Beviljade anslag i kategorin övrigt

Nedan listas samtliga beviljade anslag i kategorin övrigt från år 2010 och framåt.

För en överblick av utdelade anslag före år 2010 hänvisas till årsskrifterna som finns tillgängliga under publikationer i huvudmenyn.

Du kan få mer information om varje anslag genom att klicka på det. Filtrera listan genom att skriva ett sökord eller början på ett sökord i rutan nedan till höger. Det går även att sortera tabellen i stigande och fallande kolumner genom att klicka på kolumnrubriken.

 

Projektledare Anslagsförvaltare Projektrubrik År Gem*  
Weiss, Nadja Auschwitzrättegångarna i Frankfurt – Peter Weiss 100 år 2016
Beviljat belopp: 130 000 kronor

I år skulle Peter Weiss ha fyllt 100 år. Hans livsverk högtidlighålls genom en mängd projekt såväl i Sverige som i Tyskland under året. Nadja Weiss kommer att vara ansvarig för ett större mörkt dokumentärt projekt med koppling till Auschwitzrättegångarna i Frankfurt, där de SS-verksamma männen som arbetade i Auschwitz ställdes inför rätta och vittnen kommer till tals. Peter Weiss skrev ett dokumentärt stycke om Auschwitzrättegångarna, Rannsakningen.

Forskningen kring Auschwitzrättegångarna i Frankfurt liksom om Peter Weiss dokumentära stycke om den samma, består av:

– Historisches Museum i Berlin, dokumentation om de två lägren bl.a. anteckningar och utsmugglade bilder från Theresienstadt och Auschwitz.

– Akademien der Kunstes – bl.a. Peter Weiss samlade foton och anteckningar om Theresienstadt. Studierna kommer ske under ledning av dr Jörg Fessman.

– Besök i och dokumentation av Auschwitz och Theresienstadt.

– Studieresa till Jerusalem för studier av material där, bl.a. bildmaterial från de två lägren.

– Frankfurt.

– Professor Jürgen Schutte emeritus som forskat i Peter Weiss Rannsakningen och hans arkiv är också viktigt.

Arbetet kommer framför allt mynna ut i nyuppsättning av dokumentärstycket Rannsakningen i ett samarbete mellan Orionteatern och Dramaten.

Olsson, Agnets Styrsö församling Styrsö kammarsolister 2016
Beviljat belopp: 30 000 kronor

Styrsö kammarsolister 2016

Rosenberg, Tiina Stockholms universitet Josephsönerna. När Europa kom till Sverige 2016
Beviljat belopp: 50 000 kronor

Boken handlar om Ludvig Josephson (1832–1899), Sveriges första yrkesregissör inom teater och opera, verksam även som debattör med en stridbar konstpolitisk och kosmopolitisk agenda. Framställningen av hans liv sker mot bakgrund av det europeiska kulturlivet i förändring och det sätt på vilket han förde denna nya scenkonstkultur till Sverige genom att lägga grunden för den teater- och operarepertoar i Stockholm som fortfarande utgör ryggraden i den europeiska repertoarteatern.

Förutom scenkonst handlar denna bok om judisk identitet i en tid då nya karriärvägar öppnades för europeiska judar och kompositörerna Giacomo Meyerbeer och Felix Mendelssohn-Bartholdy, författaren Heinrich Heine och skådespelerskan Rachel började göra sig gällande i Europa. Det arv som det europeiska 1800-talet lämnat efter sig utgjordes i hög grad av operan och den förändrade stadsbilden. Till epokens mentalhistoriska arv hör den känslokultur som förvisso hade en lång historia, men som nu kom att beröra allt fler. Ludvig Josephson sökte inte endast inspiration under sina resor utan drogs till den frihet som den kontinentaleuropeiska urbana kulturen erbjöd. Hans stora dröm var att föra Sverige närmare Europa och världen samt att förvandla den provinsiella scenkonsten i Sverige till något mer storslaget och konstnärligt anspråksfullt.

Ragnarsson, Per Jemsebyboken 2016
Beviljat belopp: 200 000 kronor

Jemsebymetoden är en patenterad fotografisk reproduktionsmetod uppfunnen av Anton Jemseby på 1940-talet som därefter utvecklats och förfinats av Antons son, medsökande i denna ansökan, Bo Jemseby. Jemsebymetoden användes på 70-talet av mer än 50 företag i Sverige, Norge, Tyskland, Österrike, England, Australien, Kuwait, Irak, Bhutan och Portugal. Den grafiska industrins utveckling har idag slagit ut metoden men inom konstgrafisk verksamhet lever hantverket fortfarande kvar. Jag, Peter Ragnarsson, kom som tryckare och grafiker i kontakt med Bo 1984 och har sedan dess gjort eget repro och producerat flera uppmärksammade konst- och fotoböcker med Jemsebymetoden. Bland de mer kända finns Tomtebobarnen av Elsa Beskov och Svenskt fågellexikon från 1984. Genom åren har Bo Jemseby skissat på en bok om metoden och om sitt eget grafiska yrkesliv med den. Jag hjälper nu Bo, genom att i rollen som redaktör och spökförfattare, se till att vi tillsammans kan färdigställa hans bok. Målet är en teknikhistorisk och rikt illustrerad bok med Bo Jemseby och Jemsebymetoden i centrum.

Bergstrand, Thomas Bohusläns museum Marstrands kloster 2016
Beviljat belopp: 228 800 kronor

Under 2014 lät Bohusläns museum genomföra en markradarundersökning av den gamla kyrkogården vid Marstrands kyrka. Resultatet visar att en stor grundmur (34×12 m) ligger gömd inom den södra delen av ytan. En projektgrupp på Bohusläns museum vill nu försöka få bekräftat vad det är för en byggnadslämning. En hoppfull hypotes är att lämningen är det medeltida franciskanerkloster som var verksamt på Marstrand från och med 1200-talet. Klosterbyggnaden har emellertid inte påträffats, hittills. Den arkeologiska insatsen är planerad till några dagars sonderande undersökning och dokumentation, men omfattar även publika visningar för skolbarn och allmänhet. Projektet är ett samarbete med Marstrands hembygdsförening.

Klackenberg, Dag De Svenska Historiedagarna De Svenska Historiedagarna 2017 2016
Beviljat belopp: 100 000 kronor

Intresset för historia är starkt och ökande. Behovet av ett fördjupat historiemedvetande framhålls ofta, inte minst i debatter om skolans uppgift och i samband med samhällsfrågor som står i centrum för den aktuella politiska diskussionen.

De Svenska Historiedagarna arbetar för att genom årliga konferenser främja detta historieintresse. Syftet är att upprätthålla Historiedagarna som en mötesplats för företrädare för den historiska forskningen, praktiker inom museivärlden och arkivinstitutionerna, historielärare och en historieintresserad allmänhet. Ambitionen är därför att presentera ämnen och forskning på ett sätt som håller hög kvalitet men som också är tillgängligt för deltagare utan fackutbildning. Det långsiktiga målet är att med lärare och andra yrkesföreträdare som kanaler öka de historiska kunskaperna hos allmänheten i stort, inte minst de yngre generationerna.

För åtskilliga historielärare är Historiedagarna den främsta möjligheten för fortbildning, i synnerhet vad det gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat.

Wistisen, Lydia Stockholms universitet Från trappuppgång till gångtunnel: Urbana motiv i svensk ungdomslitteratur 2016
Beviljat belopp: 87 500 kronor

Projektet syftar till att undersöka urbana motiv i svensk ungdomslitteratur från sekelskiftet 1900 och fram till början av 2000-talet. Trots att flera av de aspekter, vilka utpekats som avgörande för ungdomslitteraturens utveckling under 1900-talet står i direkt förbindelse med det urbana existerar ingen tidigare undersökning av genrens urbana motiv. Genom att analysera motiv som varuhuset, raggaren och miljonprogrammet kommer jag kunna säga något nytt om den svenska ungdomslitteraturen samt bidra till kunskapen om förbindelserna mellan ungdomar, stadsliv och modernitet.

Förändringar av samhälle och stad har haft en väsentlig inverkan på ungdomslitteraturens gestaltning av mognad. Staden och dess varierande miljöer har använts dels för att uppfostra och bilda, dels för att roa och inspirera. Nya ungdomskulturella fenomen har använts både för att statuera varnande exempel och för att visa den unge läsaren på nya möjligheter. Gestaltningen av urban ungdomskultur har under seklet flyttat runt i stadslandskapet: Från bakgårdarna i Emil Norlanders Anderssonskans Kalle (1901) och Kar de Mummas Två år i varje klass (1923) till Harry Kullmans och Peter Pohls Södermalm, i romaner som Den svarta fläcken (1949) och Janne min vän (1983). Från 1950-talets Tempo-varuhus hos Martha Sandwall-Bergström till 1970-talets miljonprogramsförorter hos Kerstin Thorvall. Från Astrid Lindgrens Kati på Kaptensgatan (1952) till Mats Wahls Vinterviken (1993). Från trappuppgången till gångtunneln.

Widenberg, Johanna Sveriges lantbruksuniversitet Den stora kreatursdöden – boskapspest och mjältbrand under 1700-talet 2016
Beviljat belopp: 40 000 kronor

”Den stora kreatursdöden. Kampen mot boskapspest och mjältbrand i 1700-talets svenska rike” är en svenskspråkig monografi som bygger på ett flerårigt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. Carlssons förlag planerar att ge ut boken under våren 2017. Boken rymmer många nya empiriska resultat och aktuella forskningsperspektiv. Boken vänder sig till alla historiker med 1700-talets agrara ekonomi, samhälle och vetenskaper som studieobjekt. Den kan säkert också komma att tilltala läsare även utanför akademien, då den är lättfattligt skriven och rymmer många illustrationer.

Boken handlar om de smittsamma och dödliga nötkreaturssjukdomar som härjade i det svenska riket under 1700-talet och deras betydelse för dåtidens agrarsamhälle, ekonomi och veterinärmedicin. De sjukdomar som gav upphov till de mest kännbara sjukdomsutbrotten var boskapspest och mjältbrand. Boskapspest är en numera, sedan 2011, utrotad nötkreaturssjukdom. Sjukdomen härjade i det svenska riket mellan åren 1720 och 1772. Drygt trehundrafemtio tusen nötkreatur dog under dessa år. Många tusen nötkreatur avled också i mjältbrand under dessa år. Då nötkreaturen hade stor betydelse i det svenska agrarsamhället – som dragare, mat-, gödsel- och råvaruproducenter – fick sjukdomsutbrotten stora konsekvenser för jordbrukare och handelsmän. Sjukdomarna boskapspest och mjältbrand är därför agrarhistoriskt och ekonomhistoriskt mycket intressanta.

Hadenius, Patrik Forskning & Framsteg Utgivning av Forskning & Framsteg under 2017 2016
Beviljat belopp: 44 800 kronor

Tidskriftens syfte är att rapportera om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De ämnen och forskningsresultat som uppmärksammas ska i första hand vara intressanta för samhället. Forskning & Framsteg ska verka på kunskapsfronten, vara allmänbildande, förtjäna hög trovärdighet och göras med läsaren i fokus.

Herjulfsdotter, Ritwa Röhsska museet Röhsska museets samlingar och historia 2016
Beviljat belopp: 385 000 kronor

Syftet med forskningsprojektet är att utifrån relevanta och aktuella humanistiska perspektiv belysa och reflektera över på vilka grunder som Röhsska museets samlingar skapats. För att öka kännedomen om Röhsska museets samlingar och för att sätta in dem i ett större sammanhang och inspirera till ett kritiskt förhållningssätt gentemot samlingarna krävs kontinuerlig forskning kring museets intentioner och den kontext vari samlingarna tillkommit. Granskningen av den egna historien sker med hjälp av kulturhistorisk forskning genom att belysa och analysera när, av vem, på vilket sätt och på vilka grunder som Röhsska museets samlingar har skapats. Det är också värdefullt att studera hur samlingarna betraktats över tid för att de skall bli förståeliga och användbara idag.

Få av museets 50 000 föremål digitaliserade. De flesta samlingarna i Röhsska museets är därför helt okända för omvärlden. Inför digitaliseringsarbetet behövs ökad kunskap om föremålen. Ett viktigt syfte med fortsatt forskning kring Röhsska museets samlingar är att fylla en sådan lucka.

Därutöver bidrar all forskning vid museet till att berika den övriga museiverksamheten med nya perspektiv och frågor. Forskningsresultaten tillgängliggörs fortlöpande i artiklar, föredrag, kataloger, publikationer, utställningar, internseminarium, konferenser och på museets hemsida. Forskning kring Röhsska museets samlingar och tillkomsthistoria ökar också möjligheterna till samarbete med universitet och andra institutioner.

Lööf, LarsOlof Riksarkivet Ostindiskt bokprojekt: "Sjöfarare och Superkargörer" 2016
Beviljat belopp: 146 500 kronor

Matrikel över alla befäl i Svenska Ostindiska Kompaniet som seglade mellan 1731 och 1805, med levnadshistoria och släktrelationer och tillhörande katalog över avfotograferat porslin med monogram.

Resultatet är även tänkt att kunna användas som nyckel för att identifiera personmonogram på kinesiskt importporslin. Idag saknas ett liknande referensverk för forskare, samlare, antikhandlare och den historieintresserade allmänheten.

Själva insamlingsarbetet har pågått i 25 år, genom musei- och arkivstudier. Landsarkivet i Göteborg har varit den främsta kunskapskällan i detta arbete, men även nuvarande Göteborgs Stadsmuseums samlingar har varit viktiga för kunskapsinhämtandet.

Granberg, Jan Villa Baggås 2016
Beviljat belopp: 50 000 kronor

Villa Baggås, en av Saltsjöbadens märkesbyggnader, kallades i folkmun; Söderbergs kyrka. Villan uppfördes 1909 efter ritningar av två av dåtidens främsta arkitekter, Fritz Ulrich och Edvard Hallquisth, på uppdrag av generalkonsul Olof Söderberg. Villan är med sitt monumentala läge, påkostade jugendarkitektur, fyra våningar höga torn väl synlig i landskapet, där den påminner om en kyrkobyggnad.

Tidskriften Idun presenterar Villa Baggås 1916: ”Man kommer in i en hall med vackra proportioner och svagt rundade hvalfbågar och kring denna gruppera sig rummen på nedre botten. Midt för entrén ligger stora salongen, som med en balustrad är afdelad i en del af sin längd, så att man får ett blomsterrum med palmer närmast de höga fönstren och en mera vinterlik del af det stora rummet för sällskaplighet. Konstverken på väggarna förskrifva sig från Hesselbom, O.W. Nilsson och Thörne, den sistnämnde, som är representerad med flera taflor i de andra rummen, har hämtat sina motiv från generalkonsul Söderbergs egendom Gryt i Närke.”

Lönnroth, Lars Svenska Humanistiska Förbundet Från Tacitus till Tolkien. Årsbok för Svenska Humanistiska Förbundet 2017 2016
Beviljat belopp: 50 000 kronor

Boken ”Från Tacitus till Tolkien. Det germanska spåret i västerländsk diktning” är planerad som årsbok för Svenska Humanistiska Förbundet 2017.

Boken behandlar det som traditionellt kallats den germanska diktningen, från det hur berättande dikter växte fram bland germanska stammar under folkvandringstid och så småningom, under medeltidens lopp, utvecklades till mästerverk som den fornengelska hjältedikten Beowulf, den fornhögtyska riddardikten Nibelungenlied, den norröna Poetiska Eddan, fornnordiska skaldedikter som Egil Skallagrimssons Sonförlusten och isländska ättesagor som Njals saga. Även denna diktnings spår i de senaste århundradenas litteratur behandlas.

Någon samlad översikt över ämnet har inte publicerats sedan Andreas Heuslers (1865–1940) Die altgermanische Dichtung, 1929, snabbt en tongivande klassiker. Heuslers framställning har dock starkt åldrats, framför allt därför att begreppet ”germansk” blivit föråldrat. Modern forskning har visat att texterna i denna tradition tagit starka intryck av latinsk, kristen och romansk medeltidslitteratur. Ursprungligt tankegods har omformats i kristen anda och anpassats till medeltida europeisk tankevärld. Synen på muntlig tradition har också förändrats. Den nya boken har skrivits i ljuset av ett helt nytt forskningsläge och med andra vetenskapliga utgångspunkter.

Gunneriusson Wistman, Christina Museiskapanden på det svenska konstfältet kring 1900-talets mitt 2016
Beviljat belopp: 50 000 kronor

Forskningsprojektet behandlar svenskt museiväsende och museiskapanden i Sverige. Det syftar till att undersöka nya museer i Sverige vid mitten av 1900-talet. Ett flertal museer av olika karaktär öppnades då: regionala museer, personmuseer och t.ex. Moderna Museet. Utgångspunkten är grundandet av Moderna Museet. Hur fördes diskussionerna och vilken roll kan prins Eugens konstsamlande och Prins Eugens Waldemarsudde som öppnade 1948 ha spelat. Hur, och varför, tillkom andra museer? Den så kallade folkhemsperioden sammanfaller på ett ungefär med den tid detta projekt undersöker – är det relevant för tolkning och analys? En viktig del av undersökningen rör museernas samlingar av konst: hur har samlandet sett ut, vilken betydelse har konsten för samlingarna och för museet? Konstens sociala funktion är en faktor av synnerlig vikt. Konsten är självklar på Moderna Museet och Waldemarsudde, men får en annan roll att spela i de regionala museerna. Är museerna och samlingarna fortsatt angelägna och relevanta? Detta är några frågor undersökningen fokuserar, och som, egentligen oavsett hur de besvaras, kommer att bidra till berättelsen om svenskt museiväsende och museibildning och ge svar av vikt och värde också för vår tid.

Larsson, Mikael Lunds universitet 2016
Beviljat belopp: 115 700 kronor

Den agrara spannmålsproduktionen – den gröna rikedomen – stod till grund för det ekonomiska och materiella välstånd som förknippas med järnåldersboplatsen Uppåkra. Frågeställningar om försörjningen av en storskalig matkonsumtion på tätbefolkade boplatser har tidigare inte belysts inom arkeologisk forskning i Skandinavien. Projektet kommer att undersöka hur den storskaliga konsumtionen på boplatsen påverkade bygdens hantering av vegetabiliska resurser och om den skapade behovet av ett större resursområde, avslöjat genom agrara råvaror hämtades allt längre bortifrån. Med omfattande växtlämningar bevarade på Uppåkra och boplatser i omlandet, har den aktuella studien en möjlighet att koppla detta viktiga maktcentra med sin agrara produktion och resurshantering. Genom att analysera isotopvärden av kol (δ13C), kväve (δ15N) och strontium (87Sr/86Sr) i fossila sädeskorn och fröer som hanterats på boplatser i studieområdet, kan en lokal variation av odlingsförhållanden respektive provinsens undersökas. Metoderna avser därmed att förstå vidden av den agrara produktionen och att identifiera omfattningen av lokaler som eventuellt varit involverade i försörjningen av centralplatsen. Men även om näringsförhållanden kan ha varierat över tid till följd av ett hårdare odlingstryck på kringliggande odlingsmarker. Studien väntas påbörja en diskussion om hur hushällsnära matresurser på förhistoriska boplatsers organiserades för att möta konsumtionen och efterfrågan av vegetabiliska råvaror.

von Ehrenheim, Jacob Grönsöö Fest och högtid på Grönsöö 2016
Beviljat belopp: 111 900 kronor

De levnadsomständigheter som vi önskar lyfta fram under 2017 är hur livets och årets högtider manifesterats på skilda sätt. Boken och utställningen kommer att få titeln ”Fest och högtid på Grönsöö” och omfatta cirka 100 sidor. Landsantikvarie Håkan Liby, chef för Upplandsmuseet, har ställt sig till förfogande som författare. Fotograf är Gabriel Hildebrand, fotograf vid Kungl. Myntkabinettet.

