund i rättsliga men också politiska och militäroperativa överväganden. Internationell och nationell rätt sätter det yttre ramverket för ROE vilka reglerar bruket av tvång och våld t.ex. för att skydda civilbefolkningen i en oroshärd. Projektet syftar ytterst till att personalen ska veta att den har rättsligt stöd för att tillämpa de regler som statsmakterna direkt eller indirekt har accepterat.

Som ett lednings- eller styrinstrument är insatsreglerna ofta beslutade på hög strategisk nivå i den för fredsstyrkan ansvariga organisationen vilken leder insatsen på mandat från FN. I någon utsträckning kan deltagarländer påverka ROE. Soldater, sjömän och flygande personal, som inte har något inflytande, utgår ifrån att insatsreglerna omfattar alla överväganden (och ligger innanför vad internationell och nationell rätt tillåter) och att det i stort räcker med att tillämpa dessa. Då synen på ROE förefaller vara olika finns en osäkerhet kring detta och projektet syftar därför till att undersöka och diskutera vilken rättslig status ROE i fredsinsatser har i Sverige och i övriga nordiska länder som bidrar med personal. Istället för att fokusera på substantiella men ofta hemliga regler i detalj behandlas i projektet processrelaterade frågor såsom hur insatsreglerna kommer till, hur de accepteras och vilken vikt dessa regler har eller bör få.

Bratt, Stina Stockholms universitet Anspråkskonkurrens 2016
Beviljat belopp: 1 672 000 kronor

Projektet syftar till att undersöka gränserna för det kontraktsrättsliga respektive utomobligatoriska skadeståndsansvaret. Problemet med anspråkskonkurrens har under de senaste åren varit föremål för bedömning av Högsta domstolen. Konsekvensen av denna praxis är en sammanflätning av två av tradition åtskilda rättsområden. Detta är en rättsvetenskaplig utmaning och ämnet är högaktuellt. Frågan om vem som i en avtalskedja kan hållas ansvarig och på vilka villkor, är en utmaning för den förmögenhetsrättsliga systematik som tidigare varit så självklar. Det krävs nya redskap för att analysera vilka regler som är mest ändamålsenliga idag, inte minst för att kunna hantera en ökande globalisering och fler komplexa avtalskedjor. För att regleringen av ansvaret inom och utom kontraktsförhållanden ska fungera i dagens samhälle måste dessa frågor undersökas närmare.

Johansson, Jesper Handelshögskolan i Stockholm, SIR Tretolvreglerna i situationer som omfattar utomlands bosatta 2015
Beviljat belopp: 961 800 kronor

Det finns uppskattningsvis ca 100.000 aktiva svenska fåmansaktiebolag med en årlig omsättning på över 1 mnkr. Ägarna till dessa bolag omfattas i olika utsträckning av de så kallade tretolvreglerna som är avsedda att hantera intressegemenskapen i mindre ägarkretsar. Tretolvreglerna är komplicerade. Sedan skattereformen 1990 har de ändrats 25 gånger och en ny översyn aviserades i budgetpropositionen för 2014/2015. Reglerna motverkar bland annat att ägarna tillgodogör sig värdet av det arbete de utför i bolagens verksamhet som utdelningar och kapitalvinster i stället för som löner, något som är motiverat med anledning av att marginalskatterna på tjänsteinkomster ofta är väsentligt högre än de raka skattesatserna som tillämpas på kapitalinkomster.

Projektets syfte är att undersöka och utvärdera hur olika inkomster som härstammar från arbete, ägande och andra mellanhavanden med fåmansaktiebolag beskattas i situationer som omfattar utomlands bosatta fysiska personer. Ämnesvalet motiveras av en alltmer globaliserad miljö och ett i delar oklart rättsläge. Utomlands bosatta är nästan alltid föremål för en mera begränsad beskattning än andra skattskyldiga och det är oklart hur svenska skatteavtal ska tillämpas på inkomster som träffats av tretolvreglerna. Vidare har den EU-rättsliga utvecklingen fört med sig ett förändringstryck på så kallade exitskatteregler, vilket i sin tur påverkat möjligheterna för skattskyldiga att kringgå tretolvreglerna i gränsöverskridande situationer.

Jänterä-Jareborg, Maarit Uppsala universitet Erkännande av samkönade äktenskap och parterskap över landsgränserna 2015
Beviljat belopp: 1 509 000 kronor

Ett flertal europeiska länder har tagit steget att låta par av samma kön att formalisera sin relation, genom institutet registrerat partnerskap eller genom ett könsneutralt äktenskapsinstitut. De nordiska länderna intar en tätposition. Rättssystemen vill på detta sätt ta avstånd från olikbehandling, grundad på sexuell orientering. Processen har närts av en dynamisk tolkning av den europeiska människorättskonventionen (EKMR) och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Utvecklingen har samtidigt starkt ifrågasatts från religionernas sida, vilket återspeglas i bl.a. Polens, Litauens och Lettlands motstånd i EU-samarbetet om att samkönade relationer likställs med heterosexuella. Avsaknaden av en enhetlig europeisk ”approach” medför juridiskt ”haltande” familjeförhållanden; en rättsrelation erkänns i ett land men inte i ett annat. Detta doktorandprojekt tar sin utgångspunkt i det juridiska och det trosbaserade bemötandet av samkönade parrelationer. Det analyserar idéerna om medborgarnas fria rörlighet och lika rättigheter mot bakgrund av varje medlemsstats rätt att behålla sin nationella särart, varvid tron är viktig. Analysen sker med beaktande av å ena sidan EU:s nya internationellt familjerättsliga förordningar, den primära EU-rätten och EMKR, och å andra sidan rättsläget i primärt Litauen, Lettland och Polen. Den centrala forskningsfrågan är att undersöka europeiseringsprocessens potential att föra de europeiska rättssystemen närmare varandra.

Kristoffersson, Eleonor Örebro universitet Skatterättsligt ställföreträdaransvar – en komparativ studie 2015
Beviljat belopp: 493 000 kronor

Skatterättsligt ställföreträdaransvar innebär att ett bolags legala eller faktiska ställföreträdare (t.ex. styrelseledamöterna) blir ansvariga för att betala bolagets skatter. När ett bolag kommer på obestånd aktualiseras ställföreträdaransvar i de allra flesta fall. Ett sätt att skydda sig mot ställföreträdaransvaret är att försätta bolaget i konkurs. Reglerna om ställföreträdaransvar har kritiserats för att de leder till att potentiellt livsdugliga bolag avvecklas. Vi vill undersöka regleringen av motsvarande problem i andra länder (Belgien, Danmark, Finland, Nederländerna, Tyskland och Österrike och eventuellt något ytterligare land) för att se om vi kan finna en lösning som både tillgodoser det allmännas intresse av att skatten faktiskt betalas in och lindrar problemet med att livsdugliga företag avvecklas i förtid.

Lernestedt, Claes Stockholms universitet Tillräknelighetskrav för straffrättsligt ansvar 2015
Beviljat belopp: 1 640 000 kronor

Tillräknelighetskrav för straffrättsligt ansvar – konstruktion, innehåll, beslutanderätt och konsekvenser

Förmodligen i alla tider och på alla platser har den som ansetts lida av en tillräckligt djupgående psykisk störning ansetts inkapabel, eller åtminstone begränsat kapabel, i rättsligt hänseende. Detta gäller inom civilrätten, där sådana frågor aktualiseras i relation till upprättande av testamente och giltighet av avtal m.m. Det gäller också inom straffrätten, där idén om tillräknelighet som krav för straffrättsligt ansvar intar en central position i nästan alla världens länder. En norsk utredning uttalade nyligen, i efterdyningarna av Breivik-saken, att ”alla civiliserade länder” uppställer ett sådant krav.

I Sverige saknas dock sedan 50 år ett krav på tillräknelighet för straffrättsligt ansvar. Vidare visar komparativa studier att mycket stora variationer finns när det kommer till hur olika länder har valt att utforma vad som i och för sig kallas ett tillräknelighetskrav. Syftet med projektet är att utifrån bland annat komparativa studier kartlägga olika modeller för en tillräknelighetsreglering, samt diskutera hur en sådan reglering i olika hänseenden bör vara utformad. Bland centrala frågor som behandlas kan nämnas var i den straffrättsliga prövningen tillräknelighetskravet bör finnas, hur lagens tillräknelighetskrav bör vara konstruerat, vad som bör medföra otillräknelighet samt vem – domstolen eller rättspsykiatrikern – som bör ha makten att besluta i frågorna.

Maunsbach, Lotta Lunds universitet Civilrättsliga konsekvenser av processuella överenskommelser 2015
Beviljat belopp: 865 000 kronor

I kommersiella avtal är det vanligt att parter inte bara reglerar materiella frågor utan även frågor av processuell karaktär, t.ex. frågor om tvistlösningsform eller  talerätts-, åberopande- och bevisföringsförbud. Denna studie behandlar några av de rättsvetenskapliga utmaningar som uppkommer när kommersiella aktörer ingår överenskommelser i gränslandet mellan civil- och processrätten.

Följande klausul finns intagen i ett köpeavtal: ”Samtliga personer som har närvarat vid avtalsförhandlingarna är förbjudna att yppa till utomstående vad som har förekommit vid förhandlingarna”.

Detta är en civilrättslig sekretessklausul som också har en processuell sida. Vad händer om en part vid en framtida tvist åberopar vittnesförhör med en person som har närvarat vid avtalsförhandlingarna? En parts rätt att lägga fram sin talan och framställa de åberopanden som denne anser nödvändiga kan inte begränsas genom en sekretessklausul, klausulen är processuellt ogiltig i denna del. Däremot har klausulen förhandlats fram i en civilrättslig kontext och ger uttryck för en gemensam viljeförklaring mellan parterna. Det är detta som är intressant för nu aktuella forskningsprojekt. Syftet är att undersöka och analysera om ett medvetet agerande från en part i strid med ett uttryckligt avtalsvillkor av processuell karaktär, ger upphov till civilrättsliga konsekvenser. Kan ett processuellt ogitligt avtal vara civilrättsligt giltigt och i så fall vilka civilrättsliga påföljder skulle kunna aktualiseras?

Rendahl, Pernilla Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Miljöskatter som verktyg för att minska kemiska kombinationseffekter 2015
Beviljat belopp: 2 799 137 kronor

Miljöskatter finns i olika former, de kan vara både direkta och indirekta, där direkta belastar producenter som använder miljöfarliga ämnen i sin produktion, medan indirekta belastar det som redan har producerats, i försäljningsledet. Syftet med en indirekt belastning är att minska konsumtionen av produkter som innehåller miljöpåverkande ämnen. I Sverige gavs som förslag under våren 2015 att införa en ny kemikalieskatt som är indirekt utformad, dvs. belastar produkter som innehåller specificerade kemikalier såsom flamskyddsmedel. Flera remissinstanser har riktat kritik mot utredningens förslag bland annat på grund av att skatten skulle vara kostsam att administrera och ger en förhållandevis låg beskattning, dvs. skattens effektivitet kan diskuteras såsom förslaget är utformat. Det här projektet närmar sig beskattningen av kemikalier inte utifrån den svenska kemikalieskatteutredningens förslag, utan från möjligheten att utforma en progressiv föroreningsskatt (Progressive Pollution Tax – PPT) i syfte att nå en minskad användning av kemikalier med negativ miljöpåverkan, särskilt när flera kemikalier används och så kallade kombinationseffekter uppstår. De EU-rättsliga statsstödsreglernas inverkan på en utformning av en sådan skatt beaktas särskilt. Även hur kringgående av nationella punktskatter kan motverkas genom regional eller internationell koordinering av miljöskatter analyseras i ett delprojekt. Basen för den senare studien utgörs av en nordisk komparation.