Arvidsson, Kristoffer Göteborgs konstmuseum Det universella språket. Internationell abstraktion i Sverige 1945–1970 2016
Beviljat belopp: 240 000 kronor

I projektet undersöks vilken roll föreställningar om abstraktion som ett internationellt språk spelade i svenskt konstliv 1945–1970. Fokus ligger på abstrakta uttryck inom framför allt måleri och hur dessa kom att erövra och dominera den internationella konstvärlden. Abstraktionen uppfattades som ett universellt språk med olika nationella dialekter, vilket skiljer sig från dagens dominerande synsätt där konstens globalisering snarare förstås som en hybridisering av skilda traditioner. Abstrakt konst kunde förstås av alla och föreställdes destillera fram essensen i all konst: bildens inre dynamik. Medan konceptkonst och postmodernism starkt dominerat konstförståelsen under senare decennier, har denna generation av abstrakta konstnärer hamnat i skuggan av modernismens pionjärer och 1960-talets popkonst. Kring 1960 var den abstrakta konsten istället helt dominerande och abstrakt var liktydigt med modern.

Vilka värden och föreställningar knöts till det abstrakta uttrycket? Hur såg den svenska receptionen av den internationella abstraktionen ut? Dessa frågor undersöks utifrån analyser av Moderna Museets och Göteborgs konstmuseums utställningshistorik samt konsttidskrifterna Konstrevy och Paletten. Perspektivet är diskursanalytiskt och inkluderar analyser av utställningar och konstrecensioner. Syftet med projektet är att undersöka föreställningar om abstraktion och hur dessa fungerade som normerande tolkningsperspektiv under perioden 1945–1970.

Bergerbrant, Sophie Göteborgs universitet Studie om grundläggande nivå av strontiumhalt i Skåne 2016
Beviljat belopp: 100 000 kronor

Mobilitetsstudier har blivit allt mer populärt i arkeologi. Ett exempel på den ökade förståelsen det kan ge är studien över den så kallade Egtvedsflickan som publicerades 2015. Analyser av strontiumisotop värden blir allt vanligare i Sverige och värden. För att kunna ge bra tolkningar av värdena krävs dock kunskap om de lokala värdena. Detta projekt avser att analysera de grundläggande nivå av strontiumhalter i Skåne, för att få en bas för framtida och redan gjorda analyser av arkeologiskt material.

Backman, Christina Judiska församlingen i Göteborg Gamla judiska begravningsplatsen 2016
Beviljat belopp: 50 000 kronor

Projektet Gamla mosaiska begravningsplatsen i Göteborg har startat arbetet att renovera den mosaiska (judiska) begravningsplatsen vid Svingeln i Göteborg.

Platsen är av stort kulturhistoriskt värde med anor från 1700-talet och en av fem judiska begravningsplatser i Sverige. Begravningsplatsen anlades då de första judarna som kom till Sverige bosatte sig på Marstrand 1775. När sedan Kungl. Maj:t 1782 utfärdade en förordning som gav judarna rätt att även bosätta sig i Göteborg utökades platsen. Göteborg blev sedermera en ort med en betydande judisk befolkning.

Platsen och miljön är helt unik och har ett stort kulturhistoriskt värde för att bevara en utsatt minoritets kulturarv. Platsen har varit utsatt för såväl normalt slitage under årens lopp, som skadegörelse av olika slag, ofta med politiska förtecken. Platsen är idag mycket eftersatt vad gäller underhåll och har svåra skador på såväl gravar som staketet som omgärdar platsen.

Tanken är att renoveringen skall vara klar till Göteborgs 400 års jubileum. Platsen besöks ofta av guidade grupper som intresserar sig för det judiska kulturarvet i Västra Götalandsregionen och för Göteborgs historia.

Tornberg, Anna Lunds universitet Jordbruk, hälsa och den sekundära produktrevolutionen 2300–1100 f.Kr. 2016
Beviljat belopp: 205 000 kronor

”Du är vad du äter” finns ett talesätt. Kosten och omgivningen påverkar våra kroppar och återspeglas i vår hälsa. Det är sant idag och det gäller även för de människor som levde i Sydsverige för 4 000 år sedan. Därför kan också skelettmaterialet från de människor som levde förr i tiden ge information kring det liv som levdes då.

Under den sista delen av Sydskandinavisk stenåldern, senneolitikum, och den första delen av bronsåldern (ca 2300–1100 f.Kr.) sker det stora samhälleliga förändringar som resulterar i ett mer hierarkiskt samhälle. Grunden till detta ligger bl.a. i den s.k. sekundära produktrevolutionen. Det innebär att man lägger om ekonomiskt fokus från att använda boskapens primära produkter, dvs. kött, till att använda de sekundära, dvs. mjölk, ull och arbetskraft. Ekonomin blir bredare, man kan skapa ett ekonomiskt överskott och idka handel. Det öppnar upp för en maktelit med större resurser än andra.

Så här stora samhälleliga förändringar får också konsekvenser för människors kost och hälsa. Genom att undersöka skeletten studerar jag människors kroppslängd, sjukdomar/skador och demografi för att kartlägga om hälsan har förändrats under den här tiden. Genom att göra biokemiska analyser studerar jag dessutom vilken kost människorna har haft under den här perioden och om kosten har varit densamma för alla. Resultaten kan ge djupare förståelse för de förändringar som ligger till grund för det samhälle som vi har idag.

Sjöbrandt, Anders Stockholms universitet Framtiden är inte vad den har varit. Berättelser om omdaningen av Stockholm 2016
Beviljat belopp: 287 500 kronor

Avhandlingen handlar om den stora stadsomvandlingen i Stockholm efter andra världskriget, men inte om hur själva omdaningsprocessen gick till. Den avser i stället belysa föreställningar och tolkningar av, samt reaktioner på det som ibland kallas ett av Europas största och mest radikala stadsbyggnadsprojekt. Den övergripande målsättningen är att studera förändringsprocessen i Stockholm under 1950- och 1960-talen ur ett kulturhistoriskt berättelseperspektiv. Jag tänker beskriva, jämföra och analysera värderingar, bakomliggande drivkrafter, retorik och motretorik bakom den stora stadsomvandlingen. Jag vill fånga de samhälleliga aktörernas tanke- och föreställningsvärldar, olika intressens legitimerande berättelser kommer att ställas mot varandra. Huvudsakliga källor är tidningar och tidskrifter från den aktuella undersökningsperioden, artiklar som låter stadsplanerare, politiker och övriga stockholmare komma till tals.

Jag vill undersöka om det fanns en underström av kritiska röster som senare glömts bort och mer eller mindre försvunnit ur det kollektiva minnet. Avhandlingen handlar om hur man förr såg på stadsbebyggelsen och dess värde. Den stora moderniseringsprocessen av Stockholm innebar ett byggande av ett nytt samhälle men även att riva det som ansågs tillhöra en förfluten epok. Denna omdaning väcker än idag starka känslor hos stockholmarna och berättelsen om den skiljer sig åt beroende på vem eller vilka som beskriver den och under vilken tidsepok detta görs.

Bergman, Lars Riksföreningen Sverigekontakt De karolinska fångarnas censurerade brev 2016
Beviljat belopp: 893 000 kronor

Efter nederlagen vid Poltava och Perevolotjna 1709 placerades mer än 23 000 krigsfångar ur den svenska hären ut på olika håll i Ryssland, inte minst i Sibirien. Många var välutbildade och kom att spela en stor roll lokalt. De ledde avancerade byggnadsarbeten, svenska skolor drog till sig många ryska elever ur ledande familjer (undervisningen bedrevs ofta på tyska). Konflikter förekom, men svenskarna var uppskattade. I städer som Tobolsk lever traditionen.

Förhållandena finns skildrade i dagböcker och brev. Många brev från och till de svenska krigsfångarna fastnade i den ryska censuren. Sedan de ryska arkiv där de förvarats öppnats på 1990-talet, har breven blivit principiellt tillgängliga. Projektet skall förse svensk, rysk och internationell forskning och allmänhet med dessa brev.

En mängd brev (totalt ca 900 sidor) har lokaliserats i ryska arkiv och till stor del kopierats. Efter en preliminär genomgång följer nu en vetenskaplig analys, som främst förutsätter språkvetenskaplig och historisk sakkunskap. En utgåva är den naturliga produkten.

Freden 1721 medför en omsvängning i svensk historia. Under den följande frihetstiden genomgår landet en ekonomisk, vetenskaplig och kulturell uppgång av sällan skådat slag. Sverige blir världsledande inom naturvetenskap. De krigsfångar som återvänder hem (en fjärdedel) har sannolikt betytt mycket för den vidare utvecklingen, men deras roll är otillräckligt undersökt. De hittills censurerade breven erbjuder ett lyckligt tillfälle.

Hadenius, Patrik Vetenskapsmedia i Sverige Utgivning av Populär Arkeologi under 2017 2016
Beviljat belopp: 150 000 kronor

Populär Arkeologi har publicerats i olika former under 20 år. Nu står tidningen inför en stor förändring. Den tidigare utgivaren och redaktören går i pension och vill lämna över till Vetenskapsmedia.

Vi vill göra Populär Arkeologi med samma populärvetenskapliga ambition som vi tar oss an förlagets övriga tidningar – Språktidningen, Modern Psykologi och Modern Filosofi samt Forskning & Framsteg, som vi delar redaktion med. De främsta arkeologiska och historiska forskarna kommer att medarbeta och rapportera om sina rön.

Lysén, Svante Kungliga tekniska högskolan Bohuskust – ett vresigt paradis 2016
Beviljat belopp: 75 000 kronor

”Bohuskust – ett vresigt paradis” är en dokumentärfilm på ca 58 minuter avsedd för SVT om bohuskustens natur, djur – och växtliv under fyra årstider upplevt genom en kajakpaddlares ögon, men också om kustlandskapets förändring, ekologi och miljöhot.

Bohuskusten med sina kala, välslipade öar är en världsunik skärgård man inte finner någon annanstans. Två månader varje sommar är det ett semesterparadis med ett omfattande båtliv. Resten av året visar samma område upp sig som en i det närmaste folktom vildmark. En mängd hällristningar och bronsåldersgravar, samt lämningar från stenbrott och olika sillperioder vittnar om en spännande historia som i sin tur är den direkta orsaken att kustlandet ser ut som det gör. Förutom ett fåtal specialprogram om fiske, skärgårdssamhällen, undervattensliv har det aldrig producerats någon mera omfattande film om den bohusländska naturen. År 2013 utnämndes Bohuskusten till världens sjunde vackraste vildmarksområde av den amerikanska tv-bolaget CNN.

Den röda tråden i naturdokumentären är årstidernas växlingar sett genom en kajakpaddlares ögon och reflektioner. Den personliga berättelsen kommer förutom fakta och vetenskapliga rön även att tillåta tankar och filosofiska spekulationer om djur och natur som kan vara både tankeväckande och leda till nya insikter. Forskare, fiskare, havsbrukare och andra i nära kontakt med den bohusländska naturen kommer att medverka.

Magnusson, Reidar Den begravde i Håga ”intet hindrar att benen kunna ha varit en kvinnas” 2016
Beviljat belopp: 40 000 kronor

Hågahögen innehöll ett av de mer omskrivna gravfynden från bronsåldern i Sverige. Den begravde i huvudgraven förutsattes vara en man baserat på gravgåvorna även om anatomiprofessorn som undersökte de brända benen förklarade att de mycket väl kunde komma från en kvinna. Våra förhoppningar är att kunna fastställa den begravdes kön då vetenskapen Osteologi gått framåt under de dryga hundra år som gått sedan benen undersöktes sist. Visar det sig att benen kommer från en man så fastställs den slutsats som dragits baserad på gravgåvorna, visar det sig att benen kommer från en kvinna så visar det på att bronsålderns gravskick var mer komplext. Även om man inte kan uttala sig säkert om individens kön (om det nu till att börja med bara är brända ben från en individ i huvudgraven) så kan man få indikationer i den ena eller andra riktningen från det brända benmaterialet.

Ivarsson, Carl-Johan Stiftshistoriska sällskapet Karlstads biskopsgårds historia 2016
Beviljat belopp: 70 000 kronor

Karlstad har stiftsstad sedan 1647. Sedan 1680-talet har stiftschefen bott på den nuvarande platsen i kvarteret Udden. Nuvarande byggnaden uppfördes på 1770-talet och är en av få byggnader i Karlstads innerstad som stod kvar efter den förödande branden 1865. Biskopsgården är idag byggnadsminne. Projektet syftar på att i ett arkitekturhistoriskt perspektiv analysera byggnaden och den kulturmiljö som detta byggnadsminne utgör. Resultatet kommer att publiceras i bokform med ett rikt bildmaterial med både arkivbilder och nutida fotografier.

Carlsson, Carl Henrik Judarnas historia i Sverige 2016
Beviljat belopp: 150 000 kronor

Syftet är att författa en bok (populärvetenskaplig/vetenskaplig syntes) om judarnas historia i Sverige som ska sammanfatta vad vi idag vet om detta ämne. Målgruppen är alla med intresse för svensk historia i allmänhet och svensk-judisk historia i synnerhet, vare sig de är forskare, lärare, studenter, elever eller tillhör en intresserad allmänhet.

Det finns ett mycket stort behov av en sådan syntes. Den senaste skrevs av professor Hugo Valentin i början av 1960-talet (249 sidor) och byggde i stor utsträckning på forskning utförd omkring år 1920. Intresset för svensk-judisk historia har ökat starkt under senare år och forskningsfältet har vuxit starkt. Den svensk-judiska befolkningsgruppen är numera en av fem erkända nationella minoriteter. Den har haft stor betydelse för svensk historia, samhällsutveckling och kulturarv med en korsbefruktning som får sägas ha varit framgångsrik. Den är av olika skäl ett idealiskt objekt för generella studier om minoriteter, integration, diskriminering, identitet m.m. Även ur ett internationellt perspektiv är en sådan historik mycket värdefull: den ”svensk-judiska erfarenheten” har vissa paralleller med utvecklingen i övriga Europa, men också särskiljande drag.

Boken skall bygga på vetenskaplig grund och vara välrefererad, men framställningssättet skall inte vara alltför ”akademiskt” utan tilltalande även för en intresserad allmänhet.

Nilsson, Andreas Lunds universitet Kunskapens väg 2016
Beviljat belopp: 80 000 kronor

Det Skandinaviska bronshantverket under bronsåldern har diskuterats i många olika sammanhang otaliga gånger. Den diskussionen kan fortsätta tack vare nya upptäckter och nya sätt att undersöka materialet. Jag undersöker bronsålderns bronshantverk och främst hur tillgängligt bronshantverket har varit för människor i framför allt södra Skandinavien. Har det varit en teknologi som varit tillgänglig för många eller har hantverkarna hållit på sin kunskap och bara spridit teknologin vidare till utvalda personer? Vilka vägar har teknologin och kunskapen tagit? Fanns det utrymme för lokala deltidsbronsgjutare eller krävde teknologin så mycket kunskap att hantverkaren var tvungen att vara specialist? Detta är frågor jag närmar mig genom att undersöka de olika stegen i hantverket genom Chaîne opératoire. Genom att bryta ned och diskutera de olika stegen i hantverket hoppas jag kunna närma mig bronshanverkarna och deras skicklighet. Jag undersöker även gjutdeglar, gjutformar och annan teknisk keramik. Mitt största material ligger dock i holkyxor. Den enskilt största artefaktgruppen av brons från skandinavisk bronsålder och en typ av föremål som måste klassas som vardagsföremål.

Andersson, Christer Projektgruppen för arkeologiska undersökningar av Ås kloster Ås kloster – projektplan för fas 2 2016
Beviljat belopp: 120 000 kronor

I floden Viskans dalgång ca 15 km norr om Varberg på en höjd inom synhåll från Klosterfjorden låg under medeltiden ett cistercienserkloster som hade grundats 1194 av munkar från Sorö kloster på södra Själland. Klostret, som kunde komma till stånd efter landdonationer från den både andligt och världsligt mäktige ärkebiskop Absalon, kom att utvecklas till en verklig maktfaktor och dess byggnader uppförda i tegel anses ha tillhört de största i Halland. När Ås kloster stod på höjden av sin utveckling omfattade ägorna drygt 250 gårdar i Norra Halland.

Numera syns inga rester av klostret ovan mark. Efter reformationen bröts kyrkan och övriga byggnader ner och tegelstenarna återanvändes till reparation av Varbergs fästning. I början av 1800-talet uppfördes huvudbyggnaden till en kungsgård inom klosterområdet.

Unikt är, att inga arkeologiska utgrävningar överhuvudtaget hade utförts på klosterkullen innan projektet startade, vilket innebar att såväl klostrets läge som dess omfång var helt okänt. Åsklosterprojektet gjorde utgrävningar år 2011 och 2012 i delar av östra längan efter att klosterplanen till stora delar blivit känd genom markradarundersökningar år 2009 och 2010. År 2013 genomfördes en utgrävning väster, sydväst och söder om Kungsgården.

Syftet med fas 2 är att binda ihop dessa delar till en enhet genom utgrävningar under tre år med början 2018. Anslagsansökan avser forskningsinitiering, nätverksarbete och seminarier under 2017 för framtagande av en projektplan.

Nordqvist, Bengt Offerplats Finnestorp Guldets tid och Offerplats Finnestorp 2016
Beviljat belopp: 427 200 kronor

Under 2000–2004 och 2008–2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin – ”de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid” och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk och populärvetenskaplig bok. De utförda metall analyserna visar att föremålen är tillverkade av synnerligen hantverksskickliga smeder. Isotop analyserna visar att de använda malmerna sannolikt kommer från delar av de brittiska öarna.

Under 2016/2017 färdigställs två bokvolymer om Finnestorp. Det är praktverket (I och II) – ”Fyndens i fokus” samt En ”Coffee Table Book”. Med de kommande isotopanalyserna avses att göra analyser på hästtänder och på människotänder och ben. Syftet med dessa analyser är att belysa den viktiga frågan kring proveniens och geografisk rörlighet. En ny hemsida om Offerplats Finnestorp kommer att färdigställas under hösten 2016.

Olsson, Irja Riksförbundet Finska Krigsbarn Jubileumsbok med berättelser skrivna av finska krigsbarn 2016
Beviljat belopp: 50 000 kronor

En jubileumsbok med berättelser hur det var att komma hit till Sverige som ett finskt krigsbarn och hur det gick sedan.

Eliasson, Roger Aeroseum Kalla kriget 2016
Beviljat belopp: 130 000 kronor

Aeroseum startade 2010 ett projekt att öppna flygupplevelsecentret/museet för undervisning. År 2013 gick projektet över till att Aeroseum skall bli ett Sceince Center. Detta innebar att våra olika arbetsstationer fick byggas om för att uppfyll ny krav.

En av de största och tidigaste arbetsstationerna var de som behandlade Kalla Kriget. Under året har dessa börjat byggas om.

Nu visar det sig att intresset för detta historieområde var mycket större än vi planerade för. För att kunna ta emot det större intresset från lärare och elever (samt vanliga besökare, elever från studiecirklar m.m.) måste utställningarna utökas samt att även ta till vara berghangarens unika konstruktion.

Det totala besöksantalet till Aeroseum har ökat mycket, delvis beroende på att vi är utsedda till ett av de bästa besöksmålen i Västra Sverige (enligt www.Tripadvisor).

Emanuelsson, Anders Landet mellan Älven och Idefjorden ca 500–ca 1520 2016
Beviljat belopp: 75 000 kronor

En omfattande undersökning av de områden som utgör det nuvarande landskapets Bohuslän med utgångspunkt i ett bebyggelse-, agrar- och ekonomiskhistoriskt perspektiv. Projektet är inte bara omfattande vad gäller undersökt tidsperiod utan även när det gäller detaljnivån. Allt tillgängligt källmaterial för perioden granskas och då inte bara traditionella historiska källor såsom jordeböcker, lagar, diplom, litterära källor, kartor med mera utan även arkeologiskt material, ortnamn, dialektforskning, etnografiska källor, konsthistoriskt material (främst kyrkor) samt en del källor av naturvetenskaplig art. Projektets resultat publiceras i två band; ett band som behandlar perioden från ett mer översiktligt perspektiv samt ett band med detaljerade bebyggelse- och agrarhistoriska kartor och tabeller på sockennivå. De bägge verken innehåller tillsammans över 100 kartor och ett 50-tal bilder/illustrationer. Projektet är inte bara regionalhistoriskt utan områdets geografiska läge innebär oundvikligen att den allmäna historiska utvecklingen i Skandinavien under perioden tas i beaktande.