Ruotsi, Mikael Uppsala universitet Den svenska tryck- och yttrandefrihetsregleringen – en hållbarhetsanalys 2015
Beviljat belopp: 1 004 500 kronor

Det finns två utvecklingsmönster som under de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för den svenska grundlagsregleringen av tryck- och yttrandefriheten. Dels har teknikutvecklingen medfört att det sätt som yttranden sprids på och konsumeras har genomgått en mindre revolution. En tydlig förskjutning från traditionella medier till Internet sker i en accelererande takt. Dels har den internationella rättens genomslag på nationell nivå ökat markant, bl.a. genom det allt mer omfattande internationella rättsliga samarbete som bygger på principen om ömsesidigt erkännande.

Mitt fokus är främst den internationella rättens genomslag, men teknikutvecklingens utmaningar är så stora att de inte kan bortses ifrån. Den svenska tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har i stort sett stått skilda från den omdaning av den inhemska rätten som Europarättens genomslag har inneburit. I vissa avseenden framstår detta som rimligt. De principer som ligger till grund för den svenska regleringen utgör en tydlig konstitutionell kärna som inte utan vidare kan avstås med hänvisning till internationella förpliktelser.

Utvecklingen visar dock att grundlagens regler inte i alla lägen ger genomslag för de principer som utgör dess berättigande. Om rättighetsskyddet fördelas inkonsekvent och i vissa fall inte ens har en intern logik, är det då verkligen motiverat att regleringen hindrar att t.ex. Europakonventionens rättighetsskydd får genomslag på det grundlagsskyddade området?

Sjöholm, Maria Örebro universitet Kränkningar av kvinnors mänskliga rättigheter i den virtuella sfären 2015
Beviljat belopp: 846 000 kronor

Den teknologiska utvecklingen har lett till att nya former av kränkningar av kvinnor och flickors mänskliga rättigheter har tagit form, såsom stalkning, sexuella trakasserier via internet samt distribuering av intima bilder. Dessa typer av kränkningar drabbar i större utsträckning kvinnor än män, som ett resultat av att kvinnor oftare utsätts för sexuella kränkningar samt är mer frekventa användare av social media.

Då kränkningen i många fall inte är fysisk, trivialiseras ofta handlingen inom ramen för nationell straffrätt. Stater har skapat vissa internationella forum för samarbete vad gäller barnpornografi men kränkningar mot kvinnor genom informations- och kommunikationsteknik uppmärksammas i liten utsträckning. Projektet syftar till att kartlägga hur dessa typer av kränkningar kan anses utgöra överträdelser av internationella mänskliga rättigheter funna i t.ex. FN:s Kvinnokonvention och Europakonventionen för mänskliga rättigheter, samt påvisa staters ansvar att förebygga dels våld mot kvinnor och flickor, men även underbyggandet av stereotypa könsroller för män och kvinnor.

Internationella mänskliga rättigheter reglerar staters agerande, men i detta har intolkats ett ansvar att skydda individer även från tredje part. Stater kan därmed anses ha ett folkrättsligt ansvar att reglera t.ex. internetleverantörer. Den övergripande frågan syftar därmed till att utforska säkerställandet av kvinnor och flickors fysiska och mentala hälsa i den virtuella sfären.

Williams, Lawrence Stockholms universitet Definiera ägandet av immateriella tillgångar inom internprissättning 2015
Beviljat belopp: 1 640 000 kronor

Det huvudsakliga syftet med bestämmelser gällande internprissättning (TP) är att säkerställa att koncernintern verksamhet mellan företag i intressegemenskap utförs på armlängds avstånd, dvs. upprättande av ett pris som företag i intressegemenskap skulle ha kommit överens om att om de vore separata företag. TP är inte harmoniserade på internationell eller EU-nivå, alltså länder har möjlighet att tillämpa sina egna inhemska TP regler. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) publicerade 2010, OECD Transfer Pricing Guidelines (OECD TPGS), som är en inofficiell harmonisering av TP riktlinjer internationellt. Eftersom OECD TPGS är generella och världsomfattande rekommendationer för länder att följa är ordalydelsen i OECD:s TPGS i delar, oklara och ospecifika när det kommer till omfattning och tillämpning. Bristen på en klar definition av ägande av IP har skapat utrymme för tolkning och konflikter inom internationell skatterätt mellan länder, vilket kan orsaka dubbelbeskattning eller dubbel icke-beskattning.

Det primära syftet med avhandlingen är att undersöka bestämmelserna om ägandet av IP och hur de är formulerade i TP utifrån nationell lagstiftning och ett skatteavtalsrättsligt sammanhang, de lege lata, och med det sekundära syfte att utforska dessa sammanhang, de lege ferenda, för att ge en tydligare förståelse för IP ägande för TP ändamål.

Vahlne Westerhäll, Lotta Patienträttigheter 2014
Beviljat belopp: 90 000 kronor

I detta forskningsarbete ska två övergripande frågor besvaras med utgångspunkt från tre lagstiftningar, nämligen HSL, PSL och den fr.o.m. 2015 gällande patientlagen. Den första frågan gäller om det finns en juridisk rätt att bli patient och därmed få vård (”få patientstatus”). Den andra gäller om den som erhållit patientstatus har några juridiska rättigheter i denna sin egenskap att vara patient.

Att bli patient innebär en möjlighet att få behandling och förhoppningsvis bli frisk. De flesta människor upplever det vara av största vikt att bli delaktiga i hälso- och sjukvårdens utbud såsom en del av samhällets välfärds- och trygghetsförmåner. Rätten att bli delaktig i hälso- och sjukvården kan ses som en central mänsklig rättighet.

I Sverige innebär detta dock inte att sjuka personer har ett rättsligt krav på medicinsk hjälp utan endast en rätt att konkurrera om knappa resurser. Detta utvecklas närmare i detta arbete. Så kommer frågan om rätten att bli patient att analyseras utifrån målen för hälso- och sjukvården och vårdgivarens skyldigheter samt utifrån vårdpersonalens skyldigheter.

Frågan om rättigheter såsom patient berör patientens krav på vården och behandlingen, såsom god kvalitet och tillgodoseende av patientens trygghet i vården, behandling i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, vårdens tillgänglighet, respekt för patientens självbestämmande och integritet, hövligt bemötande, information och samtycke. Patientsäkerhetsfrågorna är härvid av centralt intresse.

Hilling, Axel Lunds universitet Tolkning av skatterätt 2014
Beviljat belopp: 860 000 kronor

Trots att de för beskattningen fundamentala principerna om rättvisa och neutralitet har varit ledande utgångspunkter i lagstiftningsarbetet, har rättsutvecklingen gjort att dagens skattelagstiftning i många fall upplevs såväl orättvis som icke-neutral. Denna utveckling har motiverat ny lagstiftning mot uppfattad orättvis beskattning, såväl som en omfattande utredning för en ny, mer neutral bolagsskatt.

En möjlig orsak till den rättsutveckling som visat sig gå på tvärs mot de för skatterätten grundläggande, och i förarbetena klart uttalade, principerna kan vara den svenska traditionen av att tolka skatterätten i ljuset av civilrätten, vilken under senare år även visat sig omfatta såväl internationell redovisningsrätt som finansiell teori. Genom sådan tolkning ges rätten sitt innehåll med hänvisning till utomskatterättsliga, systemfrämmade fakta och möjligheterna att i rättstillämpningen relatera till skatterättsliga principer begränsas därmed.

I föreliggande forskningsprojekt analyseras den svenska skatterättsliga tolkningstraditionen mot bakgrund av vedertagen rättsteori, samt i jämförelse med anglosaxisk och kontinentaleuropeisk tolkningstradition av skattelagstiftning. Forskningen är viktig eftersom den presenterar juridiska argument för alternativa möjligheter att tolka skattelag, något som i Sverige på sikt kan leda till en rättsutveckling som är mer konform i förhållande till lagstiftningen syfte – vilket skulle gynna såväl lagstiftaren som rättstillämparen.

Ahlin, Per Stockholms universitet Folkrätten i svensk säkerhetspolitik. Del II 2014
Beviljat belopp: 835 000 kronor

I avhandlingen Folkrätten i svensk säkerhetspolitik (1993) studerade jag hur Sverige använt sig av folkrätten i sin säkerhetspolitik. Tidsperioden som studerades var 1945–1992. Sedan dess har både folkrätten och svensk säkerhetspolitik genomgått stora förändringar. Neutralitetspolitiken är övergiven, Sverige är medlem i EU, FN:s roll har förändrats, nya hot mot världsfreden har uppstått. Det finns fler exempel.

Utgångspunkten för den nu aktuella studien, som avser tiden 1993–2015, är att Sveriges användning av folkrätten i sin säkerhetspolitik förändrats i takt med detta. Frågan är i hur hög grad denna förändring skett, varför den har skett och om förändringen fått några avgörande rättsliga eller politiska konsekvenser. Ett syfte är att ta reda på om Sverige fortfarande använder folkrätten som skydd, om Sverige har kvar en stark tilltro till folkrätten och den kollektiva säkerheten, om Sverige fortfarande försöker begränsa staters handlingsfrihet med hjälp av legala och politiska åtaganden samt om Sverige fortfarande tolkar folkrätten strikt när det gynnar svenska intressen och flexibelt när det ansetts lämpligare. Studien kommer att delas in i fem huvuddelar: Neutraliteten, Medlemskapet i FN, Skyddet av det egna territoriet, reduktion av yttre hot samt internationella domstolar.

Ågren, Jack Stockholms universitet Social adekvans 2014
Beviljat belopp: 813 000 kronor

En grundläggande straffrättslig uppgift är att avgöra om en gärning utgör brott. Vid denna prövning är det av central betydelse att skilja mellan tillåtna och otillåtna gärningar. En gärnings tillåtlighet kan följa av att det finns en uttrycklig lagregel som anger förutsättningar för ansvarsfrihet. Men en gärning kan vara tillåten trots avsaknad av uttryckligt lagstöd med stöd i en lära om social adekvans.

Trots betydelsen av social adekvans är den juridiska forskningen på området ytterst begränsad. Behovet av en sammanhållen och djupgående rättsvetenskaplig undersökning måste beskrivas som mycket stort.

Projektet tar sikte på att analysera social adekvans dels i ett praktiskt perspektiv med fokus på att utreda frågor som handlar om identifiering, systematisering, gränsdragning och räckvidd, dels i ett rättsfilosofiskt perspektiv där tyngdpunkten ligger på att utreda frågor av mer rättsideologisk och rättspolitisk art.

Huvudsyftet med projektet är att knyta samman rättsdogmatik, teoribildning och rättspolitik på ett sätt som kan leda till insikter och kunskaper för rättstillämpare och lagstiftare, men härtill vara angeläget för såväl den interna rättsvetenskapliga debatten som för den allmänna debatten kring behovet och betydelsen av en lära om social adekvans.