Ohlsson, Jon Stockholms universitet ADHD, högfungerande autismspektrumtillstånd och stöd i karriärvalsprocessen 2016
Beviljat belopp: 1 402 008 kronor

ADHD och högfungerande autismspektrumtillstånd är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som kan innebära olika svårigheter för den som är bärare av diagnosen. ADHD kan innebära koncentrationsproblem, hyperaktivitet, impulsivitet etc. Högfungerande autismspektrumtillstånd (tidigare kallad aspbergers syndrom) kan innebära svårigheter vid sociala kontakter, stort fokus på specialintressen, språksvårigheter etc. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ofta svårt att ta sig in på arbetsmarknaden idag. Syftet med studien är att undersöka hur personer med diagnoserna ADHD respektive högfungerande autismspektrumtillstånd upplever att karriärvalsstödjande verksamhet, såsom studie- och yrkesvägledning och arbetsförmedling, borde vara upplagd för att möta deras behov. Studien ska svara på frågor om såväl samtalsmetod som annat bemötande från den professionella samtalsledaren samt individens egna referensramar kring karriärvalspåverkande faktorer. Undersökningen genomförs med hjälp av biografiska intervjuer med personer över 18 år.

Nordby, Peter Riksarkivet Landsarkivets arkivbestånd från den privata sektorn 2016
Beviljat belopp: 157 500 kronor

En huvuduppgift för den statliga arkivorganisationen är att bevara och tillgängliggöra statliga myndigheters allmänna handlingar, som enligt lag är en del av det nationella kulturarvet. Riksarkivets avdelningar har också möjlighet att ta emot arkiv från den privata sektorn (s.k. enskilda arkiv), dvs. från företag, föreningar, privatpersoner, släkter, gårdar, stiftelser m.m. För att öka användningen och visa på forskningspotentialen lyfts ofta myndigheters arkiv fram, vilket inte är lika vanligt i fråga om de enskilda arkiven. Boken ”Ett västsvenskt kulturarv: de enskilda arkiven i Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg” syftar till att ge en fördjupad redogörelse för Landsarkivets arkivbestånd från den privata sektorn, huvudsakligen i Västra Götalands län. Läsaren får en beskrivning av de enskilda arkiven ur ett antal olika perspektiv, en inblick i hur de hanterats och förståelse för arkivens historiska sammanhang. Bokens ambition är också att belysa arkivbegreppet genom att diskutera några så kallade arkivlandskapsspår i tid och rum.

Förutom övergripande uppgifter om Landsarkivets 2 200 enskilda arkiv, som omfattar drygt 22 000 hyllmeter, presenteras ett stort antal nedslag i arkivhandlingarna med exempel på innehållet. Riksarkivet vill vara en naturlig del av forskningens infrastruktur, och med bokens hjälp lyfter författaren fram forskningspotentialen, såväl för privatpersoner, släkt- och hembygdsforskare som akademisk forskning.

Lagerkvist, Cajsa Mölndals stadsmuseum Platser – medskapande historia i närmiljön 2016
Beviljat belopp: 680 000 kronor

Projektet har som syfte att öka medvetenheten om det historiska djupet i närmiljön och stimulera en gemensam känsla av ansvar för en plats och dess utveckling. Projektet vill vidareutveckla metoder för att inkludera invånarna i ansvarstagandet för våra kulturarv och därigenom också bidra till kulturarvssektorns utveckling. Genom att sammankoppla bebyggelsehistoriska perspektiv med den mänskliga erfarenheten och individuella berättelser, samt dokumentera nutidens relationer till och berättelser om platser i Mölndal, berikas Mölndals stadsmuseums lokalhistoriska samling och arkiv. Utifrån nya och uppdaterade kunskaper om kulturmiljöer i Lindome, Kållered och Mölndal redovisas resultaten i en kunskapsgedigen och lustfylld publikation som är tillgänglig för en bred allmänhet. Inom projektet skapas dessutom platsspecifika gestaltningar av historisk tid med hjälp av ny teknik.

Dierks, Michael Tyska S:ta Gertruds församling Minnestavla klockspel 2016
Beviljat belopp: 50 000 kronor

Uppsättning av en minnestavla om klockspelet och dess restauration och förstoring år 2008.

Nilsson Schönborg, Göte Göteborgs universitet Handelskontakter mellan Sverige och Kina under 1700-talet 2016
Beviljat belopp: 205 000 kronor

Färdigställande av avhandling inom ämnet historisk arkeologi. Projektet syftar till att ge en bild av Sveriges handelskontakter med Kina under 1700-talet, dvs. under Svenska Ostindiska Kompaniets tid. I forskningen används dels arkeologiskt material, skriftligt källmaterial och personhistoriska uppgifter för att se en spridningsbild av främst porslinsimporten under denna period.

Dierks, Michael Tyska S:ta Gertruds församling Dokumentation och restaurering av den historiska Åkerman & Lund-orgeln 1884 2016
Beviljat belopp: 300 000 kronor

Vid den stora tornbranden i Tyska kyrkan oktober 1878 totalförstördes tornet, orgeln och läktaren. En ny orgel projekterades av orgelbyggaren Per Larsson Åkerman och stod färdig 1884. Denna orgel var typisk för svensk samtida orgelbyggartradition, med såväl klangliga som tekniska lösningar inspirerade av tyska, franska och engelska orgelbyggare, en del av de unika i Sverige. Trots det förhållandevis ringa antalet stämmor var orgelns klang symfonisk och orkestral. Denna orgeltyp kom att starkt ifrågasättas av den i Tyskland under 1920-talet uppståndna ”Orgelbewegung” – Orgelrörelsen (som enklast kan beskrivas som orgelhistoriens ”Tillbaka till naturen”). I denna anda omgestaltades orgeln år 1959 då man ersatte ett antal typiskt romantiska, i klangen mjuka register med mer skarpt och ”barockmässigt” klingande stämmor (t.ex. Spetsflöjt och Krummhorn).

År 1971 fattades beslut om att bygga en helt ny orgel i orgelrörelsestil. Under 1960- och 1970-talen gick en våg fram över många romantiska orglar, vilka skrotades och ersattes av hantverksmässigt undermåliga instrument. I Stockholms Stift bevarades bara tre orglar från det sena 1800-talet. Åkerman-orgeln i Tyska kyrkan magasinerades i församlingens källare år 1972. Planer är nu att dokumentera, restaurera och komplettera, och att återuppsätta historiska Åkerman-orgeln. Därmed kommer även kyrkorummets arkitektoniska homogenitet att återställas. I samband med invigningen ska en vetenskaplig dokumentation om orgeln publiceras.

Sjöström, Oskar Stockholms universitet Äran och kriget: orsaker bakom 1700-talets svenska anfallskrig 2016
Beviljat belopp: 205 000 kronor

Under 1700-talet inledde Sverige tre anfallskrig: mot Ryssland 1741, Preussen 1757 och återigen Ryssland 1788. I historieskrivningen har rationaliteten bakom angreppen kraftigt ifrågasatts. Rikets militära och ekonomiska styrka var aldrig tillräcklig för att gå i krig och därför ändade allihop i kostsamma misslyckanden. Orsaken till att krigen ändå inträffade brukar av hävd förklaras på hybris eller inkompetens hos beslutsfattarna själva, som påståtts ha varit förblindade av storhetsdrömmar och därmed misstagit hopp för verklighet. I avhandlingen ifrågasätter jag detta synsätt genom att anamma ett kulturhistoriskt perspektiv på ett annars klassiskt statspolitiskt ämne. Framför allt har jag analyserat hur samtida föreställningar om heder och ära inverkade på tänkande och praktik vid dessa händelser. I samtliga fall – hävdar jag – var värnandet av Sveriges heder den centrala drivkraften att gå i krig. Krigen var därför ingen konsekvens av odugliga kungar eller statsmän, utan tvärtom ändamålsenliga utifrån sin kulturhistoriska kontext. Resultatet av forskningen innebär att många vedertagna uppfattningar om tidigmodern politik kommer att kunna nyanseras. Avhandlingen bidrar därmed till djupare förståelse av de politiska processer och beslut i det förgångna som för en modern betraktare kan framstå som svårbegripliga eller irrationella. Därutöver kastar den nytt ljus över några av den svenska historiens mest bortglömda händelser.

Husebye, Alexander Föreningen Centrum för Näringslivshistoria Svenska industridesignpionjärer – A&E design 2016
Beviljat belopp: 536 000 kronor

A&E Design är det äldsta fristående industridesignkontoret i Sverige. De två grundarna, år 1968, var Hans Ehrich och Tom Ahlström. Detta kontor har vid sidan av ergonomidesign i hög grad bidragit till att göra svensk design känd internationellt. A&E Design har haft och har ett stort antal uppdragsgivare både i Sverige och utomlands. Deras formgivning har väckt uppmärksamhet för sina estetiska och innovativa kvaliteter, vilket resulterat i åtskilliga designpriser och artiklar i tidskrifter, samt inköp till många museers permanenta samlingar, som Röhsska museet i Göteborg, Die Neue Sammlung i München, MoMA i New York och Nationalmuseum i Stockholm. Arbeten av dem har presenterats i de flesta internationella översiktsverk inom designområdet. Hittills har dock inte något samlat publicerats i bokform om denna intressanta epok i svensk industridesignhistoria. Ett av syftena med detta bokprojekt är att sätta in A&E Designs verksamhet i en kontext, beskriva relationen till samhällsförändringar och till den designdebatt som ägt rum under de snart 50 år som A&E Design existerat. Ett annat syfte är att ge en fördjupad inblick i designprocessen, vilket sällan görs i en tid så fixerad vid trender som vår. Flera av A&E Designs produkter från 1970-talet och 1980-talet tillverkas än idag – exempel på hållbar design. Museipallen Stockholm, ett uppdrag av Nationalmuseums dåvarande chef för konsthantverksavdelningen Helena Dahlbäck Lutteman, finns på tusentals museer och konsthallar runt om i världen.

Günther, Stefan Mölndals stad/Gunnebo Slott Gunnebo slott och den nyklassicistiska villans konstnärliga program 2016
Beviljat belopp: 450 000 kronor

När Gunnebo slott stod färdigt 1796 var det en av landets mest påkostade herrgårdar med arkitektur och utsmyckning inspirerad av den senaste utvecklingen på kontinenten. Arkitekturen följde andra förebilder än den stockholmsbaserade, mer genomforskade, arkitekturen. Utsmyckningen följde ett konstnärligt program, som åren 1786–1796 genomfördes av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg och den italienske skulptören Gioacchino Frulli, och utgör en av de mest betydande dekorativa cyklerna från 1700-talets andra hälft i Sverige.

Gunnebos arkitekt C.W. Carlberg utvecklade ett självständigt formspråk i förhållande till arkitekterna i Stockholm – men vilka var Carlbergs förebilder? Alltsedan renässansen låg komplexa ikonografiska program – som hyllade byggherrens politiska, ekonomiska och intellektuella ambitioner – till grund för en byggnads utsmyckning. Programmen utarbetades i samarbete mellan byggherren och hans rådgivare, för vilket Gunnebo är ett påkostat exempel – men vilket var Gunnebos konstnärliga program? Trots dess betydelse är bakgrunden till en av 1700-talets mest framstående svenska byggnader i stort sett outforskad.

Projektets syfte är att beskriva och analysera Gunnebos arkitekturhistoria och det konstnärliga programmet bakom dess utsmyckningar med utgångspunkt i en ikonologisk och komparativ studie av den samtida utvecklingen i Europa. Studien utmynnar i en monografi. Ambitionen är att publicera en rikt illustrerad volym för att öka kunskapen om anläggningen och dess värde.

Persson, Fabian Linnéuniversitetet Att leva i maktens hus: En kartläggning av boende på Stockholms slott 2016
Beviljat belopp: 295 000 kronor

Att vara närvarande har betydelse och allra mest närvarande är den som lever i ditt hem. I det kungliga slottet i Stockholm från Gustav Vasa till slottsbranden 1697 levde ett antal människor i samma hus som kungen. Idag har det kanske ingen större betydelse vem som bor under samma tak som kungen men under 1500- och 1600-talen var kungamakten stark och personlig. De som levde på slottet bodde nära personer som utövade mycket stor makt. Att leva vid maktens sida innebar potentiell makt men också att man kunde påverka kungamaktens attityder och dess kunskap om världen utanför slottsmurarna.

Keränen, Andreas Göteborgs universitet Om metriska zeugman i förklassisk latinsk vers 2016
Beviljat belopp: 239 167 kronor

Ämnet för min doktorsavhandling behandlar s.k. metriska zeugman i den förklassiska latinska versen. Termen zeugma är grekiska för ”ok” och betecknar ett ställe i versraden där en ordgräns undviks eller är villkorad. Min utgångspunkt är att dessa metriska zeugman är språkliga fenomen direkt kopplade till latinets prosodi och inte versmetriska finesser, såsom de oftast beskrivs i äldre litteratur. Ett åskådligt exempel utgör Meyers zeugma i den jambiska versen. En jamb består av en kort + lång stavelse = (u ‒). Den korta stavelsen kan ersättas av en lång stavelse och bildar då en spondé = (‒ ‒). Spondén får däremot helst inte utgöra slutet av ett ord. Exempelvis i följande spondétunga verssekvens (Ne̅ptu̅́-)(-nu̅m Vi̅r-)(-tu̅́te̅m) (Vi̅cto̅́-)(-rĭām) förekommer ett brott mot Meyers zeugma, nämligen -tu̅́te̅m. Som synes hamnar ordaccenten här till vänster i versfoten, till skillnad från övriga versfötter där accenten hamnar till höger. Detta är en följd av den latinska accentregeln. Den stipulerar att näst sista stavelsen ska accentueras om denna är lång. Genom att eftersträva att accenterna hamnar till höger i varje jambisk fot blir den metriska strukturen som sådan att en spondé mycket sällan åtföljs av en ordgräns. Meyers zeugma kan alltså förstås och beskrivas som ett accentfenomen. Metriska zeugman som denna ger oss således värdefulla ledtrådar om hur det latinska språket en gång uttalades och rytmiserades.

Neijman, Thomas Stockholms universitet Motståndarna vid striden om Gotland 1361 2016
Beviljat belopp: 80 000 kronor

Den 27 juli 1361 stod ett slag utanför Visbys ringmur. En gotländsk här försökte försvara sin ö. Deras motståndare var den danske kungen Valdemar Atterdag med sin erfarna här. Gotlänningarna led ett svårt nederlag. Om slagets brutalitet vittnar lämningarna från massgravarna. Större delen av gravarna grävdes upp under tidigt 1900-tal. Från 1361 till idag har det funnits olika sägner om händelserna. Dessa har utvecklats över tiden. I det moderna historiebruket är framställningen ofta att gotlänningarna var illa rustade med gammal utrustning samt oorganiserade. Den danska hären får den motsatta beskrivningen, i positiva ordalag. Frågan är om detta historiebruk är rättvisande?

Detta projekt försöker på nytt närma sig källorna från händelserna 1361. Detta med en kombination av undersökningar av det skriftliga- och det arkeologiska källmaterialet. Genom att använda nya vetenskapliga analysmetoder, som isotopanalyser, kan ny information fås ur det arkeologiska materialet. Analyser på de individer där man kan koppla utrustning till just den individen ger vital information; om varifrån de härstammar. Detta ger en ny bild av de härar som möttes och en ny bild av den historiska händelsen.

Olsson, Agneta Styrsö församling Styrsö kammarsolister 2016
Beviljat belopp: 80 000 kronor

Styrsö kammarsolister 2017 och 2018

Alströmer, Anna Margaretha Gräfsnäs trädgårdsmästeri Min allra hjärtans käresta Margareta! – en bok om drottning M. Leijonhufvud 2015
Beviljat belopp: 100 000 kronor

Drottning Margareta Eriksdotter Leijonhufvud föddes 1 januari 1516 (för snart 500 år sedan) och växte upp på ön Loholmen i sjön Anten, Alingsås kommun. Hon var en mycket älskad drottning av både maken Gustav Vasa och hela svenska folket. Vid faderns död i samband med Stockholms blodbad 1520 flyttade hon tillsammans med sin mamma Ebba Eriksdotter Vasa och fem syskon till Loholmen. Här bodde hon i sexton år till dess att Gustav Vasa hämtade henne för att göra henne till sin drottning 1536. Äktenskapet med Gustav Vasa var mycket lyckligt; tiden med henne har ansetts som den lyckligaste i hans liv. Han lyssnade ofta till hennes kloka omdömen och genomtänkta förslag. Som drottning var hon också populär, omtyckt och beundrad av svenska folket. Hon fick långt mer befogenheter än drottningar generellt har fått, vilket visar hennes betydelse i vår historia. Hon var dessutom stammoder till samtliga i Europa regerande kungahus vid 1900-talets början – och hon kommer från Alingsås. Vår kung Carl XVI Gustaf är i rakt nedstigande led släkt med henne.

Vi vill inför jubileumsåret 2016 därför uppmärksamma henne på olika sätt. Åtskilliga föredrag har hållits, en byst av henne är på gång, en miniutställning har genomförts och en utställning med bl.a. Alingsås kommun, foldrar m.m.

Vi ansöker därför om medel till en skrift, som planeras ges ut under 2016. Det har redan visats intresse från bl.a. Västergötlands Fornminnesförening att ge ut denna skrift till sina medlemmar.

Andersson, Kent Båtgravarna i Valsgärde 2015
Beviljat belopp: 50 000 kronor

Gravarna i Valsgärde kännetecknas av att de är mycket rika och innehåller stora och förnäma vapenuppsättningar vari ingår hjälmar och sköldar etc. Båtarna, som utgör själva gravrummet, är indelat på ett systematiskt sätt för att avspegla det levande livet i de aristokratiska hallarna där de gravlagda härskade under sin levnad. Därför innehåller gravarna köksutrustning med såväl stora kittlar, köttgafflar, grillspett som kostbara glaskärl importerade från kontinenten. Det finns dessutom spelbräden med spelpjäser och jaktfåglar för aristokratisk jakt med dresserade falkar. Till det kommer fullt utrustade ridhästar med såväl sadel som seldon etc. I utrustningen har också ingått kostbara textilier och sängkläder, redskap etc.

Gravarna i Valsgärde är internationellt ryktbara men har på grund av att de bara publicerats på tyska tidigare varit ganska okända i Sverige förutom inom fackliga kretsar. I boken Båtgarvarna i Valsgärde ges en så detaljerad men ändå populärt hållen presentation av gravarna och deras innehåll att de kommer att kunna användas av såväl lekmän som fackmän. Genom att boken kommer att vara rikt illustrerad med nytagna färgfotografier samt en del teckningar kommer föremålen att kunna studeras i detalj vid sidan av beskrivningarna av dem.

Areskoug, Nils-Göran Arena för tvärdisciplinära samtal 2015
Beviljat belopp: 50 000 kronor

Arena för tvärdisciplinära dialoger innebär integrativa samtal över ämnes- och generationsgränser som förbinder seniora forskare med juniora entreprenörer och slår en bro mellan storstad (forskningens frontliner vid Nobelforum, Stockholm) och landsbygd (naturen som kraftkälla, rekreation och inspiration). Bryggsamtal utvecklar kreativa processer i ett av landets mest intensiva entreprenörskluster (t.ex. Sandsbro, Växjö i Kronobergs län) där tillgången till industriella produktionsfaktorer är god med innovativa kunskapsprocesser för korsbefruktning mellan akademia, näringsliv, kultur och politik.

Våra dialoger förs genom valda mediaplattformer och kommunikationskanaler som främjar ett nordiskt kunskapsutbyte på bas av delade värderingar och gemensam historia. En ökad strategisk och kritisk framtidsdialog genom konstruktivt kulturutbyte syftar till att fördjupa känslan av samhörighet och förbättra förutsättningarna för värdeskapande och tillväxt genom samarbete inom näringsliv, politik, akademia och kultur.