Lagerlöf, Erik Harward Law School, USA Federalism och mixed agreements 2014
Beviljat belopp: 184 000 kronor

Från att ha ansetts som en internationell organisation så är en konstitutionell klassificering av EU idag betydligt svårare, dess funktion och federala struktur saknar motsvarighet i omvärlden. I och med uppdelningen av kompetens, eller uppdelningen av makt för att uttrycka det annorlunda, mellan EU och dess medlemsstater agerar EU externt, internationellt, ofta genom att sluta så kallade ”mixed agreements”.  Detta är en typ av juridiskt instrument som innebär att EU och medlemsstaterna individuellt, på egen hand, uttrycker en vilja att gemensamt bli bundna i ett avtal gentemot en tredje part eller flera. Genom att gå ihop och tillsammans svara för de förpliktelser och åtaganden som avtalet innebär kan EU och dess medlemsstater agera som en enhet där det internationella avtalet kräver det. Varken EU eller medlemsstaterna själva skulle således på egen hand kunna ingå det aktuella avtalet. Som exempel på dessa mixed agreements kan nämnas avtalet som slutits med världshandelsorganisationen (WTO), FN:s havsrättskonvention samt en mängd handelsavtal med länder i exempelvis Afrika.

Syftet med min kommande forskning vid Harvard Law School är att bygga vidare på tidigare forskning och studera mixed agreements för att därmed kunna bidra till en klarare juridisk struktur gällande dessa avtal. Forskningen kommer att till stor del vara av komparativ karaktär, där USA och dess federala struktur kommer att kontrasteras gentemot den federalism som EU och dess medlemsstater valt.

Maunsbach, Lotta Lunds universitet Avtal om rätt till domstolsprövning 2014
Beviljat belopp: 145 000 kronor

Rätten till domstolsprövning är en grundläggande rättighet som förekommer i alla demokratiska stater. Utgångspunkten är att alla och envar har rätt att få sina tvister prövade av en domstol i ett förfarande som uppfyller vissa kvaliteter, en rättvis rättegång, och att staten har ett ansvar att tillhandahålla förutsättningar för sådana tvistlösningsförfaranden inför domstol. Däremot framgår det inte av rätten till domstolsprövning om denna också innefattar en rätt för parterna att med bindande verkan frivilligt avstå från tillgången till domstol och rättvis rättegång. Det är denna senare fråga, som behandlas i denna avhandling.

Studien behandlar situationer där parterna på olika sätt genom avtal avstår från en processuell rättighet. Det handlar dels om överenskommelser där parterna avstår helt från domstolsprövning, dels om överenskommelser där parterna avstår från någon del av domstolsprövningen. I avhandlingen analyseras om det på förhand ingångna avtalet är bindande när det åberopas inför en domstol och vilka processuella rättsverkningar som avtalet ger upphov till mellan parterna och i förhållande till domstolen.

Utgångspunkten är den situationen att två kommersiella parter, innan en tvist har uppkommit, genom avtal kommer överens om att avstå från rätten till domstolsprövning, helt eller delvis. När väl en tvist uppkommer önskar en av dem inte längre vara bunden av avtalsregleringen utan för en talan inför tingsrätten på ett sätt som strider mot avtalet.

Svensson, Ola Lunds universitet Att avvika från lagen 2014
Beviljat belopp: 550 000 kronor

Kännetecknande för svensk rätt är att det finns ett begränsat utrymme för domstolarna att inskränka en lagregels tillämpningsområde. En av anledningarna till detta är att lagtexter ofta är allmänt hållna och att det kan vara svårt för lagstiftaren att på förhand närmare förutse vilka tillämpningssituationer som kan uppkomma och hur de bör regleras. Genom att utgå från att det finns så kallade outtalade undantag ges domstolarna därmed kompetens att göra de nödvändiga justeringarna. Högsta domstolen har exempelvis i flera fall avvikit från lagens bokstav utifrån överväganden om bestämmelsens ändamål. Någon mer preciserad teori om när domstolar är berättigade att avvika från lagens ordalydelse har dock inte vuxit fram.

I mitt arbete har jag tänkt gå igenom ett antal lagregler på kontraktsrättens område samt undersöka i vad mån domstolarna haft en benägenhet att inskränka tillämpningsområdet för reglerna i fråga och om det går att utläsa några mönster. Vidare inventeras och analyseras åsikter som har framförts i svensk doktrin. Även välkända internationella teorier på området uppmärksammas. En viktig del i arbetet är utarbetandet av en teori om en regelformulerings bristande finhet. Denna teori kan användas både som ett analysverktyg för att undersöka gällande rätt och för att föreslå ändringar i denna när det gäller möjligheten för domstolarna att avvika från en lagregels tillämpningsområde.

Leviner, Pernilla Stockholms universitet Barns delaktighet genom offentliga biträden i LVU-ärenden 2014
Beviljat belopp: 816 667 kronor

Enligt grundläggande principer i såväl FN:s barnkonvention som nationell rätt har barn rätt till delaktighet och att få komma till tals i myndighetsärenden som berör dem. Delaktighet för barn är särskilt viktigt inom den sociala barnavården och speciellt när barn tvångsomhändertas och placeras utanför sina hem. Studier har dock återkommande visat att barn i sådana situationer ofta inte känner sig vare sig informerade eller delaktiga. Detta är anmärkningsvärt och problematiskt, särskilt med tanke på att barn i sådana fall företräds av offentliga biträden som har till uppgift att föra fram barns intressen och bästa. En central fråga är därmed vilken roll och funktion sådana biträden har.

Tanken med detta rättsvetenskapliga forskningsprojekt är att undersöka och granska både rättslig reglering och praktisk tillämpning kopplat till barns rätt att komma till tals genom offentliga biträden. Utöver granskning och analys av rättskällor kommer därför både domstolspraxis att undersökas och intervjuer att genomföras. En viktig del är att intervjua barn om deras egna upplevelser av LVU-processen och att företrädas av rättsliga biträden. Genom att fördjupa förståelsen för den rättsliga regleringen är avsikten att forskningen ska kunna ligga till grund för förslag om hur rätten kan och bör reformeras för att skapa bättre förutsättningar för delaktighet för barn inom den sociala barnavården.

Arnerstål, Stojan Uppsala universitet Användning av annans varumärke i marknadsföring 2014
Beviljat belopp: 628 000 kronor

Ibland uppstår ett behov för en näringsidkare att i sin marknadsföring hänvisa till en konkurrents verksamhet eller varumärke. Behovet kan uppstå i flera situationer. Ett vanligt exempel som brukar nämnas är att någon tillhandahåller en tjänst som avser en annans näringsidkares produkter. Ett annat exempel är att en näringsidkare producerar varor som är kompatibla med en annan näringsidkares varor. För den som tillhandahåller varor eller tjänster av detta slag är det nödvändigt att kunna referera till varan som tillbehöret eller tjänsten avser. Enklast görs detta genom att använda varumärket för varan.

Syftet med forskningsprojektet är att utreda förutsättningarna för rätten att använda annans varumärke i marknadsföring. Det råder betydande osäkerhet om rättsläget och om gränserna för vilken användning som är tillåten. Osäkerheten kan sägas ha uppstått till följd av den harmonisering och tolkning av varumärkesrätten som skett inom ramen för EU och EU-domstolen. Dessa frågor rör centrala delar av varumärkesrätten, eftersom det rör avgränsningen av vad ensamrätten till ett varumärke innebär i rättsligt hänseende. Det finns därför ett stort praktiskt behov av att dessa frågor analyseras från ett systemimmanent perspektiv, där de skilda utvecklingslinjer som finns inom EU-domstolens rättspraxis diskuteras inom en större varumärkesrättslig kontext.

Jonsson Cornell, Anna Uppsala universitet Den digitala yttrandefriheten – en komparativ studie 2014
Beviljat belopp: 780 000 kronor

Internet och andra digitala teknologier har gjort det möjligt att kommunicera och studera information snabbare och i större mängder än någonsin tidigare. Yttrandefriheten fortsätter att vara en av de viktigaste rättigheterna i ett fungerande demokratiskt samhälle.

Syftet med detta projekt är att analysera huruvida förhållandena för utövandet av yttrandefrihet kan anses ha förändrats i grunden sedan början av den digitala tidsåldern. Detta görs genom att jämföra hur fyra olika länder har anpassat sina nationella yttrandefrihetsgarantier till den digitala miljön. De länder som omfattas av denna studie är Sverige, Finland, Frankrike och Storbritannien. Olika sätt att reglera yttrandefrihet på nätet, möjligheter att censurera nätkommunikationer och -innehåll samt konflikter mellan yttrandefriheten, å ena sidan, och rätten till privatliv och säkerhet, å andra sidan, kommer att studeras i kontext av dessa fyra rättssystem. Likheter och olikheter mellan dessa länder kommer att analyseras i syfte att dra generella slutsatser kring anpassning av yttrandefrihet till den digitala miljön.

Utifrån dessa slutsatser kommer det diskuteras ifall vår uppfattning om yttrandefrihet är föråldrad och borde förändras till följd av de förändringar som den digitala tidsåldern har fört med sig. Förutom att erbjuda en inblick i den digitala yttrandefrihetens ställning i fyra rättsystem, syftar detta projekt till att belysa hur  yttrandefrihetens natur och kontext kan förändras genom tiderna.

Lindell, Bengt Uppsala universitet Rättskipning – vad är det? 2014
Beviljat belopp: 1 158 333 kronor

För rättskipning ska finnas domstolar. Om rättskipningen brukar bl.a. sägas att den ska vara billig, snabb och säker och att domstolarnas arbetsuppgifter ska renodlas så att de kan ägna sig åt just rättskipning. Lagmotiv som handlar om rättegången i våra domstolar innehåller i stor mängd uttalanden av detta slag. Det centrala begreppet rättskipning är emellertid inte definierat, inte ens i regeringsformen, även om det där förs en viss diskussion om begreppets dynamiska karaktär. Med detta menas att det ändras över tid: Det som var rättskipning igår kanske inte är det idag.

Syftet med projektet är att närmare undersöka begreppet rättskipning i svensk rätt i allmän process (brott- och tvistemål) och förvaltningsprocess, bl.a. för att visa hur dess innehåll har förändrats över tid. Undersökningen ska göras med hjälp av ett antal välkända kriterier (bl.a. prövningsorganet och dess sammansättning, rätt till muntlig förhandling, möjlighet att överklaga, verkställbarhet). Med hjälp av dessa är avsikten att deskriptivt söka klassificera olika slags mål och förfaranden som rättskipning eller som någon annan form av rättslig prövning. Med utgångspunkt i datainsamlingen och de använda kriterierna samt målsättningarna med en domstolsprövning ska sedan ett normativt rättskipningsbegrepp formuleras, bl.a. i syfte att formulera en mininivå för den verksamhet som bör få kallas rättskipning.

Refors Legge, Maria Stockholms universitet Kränkande behandling i skolan – ansvar och tillämpning 2014
Beviljat belopp: 871 000 kronor

Alla barn i Sverige har rätt till skolundervisning. Detta är något som tillförsäkras dem i både Svensk lag och i Barnkonventionen. Under tiden som barnen befinner sig i skolan ska de skyddas från olika former av kränkande behandling. Detta skydd är väldigt viktigt eftersom barn i Sverige inte bara har en rätt till skolundervisning utan även en skyldighet att delta i densamma. Trots det lagstadgade skyddet mot kränkande behandling är det många barn som utsätts för sådana handlingar under och efter skoltid. Kränkningarna kan ta sig uttryck i både fysiskt och psykiskt våld och få både kortsiktiga som långsiktiga konsekvenser för de barn som utsätts.

Tanken med detta forskningsprojekt är att undersöka skolans rättsliga ansvar och tillämpningen av de lagar och regler som ska skydda barn från kränkande behandling i skolorna. I forskningsprojektet ska relevanta rättskällor studeras tillsammans med både domstolspraxis och myndighetsbeslut. En studie av alla ärenden som inkommit och avgjorts av Barn- och elevombudet under ett år ska också göras för att ytterligare granska den praktiska tillämpningen av rätten. Med stöd i dessa studier är förhoppningen att projektet ska fördjupa förståelsen för hur barn utsatta för kränkning behandlas av skolor, myndigheter och domstolar. Tanken är också att forskningen ska ligga till grund för resonemang om hur rätten kan och bör reformeras för att stärka barns rätt till en trygg skolgång och delaktighet i kränkningsärenden som rör dem själva.

Hilling, Maria Lunds universitet Generalklausuler mot skatteflykt och skatteavtal – en komparativ analys 2014
Beviljat belopp: 705 000 kronor

Forskningsprojektet behandlar några av de rättsliga utmaningar som motverkandet av skatteflykt innebär i en globaliserad värld. Trots att problemet med skatteflykt torde ha funnits i alla tider, ger den tilltagande globaliseringen upphov till rättsliga utmaningar som trovärdiga skattesystem måste kunna hantera.

Syftet med projektet är att klargöra den rättsliga relationen mellan internrättsliga generalklausuler mot skatteflykt och skatteavtal i tre länders rättsystem. En förutsättning för att generalklausuler ska utgöra ett motmedel mot skatteflykt är att de inte begränsas av ingångna skatteavtal, vilket avgörs av den rättsliga relationen mellan dessa regelverk. Det kan konstateras att relationen mellan generalklausuler och skatteavtal uppfattas på olika sätt i olika länder, vilket motiverar det komparativa perspektivet. I studien jämförs svensk rätt med kanadensisk, respektive australiensisk rätt.

Projektet är av värde på flera sätt, men framför allt för att det på vetenskaplig grund klargör några av de rättsliga möjligheter och begränsningar som måste beaktas för att på ett effektivt sätt motverka internationell skatteflykt. Eftersom skatteflykt leder till förlust av skatteintäkter, minskad respekt för skattesystemet, ökad komplexitet i skattelagstiftningen, icke-ekonomisk resursallokering och orättvis fördelning av skattebördan, är detta en betydelsefull fråga för industrialiserade länder.

Bernitz, Ulf Stockholms universitet Forskningssamarbete i europarätt Stockholm – Oxford 2014
Beviljat belopp: 300 000 kronor

Projektet avser The Oxford/Stockholm Torsten Söderberg Venture in European Law. Det gäller en fortsättning av det pågående forskningssamarbete med The Law Faculty, University of Oxford med inriktning på europarätt i vid bemärkelse som nu bedrivs under benämningen The Oxford/Stockholm Söderberg Venture och som leds av professor Ulf Bernitz vid Stockholms universitet. Projektet har som övergripande syfte att bidra till att svensk juridisk forskning får ökat internationellt genomslag och en starkare internationell inriktning genom samverkan med den omfattande rättsvetenskapliga aktivitet som bedrivs i Oxford och att därvid fungera som en katalysator.

The Venture är främst inriktat på avgränsade delprojekt i form av konferenser, seminarier och work shops samt gästbesök av svenska rättsvetenskapare i Oxford som normalt leder till efterföljande publicering.

Flodgren, Boel Lunds universitet Avtalsrätten i omvandling 2014
Beviljat belopp: 880 000 kronor

Avtalsrätten genomgår idag stark omvandling som ett resultat av olika utvecklingstendenser i ekonomin. Den indelning i olika kategorier, som svensk avtalsrätt tidigare vilat på, gäller inte längre, t.ex. uppdelningen mellan nationellt och internationellt, mellan offentligt och privat och mellan varor/tjänster och immateriella tillgångar. Inom det övergripande forskningsprojekt, där detta doktorandprojekt utgör en central del, söker vi utifrån dessa tre utvecklingstendenser analysera och finna gemensamma principer i den allmänna avtalsrätten av idag.

Doktorandprojektet har fokus på dikotomin offentligt–privat. Uppdelningen i avtalsrätten mellan offentlig och privat rätt är idag under stark press på grund av privatiseringar, nya regler för offentlig upphandling, m.m. Det uppstår inte sällan situationer där offentligrättsliga och privaträttsliga regler såväl överlappar som motverkar varandra. Kollisionen mellan offentlig och privat rätt är särskilt påtaglig inom offentlig upphandling. Med fokus på den upphandlande myndighetens civilrättsliga ansvar, och då särskilt på presumtiva konflikter mellan den allmänna avtalsrätten och EU:s upphandlingsdirektiv, är syftet med detta doktorandprojekt att klarlägga om och i så fall hur den nationella avtalsrättens allmänna läror om lojalitetsplikt, prekontraktuellt ansvar m.m. omformas mot bakgrund av EU-rättens krav på likabehandling av leverantörer och tillvaratagandet av konkurrensen på marknaden för offentliga kontrakt.

Abelin, Matthias Socialmålen och den svenska rättskulturen 2013
Beviljat belopp: 1563000 kronor

Sedan 1930-talet har det funnits en kluven bild av svensk rättskultur. Sverige har antingen beskrivits som en världsledande liberal rättsstat eller som en kvarleva av ett förmodernt och absolutistiskt system. Frågan om den kluvna Sverigebilden, på den här punkten, har blivit viktigare och viktigare för svensk samhällsforskning och debatt sedan 1980-talet, utan att någon verkligt avgörande forskning har kommit till. Den centrala frågeställningen verkar vara hur domstolsprövning av förvaltningsbeslut har fungerat för socialmål som är politiskt känsliga. Kritiska jurister har länge beskrivit de svenska förvaltningsdomstolarna som byråkratiserade och lojala mot statsmakten på det här området. Den finns bara en större undersökning inom juridisk forskning, som har tittat närmare på det här, och den har endast studerat domar, inte samtliga handlingar i målen. Slutsatsen har likväl varit att förvaltningsdomstolarna tycks stå nästan helt på myndigheternas sida. Det som behövs för att komma vidare med den här frågeställningen är mer djuplodande studier, som försöker avgöra exakt hur domstolarna har dömt, och som kompletterar den juridiska metoden med en socialantropologisk metod. Det här forskningsprojektet ska granska dömandet i ett större antal socialmål (målgrupperna avstängning från jobb- och utvecklingsgarantin, sjukpenning och sjukersättning) som har passerat förvaltningsrätten i Stockholm. I det ingår fallstudier och en undersökning av hur media har hanterat rättsfrågor.

Bengtzén, Martin (Oxford University, England) Rättsekonomisk analys av aktiemarknadsbolags informationsgivning 2013
Beviljat belopp: 1360000 kronor

I mitt forskningsprojekt ämnar jag metodiskt belysa europeisk och amerikansk reglering av aktiemarknadsbolags fortlöpande informationsgivning. Regleringen av aktiemarknadsbolags informationsgivning är ett ämne som ofta undergår förändringar i respons till händelser i omvärlden, och den finansiella kris som världen nyligen upplevt har lett till nya regler för informationsgivning såväl i EU som i USA. Först kommer jag att studera informationsgivning från ett policyperspektiv och försöka besvara frågor såsom hur mycket information vi bör kräva att företag offentliggör och hur vi balanserar sådana krav med företags behov av konfidentialitet, i vilken mån ett system för frivillig informationsgivning skulle kunna vara effektivt, hur informationsgivning bidrar till effektiviteten på finansiella marknader och i vilken mån kraven på informationsgivning kan tillåtas variera mellan företag. Därefter ämnar jag fastställa gällande rätt rörande aktiemarknadsbolags fortlöpande informationsgivning på EU-nivå, i utvalda europeiska jurisdiktioner, samt i USA, för att analysera effekterna av dessa regler. Här kommer jag att undersöka hur olika motiv för reglering påverkat den praktiska rättstillämpningen, beviskrav och andra kriterier för skadeståndsskyldighet, vilka påföljder som inträder för felaktig, missvisande eller sent offentliggjord information och i vilken utsträckning myndighetstillsyn och förvaltningsrättslig övervakning kompletterar civilrättsliga metoder.

Hammarén, Anna Högskolan Väst Fotografier i spänningsfältet mellan upphovsrätt och yttrandefrihet 2013
Beviljat belopp: 856000 kronor

Vi använder alltmer fotografier när vi kommunicerar. Digitala foton är mycket lätta att framställa, de flesta har tillgång till en digital kamera i sin mobiltelefon eller bärbar dator. Digitalisering av kommunikationsvägarna har medfört ökade möjligheter för såväl enskilda, som intressegrupper och traditionella medier att lätt publicera foton och att lätt ta del av andras foto. Parallellt med den ökade användningen av foton finns det ett ökat intresse av att kunna kritiskt granska dessa och att därvid kunna använda sig av någon annans foto utan dennes tillstånd. Upphovsrättslagens utrymme för kritisk granskning av foto utan upphovsmannens tillstånd – ett yttrandefrihetsintresse – är begränsat och just digitala bilder undantas i väsentliga hänseenden. Detta förhållande innebär en otillfredsställande situation ur ett yttrandefrihetsperspektiv. Syftet med detta projekt är att göra en kritisk granskning av om en lämplig balans upprätthålls mellan upphovsrätt och yttrandefrihet när det gäller fotografier och att – om så skulle behövas – föreslå lämpliga lösningar. Frågan ska betraktas även i ett EU- och konventionsperspektiv.

Johnsson, Christina Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter Informationsanskaffning för stöd till forskning inom mänskliga rättigheter 2013
Beviljat belopp: 1500000 kronor

Raoul Wallenberginstitutets forskningsbibliotek är den främsta nationella informationsresursen för forskare inom mänskliga rättigheter. Det gäller för forskare inom de vetenskapliga områden som tangerar fältet: Rättsvetenskap, statsvetenskap och annan samhällsvetenskap, medicin, teknik, biologi, språk och historia. Projektet syftar till att ge stöd åt Raoul Wallenbergsinstitutets bibliotek och bereda möjlighet att köpa in aktuell och relevant litteratur. Därigenom ges biblioteket möjlighet att även fortsättningvis vara en ledande resurs inom fältet. Det är angeläget att biblioteket kan bibehålla sin position som ledande forskningsbibliotek i Sverige, Norden och Europa, så att det därigenom bidrar till att vara en mötesplats för forskare, ett nod för forskningen inom mänskliga rättigheter och en katalysator för kvalitativa forskningsresultat inom området.

Kellgren, Jan Linköpings tekniska högskola Händelser efter rapportperiodens utgång - redovisning och beskattning 2013
Beviljat belopp: 900000 kronor

Många poster i externredovisningen och i deklarationen (framför allt för inkomstslaget näringsverksamhet) förutsätter värderande ställningstaganden avseende verksamhetens situation per rapportperiodens sista dag. Det kan till exempel röra avsikten med ett innehav, värdet av en tillgång eller sannolikheten av en framtida händelse. Det kan dock efter rapportperiodens utgång inträffa händelser eller på annat sätt tillkomma ny information, som kastar nytt ljus över företagets situation per rapportperiodens sista dag. Sådana händelser är i själva verket mycket vanliga. Ändå är rättsläget i betydande delar oklart, när det gäller relevansen för externredovisningen och inkomstbeskattningen av händelser efter rapportperiodens utgång. Syftet med detta projekt är att, med rättsvetenskapliga och företagsekonomiska forskningsmetoder, levandegöra och belysa denna fråga.