Nätverket av dialogpartners omfattar dialoger på hög strategisk nivå (entreprenörer, ministrar, akademiker). En del genomförda kunskapsdialoger reflekteras på internetarenor för opinion och debatt, andra i publikationer under fortlöpande produktion. Denna nätverksbaserade kunskapsintegration ska utveckla en bas för framtida projekt- och programorganisation som genererar stabilitet och långsiktighet i odlingen av kultur som roten till dialog mellan vetenskap och näringsliv.

Bennich-Björkman, Li Uppsala universitet Projektsamhället: hoten mot akademin och vad vi kan göra åt dem 2015
Beviljat belopp: 100 000 kronor

Demokrati är en välsignelse. Som politiker går det inte att komma undan med vad som helst. Men den politiska tidshorisonten är kort, och för partier och enskilda politiker ramar valcyklerna in tillvaron. På så sätt liknar det politiska livet i en demokrati ett jättelikt projekt. Den korta tidshorisonten och den ständigt, hotande, ”utvärderingen” sätter nu sin definitiva prägel inte bara på politiken utan på det offentliga samhällslivet i stort. Den här boken handlar om projektsamhället och dess utmaningar. Om hur det kortsiktiga projekttänkandet förändrar vad vi sätter värde på, vad vi prioriterar, och hur vi arbetar. Speciellt handlar den om vad som händer inom ett centralt område där projektsamhället möter sin raka motsats: forskning och högre utbildning. Vad händer alltså när projektsamhället med sin logik av kortsiktig leverans, genomgripande planering, och utvärdering av de så kallade uppdragsgivarna på allvar börja göra sig gällande inom områden där ”leveransen” låter vänta på sig och kanske till och med ibland uteblir? Det är den fråga vi ställer i denna bok. Vi har valt att belysa den genom att skriva om vad som händer inom akademin just nu, på universiteten och andra lärosäten, vilka värden som står på spel, men också vad vi kan göra för att slå vakt om de normer och strukturer som bevisligen under hela 1900-talet varit gynnsamma för att säkra fritt sökande och kritisk prövning.

Campbell, Susanna Ratos Söderberg & Haak och Ratos – en svensk företagshistoria 2015
Beviljat belopp: 250 000 kronor

Ratos är ett svenskt börsnoterat bolag som äger och utvecklar nordiska bolag. Ratos historia börjar 1866 genom att handelsbolaget Söderberg & Haak bildas för att handla som grossist med järn- och stålvaror. Förvaltningsaktiebolaget AB Ratos bildas 1934 och Ratos börsnoteras 1954 som blandat investmentbolag. Familjen Söderberg har genom alla 150 år varit engagerade och framsynta ägare. Bolagets affärsstrategier kännetecknas av långsiktighet parat med modernt tänkande och fokus på att utveckla och skapa värde.

Ratos vill dokumentera dessa 150 år av långsiktig och framgångsrik verksamhet, genom en av de mest historiskt intressanta epokerna i svensk industri och svenskt näringsliv. Det finns ett antal redan skrivna böcker, fokuserade på olika tidsperioder respektive på medlemmar av Söderbergfamiljerna. Denna bok är tänkt att skildra framför allt bolaget Ratos utveckling i ett omvärldsperspektiv, över hela 150-års perioden.

Dahlström, Gunnar Martin Fritz’ skrifter – en kommenterad bibliografi 2015
Beviljat belopp: 123 000 kronor

Martin Fritz’ vetenskapliga verksamhet sträcker sig över mer än femtio år. Han har lyckats kombinera strikta vetenskapliga krav med en språklig form som kan engagera en bred läsekrets. Ämnessfären är vid men innefattar i huvudsak industri- och näringslivshistoria, ekonomi och handel. Till detta skall läggas allmän historia, stiftelse- och organisationshistoria och mycket annat. Mycket är förankrat i Västsverige men behandlar även förhållanden med både nationell och internationell bärighet. Bibliografin är tänkt att disponeras tematiskt med inledande översiktliga kommentarer, författade av Martin Fritz. Detta gör den illustrerade bibliografin, som kommer att uppta cirka 100 publicistiska moment, till något mer än en ”katalog”.

Ekerlid, Bertil Ekerlids förlag Vittnesmål om förintelsen 2015
Beviljat belopp: 150 000 kronor

Polacken Zygmunt Lakocinski intervjuade 500 flyktingar från koncentrationslägret Ravensburg vid deras ankomst till Lund. Det gjorde som ett forskningsprojekt vid Lunds universitet. Intervjuerna har hittills legat oöversatta, men översätts nu inom universitetet. En av de som intervjuades, Helena Dziedzicka, hjälpte till med intervjuerna och hon blev sedan kallad som vittnesmål vid domstolen i Hamburg 1946/1947 då flera av lägervakterna dömdes. Hon skrev egna minnesanteckningar som författaren kommer att översätta. Boken bygger på hennes anteckningar, övriga intervjuer som finns vid Lunds universitet och eventuellt kontakt med anhöriga till Dziedzicka.

Eliasson, Roger Aeroseum Kalla kriget ett Science Center projekt 2015
Beviljat belopp: 120 000 kronor

Aeroseum har 2010 startat ett skolprojekt som har som mål att öppna flygupplevelsecentret/museet för undervisning av elever från förskolan till universitetsnivå. År 2013 gick ursprungsprojektet över till att Aeroseum skall bli ett Science Center. Orsaken var att detta numera är ett villkor från myndigheterna för att i framtiden bli beviljade offentliga medel för skolverksamhet. Detta har då ställt nya krav på våra arbetsstationer för eleverna. Totalt  skall ca 60 arbetsstationer tas fram eller byggas om enligt de nya kraven. Ca 50% av arbetsstationerna nu är klara. En av de största och tidigaste arbetsstationen var den som behandlade kalla kriget. Intresset för detta ämnesområdet har starkt ökat i och med vad som nu händer i världen. Att bygga om dessa arbetsstationer med modern teknik som uppfyller kraven för Science Center har högsta prioritet. Kunskapen om denna period med kopplingar till dagens händelser är starkt efterfrågad från skolorna.

Fischer, Peter Svenska Cypernexpeditionens vänner/Göteborgs universitet Den Svenska Cypernexpeditionen: ett palatskomplex från 1200 f.Kr. 2015
Beviljat belopp: 1 600 000 kronor

Resultaten från de nya svenska utgrävningarna på Hala Sultan Tekke, en av medelhavets största bronsåldersstäder, har rönt internationell uppmärksamhet. Ett 50×60 m stort palatskomplex upptäcktes 2014 med hjälp av radar ca 20 cm under jordytan. Provgrävningar i utkanten av komplexet resulterade i talrika fynd från perioden kring 1200 f.Kr. Expeditionen exponerade en del av en försvarsanläggning där en mängd projektiler av bly hittades som tyder på en militär attack. I palatset fanns rester efter tillverkningen av purpurfärgade tyger, en av dåtidens dyraste varor, och talrika figuriner av gudar och djur. Fynd från Egypten, Grekland, Italien och Levanten tyder på vidsträckta handelsförbindelser som även inbegrep Sverige: cyprisk koppar exporterades till Norden under denna tid. Palatset förstördes i en våldsam brand efter 1200 f.Kr. varefter hela staden övergavs. Tiden kring 1200 f.Kr. är perioden under vilken ”sjöfolken” dök upp. Man vet idag väldigt litet om dessa mystiska folk som kan ha startad en folkvandring utgående från Italien. Detta resulterade i nedgången av ett flertal högstående kulturer: den mykenska i Grekland, den minoiska på Kreta och den hettitiska i Turkiet. Städer på Cypern och i Levanten förstördes. Även Egypten attackerades. Angreppet, förstörelsen och övergivandet av Hala Sultan Tekke har tydligen ett samband med dessa dramatiska skeenden. Expeditionen uppgift är att bringa klarhet i dessa händelser genom fortsatta utgrävningar.

Gunneriusson Wistman, Christina Museiskapanden på det svenska konstfältet vid 1900-talets mitt 2015
Beviljat belopp: 50 000 kronor

Projektet ”Museiskapanden på det svenska konstfältet vid 1900-talets mitt. En undersökning av konst, konstsamlingar, konstens betydelse och sociala funktion” syftar som titeln anger till en undersökning av de många museer av olika slag som grundades i Sverige mellan ca 1930 och 1960. Undersökningen har ett huvudfokus i eventuella samband mellan Prins Eugens Waldemarsuddes öppnande 1948 och Moderna Museets 1958. Waldemarsudde kan per definition betraktas som Sveriges första museum för modern och samtida konst, var det därför som det av konstlivets aktörer så eftertraktade moderna konstmuseet dröjde? Dessa två museer är därtill exempel på två olika grundanden: det enskilda och det offentliga. Parallellt med detta instiftas ett flertal länsmuseer och andra donatorsmuseer slog upp sina dörrar för allmänheten. Många av dessa innehåller konstsamlingar och vissa lägger stort fokus just vid konsten. Vilken betydelse har konsten i de kulturhistoriska museerna, och vilken social funktion tillåts de få? En annan fråga av vikt för undersökningen är museernas roll idag, och då särskilt donatorsmuseerna – är de ännu relevanta eller har dess innehåll spelat ut sin roll? Svenskt konstmuseiväsende är ett till stora delar outforskat område och det konstsociologiska perspektiv som denna undersökning använder sig av kommer att ge resultat både för grundläggande kunskap på området och fungera som en bas för vidare analys av konstmuseernas roll i samhället igår, idag och imorgon.

Hadenius, Patrik Forskning & Framsteg Utgivning av Forskning & Framsteg under 2016 2015
Beviljat belopp: 44 500 kronor

Tidskriftens syfte är att rapportera om forskning och forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. De områden som uppmärksammas ska vara av vetenskapligt betydande intresse eller intressant och viktigt för samhället.

Hampf, Jan Särö kulturarv Digitalisering av Särö Kulturarv, från databas till virtuellt museum: del II 2015
Beviljat belopp: 300 000 kronor

Syftet med detta projekt är att utveckla Särö Kulturarvs databas och gränssnitt så att de uppfyller högt ställda krav från allmänhet, forskare, myndigheter och EU avseende kvalitet, tillgänglighet, användarnytta och transparens.

Denna ansökan är en vidareutveckling av det projekt som Särö Kulturarv beviljades anslag i december 2011. Detta anslag har använts för att genomföra grundläggande förändringar i databas och gränssnitt som bidragit till att höja såväl kvalitet som tillgänglighet.

För att kunna gå vidare och utveckla databas och gränssnitt till ett virtuellt museum som uppfyller de höga krav som ställs på kvalitet, tillgänglighet, användarnytta och transparens av olika målgrupper krävs ytterligare resurser. Viktiga målgrupper med särskilt höga krav är yngre generationer och olika organisationer som Särö Kulturarv söker utbyte och samverkan med.

Ett grundläggande krav är därför att anpassa det virtuella museet så att det blir lätt att nå och använda med mobiler och bildplattor. Det är också viktigt att förbereda museet för nya och kommande plattformar. Sökmetodiken kommer att vara central för hur Särö Kulturarv når ut till allmänhet och forskare. Att visa relationer i tiden samt knyta dessa till geografiska orter och individer blir en viktig hörnsten.

Hartman, Jenny Lunds universitet Meningsskapande för autism, ADHD, OCD och Tourette Syndrom 2015
Beviljat belopp: 561 390 kronor

Det här forskningsprojektet tittar på tre olika typer av skriftlig kommunikation som på olika sätt tar upp de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna autism, Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), Obsessive-Compulsive Disorder (OCD) och Tourette syndrom (TS): medicinska artiklar, patientinriktad information och skildringar från ett brukar-/patientperspektiv. Ett viktigt antagande som görs i studien är att det språk vi använder när vi kommunicerar om funktionsnedsättningar både reflekterar och formar hur vi uppfattar, förstår och värderar dem. Genom att undersöka hur språket används kan vi beskriva skillnader och likheter mellan de olika typerna av kommunikation och ta reda på till exempel vilka betydelser som väcks och hur språket formar dessa betydelser, vilka begrepp som sätts i fokus och vilka som ges mindre utrymme och inte minst vilka förståelser och begreppsstrukturer som ligger till grund för och vidmakthålls genom språket. På så vis kan vi undersöka om medicinsk profession och patienter/brukare genom språket skapar och upprätthåller gemensamma förståelser och värderingar av autism, ADHD, OCD och TS och om de ger uttryck för liknande eller skilda upplevelser och prioriteringar.

Herjulfsdotter, Ritwa Röhsska museet Röhsska museets samlingar och historia 2015
Beviljat belopp: 380 000 kronor

Forskningsprojektets syfte är att undersöka och analysera Röhsska museets bakgrund och samlingar utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv. Fokus ligger på skärningspunkten mellan frågor om kulturarv, historiebruk, och insamlingspolicy vid 1900-talets början. Projektet bidrar till att synliggöra och tillgängliggöra Röhsska museets omfångsrika samlingar för såväl forskare som besökare och bidrar till museets egen kunskapsuppbyggnad. Studien lägger grunden till en djupare förståelse av museets bakgrund och framväxt och de föremålssamlingar museet i dag förvaltar. Inom projektet lyfts nu museets omfångsrika 1700-tals samlingar för närmare studium.

Husebye, Alexander Centrum för Näringslivshistoria Peder Herzog – judisk invandrare, framgångsrik entreprenör 2015
Beviljat belopp: 410 000 kronor

Centrum för Näringslivshistoria genomför ett kombinerat forskningsförberedande arkiv- och bokprojekt för att belysa Peder Herzog (1838–1920) som entreprenör och de företag som han startade och drev under sitt liv.

Herzog verkade som invandrad företagare under en dynamisk period av det moderna Sveriges framväxt. Han agerade i en bransch, bokbinderi och boktryckeri, som präglades av stark tillväxt och nya tekniska innovationer som utvecklade bok- och tidningsläsning till en massmarknad. Studier av denna utveckling och aktörerna saknas med undantag för mindre delar som ingår i annan forskning. Personen Peder Herzogs biografi har hittills endast blygsamt belysts.

Projektet genomförs i två steg. I det första inventeras och sammanställs material från olika offentliga och enskilda arkiv. Likaså digitaliseras ett urval för att publiceras via internet som en komplettering och fördjupning till bokens innehåll. I det andra steget produceras en bok med skriftställaren Per T.H. Dahl som författare och till utförandet rikligt illustrerade med bilder och originaldokument från arkiven. Boken kommer att lanseras vid Bokmässan i Göteborg september 2016.

Håkansson, Anders Lunds universitet Den medeltida vandrande byn – sociala gårdshierarkier i Halland 1000–1300 2015
Beviljat belopp: 167 000 kronor

I avhandlingen studeras en synnerligen dynamisk och omvälvande tidsperiod i skandinavisk historia. Under äldre medeltid ägde stora samhälleliga förändringar rum såsom bybildningen, urbaniseringen, statsbildningen, feodaliseringen och kristianiseringen. I Halland har dessa företeelser visat sig vara svåranalyserade. Städernas, byarnas och kulturlandskapets framväxt verkar ha varit präglade av diskontinuitet, vilket skiljer Halland från stora delar av övriga Sydskandinavien. I forskningsarbetet belyses den medeltida bybildningen utifrån nyuppgrävt bebyggelsearkeologiskt källmaterial. Begreppet bybildning har haft en vag precisering inom den arkeologiska forskningen, men avser tidsskedet då byar bildas i övergången mellan yngre järnålder och medeltid. Det är då som de historiskt kända byarna etableras. Huvudfrågorna som ställs är: hur såg den byggda och sociala miljön ut på landsbygden under äldre medeltid? Hur organiserades byn och landskapet och vilka var aktörerna? Genom ett tvärvetenskapligt angreppssätt, som inkluderar arkeologiska och historiska källor samt kulturgeografiska och kvartärgeologiska analyser, exponeras helt nya aspekter på landsbygdens organisering under tidig medeltid. Utifrån studier av några halländska byar framträder en bild av ett tidigmedeltida bylandskap, helt skiljt från det vi ser i de historiska kartorna. Här ger sig olika sociala grupper tillkänna som exempelvis kan knytas till byarnas jordbruk, handel- och hantverk samt den lokala och regionala makten.

Håkansson, Håkan Lunds universitet Digitalisering av Ravensbrückarkivet vid universitetsbiblioteket i Lund 2015
Beviljat belopp: 200 000 kronor

År 1945 anlände drygt 20.000 befriade fångar från tyska koncentrationsläger till Sverige med de s.k. vita bussarna. Deras upplevelser under kriget finns dokumenterade i ett helt unikt arkivmaterial som idag förvaras vid universitetsbiblioteket i Lund. För att tillgängliggöra detta internationellt betydelsefulla material för forskare och allmänheten krävs ett omfattande digitaliserings- och registreringsarbete.

Arkivet består bland annat av drygt 500 djupintervjuer med överlevande – totalt mer än 5.000 dokumentsidor – som är helt unika i sitt slag, eftersom intervjuerna utfördes under månaderna direkt efter deras befrielse. Dessutom omfattar arkivet en stor mängd annat material som fördes till Sverige av de överlevande: anteckningsböcker, dagböcker, brev, dikter, fotografier och teckningar, liksom officiella dokument som speglar nazisternas administrativa apparat kring koncentrationslägren.

Arkivets stora internationella forskningsvärde har bland annat understrukits av den amerikanska kongressen, som i juni 2015 formellt erkände arkivet som ”a critical link to the history of the Holocaust”. Med hjälp av privata donationer kunde universitetsbiblioteket våren 2015 inleda att projekt som avser att registrera, indexera, digitalisera och översätta intervjuerna till engelska och publicera dem i en sökbar databas. Därefter kommer det övriga materialet att registreras och indexeras, varpå ett urval digitaliseras och publiceras i samma databas.

Karlsson, Krister Mölndals stad/Gunnebo Slott Gunnebo åter till 1700-talet etapp 3, rekonstruktion av lockurnor 2015
Beviljat belopp: 100 000 kronor

Under åren 2013–2018 rekonstrueras den orangeribyggnad, som ritades för familjen Hall av stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg, men som förföll efter den hallska konkursen. Utifrån Carlbergs ritningar har projektledare tekn.dr i arkitekturhistoria Stefan Günther tagit fram arkitekt- och konstruktionsritningar. Timmermän, murare och snickare är igång med byggnationen och bygget löper enligt plan. Det färdiga orangeriet kommer att få sitt ursprungliga användningsområde och hysa exempel ur den rika växtsamling som Christina Hall listade i en inventering daterad 3 juli 1809.

Orangeriet var den viktigaste parkbyggnaden på Gunnebo, en byggnad både för nytta och för nöje. Den södra längan med två hörnpaviljonger fungerade som vinterförvaring av exotiska träd och växter medan portiken och den norra paviljongen (grottan) var exklusiva sällskapsrum. Portiken öppnade sig mot två nedsänkta gräsmattor, bollspelsplaner (boulingrins). Gräsplanernas åtta hörn pryddes av varsin prakturna med lock och riklig dekor bestående av bandflätor och örnar med utbredda vingar, också de ritade av C.W. Carlberg. Fyra urnor kom att tillverkas och ställdes på plats inför Göteborgs Lustgårdar 2008. Byggnader, dekorationer och växtlighet samspelade till en helhet och gav en känsla av att befinna sig på sydligare breddgrader, vilket djupt imponerade på samtiden. Johan Tobias Sergel skrev, efter ett besök på Gunnebo 1801, att han trodde sig ha varit i Roms omgivningar, i Tivoli eller i Frescati.

Klackenberg, Dag De Svenska Historiedagarna De Svenska Historiedagarna 2016 2015
Beviljat belopp: 100 000 kronor

Intresset för historia är starkt och ökande. Behovet av ett fördjupat historiemedvetande framhålls ofta, inte minst i debatter om skolans uppgift och i samband med samhällsfrågor som står i centrum för den aktuella politiska diskussionen.

De Svenska Historiedagarnas övergripande syfte är att uppmuntra kontakter och utbyte mellan fackfolk från olika yrken med anknytning till historieämnet, och historieintresserade i allmänhet, och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är tillgänglig för deltagare utan fackutbildning.

För åtskilliga historielärare är Historiedagarna den främsta möjligheten för fortbildning, i synnerhet vad det gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Flera av föreläsningarna publiceras i tryckt form.

Krispinsson, Charlotta Stockholms universitet Att komma stora män nära: porträttforskning och porträttsamlande 2015
Beviljat belopp: 95 000 kronor

Avhandlingen handlar om hur porträtt från tidigmodern tid inventerades, samlades och beforskades inom svensk konstvetenskap under perioden ca 1880–1950. Dessutom behandlas nationella porträttgallerier och porträttsamlingar som utställningsfenomen i Europa från 1780-talet och framåt. För det svenska sammanhanget ägnas den Statens porträttsamling vid Gripsholms slott särskilt intresse, liksom det svenska porträttarkivet som initierades och byggdes upp vid Nationalmuseum under 1900-talets första hälft.

Avhandlingen visar på porträttmåleri utgjort en kvantitativt stor del av den samlade mängden bildkonst i europiska länder under tidigmodern tid (1500–1789), samtidigt som porträttens status som konst i efterhand kommit att bli starkt ifrågasatt av konsthistoriker. Därför uppmärksammas även den personhistoriska inriktning inom konstvetenskaplig forskning som under perioden 1880–1950 ägnades åt att jämföra och analysera den samlade mängden av bevarade porträtt på regenter från tidigmodern tid, för att därigenom försöka utröna den avporträtterades verkliga utseende. Det väcker i sin tur frågor om varför det var så viktigt att söka kunskap om hur t.ex. Gustav Vasa eller Gustav II Adolf egentligen sett ut? Detta är också ämnet för avhandlingens avslutande kapitel, där intresset för historiska personers utseenden sätts i relation till ett vetenskapshistoriskt sammanhang genom fysiognomiken, d.v.s. den kvasivetenskapliga läran om hur det yttre utseendet avspeglar en inre personlighet.

Lundgren, Helena Brandstationsinventeringar 2012–2015 2015
Beviljat belopp: 256 300 kronor

Brandstationer är en viktig del av det svenska industriella kulturarvet. Före 2012 hade inga inventeringar av denna kategori av byggnader gjorts. Det fanns inte heller någon lämplig inventeringsmetod för mindre, men talrika objekt som brandstationer, och inte heller några direkt tillämpbara principer för bedömning av brandstationsbyggnaders industri- och kulturhistoriska värden.

I hela landet råder en brist på samlade kunskaper om brandstationernas och spruthusens antal och placering vilket medfört att vi under våra inventeringar mött ett stort intresse från både myndigheter, brandmän och allmänhet. För att möta efterfrågan på kunskap om dessa byggnader samt för att kunskapen ska kunna spridas vidare till en större allmänhet vill vi låta trycka dessa dokument. Projektet avser tryck av tidigare utförda inventeringar av brandstationer och spruthus i Gävleborgs län, Stockholms län, Södermanlands län samt Uppsala län under åren 2012–2015.

Lööf, LarsOlof Riksarkivet Ostindiskt bokprojekt: "Sjöfarare och superkargörer" 2015
Beviljat belopp: 315 000 kronor

Matrikel över alla befäl i Svenska Ostindiska Kompaniet som seglade mellan 1731 och 1805, med levnadshistoria och släktrelationer. Resultatet är även tänkt att kunna användas som nyckel för att identifiera personmonogram på kinesiskt importporslin. Idag saknas ett liknande referensverk för forskare, samlare, antikhandlare och den historieintresserade allmänheten.

Själva insamlingsarbetet har pågått i 25 år, genom musei- och arkivstudier. Landsarkivet i Göteborg har varit den främsta kunskapskällan i detta arbete, men även nuvarande Göteborgs Stadsmuseums samlingar har varit viktiga för kunskapsinhämtandet.

Mårdh, Hedvig Uppsala universitet Retro-gustavianskt – att formge det förflutna för framtiden 2015
Beviljat belopp: 40 000 kronor

På olika sätt har återbruket av det gustavianska spelat en viktig roll i det enträgna arbetet att skapa ett specifikt svenskt kulturarv och något som skulle kunna beskrivas som en svensk estetik. Det kan röra sig om nyproduktion av textilier och möbler men även iscensättningen av hela miljöer och användningen av dessa. Men hur kommer det sig att bilderna av det svenska, det äkta och den goda smaken är så intimt förknippade med just den gustavianska stilen och vilken roll har konstvetenskapen spelat? Avhandlingen i konstvetenskap undersöker hela 1900-talet men fokuserar specifikt på vilken funktion detta återbruk, det retro-gustavianska, spelade under funktionalismens genombrott under 1930-talet samt under den så kallade kulturarvsboomens 1990-tal.

Avhandlingen undersöker även vilka aktörerna är och hur de påverkar varandra. Det retro-gustavianska speglar väl mötet mellan det officiellt sanktionerade kulturarvet och privata och kommersiella initiativ. I avhandlingen beskrivs därför konstvetenskapens och museernas roll i förhållande till privata aktörer och intresseorganisationer som Svenska Slöjdföreningen och historiska föreningar. Undersökningen har gjorts utifrån ett empiriskt material bestående av tidskrifter, utställningar, kataloger, möbler och miljöer. Genom att följa det retro-gustavianskas karriär utforskas de nätverk och ideologier som på olika sätt förmedlar, iscensätter och återanvänder det gustavianska – en del av det förflutna som skapat visioner för framtiden.

Neiss, Michael Uppsala universitet Förvandlingar i vikingatidens djurornamentik 2015
Beviljat belopp: 200 000 kronor

Vikingatida bilder uppträder sällan som självständiga monument. Oftast handlar det om dekor på bruksföremål. Därför har man hanterat djurornamentiken mest som meningsbefriad dekor. Men i vikingatidens muntliga kultur skulle det varit resursslöseri att inte ta vara på dekorens potential för bildbudskap. Därför har man diskuterat djurornamentiken i förbindelse med vikingatida gudasagor. En återkommande berättelse i medeltidens litteratur handlar nämligen om den vikingatida skalden som råkade se en fin bild, vilket fick honom att improvisera en bilddikt. Därför kan man fråga sig om vikingatida bruksföremål kunde ge upphov till liknande situationer. Fungerade dekoren som minnesstöd, eller handlar det om rena nonsensmotiv? Under de gångna åren har jag analyserat djurornamentiken utifrån arkeologiska, designrelaterade, konstvetenskapliga och kognitionsteoretiska infallsvinkar. Det gjorde jag som självfinansierad doktorand. Arbetet har lett till spännande resultat som publicerats i ett antal vetenskapliga artiklar. I samband med det har jag bedrivit en kontinuerlig metodutveckling. Detta är nödvändigt då arkeologin länge försummat sitt främsta källmaterial – föremålen – till förmån för teoretiska tankeövningar. Förhoppningen är att min nya standarden bidrar till en nytändning inom arkeologin. Likväl gäller det för varje doktorand att förr eller senare göra ett bokslut. Detta uppnår jag genom att slutföra min monografi vid Uppsala universitet.

Nilsson, Andreas Lunds universitet Kunskapens väg 2015
Beviljat belopp: 255 000 kronor

Det Skandinaviska bronshantverket under bronsåldern har diskuterats i olika sammanhang otaliga gånger. Den diskussionen kan fortsätta tack vara nya upptäckter och nya sätt att undersöka materialet. Jag undersöker bronsålderns bronshantverk främst hur tillgängligt bronshantverket har varit för människor i Skandinavien. Har det varit en tillgänglig teknologi eller har hantverkarna hållit på sin kunskap och bara spridit teknologin vidare till utvalda personer? Vilka vägar har teknologin och kunskapen tagit? Fanns det utrymme för lokala deltidsbronsgjutare eller krävde teknologin så mycket kunskap att hantverkaren var tvungen att vara specialist? Detta är frågor jag närmar mig genom att undersöka de olika stegen i hantverket genom Chaîne opératoire. Genom att bryta ned och diskutera de olika stegen i hantverket hoppas jag kunna närma mig bronshanverkaren och dess skicklighet. Jag undersöker även gjutdeglar, gjutformar och annan teknisk keramik. Mitt största material ligger dock i holkyxor. Den enskilt största artefaktgruppen av brons från skandinavisk bronsålder och en typ av föremål som måste klassas som vardagsföremål.

Nord, Anders Nordiska museet Färgundersökningar av sex Norrlandskyrkors muralmålningar 2015
Beviljat belopp: 37 000 kronor

Sveriges medeltidskyrkor är ofta interiört bemålade. Dessa muralmålningar är stundom välbevarade, andra gånger fragmentariska och i dåligt skick. Projektdeltagarna, med gedigen bakgrund från Riksantikvarieämbetet, Nordiska Museet och Naturhistoriska Riksmuseet, har tidigare genomfört många avancerade analyser av den unika kulturskatt, som de medeltida kyrkmålningarna utgör. Framför allt har kyrkliga muralmålningar undersökts i Uppland, Skåne och på Gotland. Vi önskar nu utvidga dessa studier till medeltida kyrkor i Norrland, vars muralmålningar aldrig tidigare blivit undersökta med kemisk analys. Arbetsgruppen önskar i första hand analysera färgpigment samt jämföra resultaten med tidigare data framtagna av oss själva eller av andra forskare på kontinenten. Norrland är emellertid mycket vidsträckt, vilket gör att vi i denna första studie begränsar oss till medeltidskyrkor på den Norrländska östkusten. Vi har valt tre kyrkor i Hälsingland (Trönö gamla kyrka, Enånger och Hälsingtuna kyrkor), två i Medelpad (Alnö gamla kyrka och medeltidskyrkan i Liden) samt en i Ångermanland (Grundsunda). Vi vill även försöka dra slutsatser rörande pigmentens ursprung.

Nordqvist, Bengt Arkeologi offerplats Finnestorp Guldets tid och Offerplats Finnestorp 2015
Beviljat belopp: 500 000 kronor

Under 2000–2004 och 2008–2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin – ”de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid” och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. I det pågående forskningsarbetet ingår internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av större vetenskapligt bokverk och populärvetenskaplig bok. Under 2013 påbörjades ett analysarbete kring metallföremålen från Finnestorp. Under 2015 färdigställdes de första analysresultaten av metallföremålen från Finnestorp. Dessa berörde metallanalyser respektive blyisotopanalyser. Metallanalyserna visar att föremålen är tillverkade av synnerligen hantverksskickliga smeder. Isotopanalyserna visar att de använda malmerna sannolikt kommer från delar av de brittiska öarna.

Under 2016 kommer den första bokvolymen publiceras om Finnestorp. Det är praktverket – Föremålen i centrum.

Nyberg, Harry Kyrkklockorna i Bolstads medeltidskyrka. Kultur, historia och budskap 2015
Beviljat belopp: 25 000 kronor

Projektet avser att korrigera tidigare forskning om Bolstads kyrka i Dalsland. Det skall ge rimlig och säker förklaring till de tre kyrkklockornas historia. Det gäller särskilt mellanklockans ursprung något som saknat förklaring i hundra år. Allt skall sättas in i 1700-talets kultursammanhang där ortodoxins dominans sakta förminskas genom de kyrkliga företrädarna tillden begynnande upplysningen.

Bolstads kyrka är den enda bevarade medeltidskyrkan i sten i Karlstads stift. Den uppfördes omkring 1150 och utvidgades dels på 1600-talet och dels 1759–1761. Befolkningsökning och kyrkogångsplikt framtvingade åtgärderna. Den senare byggnadsperioden hade föregåtts av en tioårig förfallsperiod. Den som var kyrkoherde då var präglad av 1700-talets utilistiska uppfinnarrikedom, hade akademiska meriter men åsidosatte omvårdnaden av församlingen. Efterträdaren hade också betydande akademiska meriter. Han var ledamot i Karlstads domkapitel, tjänstgjorde i domkyrkan men var även en praktisk begåvad präst.

Relationen mellan stiftskatedralen, som är Karlstads domkyrka, och Bolstads  kyrka visar sig vara speciell. Projektet skall analysera detta och redovisa konsekvenserna.

Olsson, Agneta Styrsö församling Styrsö kammarsolister 2015
Beviljat belopp: 25 000 kronor

Med tre kammarkonserter i Styrsö kyrka i augusti 2015 ges medlemmar ur Göteborgs symfoniker möjlighet till fortbildning och kompetensutveckling genom arbete med kammarmusikverk som orkestermusiker sällan kommer i kontakt med i sitt ordinarie arbete. Publiken från Göteborgs södra skärgård ges tillfälle att genom konserternas pedagogiska inramning lära känna kammarmusik på hög professionell nivå.

Sjöbrandt, Anders Stockholms universitet Framtiden är inte vad den har varit. Berättelser om omdaningen av Stockholm 2015
Beviljat belopp: 60 000 kronor

Avhandlingen handlar om den stora stadsomvandlingen i Stockholm efter andra världskriget, men inte om hur själva omdaningsprocessen gick till. Den avser i stället belysa föreställningar och tolkningar av, samt reaktioner på det som ibland kallas ett av Europas största och mest radikala stadsbyggnadsprojekt. Den övergripande målsättningen är att studera förändringsprocessen i Stockholm under 1950- och 60-talen ur ett kulturhistoriskt berättelseperspektiv. Jag tänker beskriva, jämföra och analysera värderingar, bakomliggande drivkrafter, retorik och motretorik bakom den stora stadsomvandlingen. Jag vill fånga de samhälleliga aktörernas tanke- och föreställningsvärldar, olika intressens legitimerande berättelser kommer att ställas mot varandra. Huvudsakliga källor är tidningar och tidskrifter från den aktuella undersökningsperioden, artiklar som låter stadsplanerare, politiker och övriga stockholmare komma till tals. Jag vill undersöka om det fanns en underström av kritiska röster som senare glömts bort och mer eller mindre försvunnit ur det kollektiva minnet. Avhandlingen handlar om hur man förr såg på stadsbebyggelsen och dess värde. Den stora moderniseringsprocessen av Stockholm innebar ett byggande av ett nytt samhälle men även att riva det som ansågs tillhöra en förfluten epok. Denna omdaning väcker än idag starka känslor hos stockholmarna och berättelsen om den skiljer sig åt beroende på vem eller vilka som beskriver den och under vilken tidsepok detta görs.

Slöör, Susanna Konstakademien Vetenskaplig katalogisering och analys av unikt 1700-talsbibliotek 2015
Beviljat belopp: 721 876 kronor

Åren 2001 och 2007 kunde det internationellt betydelsefulla konst- och arkitekturbibliotek i Konstakademien konserveras och inrymmas i rummet som skapats av ledamoten Åke Axelsson, tack vara generösa bidrag från Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser. Samlingen har en unik kärna av studie- och undervisningsmaterial för elever och ledamöter från 1700-talet och tidigt 1800-tal och tjänar en av världens äldsta ännu verksamma skolor för arkitektur.

Biblioteket rymmer ca 1200 verk med rariteter som Colonnas Hypnerotomachia Poliphili från 1545, Dürers anatomilära för konstnärer i den första franska upplagan från 1550, första upplagan av Piranesis Le Antichita Romane från 1776, den första franska upplagan av Palladio från 1650 liksom den rikt illustrerade förstaupplagan av verket Ludwig Gottfried: Historia Antipodium oder Newe Welt från 1631 – alla av betydande värde.

En stor brist finns i katalogiseringen av samlingen; den enda katalogen är fortfarande ett häfte från 1806 som givit biblioteket dess namn. Samlingen har därför förblivit okänd i forskar- och museivärlden.

Ansökan syftar till att låta en av Sveriges främste experter utföra en vetenskaplig katalogisering på engelska, som framhåller varje volyms värde och unika egenskaper. Ambitionen är att göra katalogen tillgänglig på nätet och samtidigt publicera en rikt illustrerad volym. Därmed ökar landets rykte inom internationell forskning.

Stymne, Anna-Carin Stockholms universitet Hur begriplig är historien? 2015
Beviljat belopp: 205 000 kronor

Samhället förändras i ett allt snabbare tempo. Med ökad kunskapsproduktion, informationsspridning och specialisering ställs undervisningen i historia i skolan inför stora utmaningar. Eleverna förväntas inte bara lära sig historiska fakta, de förväntas även kunna tillämpa och värdera fakta, exempelvis genom att förklara och bedöma olika tolkningar av skeenden i det förflutna.

I mitt avhandlingsprojekt studeras elevers lärande i historia i klassrummet. Syftet med projektet är att erhålla ny kunskap och ökad förståelse för relationen mellan undervisning och inlärning i historia i skolan. Jag har särskilt intresserat mig för lärandet kring historiska förklaringar och elevernas förståelse av historiska drivkrafter. Min forskning baseras på omfattande egna fältstudier och analys av elevuppgifter. Under en hel termin har jag följt och dokumenterat historieundervisningen i en mellanstadieklass då de studerat järnåldern och vikingatiden. Genom att dokumentera och följa elevernas lärande under en längre sammanhängande period möjliggörs djupanalys och beskrivning av vilka konkreta möjligheter och svårigheter som elever och deras lärare möter i klassrummet.

Forskningen om historieundervisning och lärande i skolan, särskilt i de lägre årskurserna, är eftersatt. Mina resultat är direkt tillämpbara för att stärka och vidareutveckla historieundervisningen i skolan. Det ger mitt projekt akademisk relevans och konkret betydelse för skolan.

Sörman, Anna Stockholms universitet Hantverkets arenor – bronsgjutning i sydskandinavisk bronsålder 2015
Beviljat belopp: 60 000 kronor

Under de senaste decennierna har storskaliga arkeologiska utgrävningar lett till att allt fler spår efter bronsålderns metallhantverk hittats i Sverige. Fynd av deglar, gjutformar och metalldroppar som skvallrar om att bronsgjutning utförts hittas inte bara allt oftare, utan kan numera även knytas till många olika slags platser. Detta innebär goda förutsättningar att utforska bronsålderns metallhantverk utifrån själva produktionsplatserna snarare än de färdiga föremålen; I vilka miljöer gjöts brons? Hur spritt var hantverket och under vilka förutsättningar skedde det? Hur upplevdes bronsgjutning av människor under bronsåldern och vad kan organisationen av metallhantverket säga om bronsets och hantverkets roll i samhället?

Detta är frågor som utforskas i avhandlingsprojektet ”Hantverkets arenor – bronsgjutning i sydskandinavisk bronsålder”. Utgångspunkten är att kartlägga och detaljstudera bronsgjutningsplatser för att förstå hur gjutningen organiserades och upplevdes. Avhandlingen utmynnar i en ny tolkningsmodell för hantverkets organisation under mellersta och yngre bronsålder i Sydskandinavien. Resultaten visar på en hantverksorganisation väsensskild från dagens upplevelser och synsätt på teknologi i det moderna samhället. Bronsålderns metallhantverk är på så vis är en fascinerande reflektionsgrund kring produktionens sociala betydelser såväl nu som då.

Trossholmen, Ninni Etnologiska föreningen i Västsverige Arkitektoniska detaljer och livsöden i stadsdelen Utby/Utbynäs 2015
Beviljat belopp: 100 000 kronor

Boken om arkitekt Arvid Bjerke och hans verk inleds med en redogörelse för det samhällsklimat och de arkitekturideal som rådde under det tidiga 1900-talet. Därefter följer en presentation av Arvid Bjerke samt  av Anders Mattson och dennes hustru Hulda, initiativtagare till Villastaden Utbynäs. Anders Mattsson som var farbror till Arvid Bjerke, anses även vara ansvarig för hans utbildning till arkitekt. Utbynäs villastad var bland de första husen den unge Arvid Bjerke ritade och arbetet pågick under åren 1905–1918, varvat med ritningar till andra byggnader såväl i Göteborg som runt om i landet. Arvid Bjerke bodde även några år i Utbynäs i en egenhändigt ritad villa. Senare var han aktiv i skapandet av Lorensbergs villastad och var själv boende i ett av radhusen på Dicksonsgatan i nämnda område. Bjerke medverkade också till uppförandet av byggnaderna inför den stora jubileumsutställningen 1923. Bland annat Konstmuseet vid Götaplatsen och ett flertal av byggnaderna inom nöjesfältet Liseberg.