Kulin-Olsson, Karin Örebro universitet Arvsrättens utveckling och framtida utformning 2013
Beviljat belopp: 190000 kronor

Vem som anses vara arvinge och hur kvarlåtenskap fördelas berör de flesta människor någon gång i livet. Den nutida arvsrätten bygger på till stor del på 1928 års arvslag. Det finns även gällande regler som är ännu äldre. Det innebär att arvsrätten har sin grund i en annan samhällsmodell än idag och att senare moderna regler tillförts en mycket gammal struktur. De arvsrättsliga reglerna utgår fortfarande från en samhörighetsprincip som bygger på blodsband eller en på äktenskap grundad familj. Idag finns många samlevnadskonstellationer som medför att familjebegreppet inte längre kan ses som homogent och klart. Det har resulterat i oklarheter och oförutsägbara följder för de inblandade parterna, till exempel att frånskilda indirekt kan ärva varandra. Samhällsförändringar har också påverkat synen på skyddsvärde och rättvisa. Efterlevande makes arvsrätt innebär att bröstarvingar behandlas olika och de gemensamma barnen kan till och med bli utan arv. Arvsrätten grundar sig på idéer från en annan samhällsstruktur än den vi har idag och är i modern tid ett outforskat rättsområde. Ny kunskap tillförs genom att i avhandlingen belysa arvsrätten ur historiskt, nutids- och framtidsperspektiv i syfte att lyfta fram särskilda problem och diskutera möjliga framtida lösningar.

Lernestedt, Claes Uppsala universitet Nödvärn 2013
Beviljat belopp: 1252500 kronor

Rätten till nödvärn – som innefattar en rätt för den enskilde att själv ta till våld när den utsätts för vissa typer av angrepp, intrång och så vidare – regleras i Brottsbalken (BrB) 24:1. Denna möjlighet att utöva rättfärdigat våld, där konsekvensen av att utövaren håller sig inom ramarna för det tillåtna blir att den frias från ansvar för vad som annars hade varit en brottslig gärning, är viktig att närmare studera: nödvärnsrätten utgör ett uttryckligt undantag från det statliga våldsmonopol som annars anses vara en central del i samhällsbygget. Behov finns av att studera nödvärnsregleringen såväl straffrättsdogmatiskt (i syfte att i olika frågor nå fram till vad som är gällande rätt, trots att invändningar om nödvärn är mycket frekventa saknas större sådana studier) som ideologiskt. Projektet behandlar bägge dessa aspekter.

Lindholm, Johan Umeå universitet Rättspraxis som rättskälla 2013
Beviljat belopp: 1415000 kronor

Inom rättsvetenskapen är det allmänt känt att tillämpliga rättsregler återfinns i rättskällorna, en vagt avgränsad krets auktoritativa informationskällor, och att rättspraxis är en av dessa. Något klart svar på vilket sätt och i vilken omfattning rättspraxis fungerar som rättskälla i det svenska rättssystemet saknas dock, och kan svårligen åstadkommas enbart genom traditionella rättsvetenskapliga metoder. Genom att analysera ett omfattande antal avgöranden av svenska domstolar över längre tid syftar projektet till att empiriskt fastställa rättspraxis betydelse som rättskälla. Traditionell rättsvetenskaplig metod kompletteras i detta med statistik och nätverksanalys för att besvara frågor som vilka avgöranden blir prejudikat, inom vilka rättsområden är praxis särskilt viktig som rättskälla, hur påverkar olika instansers praxis varandra och hur har detta förändrats över tid.

Nordlöf, Kerstin Örebro universitet Unga lagöverträdare med allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället 2013
Beviljat belopp: 190000 kronor

När en person ådöms straffrättsligt ansvar ska det av domen framgå hur personens skuld i form av uppsåt eller oaktsamhet fastställts. Led den tilltalade av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället har det för rätten ofta inneburit svåra juridiska avväganden, vilka delvis grundar sig på medicinska sakkunnighetsutlåtanden. Var den tilltalade även ung, särskilt i åldern 15 år, kan det med hänsyn till den unges personliga utveckling och erfarenhet vara ännu mer komplicerat för rätten att pröva ansvarsfrågan. Problematiken på området har delvis sin grund i att enligt svensk rättsordning kan straffrättsligt ansvar ådömas även om den tilltalade led av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället. Uppsåt eller oaktsamhet hos den tilltalade måste dock alltid påvisas. Projektet syftar till att samla in och systematisera rättspraxis beträffande hur domstolarna resonerar vid fastställande av straffrättsligt ansvar i de fall den åtalade led av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället och var i åldern 15-21 år. Eftersom dessa personer är en särskilt utsatt grupp finns även med kravet om rättvis rättegång enligt art. 6 EKMR anledning att granska dessa rättsfall närmare.

Olsen, Lena Uppsala universitet Elektroniska avtal 2013
Beviljat belopp: 2315000 kronor

Projektet rör elektroniska avtal. Uttrycket är mycket vanligt idag men används i olika betydelser. Det kan betyda till exempel att 1/ avtalet har ingåtts elektroniskt, 2/ huvudprestationen är digital till sin karaktär, 3/ huvudprestationen överförs elektroniskt, 4/ betalningen sker med hjälp av sådana moderna betalningsmetoder som smart phones, 5/ avtalet faller in under i synnerhet någon av lagarna om elektronisk kommunikation, elektronisk handel eller distans- och hemförsäljningslagen. För att det verkligen ska röra sig om ett elektroniskt avtal kan det krävas att ett eller flera rekvisit är uppfyllda. Projektet bygger vidare på en ”förstudie” från år 2013 – Kommunikationsrätt i det elektroniska medielandskapet – vilket en grupp akademiker, domare och praktiker skapade med sökanden som medförfattare, rörande förmögenhetsrätt och konsumentskydd, och redaktör. I boken används ett kommunikationsperspektiv vilket betyder att det relevanta rättsliga materialet systematiseras utifrån den allmänna idén att avsändaren vidarebefordrar ett budskap till mottagaren via någon form av medium. Avsikten är att denna grundläggande modell ska komma till användning också I samband med det aktuella projektet och hypotesen är att lagstiftaren är mest intresserad av att åstadkomma en effektiv kommunikation som helhet. Projektet ska resultera i en bok. Ett delprojekt vad gäller moderna betalningsformer lämpar sig dock bättre för en doktorsavhandling.

Olsson, Katarina Lunds universitet Kan man lita på en trust? En studie över trustinstitutet 2013
Beviljat belopp: 1045000 kronor

Projektet handlar om rättsfiguren trust som är mycket vanligt förkommande i det anglosachsiska rättssystemet. Även i länder med civil law tradition, bland annat Sverige, börjar trusten bli allt vanligare förekommande. Detta har givetvis att göra med att svenskar och svenska intressen är gränsöverskridande i en ökande utsträckning. Vi äger egendom utomlands, vi bor utomlands, vi har olika typer av relationer till människor och egendom i andra länder. Men vad är en trust egentligen och hur fungerar den sett med svenska ögon? Det övergripande syftet med projektet är att närmare studera rättsinstitutet trust för att klargöra trustens uppbyggnad, hur den fungerar och vilka rättsverkningar som följer av en trust. Projektet syftar också till att studera vilka motsvarigheter till trusten som finns i Sverige och slutligen att undersöka hur en trustliknande figur skulle se ut om den införlivades i den svenska rätten. Ofta översätts ordet trust med det svenska ordet stiftelse och man tänker sig att trusten fungerar på samma sätt som en stiftelse. Så kan vara fallet men är det som regel inte. Detta skapar en osäkerhet inte minst i rättsliga sammanhang. Utgångspunkten för projektet är alltså att det krävs en ökad kunskap, såväl inom juristsamhället som inom samhället i stort. Projektet kommer ha stor betydelse som förklaringsmodell till vad en trust är, hur den används och hur den ska hanteras när den förekommer i Sverige eller inom ramen för svenska intressen.

Persson Österman, Roger Stockholms universitet Förhandsbesked i beskattningsförfarandet 2013
Beviljat belopp: 365000 kronor

Skattekonsekvenserna av civilrättsliga transaktioner med ekonomisk innebörd är svåra att förutse. En förklaring är att skattelagstiftningen är under ständig förändring och under starkt politiskt tryck. Det ”normala” rättssystemet klarar inte av att leverera tillräcklig förutsebarhet varför institutet ”förhandsbesked” införts. Fråga är om en form av skatteprocess innan en transaktion utförts eller en självdeklaration inlämnats. En skattskyldig söker ett förhandsbesked inför myndigheten Skatterättsnämnden. Inför nämnden är Skatteverket motpart. Det givna beskedet, som anger hur beskattningen skall ske i den situation som beskrivits, kan överklagas av någon part till Högsta förvaltningsdomstolen HFD) utan att prövningstillstånd meddelats. Institutets egenskaper regleras i den korta lagen om förhandsbesked och kompletteras av förvaltningsrättslig lagstiftning. De processuella reglerna är sparsamt kodifierade och praxis från HFD är viktig för förståelsen av systemet. Under senare år har debatt uppstått om institutets syften och funktion. Till följd av undanröjningar från HFD har osäkerhet uppstått om vad som kan vara föremål för ansökan. Projektet går i första hand ut på att systematisera och analysera de relevanta rättskällorna för att öka kunskapen om institutets karaktär och innebörd. Projektet går också ut på att fastställa institutets syfte och funktion och om det finns behov av reformering eller behov av kompletterande förfarande.

Waites, Ewa Rättsstatens Vänner Seminarieserie med tema rättssäkerhet 2013
Beviljat belopp: 375000 kronor

Rättsvetenskaplig seminarieserie med inriktning på rättssäkerhet, två seminarier per kalenderår alt. ett seminarium med en fördjupad inriktning på en rättsfråga. Syftet är att lyfta fram olika grundläggande och genomgripande rättssäkerhetsfrågor för att genom presentationer, debatter och dialoger belysa och analysera varje fråga. Målet är att vid varje tillfälle i samråd med ledande expertis och på respektive område praktiskt verksamma personer skapa en kartläggning av rättsläge och utveckling. Yttersta målet är att seminarierna ska fungera som en tvärvetenskaplig inspiration och bidra till den rättsvetenskapliga utvecklingen och lagstiftningen. Stiftelsen fick vid bildandet i uppdrag att beakta en rad problemområden som instiftaren bedömde som särskilt viktiga. Utöver dessa har stiftelsen sett det som angeläget att lägga till några aktuella frågor med stark anknytning till rättssäkerheten i samhället. Ungefär hälften av de ursprungligen angivna rättsfrågorna har behandlats i seminarieform. Under kommande treårsperiod planerar stiftelsen att behandla resten av nämnda rättssäkerhetsfrågor till vilka hör exempelvis svenska häktningsförhållanden, rättsosäkerheten i sexualbrottmål, socialnämndernas verksamhet, advokaters roll i konfliktsituationer, frågor om olika juristyrkens lojalitet och etik samt därvid frågan om etik som ett särskilt ämne i juristutbildningen. Härtill kan komma ytterligare ämnen vilka kommer fram vid de olika seminarierna eller i rättsutvecklingen som sådan.

Warnling-Nerep, Wiweka Stockholms universitet Det mångkulturella barnet i skolans värld - en barnrättslig studie 2013
Beviljat belopp: 874500 kronor

Alla barn som börjar i den svenska skolan möter en ny värld med värderingar och traditioner som kan skilja sig från dem i det egna hemmet. Att detta möte kan vara omvälvande, till och med en ren kulturkrock, blir särskilt påtagligt när det gäller barn som själva eller vars föräldrar har invandrat till Sverige. De egna traditionerna kanske innebär tveksamhet till att låta flickor gå i skolan och sådant som deltagande i gymnastik, simundervisning, sex och samlevnad eller till och med musik kan vara helt otänkbart. Religionen kan ha en stark förankring i familjen med krav på att flickor ska bära slöja, pojkar ska ha viss huvudbonad, bön ska förrättas kontinuerligt, viss mat är förbjuden etc. Vad kan det allmänna, representerat av en kommunal skola, kräva av barnet i form av delaktighet och vad kan barnet i sin tur kräva i form av särbehandling. Vad är utövande av av egna – eller av föräldrarnas – fri- och rättigheter enligt svensk grundlag och Europakonventionen och vad är i stället att betrakta som otillåtna avsteg från krav på likabehandling och frihet från diskriminering. Problematiken skärps genom att skolundervisningen är obligatorisk, något som det ökande antalet friskolor kan utgöra en reaktion på. I ett samhälle som i allt högre grad präglas av polyetnicitet måste dessa frågor tas på stort allvar och behovet av forskning, såväl juridisk som tvärvetenskaplig, är stort.

Bernitz, Ulf Stockholms universitet Forskningssamarbete i europarätt Stockholm-Oxford 2012
Beviljat belopp: 500000 kronor

Projektet är inriktat på forskningssamarbete med juridiska fakulteten i Oxford inom europarätt i vid bemärkelse. Arbetet är baserat i Sverige och syftar till att bidra till att svensk juridisk forskning får ökat internationellt genomslag och en starkare internationell karaktär. Projektet har tre huvudinriktningar. Den första tar sikte på EU:s bolagsrätt och den nordiska modellen för bolagsstyrning, särskilt risken för krockar mellan EU:s planer på detaljreglering och vår välfungerande modell med starka ägare och omfattande självreglering. Den andra inriktningen gäller konkurrenslagstiftningens civilrättsliga genomslag. Med tanke på EU:s planer på mer effektiva skadestånds- och talerättsregler gäller det att föra fram svensk rättssyn och erfarenheter. Den tredje inriktningen avser gemensam europeisk kontraktsrätt där en särskilt snabb utveckling sker inom EU. Även på detta område gäller det att klargöra vad svensk rättsuppfattning och lagstiftning har att erbjuda. Genomförandet sker primärt genom anordnande av konferenser, seminarier m.m. i samarbete med fakulteten i Oxford, som ger tillfälle för svensk expertis att belysa och utveckla läget i svensk och nordisk rätt och vad den kan bidra med. Detta skall leda fram till publikationer. Verksamheten inrymmer även gästföreläsningar och gästforskarbesök i samarbete med Oxford.

Brokelind, Cécile Lunds universitet Principen om rättsmissbruk inom EU och Sverige - rättvisa eller rättssäkerhet? 2012
Beviljat belopp: 840000 kronor

Forskningsprojektet rör komparativ skatterätt, EU-rätt och komparativ civilrätt. Syftet med projektet är att göra en komparativ analys av begreppet rättsmissbruk i EU-rätten, den svenska och franska rätten, med betoning på begreppets betydelse inom ramen för skatterätten.Huvudsyftet med skatterättsliga regler är att förbjuda och straffa de som genom olika upplägg försöker undandra sig sin skattskyldighet. Sådana upplägg kan i efterhand betraktas som rättsmissbruk och kan därmed leda till allvarliga konsekvenser för skattebetalare antingen enligt skattebrottslagen eller genom beslut om upptaxering. Innebörden av missbruksbegreppet är vagt och leder till olika resultat som olyckligtvis inte kan betraktas som förutsebara. I EU-rätten finns en allmän rättsprincip om förbud mot rättsmissbruk men det saknas en övergripande och entydig definition av begreppet som kan tjäna som vägledning för skattskyldiga. En tillstötande svårighet är att rättsmissbruk som begrepp inte har samma innebörd i alla medlemsstaterna. Frågan är huruvida EU-domstols praxis om rättsmissbruk i olika rättsbranscher får verkan i svensk rättsordning. Vad är rättsmissbruk? Kan principen tillämpas i svensk rätt speciellt i inkomstskatt området?

Flodgren, Boel Lunds universitet Avtalsrätten i omvandling 2012
Beviljat belopp: 1400000 kronor

Det är sedan länge en allmän uppfattning att den svenska förmögenhetsrätten, inte minst avtalsrätten, går mot en allt större fragmentering. Nya avtalstyper och avtalslösningar uppstår kontinuerligt och det finns en tendens i rättsvetenskapen – genom att enskilda avtalstyper görs till föremål för undersökning var och en för sig – att söka ge olika avtalstyper en egen avtalsrättslig ”status”, det som på juristspråk kallas ”sui generis”-status istället för att söka utveckla ”det gemensamma” för olika avtalstyper inom ramen för en gemensam allmän avtalsrätt, där grundläggande principer och ”allmänna läror” lyfts fram. Fragmenteringen och den ökande osäkerheten om vad den allmänna avtalsrätten innehåller medför transaktionskostnader som skulle kunna undvikas om klarheten rörande rättens innehåll vore större. Projektet är begränsat till den allmänna avtalsrätten, dvs. framför allt till vilka regler som idag gäller för avtals ingående, för bestämning av avtalsinnehåll, för möjligheten att hålla avtalet vid liv även i långvariga relationer där förutsättningarna ändras och – inte minst – till hur avtalsrättens ”allmänna läror” om t.ex. lojalitetsplikt, prekontraktuellt ansvar och skälighet ska förstås i en ny tid där frågor kring nationellt och internationellt, offentligt och privat samt betydelsen av immaterialla tillgångar omvandlar avtalsrätten.

Kaldal, Anna Stockholms universitet Bevisning av uppsåt 2012
Beviljat belopp: 2138000 kronor

När föreligger ett uppsåtligt brott och hur åstadkommer domstolarna en rättssäker bevisprövning av uppsåt? Rättsområdet är omdebatterat, dels beroende på svårigheterna i att bevisa en människas intentioner, dels på att bedömningen innefattar ställningstaganden rörande gränsen för mänskligt ansvar. Två rättsfall och ett lagförslag har aktualiserat frågan ytterligare: Rättsfallen har inneburit att uppsåtsläran delvis har omformulerats samt att möjligheten för domstolen att fingera uppsåt då gärningsmannen frivilligt berusat sig har försvunnit. Lagförslaget rör ett återinförande av ett s.k. tillräknelighetskrav. Sverige är idag tämligen ensamt i västvärlden om ha en rättsordning där barn och sinnessjuka kan begå brott. Ett återinförande av tillräknelighet skulle ändra på den saken. Mot bakgrund därav uppkommer frågan om dessa förändringar påverkar domstolarnas bevisprövning av uppsåt och i så fall hur? I synnerhet gäller det beträffande brott där uppsåtet anses särskilt svårbevisat, som mord/mordförsök, våldtäkt och häleri. Ett studium av hur domstolarna bevisprövar uppsåt i sådana fall skulle kunna besvara de uppkomna frågorna. Då saken uppmärksammats på såväl lagstiftningsnivå som inom praxis och juridisk doktrin, är ämnet därtill högaktuellt. Någon liknande studie har heller inte tidigare gjorts i Sverige.

Olsson, Stefan Karlstads universitet Redovisningens betydelse för civil- och offentligrätt 2012
Beviljat belopp: 2360000 kronor

Avsikten är att starta två rättsvetenskapliga forskningsprojekt knutna till en tvärvetenskaplig forskargrupp för forskning kring finansiell rapportering, dvs. företagens kommunikation med det omgivande samhället i form av koncern- eller årsredovisningar. Samhällets intresse för företagens externa redovisning har under senare år ökat, till en följd dels av uppmärksammade redovisningsskandaler som Euron, dels av den internationella finanskrisen och den påfrestning som krisen medfört för de finansiella institutionerna, t.ex. banker och försäkringsbolag. Det är offentliga och privaträttsliga normer som styr i vilken utsträckning företagens redovisning ger en tillförlitlig bild. Men redovisningsnormer spelar även en stor för den offentliga sektorn, exempelvis för uppföljning av kommunernas ekonomier. Ansökan avser två rättsvetenskapliga avhandlingsprojekt med koppling till redovisningsfrågor. I det första projektet undersöks den betydelse redovisningsregler har för skyldigheten att likvidera, dvs. upplösa, ett aktiebolag som saknar tillräckligt kapital. Det andra projektet är inriktat mot redovisning i offentlig sektor. Inom den kommunala redovisningen finns redovisningsrekommendationer liknande dem i privat sektor. Syftet med projektet är bl.a. att undersöka om normbildningen och tillämpningen av dessa rekommendationer är förenlig med Regeringsformens krav på offentlig verksamhet.

Persson Österman, Roger Stockholms universitet Förhandsbesked i beskattningsförfarandet 2012
Beviljat belopp: 447500 kronor

Skattekonsekvenserna av civilrättsliga transaktioner med ekonomisk innebörd är svåra att förutse. En förklaring är att skattelagstiftningen är under ständig förändring och under starkt politiskt tryck. Det ”normala” rättssystemet klarar inte av att leverera tillräcklig förutsebarhet varför institutet ”förhandsbesked” införts. Fråga är om en form av skatteprocess innan en transaktion utförts eller en självdeklaration inlämnats. En skattskyldig söker ett förhandsbesked inför myndigheten Skatterättsnämnden. Inför nämnden är Skatteverket motpart. Det givna beskedet, som anger hur beskattningen skall ske i den situation som beskrivits, kan överklagas av någon part till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) utan att prövningstillstånd meddelats. Institutets egenskaper regleras i den korta lagen om förhandsbesked och kompletteras av förvaltningsrättslig lagstiftning. De processuella reglerna är sparsamt kodifierade och praxis från HFD är viktig för förståelsen av systemet. Under senare år har debatt uppstått om institutets syften och funktion. Till följd av undanröjningar från HFD har osäkerhet uppstått om vad som kan vara föremål för ansökan. Projektet går i första hand ut på att systematisera och analysera de relevanta rättskällorna för att öka kunskapen om institutets karaktär och innebörd. Projektet går också ut på att fastställa institutets syfte och funktion och om det finns behov av reformering eller behov av kompletterande förfaranden.

Sundberg, Jacob W. F. Institutet för Offentlig & Internat Rätt Tryckningsanslag till slutvolym från den nordiska rättegångstävlingen Sporrong Lönnrothska Priset 2012
Beviljat belopp: 75000 kronor
Svensson, Boel Stiftelsen för Stockholmspriset i kriminologi Stockholmspriset i kriminologi 2013 2012
Beviljat belopp: 350000 kronor
Svensson, Bo Stiftelsen för Stockholmspriset i kriminologi Anslag till Stiftelsen för Stockholmspriset i kriminologi 2012
Beviljat belopp: 4000000 kronor

Särskilt anslag till Stiftelsen för Stockholmspriset i kriminologi till minne av fil. dr h.c. Edvard Söderberg

Töllborg, Dennis Göteborgs universitet GRI Rättsvetenskapliga studier 2012
Beviljat belopp: 400000 kronor

Stöd till självständig forskning, lojal endast mot de värden som ger universitetet dess legitimitet och samhället det verkar i dess kvalitet.