Warnqvist, Åsa Svenska barnboksinstitutet Den svenska barn- och ungdomslitteraturens historia 2015
Beviljat belopp: 549 000 kronor

Projektet syftar till att ge en helt ny historisk framställning av barn- och ungdomslitteraturen ca 1300–2010, där fokus ligger på att beskriva denna litteraturs omfattning, förvandlingar, funktion och betydelse genom århundradena. En viktig utgångspunkt är att synliggöra barnlitteraturen som en väsentlig kunskapskälla till samhällets syn på barn, barndom, litteratur, estetik, konst, etik och lärande i olika tider. Ny forskning har i hög grad krävts för detta nya standardverk, och på åtskilliga områden reviderar de medverkande forskarna barnlitteraturens historia, sådan vi känner den i dag.

Welander-Berggren, Elsebeth Sven-Harrys konstmuseum Axel Sjöberg – bland kobbar och skär 2015
Beviljat belopp: 100 000 kronor

Konstnären Axel Sjöberg (1866–1950) är en av skärgårdens främsta konstnärer, han skildrade ofta de svåra livsvillkoren för den bofasta befolkningen och den karga vardagen i ytterskärgården. Axel Sjöberg var fotograf, illustratör, tecknare, grafiker, skriftställare och konstnär. 2016 är det 150 år sedan Axel Sjöberg föddes. Sven-Harrys konstmuseum önskar göra en katalog och en utställning (8 december 2016–19 februari 2017).

Museet har bett Olle Granath, tidigare överintendent på Nationalmuseum, att vara katalogförfattare och gästkurator. I samband med genomgång av materialet har Olle Granath funnit ett mycket intressant hittills opublicerat material av konstnären.

Wennberg, Kåa Landskapsmålaren Elias Erdtman 2015
Beviljat belopp: 110 000 kronor

Konstnären Elias Erdtman lämnade Sverige i unga år för konststudier i Europa. Efter avslutade studier i Tyskland, Frankrike och Belgien återvände Erdtman till Sverige. Därefter fortsatta hans målande i Östergötland, Halland, Södermanland och även i Jämtland. Många av hans motiv finns från Misterhults skärgård i Småland. Det var med målningar i den andan som han deltog i Världsutställningen i Paris år 1900. Elias Erdtman har efterlämnat ett stort antal målningar som kommer att finnas med i konstnärsboken över Elias Erdtman.

Wiktorsson, Per-Axel Stockholms universitet Schacktavelslek 2015
Beviljat belopp: 40 000 kronor

Ansökan avser kostnaderna för tryckningen av texten Schacktavelslek. Utgåvans värde – utöver det rent språkliga – ligger i att vi här får en unik inblick i hur det medeltida samhället var uppbyggt. Texten beskriver nämligen den dåtida samhällsbyggnaden i allegorisk form, där de olika schackpjäserna representerar olika delar av samhället – alltifrån kungen och drottningen ner till bönderna.

Ulväng, Göran Bebyggelsehistorisk tidskrift Stöd till Bebyggelsehistorisk tidskrift 2014
Beviljat belopp: 50 000 kronor

Bebyggelsehistorisk tidskrift (BHT), Nordens ledande tidskrift inom det bebyggelsehistoriska området och forum för ett vetenskapligt utbyte mellan discipliner som konstvetenskap, arkitekturhistoria,agrarhistoria, ekonomisk historia, kulturgeografi, historia, arkeologi, etnologi, och park- och trädgårdshistoria. Tidskriften är peer review-granskad och är Open Access. Varje nummer läggs, med sex månaders fördröjning, ut i digitalt format på hemsidan och den är indexerad i EBSCO.

BHT är en av de tidskrifter som länge har uppburit stöd från Vetenskapsrådet (VR), men som med kort varsel fick stödet indraget i december förra året. Det årliga stödet från VR har uppgått till mellan 165 000 och 200 000 kr. Styrelsen har sedan dess vidtagit en rad åtgärder för att rädda BHT, bl.a. genom höja prenumerationspriset och öka antalet prenumeranter från 230 till 300. Målet är att ha 500 prenumeranter i hela Norden inom tre år, vilket skulle göras BHT mindre beroende av externa stöd. BHT har tidigare erhållit ett stöd på 150 000 kr från Handelsbankens forskningsstiftelser att användas för en tid av tre år, och har löfte om ett stöd i samma storlek av Brandförsäkringsverkets stiftelse.

Stödet från Torsten Söderbergs stiftelse säkrar 2015 års utgivning.

Rydinger Alin, Cecilia Kungl Musikhögskolan i Stockholm Att bygga för framtiden – tekniska resurser för forskning och utbildning 2014
Beviljat belopp: 250 000 kronor

KMH står inför stora utmaningar. Det globala landskapet för musikproduktion och musikkonsumtion är under snabb omvandling där det ställs delvis nya krav på upplevelser av musik och utvecklingen av dessa. KMH avser att använda sin egen och den svenska musikindustrins internationellt starka position för att bli en viktig kraft i transformationen. Inte minst gäller detta en strategisk satsning på infrastruktur för forskning och utbildning i form av moderna och ändamålsenligt byggda lokaler, som skapar förutsättningar för forskare, lärare och studenter att bedriva en utvecklad och framtidsinriktad verksamhet olik någon annan musikhögskola i Sverige idag. KMH bygger för detta ändamål ett nytt campusområde i centrala Stockholm.

Campusområdet blir ett nytt hem för musik och ett kulturellt nexus för Stockholm men också en central punkt för högteknologisk musikforskning i Sverige och norra Europa. De avancerade och dynamiska rummen i det blivande studiokomplexet och i konsertlokalerna pekar mot ett modernt koncept med variabel akustik, flexibla publikytor och högteknologiska audiovisuella lösningar – designade för forskning och musikaliska framföranden.

KMH:s nya lokaler kommer bidra till möjligheten att utforska nya aspekter av det expanderande fältet rörande interaktion mellan levande musik och medierad/inspelad musik. Detta utforskande går även bortom det traditionella fokuset på musikproduktion då det även inkluderar forskning kring perception: lyssnarens relation till musiken.

Hagberg, Johnny Skara Stiftshistoriska Sällskap Skrivare i det medeltida Sverige 2014
Beviljat belopp: 125 000 kronor

I Svenska och utländska arkiv finns ett antal medeltida diplom, brev och andra handlingar där skrivare har präntat text. En del av dessa har varit kända och man har vetat deras identitet men många har naturligtvis hitintills varit okända. Bland de kända skrivare som kan nämnas är Birgitta Birgersdotter, biskop Hans Brask, Birgittas biktfader Peter Olofsson av Skänninge och biskop Henrik Tidemansson. Många skrivare har varit knutna till olika kloster och konvent.

Genom stor sakkunskap och idoghet har nu professorn emeritus i Svenska språket, docenten i Nordiska språk vid Uppsala universitet, Per-Axel Wiktorsson kunnat identifiera 934 av de medeltida svenska skrivarna. Det handlar om en insamlingsperiod av 30 år som Wiktorsson ägnat tid för analysen av dessa skrivares skrivsätt. Genom att utifrån åtta bokstäver försöker Wiktorsson analysera skrivstilen. Bokstäverna som valts ut är: g, w-, æ, ø, y, -n, k och h. Åtminstone i diplom visar ofta bokstäverna i den första raden avvikande utformning. Därför har i första hand bokstäver valts från de följande raderna i diplomen. Härefter anges några skrivformer, som till äventyrs kan berätta något om skrivarens språk. Där så kan ske anges också hur skrivaren skrev sitt eget namn. Slutligen nämns några källor till vår kunskap om respektive skrivare.

Wiktorsson disputerade 1976 på avhandlingen Södermannalagens B-handskrift och har utgivit ett flertal språkvetenskapliga arbeten. Äldre Västgötalagen utgav han i ny edition 2011.

Nyström, Bengt Keramik & porslin i Sverige under 7 000 år 2014
Beviljat belopp: 200 000 kronor

Keramik & porslin i Sverige under 7 000 år är en vetenskapligt hållen, välillustrerad översikt, intressant för både allmänhet och universitet. Den skall vara kulturhistorisk och gränsöverskridande (”etnoarkeologisk”, ”etnokonsthistorisk”) där vid sidan av en ”utveckling” även föremålstyper, tillverkning, teknik, användning etc. redovisas. Det ger mer estetiska aspekter på det förhistoriska materialet, mer funktionella på det traditionellt konsthistoriska.

Boken spänner över tidig neolitikum till modern. Keramiken skildras efter gängse perioder som knyter an till både tekniska och estetiska förändringar och moden, t.ex. tyskt stengods under medeltiden, holländska fajanser under 1600-talet, Wedgwood och annan engelsk påverkan från 1700-talets slut. De äldsta förhistoriska perioderna har visserligen skildrats i arkeologiska sammanhang, men sällan i relation till senare tider, dvs. t.ex. medeltid och ”allmoge”-keramiken. Nytt är också kinesiskt porslin och stengods som beställdes med ritningar från Sverige och hur den påverkat svensk keramik in i våra dagar. Även avsnitt om kakel och kakelugnar, tekniskt porslin, byggkeramik m.m. under olika skeden kommer att läggas in. Modern bruks- och konstkeramik och keramisk design skildras i två avsnitt. I ett särskilt kapitel redovisas fabrikerna med signeringar. I ett avslutande kapitel förs ett resonemang kring vilka andra material keramiken ersatt och ersätts av i vår tid.

Larsson, Daniel Koleran – samhället, idéerna och katastrofen 1834 2014
Beviljat belopp: 50 000 kronor

I slutet av 1810-talet började det dyka upp oroande rapporter från Asien. En fruktad farsot kallad kolera hade börjat röra sig, ut från sitt gamla område kring Gangesdeltat. Bara något decennium senare stod det klart att sjukdomen var på väg mot Europa. Överallt började man fråga sig hur man skulle skydda sig mot farsoten – en farsot som tycktes döda allt i sin väg, och som var helt ny för det europeiska läkarskrået. Smittade den från människa till människa? Eller var det dålig luft, och mer en fråga om smuts och bristande moral som gjorde människor sjuka och döda? Hjälpte inte karantänerna? Vilka mått och steg togs egentligen i en tid då man inte kände till bakteriernas existens?

I den här boken får vi följa kampen mot koleran från en svensk horisont. Hur man försökte bygga upp ett skydd, hur koleran trots det bröt sig in, vad som gjordes när koleran väl fått fäste, debatterna om karantänerna, vilka som dog, hur vården såg ut och, inte minst, vilka idéer som låg till grund för allt detta. Fokus ligger på den första, mest förödande epidemin 1834, och för första gången har i den här boken också kolerans spridningsvägar med GIS-teknik kartlagts, i detalj. Drabbades vissa områden i landet värre än andra? På vilket sätt spreds egentligen farsoten?

Stolpe, Jan Rousseaus Dialoger 2014
Beviljat belopp: 30 000 kronor

Jean-Jacques Rousseaus ”Rousseau juge de Jean Jacques. Dialogues” torde vara författarens mest okända verk, knappast läst av andra än specialister. Till engelska översattes det först 1989. Detta 400-sidiga arbete tillkom efter Bekännelser och före En enslig vandrarers drömmerier, alltså mot slutet av författarens liv, och beskriver i dialogform hur författaren, som vid denna tid var hårt ansatt av meningsmotståndare, upplevde sin situation. Konspirativa idéer blandas med djupa analyser av en känd och uppmärksammad författares kamp för att bli förstådd och uppfattad på rätt sätt. Verket bidrar med nya aspekter på ett säreget och komplicerat författarskap.

Nyberg, Gudrun Systrar till lärda män – 1700-tal 2014
Beviljat belopp: 50 000 kronor

Systrar till lärda män är en skildring av åtta kvinnors liv i Sverige under 1700-talet. Kvinnorna är historiska och utvalda genom att deras bröder var bildade och framgångsrika. Fakta om kvinnorna har letats fram i dokument av många slag, bevarade sedan den tiden i olika arkiv och bibliotek. Kvinnorna lydde under vissa gemensamma lagar och sedvänjor men mötte skiftande öden i helt olika miljöer.Det gäller en prästdotter i Piteå och Norra Österbotten, tre systrar i Åmål med koppling till stadens styrelse och till handel med timmer och järn, en akademikerhustru i Lund och tre adliga systrar uppvuxna i Stockholm men som gifta bosatta på mindre gårdar på Uppsalaslätten.

Eftersom även händelser i andra kvinnors liv har vävts in framställningen, t.ex. deras döttrars och tjänstefolks, utgör berättelserna sammantaget en bred skildring av kvinnors villkor under denna tid. Det finns dramatiska, komiska, rörande och tragiska inslag, och allt är sant. Till manuskriptet hör 150 fotografier av miljöer, föremål och personer, som dels illustrerar de enskilda livsödena, dels allmänt visar epokens stilar.

Andersson, Kent Gödåker – ett uppländskt gravfält från äldre järnålder 2014
Beviljat belopp: 20 000 kronor

Gravfältet vid Gödåker undersöktes vid olika tillfällen under 1900-talet och mycket anmärkningsvärda gravar och fynd framkom. Trots sin stora betydelse för förståelsen av Uppland och Mellansverige under perioden cirka 100 till 400 e.Kr. har gravfältet aldrig publicerats i sin helhet. Istället har enskilda gravar eller fynd diskuterats i mindre uppsatser. I boken ”Gödåker – ett uppländskt gravfält från äldre järnålder” publiceras för första gången detta internationellt och nationellt betydelsefulla materialet  och det analyseras i ljuset av moderna forskningsrön. Genom en detaljerad analys av föremålen från gravarna går det att datera gravfältet på ett sätt som tidigare aldrig gjorts och att koppla föremålen till statusgrupper. Med hjälp av dessa analyser går det att visa att Gödåker helt och hållet skiljer sig från samtida gravfält i Mellansverige. Inget gravfält har så många fynd av romerska importföremål och guldföremål och den statuskontinuitet som lyckats påvisas, som sträcker sig över omkring 300 år, är utan motsvarighet i regionen. Resultaten från analyserna visar, att gravfältet hört till en bebyggelse som varit ett regionalt centrum, kanske en föregångare till Gamla Uppsala.

Boken innehåller vid sidan av analyserna av föremålen från gravarna även en analys av gravarna, såväl överbyggnaderna som den inre konstruktionen, en rapport över den osteologiska analys som gjorts av gravarnas beninnehåll speciellt för denna publikation samt en katalog över samtliga gravar.

Andersson, Tommy Bronsålderns gravbilder 2014
Beviljat belopp: 75 000 kronor

Under den pågående dokumentationen av hällristningarna i Kiviksgraven har vi påträffat flera aldrig tidigare observerade figurer. Redan nu vet vi att resultatet kommer att överträffa vår förväntan. Det har inspirerat oss till att även vilja dokumentera de övriga drygt 20 fornlämningarna med hällristningar av bronsålderstyp, som har påträffats i eller på förhistoriska gravar i Sverige.

Trots att de ristade gravhällarna har en långt framskjuten plats i hällristningsforskningen och är av stor betydelse för hällristningarnas kronologi, är de flesta avbildningarna föråldrade eller undermåliga. Många har inte dokumenterats sedan början av 1900-talet. Vi tycker därför att det är viktigt att det utförs en professionell och enhetlig dokumentation av samtliga Sveriges figurristade gravhällar från bronsåldern.

Olofsson, Sofie Lunds universitet Grön framtid – Botaniska trädgården satsar på barn och naturvetenskap 2014
Beviljat belopp: 50 000 kronor

Barns och ungdomars tid i naturen har halverats under de senaste 20 åren. I samma takt försämras också deras förutsättningar för att förstå och lära sig om den. De går miste om förståelsen för hur tillvaron hänger ihop och hur vi ytterst är beroende av naturen. Det rimmar illa med det faktum att framtidens utmaningar till största delen handlar om miljön (klimatförändringar, uthållig konsumtion och globalisering).

En av Botaniska trädgårdens viktigaste uppgifter är att informera och inspirera till mer kunskap om naturen. Verksamheten planerar nu att göra en pedagogisk satsning riktad mot barn och ungdomar. Projektet innebär utställningar, undervisning och aktiviteter för alla intresserade skolbarn under 2015. Det övergripande målet för satsningen är att öka barns intresse för naturvetenskap.

Aminoff, Christina Linköpings universitet Verksamheten i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 2014
Beviljat belopp: 380 000 kronor

Förskoleklassen fördes in i skolan och blev en egen skolform år 1998. Med förskoleklassens inrättande fanns en ambition om att förskolan- och skolans pedagogiska traditioner skulle mötas. Utgångspunkten var att en smidig övergång skulle ske och med detta skulle ett homogent utbildningssystem skapas.

Studien inriktas mot att fördjupa förståelsen för den verksamhet som sker i förskoleklassen och grundskolans årskurs 1, samt övergången verksamheterna emellan. Ett särskilt fokus riktas mot hur arbetet med det tidiga skriftspråkslärandet utformar sig i förskoleklassen och hur detta arbete sedan tas emot i årskurs 1. Området är särskilt intressant då det finns ett fåtal klassrumsnära studier som undersökt denna övergång ur ett tidigt läs- och skrivdidaktiskt perspektiv.

Johansson, Anders De glömda blockadbrytarna – norsk-svenskt krigsdrama i flera akter 1940–1945 2014
Beviljat belopp: 25 000 kronor

Nazi-Tysklands ockupation av Norge och Danmark våren 1940 medförde att Sveriges export och import kraftigt begränsades genom ”Skagerackspärren”. Storbritannien behövde kullager och stålprodukter för sin rustningsindustri och försökte trotsa blockaden med fraktfartyg från svenska västkusten till Skottland. Norska överkommandot i London ville samtidigt överföra manliga flyktingar i Sverige till de allierade trupperna i Storbritannien. En första utbrytning med fem norska fartyg i januari 1941 lyckades medan nästa försök med dubbelt så många båtar i mars/april 1942 blev en katastrof. Utanför Göteborg väntade tyska flottan, sänkte tre av fartygen och tillfångatog 236 människor, flertalet norska flyktingar, bl.a. sju kvinnor och en flicka. Tre fartyg sänktes av sina egna besättningar, två lyckades ta sig förbi spärren till Skottland och två återvände till Göteborg.

Dessa tio fartyg kallades ”kvarstadsbåtarna” efter en lång brittisk-tysk process ända till Sveriges HD. Förutom dessa båda blockadbrytningar under brittisk ledning förekom flera föga kända norsk-brittiska operationer från Bohuslän. Majoriteten av dem som ställde upp var norska medborgare, men dessutom medverkande även brittiska marinsoldater och sjömän som var strandade i Sverige plus även några svenskar. Primus motor var George Binney, vars uppdragsgivare var Churchills sabotageorganisation Special Operations Executive (SOE) och Ministry for Economic Warfare (MEW).

von Ehrenheim, Carl Gustaf Grönsöö Konsten på Grönsöö 2014
Beviljat belopp: 50 000 kronor

Genom långa arvsföljder inom framförallt familjerna von Ehrenheim, von Engeström, Benzelius, Mörner och Blomstedt, har en tidsmässigt och genrémässigt bred samling bildkonst samlats på Grönsöö. Porträtt, tavlor och kopparstick ger en utblick mot konsthistorien med Grönsöö som utgångspunkt. Boken och utställningen kommer att få titeln ”Konsten på Grönsöö” och omfatta cirka 100 sidor. Fil.mag Greger Sundin har ställt sig till förfogande som författare och fotograf är Gabriel Hildebrand, fotograf vid Kungl. Myntkabinettet.