Votinius, Sacharias Statsmakt och varlighet 2012 Ja
Beviljat belopp: 27500 kronor

Frågan om det allmännas skadeståndsansvar är av stor vikt såväl principiellt som praktiskt, och den har av det vetenskapliga samfundet, i Sverige och internationellt, hittills ägnats förhållandevis liten uppmärksamhet. Att ämnet har tydlig aktualitet visas bland annat av den stora uppmärksamhet som frågan vid återkommande tillfällen rönt i media och i den offentliga debatten. De fall som uppmärksammats ryms inom ett brett spektrum och har bland annat gällt det allmännas ansvar vid felaktig taxering, dess ansvar för mobbning i skolan och dess ansvar när en kommun inte tillhandahållit sådan assistans som dömts ut enligt socialtjänstlagen. Under senare tid har det också avgjorts fall som aktualiserar de inhemska reglerna för det allmännas skadeståndsansvar i förhållande till EU-rätten. I undersökningen görs den civilrättsliga frågeställningen om det allmännas skadeståndsansvar i förhållande till enskilda fysiska och juridiska personer till föremål för en vidare analys med idéhistoriskt och filosofiskt innehåll. Det är grunderna för det allmännas civilrättsligt reglerade skadeståndsansvar som står i fokus, och det centrala temat är hur dessa grunder formats och försvarats i rättsligt, filosofiskt och idéhistoriskt avseende. I ett historiskt utvecklingsperspektiv identifieras tongivande rättsliga och rättsfilosofiska argument som fått betydelse för frågan om omfattningen av det allmännas ansvar för sina handlingar i förhållande till samhällets medlemmar.

Lunell, Erika Karlstads universitet Överlappande immaterialrättigheter för design 2011
Beviljat belopp: 550000 kronor

Utvecklingen under de senaste decennierna har inneburit att olika immaterialrättigheter har brett ut sig samtidigt som gränserna mellan dem blivit otydligare. Ett objekt kan vid samma tillfälle åtnjuta skydd enligt flera olika immaterialrättigheter. Man brukar tala om överlappande rättigheter. Detta ger ökade möjligheter för objektsinnehavaren att skydda sig mot efterbildningar samtidigt som konkurrensförutsättningarna på marknaden kan påverkas negativt. En central frågeställning är hur man balanserar rättighetshavarens intresse av skydd mot hänsynen till den fria konkurrensen. Design kan typiskt sett skyddas av flera olika immaterialrättigheter: mönsterrätt, upphovsrätt och varumärkesrätt. Ett av syftena med föreliggande projekt är att studera gränsområdet mellan varumärkesrätt och mönsterrätt vad avser skyddet för design för att konstatera likheter och skillnader och se i vilken utsträckning de överlappar. Varumärkesrätten var det första immaterialrättsområde som EG-anpassades, vilket skedde dels genom ett varumärkesdirektiv, dels genom en förordning om gemenskapsvarumärken. Under senare tid har mönsterrätten harmoniserats på ett liknande sätt genom ett mönsterdirektiv och en förordning om gemenskapsformgivning. Såväl förordningens som direktivets bestämmelser och begrepp lämnar ett stort utrymme för tolkning. I forskningsprojektet kommer att undersökas hur dessa begrepp och bestämmelser har tolkats nationellt och EU-rättsligt, genom framför allt ett studium av praxis.

Nästegård, Emil Handelshögskolan i Göteborg Kreditvärderingsinstituts ersättningsansvar 2011
Beviljat belopp: 1630000 kronor

Kreditvärderingsinstituten spelar en central roll för stabiliteten och effektiviteten på de globala kapitalmarknaderna. Deras roll är att överbrygga informationsasymmetrin mellan emittenter av finansiella instrument och investerare i dessa instrument. Kreditvärderingsinstituten anses ha haft en betydande roll i skapandet av den kris som år 2007 uppstod på den amerikanska bolånemarknaden. Instituten hade undervärderat kreditrisken avseende s.k. subprimelån. Vidare anses instituten alltför sent ha förändrat sina felaktiga kreditbetyg när krisen var ett faktum. Instituten anses även ha bidragit till uppkomsten av andra kriser, såsom 1997 års ekonomiska kris i ett flertal asiatiska länder och det amerikanska energibolaget Enrons konkurs år 2001. Trots kreditvärderingsinstitutens stora påverkan på kapitalmarknaderna visar rättspraxis att domstolar har varit mycket obenägna att ålägga kreditvärderingsinstitut ansvar att ersätta exempelvis investerare som har lidit skada till följd av oaktsam kreditvärdering. I doktrinen finns emellertid ett starkt stöd för att instituten bör vara ålagda ett ansvar som motsvarar den makt som de i praktiken utövar på kapitalmarknaderna. Inom ramen för projektet aktualiseras ett flertal frågeställningar som har anknytning till kreditvärderingsinstitutens ersättningsansvar för oaktsam kreditvärdering: adekvansfrågor, culpabedömning och intressekonflikter. Projektet omfattar ersättningsansvaret för såväl inomobligatorisk som utomobligatorisk skada.

Olsson, Lena Raul Wallenberg Institutet för Mänskliga Rättigheter Raoul Wallenberg institutets bibliotek: stöd till inköp av litteratur och periodika 2011
Beviljat belopp: 500000 kronor

Biblioteket är ett av Europas ledande bibliotek inom ämnesområdet för internationell rätt och mänskliga rättigheter. Det är en stark ambition med biblioteket vid Raoul Wallenberg institutet att fortsätta attrahera forskare och studenter världen över som vill fördjupa sitt kunnande inom mänskliga rättigheter i vid bemärkelse. Med tillgång till den litteratur biblioteket med dess samlingar, och med den kompetens som byggts upp, underlättas forskning av hög internationell akademisk standard.

Sahlin, Richard Örebro universitet Rätten till arbetshjälpmedel för funktionsnedsatta 2011
Beviljat belopp: 2040000 kronor

Projektet syftar till att undersöka vilka kriterier som enligt gällande rätt uppställs för att arbetsgivaren och staten genom AF och FK ska erbjuda arbetshjälpmedel till funktionsnedsatta som söker eller strävar efter att behålla ett förvärvsarbete. Ett sådant arbetshjälpmedel är avsett att dels kompensera den funktionsnedsattes nedsatta arbetsförmåga, dels att anpassa arbetsmiljön så att den blir tillgänglig för honom eller henne. I detta syfte ingår även att undersöka vilka förutsättningar rättssystemet kring arbetshjälpmedel har för att främja den grundläggande principen om lika möjligheter till arbete i betydelsen faktisk jämlikhet. Med denna princip avses att alla hinder så långt som möjligt bör undanröjas så att funktionsnedsatta kan konkurrera på likvärdiga villkor. En genomgång av befintligt regelverk visar att detta är spritt, diffust, ofullständigt, motsägelsefullt och verkningslöst. Lagstiftaren definierar inte begreppen funktionsnedsättning och arbetshjälpmedel. Inte heller preciserar lagstiftaren hur statens ansvar för arbetshjälpmedel är delat mellan AF och FK samt dessa myndigheters förhållande till arbetsgivare. Dessutom är tillgång till domstolsprövning av beslut om arbetshjälpmedel begränsad. Denna brist har medfört att många funktionsnedsatta blir utan arbetshjälpmedel, något som i sin tur bidrar till arbetslöshet och sjukskrivning. Vid angivna förhållanden behövs en grundläggande analys av regelverket främst med ledning av vägledande rättsavgöranden.

Sund, Lars-Göran Högskolan i Jönköping Familjeföretaget, skilsmässan och bodelningsreglerna 2011
Beviljat belopp: 1517000 kronor

Familjeföretagen har stor betydelse för Sveriges ekonomi, de utgör en betydande andel av alla associationer och finns i alla storlekar såväl som i alla branscher. I familjeföretag har familjefrågor stor inverkan på företagsfrågor. Ägarfamiljen har exempelvis ofta en betydande roll i den dagliga verksamheten. Familjesituationen är sålunda tätt sammankopplad med företagets möjligheter. Samtidigt talar skilsmässostatistiken sitt tydliga språk, ungefär hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa. Sammantaget utgör familjeföretagens betydelse och skilsmässostatistikens dysterhet ett viktigt men tämligen outforskat problemområde. Det leder till frågan: Vilken inverkan har skilsmässorna på familjeföretagen? Finns inget äktenskapsförord ingår aktierna i en bodelning i anledning av skilsmässa. Därmed kan resultatet bli att en f.d. make/maka skiljer sig till ägande i företaget. Om den nye ägaren i stället löses ut medför det, i förlängningen, kostnader för företaget. Projektet ämnar utreda hur företag påverkas av skilsmässa i ägarfamiljen samt hur familjen hanterar processen både ur juridiskt och företagsekonomiskt perspektiv. Djupförståelse av ämnet skapas genom den tvärvetenskapliga ansatsen och empiridriven forskning i form av fallstudier. Resultaten bidrar med ny kunskap som kan stödja familjeföretagare och deras rådgivare samt ge underlag för framtida policyåtgärder.

Sundberg, Jacob W.F. Institutet för Offentlig & Internationell Rätt Tryckningsbidrag till slutrapport från den nordiska rättegångstävlingen (Sporrong Lönnrothska Priset XXVIII) 2011
Beviljat belopp: 150000 kronor

Övningen vänder sig dels till studenterna som övas i forensisk dramatik och skicklighet, dels till de höga domarna från Nordens högsta domstolar som deltar i bedömningspanelerna och som därigenom får passivt lyssna till pläderingar över temata i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna i 5-8 timmar. På det viset utvecklar de sin behärskning av ämnesområdet på ett vida bättre sätt än vad en kursiv litteraturläsning kan förmedla (vartill kommer att Sveriges HD numera hyser fyra justitieråd som deltagit i panelerna). Genom att rekrytera presiderande domare från Europadomstolen i Strasbourg tillåter övningen dessa att fullfölja sitt underförstådda missionerande uppdrag samtidigt som de i domarpanelernas interna diskussioner efter varje omgång kan förmedla till sina höga kolleger i panelen det aktuella synsättet i Strasbourg på den debatterade problematiken.

Svensson, Bo Föreningen för The Stockholm Prize in Criminology Kriminologipriset 2011
Beviljat belopp: 350000 kronor

Sex år i rad har Brå arrangerat Stockholm Criminology Symposium som är en internationell konferens med fokus på det kriminalpolitiska området. Under tre dagar samlas över 500 forskare, praktiker och beslutsfattare från hela världen för att ta del av det allra senaste inom området.

Tjernberg, Mats Lunds universitet Att döma skatt rätt - om principföljsam prejudikatbildning 2011 Ja
Beviljat belopp: 1059137 kronor

Projektet avhandlar domskäls utförlighet, koherens och tydlighet i Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis i skattemål, innefattande tillämpning av skatteavtal. Syftet är att presentera en uppdaterad skatterättslig tolkningsmetodik. Det finns exempel på avgöranden från HFD som kan tyda på bristande koherens i hur val sker mellan olika tolkningsobjekt/rättskällor i framför allt i de svåra fallen. Något som skapar svag förutsebarhet och osäkerhet i rättstillämpningen. Utgångspunkten för projektet är att skatterättsliga avgöranden bör skapas genom rationell argumentation utifrån givna tolkningsobjekt och med stöd av klart redovisade prioriteringsprinciper på ett i möjligaste mån likformigt sätt, nämligen enligt vad Strömholm benämner principföljsamt dömande. Prövningstillstånd meddelas i endast ca 2 % av de från kammarrätterna överklagade domarna och besluten. Kammarrätterna blir i praktiken sista instans i nästan samtliga mål och HFD:s roll är främst att vara prejudikatbildare. Det viktigt att kammarrätterna får ledning av noggrann prejudikatbildning från HFD. För detta krävs dels att HFD utförligt motiverar sina domskäl, dels avger domar som är koherenta med varandra. Forskningen kommer att identifiera och analysera eventuell inkoherens. Finns det motiverade anledningar till den bristande koherensen skall dessa värderas och skälen för dem vägas mot skälen för principföljsamt dömande.