Nisser Dalman, Margareta Hovstaterna Hedvig Eleonora – den svenska barockens drottning 2014
Beviljat belopp: 490 000 kronor

Under mer än sextio år var drottning Hedvig Eleonora (1636–1715) Sveriges mäktigaste kvinna. Hennes gärning karakteriseras till stor del av de dynastiska och politiska ambitioner som kännetecknar denna period i Europas historia. I hennes miljöer och hovkultur manifesterade kungahusets allt starkare ställning, liksom Hedvig Eleonoras självuppfattning och strategier för att hantera spänningen mellan makt och genus. Denna visuella retorik riktade sig till hennes samtid, men också till eftervärlden – Hedvig Eleonora har avsiktligt lämnat ett budskap även till oss idag.

Forskningen om riksänkedrottningen ansluter till flera aktuella och livaktiga forskningsfält, framförallt om furstinnors betydelse och villkor samt nordeuropeiska kulturella förbindelser. Den bidrar också till en djupare förståelse av den karolinska epoken som helhet, i ett politiskt, ekonomiskt, idéhistoriskt, andligt och konstnärligt perspektiv.

Med anledning av 300-årsminnet av drottning Hedvig Eleonoras död, som infaller 2015, kommer Kungl. Husgerådskammaren att uppmärksamma hennes stora betydelse med bland annat en publikation. En viktig utgångspunkt är bidragen till symposiet A Queen Emerges. Hedwig Eleonora and Court Culture around the Baltic, som Kungl. Husgerådskammaren och Stockholms universitet anordnade i oktober 2013. Flera av de framstående svenska och internationella barockforskare som deltog i symposiet kommer att författa bidrag till publikationen.

Nitenberg, Annelie Västsvensk Arkeologi Härskaridentiteter i liv och död i vendel- och vikingatida Västergötland 2014
Beviljat belopp: 273 000 kronor

Ute i landskapet finns många olika typer av materiella lämningar som utgör spåren efter människors agerande i förgången tid. Dessa spår kan utgöra ledtrådar till den dåtida människans liv, förutsättningar och tankevärld. I avhandlingen Härskaridentiteter i liv och död: maktuttryck och maktstrategier i Västergötland under vendel- och vikingatid vill jag utifrån statusgravar och de sociala eliternas livs- och representationsmiljöer studera dessa eliters strategier för att uppnå möjligheten att utöva makt. Jag intresserar mig även för härskarideologier och de handlingar som krävdes för att uppnå maktpositioner och att kvarhålla dem. Vidare vill jag undersöka vilka maktpositionerna var och vad de så att säga innehöll och innebar. Målsättningen är också att diskutera och försöka förstå formeringen av Västergötland.

Utgångspunken i avhandlingsarbetet är resultaten av de utgrävningar jag bedrivit i Sunnerby på Kållandsö i Västergötland mellan åren 2000 och 2012. Sunnerby kommer emellertid att sättas in i ett större geografiskt sammanhang varför så väl regionala analyser som jämförande studier i ett vidare perspektiv ingår i avhandlingen. Källmaterialet är i första hand det arkeologiska materialet, men som en referensram till det arkeologiska materialet kommer jag att nyttja historiska källor i form av runinskrifter och i viss mån fornnordisk- och fornengelsk litteratur.

Bergman, Lars Riksföreningen Sverigekontakt De karolinska fångarnas censurerade brev 2014
Beviljat belopp: 375 000 kronor

Efter nederlagen vid Poltava och Perevolotjna år 1709 placerades 23 000 krigsfångar ur den svenska hären ut i Ryssland, många i Sibirien. Den verkliga svenskstaden blev Tobolsk. Svenskarna var förhållandevis välutbildade och kom därför att spela en stor roll lokalt. De ingenjörskunniga ledde byggnadsarbeten, svenska skolor drog till sig ryska elever. Konflikter förekom, men svenskarnas insatser kom att uppskattas. Fortfarande talas det om detta i sibiriska städer. Så är exempelvis borgmästaren i Jekaterinburg, Jevgenij Rojzman, starkt historieintresserad och en stor Sverigevän.

Förhållandena finns skildrade i dagböcker och brev. Många brev från och till de svenska krigsfångarna fastnade i den ryska censuren. Sedan de ryska arkiven öppnats på 1990-talet, har breven blivit tillgängliga. Det planerade projektet skall i första hand ställa dessa brev till förfogande för svensk, rysk och internationell forskning och allmänhet. En utgåva av något slag (som bok och/eller i elektronisk form) är den naturliga produkten.

Projektet kan förväntas förse historiker med ny information. Framför allt tycks breven belysa krigsfångarnas egen situation, deras tankar och föreställningar, men också det dagliga livet. Freden 1721 medför en markant omsvängning i svensk historia. De krigsfångar som återvänder hem (ca en fjärdedel) har troligen betytt mycket för den vidare historiska utvecklingen, men deras roll är otillräckligt undersökt. De hittills censurerade breven erbjuder ett lyckligt tillfälle.

Linde Bjur, Gunilla Arkitekter i Göteborg under hundra år. Kvinnor tar plats på 1900-talet 2014
Beviljat belopp: 75 000 kronor

Göteborgs arkitekturhistoria de senaste hundra åren har präglats av en stor skara högskoleutbildade arkitekter. Under tidigt 1900-tal utövades yrket enbart av män, medan idag drygt hälften av alla arkitekter i Sverige är kvinnor. Forskningsprojektet har arbetstiteln Arkitekter i Göteborg under hundra år. Kvinnor tar plats på 1900-talet. Det är en fortsättning på den forskning som 2013 presenterades i boken Arkitekter och fasader. Göteborg 1850–1920. Brytpunkten 1920 motiveras av att kvinnor trädde fram som arkitekter i Sverige detta årtionde. Arkitektyrkets utveckling och stadens arkitekturhistoria under hundra år kommer att belysas genom fokus på ett trettiotal arkitekter, alla kvinnor, vars verksamhet präglat Göteborg.

Genom arkivforskning och djupintervjuer framställs ett antal korta yrkesbiografier. Pionjärer som Dagmar Hall, Anna Lous Mohr och Ingrid Wallberg har skymtat i tidigare forskning, medan Ingegerd Ågren (f. 1922) och hennes långa verksamhet med början på 1940-talet återstår att lyfta fram. Det finns ytterst lite skrivet om kvinnors arkitektverksamhet i Göteborg under de senaste femtio åren. Flera av de yngsta arkitekterna i studien, kommer sannolikt att vara aktiva långt efter Göteborgs 400-årsjubileum 2021.

Lysén, Svante Bohuskust – ett vresigt paradis 2014
Beviljat belopp: 100 000 kronor

Under senaste decennier har det endast producerats en handfull filmer om bohuskusten såsom hummerfiske, skärgårdssamhällen och undervattensfilmer, men inte någon heltäckande film om den bohuslänska kustnaturens djur- och växtvärld under fyra årstider.

BOHUSKUST – ett vresigt paradis (58 min) är en naturdokumentär om bohuskustens natur under fyra årstider sett genom en kajakpaddlares ögon, men också om dess förändring, ekologi och miljöhot. Det är en skildring av både det bekanta där betraktaren känner igen sig och det obekanta där upplevelser, fakta, aktuella vetenskapliga rön och filosofiska betraktelser kommer att vara tankeväckande och leda till nya insikter.

Filmen kommer att söka bohuskustens själ och framför allt skildra djur, växter och natur i skiftande ljus under året. Den kommer även ge en inblick i kustlandets spännande historia från bronsåldersgravar till mera sentida sillperioder och stenbrott. Miljöproblem som bl.a oljeutsläpp, strandskräp och överfiske kommer också att belysas. Den röda tråden kommer att vara en kajakpaddlare som på ett personligt sätt upptäcker och upplever skiftande miljöer under sina färder längs kusten och som skapar vattenkänsla ur ett närperspektiv.

Den färdigredigerade naturdokumentären planeras som en visningsrätt för SVT och grannländernas tv-kanaler för att ge en bred publik inblick i bohuskustens världsunika landskap och natur.

Nyqvist Thorsson, Anna Göteborgs universitet Liljestenar och stavkorshällar under 1100- och 1200-talen i Vänerlandskapet 2014
Beviljat belopp: 195 000 kronor

Ansökan avser finansiering av slutförandet av min avhandling som utgår från ett medeltida material benämnt liljestenar och stavkorshällar. I dagsläget återstår viss textproduktion och textredigering, cirka sex månaders arbete, för att färdigställa avhandlingen för tryck och ventilering. De kapitel som omfattar inledning och forskningshistorik, teori och metod samt de tre analyserande kapitlen är i princip färdigskrivna.

Liljestenar och stavkorshällar är gravhällar, oftast i sandsten med bilder i form av växtrankor, livsträd och stavkors. Stenarna kan knytas till de äldsta medeltida stenkyrkorna och kan dateras till 1100- och 1200-talen. Istället för att som tidigare förstå dem utifrån konsthistoriska aspekter diskuterar jag stenhällarna som ett arkeologiskt material. Liljestenar och stavkorshällar tillför inte enbart kunskap om medeltidens bildvärld och konstuttryck. Som gravmonument ger de även kunskap om sociala förhållanden, hur man såg och förhöll sig till döden och de döda och hur gravmonument och kyrkplats spelade en aktiv roll i sociala strategier och formerandet av sociala grupperingar i det medeltida samhället. En viktig fråga att diskutera har därför varit varför det blev det så betydelsefullt för en viss grupp människor under 1100- och 1200-talen att uttrycka sin identitet genom dessa specifika gravmonument.

Sidén, Karin Prins Eugens Waldemarsudde Prins Eugen 150 år 2014
Beviljat belopp: 100 000 kronor

I samband med att Prins Eugens Waldemarsudde anordnar en stor jubileumsutställning med anledning av att det då var 150 år sedan prins Eugen föddes, kommer en praktfull och omfattande bok om prins Eugens konstnärskap och livsgärning att produceras.

Prins Eugen (1865–1947) var en av sin generations främsta landskapsmålare och en betydande konstsamlare, mecenat och kulturpolitiker. Boken som kommer att innehålla ny forskning och innefatta ett flertal artiklar av sakkunniga skribenter kommer bland annat att beskriva prins Eugens politiska gärning och hans aktiva motstånd till nazismen under andra världskriget, samt prins Eugens relationer till författaren Verner von Heidenstam, musikerna och kompositörerna Wilhelm Stenhammar och Tor Aulin samt hans samarbete med arkitekten Ferdinand Boberg. Artiklar om landskapsmålaren, mecenaten, konstsamlaren och personen prins Eugen kommer också att publiceras. Även Waldemarsuddes park och trädgård kommer att få ett kapitel i boken.

Boken kommer att ges ut i samarbete med Bokförlaget Atlantis.

Rydin, Urban Bröderna Röhss – Röhsska museets första donatorer 2014
Beviljat belopp: 50 000 kronor

Föreliggande arbete är en undersökning av främst den företagarverksamhet som de två första generationerna av familjen Röhss bedrev inom svensk industri från ca 1825 till nästa sekelskifte. Med denna utgångspunkt berörs såväl viktiga delar av den Göteborgska historien som industrialismens genombrott och utveckling i Sverige. Wilhelm Röhss den äldre och dennes söner Wilhelm och August var viktiga delar av det välståndssprång Sverige tog från att vara ett fattigt jordbruksland till att bli ett av världens rikaste länder. Det Röhsska handelshuset började med en ganska spretig verksamhet men specialiserade sig ganska snart på trä- och järnverksamhet.

Då dessa kapitalkrävande verksamheter krävde mer kapital för sin utveckling togs initiativ till uppbyggandet av banker som sedan tog över handelshusens roll som kreditförmedlare. Inte förvånande nog var det Röhsska handelshuset även involverat i utvecklingen på transportområdet, i synnerhet när det gäller järnvägar. Nästan lika naturlig var aktiviteten i försäkringsbolag.

Göteborgs utveckling är i hög grad kopplad till näringslivet. Tillväxten skapade sedan stora sociala problem för arbetarklassen. Detta födde enskilda initiativ och donatorer ställde stora kapitalbelopp till stadens förfogande för samhälleliga ändamål. Den Röhsska släkten är en viktig del av den göteborgska donationsandan och deras donationer berörs i arbetet.

Boken berör också den Röhsska släktens ursprung i Tyskland och Danmark och andra medlemmar av släkten.

Ivansson, Birgitta Dokumentation av bygdehistoriska intervjuer 2014
Beviljat belopp: 15 000 kronor

Överföring av ett 50-tal kassettband och rullband med bygdehistoriska intervjuer till dagens teknik för att göra materialet mer tillgängligt och bevara det för framtiden.

Gunneriusson Wistman, Christina Museiskapanden på det svenska konstfältet vid 1900-talets mitt 2014
Beviljat belopp: 50 000 kronor

År 1958 öppnade Moderna Museet i Stockholm. Museisamlingarna bestod då till stora delar av konst överförd från Nationalmuseum, men också av inköp, gåvor och donationer avsedda speciellt för ett blivande svenskt modernt konstmuseum. Tio år tidigare, i slutet av juni 1948, invigdes Prins Eugens Waldemarsudde, ett museum som per definition kan betraktas som Sveriges första museum för modern och samtida svensk konst. Genom sitt testamente överlämnade prins Eugen sitt forna hem med konstsamlingarna till svenska staten med syftet att det skulle bli ett offentligt museum. Därmed fick prinsens konstsamling omfattande dryga 2 000 verk liksom hans egen konstnärliga produktion en permanent visningsplats.

Dessa två museer är exempel på två olika typer av museigrundanden; det ena tillkommet på enskilt initiativ, det andra ett offentligt grundat institutionellt museum. De är dessutom endast två exempel på nya svenska konstmuseer öppnade kring 1900-talets mitt. Ett flertal länsmuseer har fokuserat konsten i sina samlingar och även ett flertal donatorsmuseer/konstnärshem öppnade vid denna tid. Svenskt konstmuseiväsende är ett till stora delar outforskat område och det konstsociologiska perspektiv som denna undersökning använder sig av kommer att ge resultat både för grundläggande kunskap på området och fungera som en bas för vidare analys av konstmuseernas roll i samhället igår, idag och imorgon.

Hadenius, Patrik Forskning & Framsteg Utgivning av Forskning & Framsteg under 2015 2014
Beviljat belopp: 44 500 kronor

Tidskriften Forskning & Framsteg är en av Sveriges främsta populärvetenskapliga tidskrifter. Den grundades år 1966 och ges sedan 1979 ut av en stiftelse utan vinstsyfte. Stiftelsen stöds av ett stort antal forskningsfinansierande organisationer. Tidskriftsverksamheten går med förlust. Utan externa bidrag skulle en fortsatt utgivning inte vara möjlig. Sedan 2010 har flera åtgärder vidtagits för att stärka ekonomin, bland dem en utökad utgivning till 10 utgåvor, annonsförsäljning, ny layout samt redaktionella samarbeten. Genom att bidragsfinansiera delar av verksamheten kan stiftelsen bemanna en kvalificerad redaktion med fackkunskaper inom naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap, samt hålla en bred bevakning av och rapportering om svensk forskning. Innehållet i Forskning & Framsteg ska inte enbart styras av efterfrågan, utan också av stiftelsens ändamål att brett förmedla resultat från svensk forskning och stimulera intresset för vetenskap.

Söderberg, Elisabet Stockholms universitet De eftersträvande – unga människor med rörelsehinder och deras karriärval 2014
Beviljat belopp: 305 000 kronor

Att välja studie- och yrkesväg kan vara knepigt för alla och en var. Vad passar jag till, vad tycker jag är roligt, hur ser möjligheterna ut på arbetsmarknaden osv. är rimliga frågor att ställa sig. Om man har svårigheter i form av rörelsehinder kan detta göra att både man själv och andra tvivlar på ens förmåga och då blir valet inte lättare.

Avhandlingen handlar om hämmande och främjande faktorer i karriärvalet. De hämmande har hittills i avhandlingsarbetet visat sig vara t.ex. dålig tillgänglighet, krångliga regler och en omgivning som försöker begränsa individens handlingsutrymme. Många av respondenterna har visat sig vara utsatta för överbeskydd av omgivningen vilket har utgjort en starkt hämmande kraft i deras liv och påverkat deras tilltro till sin förmåga negativt. Dessa hämmande faktorer utgör tillsammans incitament för en ond spiral som leder till en devalverad självbild. Detta i sin tur minskar handlingsutrymmet vid studie- och yrkesvalet. En starkt främjande kraft verkar målet, ett självständigt och yrkesverksamt liv, utifrån sina egna förutsättningar, utgöra. En annan viktig främjande faktor utgörs av en omgivning t.ex. familj och vänner, som affirmerar individen och uppmuntrar denna att våga mer än vad individen kanske tror att den klarar.

Botwid, Katarina Lunds universitet Skärvans Renässans – ny analysmetod för tolkning av arkeologisk keramik 2014
Beviljat belopp: 121 125 kronor

Som forskare och arkeolog arbetar jag med att förmedla de berättelser som kan tolkas fram ur det konkreta material som kommer fram vid en arkeologisk utgrävning. Den hantverkande människan är ofta i fokus inom dagens arkeologi och i framtiden kommer vi eventuellt att kunna identifiera individer eller mindre grupper som specialiserat sig inom hantverket.

Det finns flera utmaningar inom hantverksperspektivet. Några utmaningar kan vara att undersöka hur man i forna tider ordnat sin hantverksmiljö och hur man tagit till vara på omgivningens resurser. Andra frågor kan gälla hur miljö och klimatförändringar kan ha påverkat hantverkets situation och utveckling. Troligen var den forntida hantverkaren tvungen att förändra sitt sätt att arbeta när klimatet blev kallare eller fuktigare. I keramikartefakter kan fingeravtryck och märken efter olika redskap bli kvar till oss att tolka. Man ser spåren inbrända och stelnade till den form som nu kan ge oss den information vi så ivrigt söker.Som keramiker och arkeolog kan jag läsa kärlen. Min möjlighet att se hur en forntida kollega plötsligt fick bråttom och i all hast avslutade ett från början noggrant arbete för två tusen år sedan, gör att dessa ordlösa händelser kan verbaliseras och förstås över tid. Att kunna se och ta vara på den informationen ger åter en möjlighet att se det stora arkeologiska keramikmaterialet, som finns i museernas magasin, som en högintressant källa till ny kunskap.

Andersson, Christer Ås kloster, markradar 2015 2014
Beviljat belopp: 50 000 kronor

Markradarundersökning som ett led i arkeologisk forskning är en metod som blivit allt mer förekommande. Anledningen är naturligtvis den snabba utvecklingen på elektronikområdet med allt mindre och billigare komponenter till markradarn, men också allt mer sofistikerade programvaror i takt med utvecklingen på datorsidan.

Markradarn kan liknas vid de ekolod som fiskare använder för att lokalisera fiskstim men istället för ljudvågor användes radiovågor som reflekteras från marken när radiovågen möter ett annat medium. En radarvåg som sänds genom marken reflekteras när den träffar en sten på samma sätt som en våg på en lina som är fäst i en vägg reflekteras först när den träffar väggen. Vet man hur fort vågen färdas kan man räkna ut avståndet till väggen och på samma sätt gör man med markradarns vågor.

Vi kan också få viss information om vad det är som markradarns radiovågor reflekterats mot genom att studera den reflekterade vågen.  En lina som är fäst vid en stabil vägg ger också en reflekterad våg som är annorlunda än om linan är fäst runt om en smal böjlig trädgren.

Fördelen med endast markradar vid en arkeologisk undersökning är, att det är en icke förstörande metod. Vid en arkeologisk utgrävning rör man oundvikligen om i jordlagren och en eventuell efterföljande grävning på samma ställe har berövats all information. Genom att använda markradar vid en arkeologisk utgrävning behöver man heller inte gräva upp ett stort område, utan kan gå direkt på det eftersökta stället.

Eliasson, Roger Aeroseum Aeroseum Science Center 2014
Beviljat belopp: 90 000 kronor

Aeroseum startade upp ett skolprojekt under 2010 som hade som mål att öppna flygupplevelsecentret/museet för undervisning för elever från förskolan till universitetsnivå. Motivet var att öka intresset, studiemotivationen och förståelsen i MNT – matematik, naturvetenskap och teknik. Våra ämnen skall i framtiden täcka in allt från vårt kulturarv till olika ämnesområden enligt den nya läroplanen. En stor del av undervisningen är baserad på praktisk undervisning, varför vi bygger upp olika stationer och miljöer på ett ämnesövergripande sätt. Målet är att kunna ta emot bortåt 500 skolklasser per år.