Åslund, Åsa Linköpings universitet Allemansrättsligt nyttjande av annans mark - en komparativ studie mellan Sverige och Norge 2011
Beviljat belopp: 1252500 kronor

Hur mark används, och till vad den används, är frågor som har största aktualitet. Därvid strävar olika intressen i samhället åt olika håll. Grundläggande regler för markanvändning finns i allemansrätten. Detta projekt utgörs av en rättsvetenskaplig komparativ studie av de allemansrättsliga reglerna i Sverige och Norge. I Sverige finns allemansrätten nämnd i regeringsformen och miljöbalken. Det har tidigare visats att man i den allemansrättsliga nyttjanderätten kan finna två olika spår – vardagsnyttospåret respektive rekreationsspåret. I en diskussion som följer vardagsnyttospåret har utövaren av allemansrätten rätt att nyttja annans mark p.g.a. att hon har nytta av det i sin vardag. I en diskussion som följer rekreationsspåret har utövaren rätt att nyttja marken därför att hon erhåller rekreation vid nyttjandet. I Norge finns den allemansrättsliga nyttjanderätten reglerad i Friluftsloven. Genom att studera den norska regleringen av allemansrättsligt nyttjande av annans mark, kan kunskap uppnås som kan ligga till grund för den i Sverige pågående diskussionen om allemansrätten. En övergripande fråga för projektet är huruvida man också i norsk rätt kan återfinna vardagsnyttospåret respektive rekreationsspåret. Studien syftar till att ge resultat som kan ligga till grund för dels en fördjupad diskussion om olika sätt att lösa problem som återfinns i alla länder, dels den i Sverige pågående diskussionen om allemansrätten och en eventuell reglering av denna.

Helmius, Ingrid Uppsala universitet Korruption ur ett offentligrättsligt perspektiv 2011
Beviljat belopp: 1297500 kronor

En grundläggande förutsättning för att ett samhälle ska fungera är att medborgare har förtroende för rättssystemet, myndigheter och förtroendevalda. En sådan tillit kräver att korruption i alla former bekämpas. Projektet undersöker vad begreppet korruption betyder i rättsligt sammanhang och hur den svenska lagstiftningen bäst skall utformas för att förebygga och beivra sådan. När Sverige undertecknade FN-konventionen mot korruption 2005, sades att begreppet korruption under många år varit närmast okänt i det svenska samhället. Minnet är emellertid kort. Kommunpolitiker i Motala fälldes 1998 för bl.a. bedrägeri och trolöshet mot huvudman. Misstankar om mutor förekom i samband med export av JAS-plan till Sydafrika under 1990-talet och Boforsvapen till Indien under 1980-talet. Andra former av maktmissbruk skulle kunna klassificeras som korrupt beteende. Ett exempel kan vara att skaffa sig förmåner som en position ger möjlighet till. Korruption kan innefatta att gå förbi lägenhetsköer eller att skaffa sig andra förmåner. Att det är ett synnerligen oönskat beteende hos en politiker visar exempelvis debatten efter Sahlins inköp av Toblerone och annat på statens kontokort. Syftet med projektet är att identifiera de systemfel och oönskade beteenden som kan sägas falla under begreppet korruption och att undersöka hur lagstiftningen ser ut nu och hur den borde se ut för att på bästa sätt motverka sådana företeelser.

Hydén, Håkan Lunds universitet Relationen mellan normer och rättsregler 2011
Beviljat belopp: 150000 kronor

Relationen mellan sociala, ekonomiska och andra normer och rättens normer är ett outforskat område. Det finns åtskillig kunskap om sociala normer respektive rättsregler var för sig, men inte hur de förhåller sig till varandra. Detta vill föreliggande forskningsprojekt råda bot på genom att i fyra delprojekt behandla strategiska relationer i förhållandet rätt och samhälle: – Vilka normer blir rättsregler och varför? Utgångspunkten är att rätten drar upp gränser för de sociala och ekonomiska systemen samtidigt som det tillhandahåller instrument för samhandlande som koordinerar beteenden. – Rätten upprätthåller sociala och ekonomiska normer. Rätten beskyddar de sociala och ekonomiska normer som primärt styr människors handlande. – Rätten är beroende av professionella normer från andra discipliner. Lagstiftning som styr den offentliga sektorn bygger i stor utsträckning på normer från de professioner som berörs, pedagoger inom skolans värd, läkare inom hälso- och sjukvården, etc. – Rätten som samhällets immunförsvar. Rätten har som särskild uppgift att lindra de normkonflikter som ger upphov till sjukdomssymptom i samhället genom att olika system krockar med varandra, såsom på miljö- och konsumentområdet, i arbetslivet, etc. Delprojekten rapporteras löpande och forskningsprojektet avslutas med en konkluderande sammanfattning i form av en monografi, där de viktigaste forskningsresultaten ska presenteras för en internationell publik.

Josefsson, Henrik Uppsala universitet Legal Conditions for a Sustainable Water Management 2011 Ja
Beviljat belopp: 120000 kronor
Larsson, Per Stockholms universitet Whistleblowing och korruption 2011 Ja
Beviljat belopp: 380000 kronor

I doktorandprojektet studeras ett utav de effektivaste sätten att detektera korruption – whistleblowing. Korruption är svår att upptäcka eftersom det ofta finns svaga incitament hos dem med insikt i korruptionen att larma rättsvårdande myndigheter eller media, delvis p.g.a. att korruptionen ofta inte har en tydlig målsägare. Omgivningen som bevittnar eller misstänker oegentligheter tar stora risker genom att slå larm, såväl formella som informella repressalier mot dem som larmar är vanliga. Arbetskulturen är ofta också ett hinder genom att dominerande normer på arbetsplatsen straffar dem som ”skvallrar” och visar ”illojalitet” mot ledningen och kollegor. Dessutom saknas ofta tydliga regler och procedurer för att rapportera oegentligheter och missförhållanden. I projektet tas ett helhetsgrepp kring whistleblowing-problematiken och analyserar begreppets historiska utveckling, utbredning och inte minst begreppets rättsliga betydelse i internationell och utländsk rätt. Vidare studeras den svenska rätten i ljuset av whistleblowing-begreppet. Studien går av nödvändighet utanför en studie av vedertagna rättsliga begrepp som t.ex. arbetsrättens kritikrätt eller statsrättens meddelarfrihet. Avhandlingen skär därmed ett annorlunda snitt i rätten och belyser den från ett nytt perspektiv och exponerar nya frågeställningar som är relevanta i vår samtid.

Lerwall, Lotta Uppsala universitet Rätten till språk 2011
Beviljat belopp: 1297500 kronor

Förmågan att kommunicera med andra och att ta del av deras tankar och idéer är en viktig del i varje människas sociala liv. Möjligheten att kommunicera är också en förutsättning för en fungerande demokrati och rättsstat. I en sådan ska nämligen allas fri- och rättigheter vara skyddade (oavsett exempelvis etnicitet eller funktionshinder) och man ska ha möjlighet att ta tillvara sina rättigheter. Tillgång till språk är en förutsättning för att man ska kunna delta i samhällslivet. Detta projekt handlar om språkets betydelse och ställning i det svenska samhället i ett rättsligt perspektiv. En utgångspunkt är att tillgången till språk är en demokrati- och rättsstatsfråga. Projektet har tre övergripande syften. Det första syftet är att undersöka rätten till språkundervisning, det andra är att undersöka myndigheternas ansvar och skyldigheter rörande språk i sina kontakter med enskilda och det tredje syftet är att undersöka om regleringen brister i förhållande till internationella åtaganden avseende skydd för mänskliga rättigheter. Poängen är att identifiera brister i regleringen i olika avseenden. Innebär exempelvis regleringen som helhet att olika gruppers ställning ifråga om tillgången till språk skiljer sig åt i rättsligt avseende och hur motiveras eventuella skillnader? Det verkar finnas en hierarki mellan de olika språken. Innebär denna hierarki diskriminering? Vad får detta för konsekvenser i ett demokrati- och rättsstatsperspektiv?

Brokelind, Cecile Lunds universitet Granskning av skattelag ur ett juridiskt perspektiv 2010
Beviljat belopp: 320000 kronor
Carlson, Caroline Stockholms universitet Bevisprövning i skatteprocessen - särskilt avseende bevisvärdering 2010
Beviljat belopp: 950000 kronor
Carlsson, Mia Stockholms universitet Principalansvar - ansvar för annans vållande 2010
Beviljat belopp: 250000 kronor
Domeij, Bengt Uppsala universitet Efter anställningen -- företagshemligheter och konkurrensklausuler 2010
Beviljat belopp: 720000 kronor
Forsman, Maria Umeå universitet Färdigställande av avhandlingen Ingripanden vid föräldrars våld och övergrepp mot barn. En rättsvetenskaplig studie 2010
Beviljat belopp: 225000 kronor
Hanthe, Peter Uppsala universitet Medling - ett alternativ till prövning enligt FB 6 kap? 2010
Beviljat belopp: 950000 kronor
Hydén, Håkan Lunds universitet Normer, regler och lagar. En tvärvetenskaplig konferens om samhällets normativa anatomi 2010
Beviljat belopp: 245000 kronor
Ingvarsson, Torbjörn Uppsala universitet God sed som regleringsteknik 2010
Beviljat belopp: 480000 kronor
Janse, Daniel Uppsala universitet Självförsvar mot internationell terrorism 2010 Ja
Beviljat belopp: 130000 kronor
Kellgren, Jan Linköpings universitet Kontraktsbaserade samarbeten inom ramen för enkla bolag - en civil- och skatterättslig studie 2010 Ja
Beviljat belopp: 220000 kronor
Korling, Fredric Stockholms universitet Intressekonflikter på den finansiella marknaden - rättsliga krav på hantering av intressekonflikter 2010
Beviljat belopp: 250000 kronor
Lebeck, Carl Stockholms universitet Konstitutionella aspekter av internationellt samarbete: Storbritannien och USA 2010
Beviljat belopp: 194000 kronor
Möller, Mikael Uppsala universitet Festskrift till Torgny Håstad 2010
Beviljat belopp: 85000 kronor
Rynning, Elisabeth Uppsala universitet Medicinsk rätt - satsning på forskningsmiljö, steg 1 2010 Ja
Beviljat belopp: 3315300 kronor
Waites, Ewa Stiftelsen Rättsstatens Vänner Seminarieserie med tema rättssäkerhet 2010
Beviljat belopp: 300000 kronor
Borgström, Katarina Alexius Barns behov och föräldrars (o)förmåga. En studie av vårdbehovsbedömningar i mål om tvångsvård av barn till utvecklingsstörda föräldrar 2010 Ja
Beviljat belopp: 240000 kronor
Brickman, Annika Föreningen för The Stockholm Prize in Criminology Kriminologipriset 2010
Beviljat belopp: 350000 kronor