Nu har ursprungsprojektet gått över till att Aeroseum skall bli ett Science Center. Anledningen till detta är att det numera är ett villkor från myndigheterna för att i framtiden bli beviljade offentliga medel för skolverksamheten. Detta ställer nya krav på vår skolverksamhet. Det fodras idag fler interaktiva arbetsstationer. Användandet av ännu mer databaserade uppgifter m.m. Allt detta ställer nya krav på vårt datanätverk som är underdimensionerat och måste utvecklas för att klara av de cirka 60 Science Centerstationer som erfordras. I dagsläget finns 6 stationer igång och flera är under uppbyggnad. Torsten Söderbergs stiftelse har bekostat 4 av dessa under 2014. Projektet är en fortsättning från vår senaste ansökan och projektet kommer att fortsätta till Aeroseum är godkända av myndigheterna så att ekonomiskt stöd kan erhållas.

Wadell, Leif Frimurarsamhället i Göteborg Louis Jean Desprez, plafondmålning "Solguden Apollo" 2014
Beviljat belopp: 250 000 kronor

Plafondmålningen är för Göteborg oersättlig och unik, om den lämnats att undergå vidare nedbrytning, skulle ett kulturhistoriskt värdefullt och riksintressant objekt gå förlorat.

Rollenhagen Tilly, Linnéa Carl Johan Cronstedt, arkitekt och organisatör – en man av sin tid 2014
Beviljat belopp: 100 000 kronor

Tryckning av en bok om överintendenten Carl Johan Cronstedts (1709–1777) verksamhet och samlingar.

Greve Carl Johan Cronstedt nämns i en mängd studier om svenskt 1700-tal: som kakelugnens rationaliserare, som överintendent eller i samband med den världsberömda samlingen som bär hans namn på Nationalmuseum. Till skillnad från de andra överintendenterna visade Cronstedt ett stort intresse för ekonomi och hans mycket pragmatiska läggning är en orsak till varför han inte har gått in i historien som en ”stor” arkitekt. Men hans verksamhet anses ofta som tråkig eller ointressant, vilket har lett till att en biografisk framställning om honom hittills saknats. En sammanställning av redan genomförd forskning och en närmare undersökning av ett otroligt rikt arkivmaterial vittnar emellertid om att hans roll i den svenska arkitekturhistorien bör omvärderas. Allt tyder nämligen på att han genom sin pragmatiska läggning mycket aktivt bidrog till moderniseringen av vår svenska arkitektur, stadsplanering och bomiljö.

Målet med denna bok är därför att ge en bättre insikt i Cronstedts teoretiska och praktiska bidrag till svensk arkitekturhistoria. I fyra kaptiel presenteras Cronstedts utbildning, ett urval av hans aktiviteter som ämbetsman och arkitekt samt bibliotekets historia och innehåll.

Nordqvist, Bengt Arkeologi Offerplats Finnestorp Guldets tid och Offerplats Finnestorp 2014
Beviljat belopp: 695 000 kronor

Under 2000–2004 och 2008–2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin – ”de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid” och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare.

Ett mycket begränsat fältarbete berörde Offerplats Finnestorp liksom en av de mest spektakulära guldfynden såsom fyndplatsen för guldhalskragen från Möne (norr om Ulricehamn) samt slagfält vid Varola. I det pågående forskningsarbetet ingår en mindre utgrävning (söka efter hjälmdetaljer), konservering av en mindre mängd föremål, internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av ett större vetenskapligt bokverk och en populärvetenskaplig bok. Under 2013 har påbörjades ett analysarbete kring metallföremålen från Finnestorp. Under 2014–2015 publiceras den första bokvolymen om Finnestorp.

Areskoug, Nils-Göran Transdisciplinära dialoger 2014
Beviljat belopp: 120 000 kronor

Syftet med detta nätverk för dialoger över ämnesgränserna är att skapa en infrastruktur för ett strategiskt observatorium och en mötesplats för integrativa samtal för att bättre möta de framtida komplexa utmaningar som det framtida samhället står inför och vars lösningar kräver särskilt bred kompetens. Beslutsfattande med vittgående konsekvenser beror av hänsyn som berör alltfler angränsande områden. Behovet är stort av handlingsmodeller som ge nya vägar att utveckla kunskapsbaserade policies för samordning över disciplingränserna.

Dessa dialoger förs i valda mediaplattformer och kommunikationskanaler som främjar ett nordiskt kunskapsutbyte och med syfte att aktualisera en framtidspotential på bas av delade värderingar och gemensam historia. En ökad strategisk och kritisk framtidsdialog genom konstruktivt kulturutbyte syftar till att fördjupa känslan av samhörighet och förbättra förutsättningarna för värdeskapande och tillväxt genom samarbete inom näringsliv, politik, akademia och kultur. Nätverket av dialogpartners omfattar personliga dialoger på hög strategisk nivå (entreprenörer, ministrar, forskare).

Genomförda kunskapsdialoger publiceras på internetarenor för opinion och debatt och i aktuella publikationer under produktion. Med nätverksbaserad kunskapsintegration utvecklas en bas för framtida projekt- och programorganisation som genererar stabilitet och långsiktighet med kultivering av värden som rot till en kreativ dialog mellan vetenskap och näringsliv.

Bjerrhede, Staffan Kållereds hembygdsförening Gården Sagared i Kållered – med anknytning till Ostindiska Kompaniet 2014
Beviljat belopp: 216 000 kronor

Kållereds Hembygdsförening har ett omfattande arkiv som består av handlingar och foton. Detta material har under våren 2014  förtecknats med bidrag från stiftelsen. Det  mycket omfattande och intressanta gårdsarkivet från gården Sagered i Kållered kommer nu under hösten att förtecknas också med bidrag från stiftelsen. Sagered har en stark anknytning till Ostindiska Kompaniet vilket gör det ytterligare attraktivt för historieforskare.

Efter att Sagereds arkiv har förtecknats behövs nu ytterligare forskning om gården och sammanställning av materialet. Framför allt är det ägandelängden med släkter och deras koppling till Ostindiska Kompaniet som bör utforskas. Även boningshusets historia, inredning, möblering genom bouppteckningar, berättelser genom arkivsökning och annat som rör gården ingår.

Wilhelmson, Helene Lunds universitet Ölands järnåldersbefolkning: bioarkeologiska studier av migration, diet och demografi 2014
Beviljat belopp: 190 000 kronor

Avhandlingsprojektet syftar till att studera Ölands järnåldersbefolkning med utgångspunkt i gravarna, för att belysa samhällets struktur och dynamik. Öland hade ett omfattande flöde av varor och människor under järnålder och har varierade och rika arkeologiska källor. Materialet är både stort och väl daterat till underperioder av järnåldern och täcker hela perioden 500 f.Kr.–1050.

Utifrån isotopprover på ben och tänder diskuterar jag variationer i migration och diet i jämförelse med bl.a. hälsa och sjukdomar, spår av våld, kroppslängd, kön och dödsålder såsom studerat osteologiskt i skelettet. Jag jämför även dessa resultat med gravarnas arkeologiska aspekter (gravform, fynd osv.) för att få en mångfacetterad bild av social struktur och identitet på såväl individ- som samhällsnivå. Då de olika resultaten speglar olika specifika perioder i en individs liv tolkas de i relation till livscykeln också, något som sällan tas full hänsyn till i tolkningar av isotopanalyser.

En motsvarande studie, som integrerar isotopresultaten i ett osteologiskt och arkeologiskt sammanhang på detta sätt, har aldrig tidigare gjorts i Skandinavien. Studien drar nytta av det exceptionellt rika gravmaterialet från Öland på ett brett och tvärvetenskapligt sätt och bidrar till att vidga perspektivet på järnålderssamhället och samtidigt utveckla det bioarkeologiska forskningsfältet.

Larsson, Annika Uppsala universitet Bucklor på behagen 2 – fördjupade praktiska studier och rekonstruktioner 2014
Beviljat belopp: 157 500 kronor

År 2008 inleddes forskningsarbetet rörande vikingatida kvinnodräkt. Det konstaterades tidigt att de, för den kvinnliga gravdräkten så specifika, ovala spännbucklorna försvann ungefär samtidigt som mansdräkten övergick till att bli kristet betonad. Ingångshypotesen var att förändringarna från det förkristna samhället till det kristna inte bara bör ses i själva gravskicket, utan också speglas i förändringen av den kvinnliga gravdräkten. Dräkten kom att bli nyckeln till en helt ny förståelse kring normer och ritualer i det förkristna samhället – ett problemområde som presenteras i en kommande bok.

I samband med presentation av projektet i en utställning hösten 2014 vid Uppsala universitets Museum Gustavianum, har uppsydda rekonstruktioner och tecknade illustrationer med stor betydelse för förmedling använts. Det är av stor betydelse för den slutliga bokprodukten att dessa presentationer kan omarbetas och anpassas för manuset och dess layout. Projektets steg 2 innefattar ett par månaders arbete för studier i mikroskop och därpå följande praktisk rekonstruktion, samt ett par månaders arbete för tecknade illustrationer där fotografier inte låter sig publiceras. Sökande är projektledare för manusarbetet som beräknas vara färdigt sista juni 2015. Den pågående forskningen presenteras på Museum Gustavianums hemsida.

Klackenberg, Dag De Svenska Historiedagarna De Svenska Historiedagarna 2015 2014
Beviljat belopp: 100 000 kronor

De svenska historiedagarnas övergripande syfte är att uppmuntra kontakter och utbyte mellan fackfolk från olika yrken med anknytning till historieämnet, och historieintresserade i allmänhet, och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är tillgänglig för deltagare utan fackutbildning. För åtskilliga historielärare är Historiedagarna den främsta möjligheter för fortbildning, i synnerhet vad gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum e n möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Många av föreläsningarna publiceras i tryck form.

Herjulfsdotter, Ritwa Röhsska museet Röhsska museets samlingar och historia 2014
Beviljat belopp: 335 000 kronor

Det råder brist på forskning och sammanställd kunskap om Röhsska museets framväxt och samlingarnas tillblivelse vilket är beklagligt då det handlar om en betydelsefull samhällsinstitution med stort inflytande inom formgivning. I detta avseende skiljer sig Röhsska museet från andra större museer för vilka grundliga historiska arbeten finns. Röhsska museets målsättning är att visa högkvalitativt konsthantverk och ge inspiration till nyskapande. Inspirationen har till stor del hämtats från öst. 1700-talet är ett annat viktigt intresseområde för museet. Inom forskningsprojektet Röhsska museets samlingar och historia riktas nu fokus mot museets 1700-talssamlingar.

Museets 1700-talsföremål kommer huvudsakligen från högreståndsmiljöer. Senbarock, rokoko och gustaviansk stil är representerade, både importerat och svensktillverkat. Museet förvaltar också flera 1700-talsinteriörer och ett lusthus. Men vad är det för 1700-tal Röhsska museet visar? Valet av samlingar har påverkats av en rad faktorer som personliga intressen och tidens modeströmningar.

Syftet med forskningsprojektet är därför att genom bred kulturhistorisk forskning fylla den kunskapslucka som finns. Projektet vill bidra till att tillgängliggöra ny kunskap om Röhsska museet och dess samlingar för fortsatt forskning och bidra till att ge vidgade perspektiv på museets verksamhet.

Forskningsresultaten kommer att presenteras i en utställning i samarbete med Göteborgs konstmuseum, webbtext och i artiklar.

Arvidsson, Kristoffer Göteborgs konstmuseum Översiktsverk för Göteborgs konstmuseum – engelsk utgåva 2014
Beviljat belopp: 350 000 kronor

I februari 2014 gavs boken Samlingen Göteborgs konstmuseum ut med stöd av Torsten Söderbergs stiftelse. I boken, som omfattar 497 sidor med 350 illustrationer i färg, presenteras museets samlingar i en tilltalande formgivning. Populärvetenskapliga essäer varvas med kortare texter för att i en tillgänglig form föra ut den senaste forskningen om samlingen. Nu vill museet ge ut en engelskspråkig version av boken med titeln The Collection. Gothenburg Museum of Art.

Göteborgs konstmuseum har tidigare saknat ett aktuellt översiktsverk över sina internationellt eftertraktade samlingar. Museet ville därför skapa en bok som är tänkt att fungera både som en katalog över ett urval verk och en populärvetenskaplig framställning av samlingen. En engelskspråkig bok om samlingen är särskilt påkallad.

Ett tidigare projekt, i syfte att skapa en katalog över samlingen tillgänglig via webben, har legat till grund för boken. Texterna i boken har tagits fram av museets personal i samarbete med forskningsavdelningen. Projektledning och redigering sker på museet.

Fischer, Peter Göteborgs universitet Den Svenska Cypernexpeditionen: Ett palatskomplex från 1200 f.Kr. 2014
Beviljat belopp: 1 022 000 kronor

Utgrävningar i bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke, Cypern – understödda av Torsten Söderbergs Stiftelse – har resulterat i exceptionella fynd från perioden 1600–1100 f.Kr. Resultaten har rönt betydande internationell uppmärksamhet. Den svenska expeditionen har kunnat framlägga bevis för långväga förbindelser med södra, mellersta och norra Europa inkl. Sverige, östra medelhavsområdet, Anatolien, Levanten och Egypten.

En storskalig geofysikalisk prospektering med hjälp av georadar och magnetometer samt en radiostyrd helikopterdrönare med kamera ledde till upptäckten av en monumental, 50 x 40 meter stor, byggnad som p.g.a. av sin storlek och murarnas vidd fick arbetsnamnet ”palats”. Den nya upptäckten gör Hala Sultan Tekke till den största bronsåldersstaden inte enbart på Cypern utan även i hela östra medelhavsområdet. Testgrävningar under 2014 i den östra delen av palatset verifierade de geofysikaliska fynden: expeditionen fann grundmurar av sten och enastående fynd som inkluderar figuriner av människor/gudar och djur. Fynden är från perioden 1300–1150 f.Kr.

Projektet avser avancerad arkeologisk forskning i samband med friläggningen av detta palatsliknande byggnadskomplex och att därmed säkra den Svenska Cypernexpeditionens fortsatta existens under åren 2016–2018.

Normark, Staffan Kungl. Vetenskapsakademien Ingvar Lindqvistprisen 2015 2014
Beviljat belopp: 300 000 kronor

Kungl. Vetenskapsakademien vill genom sitt lärarpris visa Sveriges lärare i matematik och naturvetenskap sin uppskattning, och samtidigt fästa samhällets uppmärksamhet på lärarnas viktiga roll för landets utveckling. Priset har fått sitt namn efter professor Ingvar Lindqvist, som var akademiens preses under åren 1987–1991. Han tog initiativ till en rad akademiaktiviteter som alla är ägnade att visa på lärarnas viktiga roll i samhället. Priset delas ut sedan 1991.

Kollegor, rektorer, elever och föräldrar inbjuds att nominera kandidater. Efter beredning av akademiens kommitté för skolfrågor förs förslagen till pristagare fram till akademiens ledamöter som beslutar om pristagarna vid en ordinarie sammankomst. Kommittén för skolfrågor består av representanter för akademiens klasser för matematik, fysik, kemi, biologi, medicin, teknik och samhällsvetenskap, samt didaktiker och före detta pristagare.

Prisutdelningen sker vid akademiens högtidsdag. I samband med detta genomförs också ett halvdagssymposium där pristagarna presenterar sitt arbete och akademiledamöter ger vetenskapliga föreläsningar.

Anckar, Maj-Britt Torgny Segerstedts Minne En årlig gästprofessur vid Göteborgs universitet i Torgny Segerstedts namn 2013
Beviljat belopp: 300000 kronor
Andersson, Lennart Göring i Sverige. Från flyghjälte till nazistpamp 2013
Beviljat belopp: 25000 kronor

Arbetet syftar till att beskriva hela historien om Svenska Lufttrafikaktiebolaget (SLA) och samtidigt berätta om Hermann Görings eskapader i Sverige och hans inblandning i svenskt flyg – från SLA-tiden 1920 till det misslyckade försöket att skänka ett ambulansplan till flygvapnet 1938 och svensk flygmaterielanskaffning under andra världskriget.

Andersson, Tommy Kiviksgravens okända hällristningar 2013
Beviljat belopp: 59256 kronor

Den enorma Kiviksgraven med sina åtta ristade hällar kan närmast betraktas som ett nationalmonument över skandinavisk bronsålder. Sedan upptäckten av hällristningsmotiven under mitten av 1700-talet har de avbildats otaliga gånger. Trots detta kan vi konstatera att det ännu saknas en modern dokumentation utförd av professionella hällristningsdokumenterare. Vid tillfälliga besök har vi konstaterat att det ännu finns motiv på hällarna att upptäcka eller omtolka. Då vi har en sammanlagd erfarenhet av att dokumentera hällristningar i över 40 år, samt efter att ha dokumenterat över 1000 hällristningar i Bohuslän och Dalsland, känner vi oss nu mogna att ta oss an Kiviksgravens hällbilder. Syftet med projektet är dels att göra en professionell avbildning av bilderna på Kiviksgravens hällar och dels att eftersöka försvunna hällar och delar av desamma. Vi avser att publicera resultatet i en arkeologisk tidskrift.

Areskoug, Nils-Göran Transdisciplinära dialoger 2013
Beviljat belopp: 120000 kronor

Mot bakgrund av den oroande trenden till ökad disintegration på samhällets allt fler kompetenskrävande domäner – och samtidigt en internationell situation som vittnar om följderna av konfrontation och ökade motsättningar inom akademi, handel, politik – framstår Norden som en relativt lugn hamn. Därför är det angeläget att Sverige i politik och näringsliv tar avstamp i denna fördel och söker nya vägar att utveckla kunskapsbaserade policies för samordning över disciplingränserna genom strategiska dialoger. Dessa dialoger förs genom valda mediaplattformer och kommunikationskanaler som främjar ett nordiskt kunskapsutbyte och med syfte att aktualisera en framtidspotential på bas av delade värderingar och gemensam historia. En ökad strategisk och kritisk framtidsdialog genom konstruktivt kulturutbyte syftar till att fördjupa känslan av samhörighet och förbättra förutsättningarna för värdeskapande och tillväxt genom samarbete inom näringsliv, politik, akademia och kultur. Nätverket av dialogpartners omfattar personliga dialoger på hög strategisk nivå (entreprenörer, ministrar, akademiker). En del genomförda kunskapsdialoger reflekteras på en internetarenor för opinion och debatt, andra i aktuella publikationer under fortlöpande produktion. Denna nätverksbaserade kunskapsintegration ska utveckla en bas för framtida projekt- och programorganisation som genererar stabilitet och långsiktighet i odlingen av kulturen som roten till dialog mellan vetenskap och näringsliv.

Arvidsson, Kristoffer Göteborgs konstmuseum En målad historia. Svenskt historiemåleri under 1800-talet 2013
Beviljat belopp: 344000 kronor

I samarbete med Nationalmuseum i Stockholm genomför Göteborgs konstmuseum under 2014 en storsatsning i form av en forskningsbaserad utställning om svenskt historiemåleri från 1800-talet. Det är visuellt slagkraftiga bilder i stort format som berättar dramatiska händelser ur Sveriges historia men som också har resonans i vår tids populärkultur. Inför utställningen genomförs ett interdisciplinärt forskningsprojekt med sju externa forskare (konst- och filmvetare samt en historiker). Där ställs nya frågor till historiemåleriet som relateras till nutida visuell kultur med film och fotografi där dess bildspråk levt vidare i andra former. Historiemåleriets status, former och motiv, dess förutsättningar, spridning och eftermäle undersöks med utgångspunkt i enskilda verk och konstnärskap. Förutom att ligga till grund för utställningen redovisas forskningsresultaten i en kombinerad forskningspublikation och katalog som ges ut i samband med utställningen. Historiemåleriet berör brännande frågor om historiesyn och föreställningar om svenskhet, frågor som är angelägna att ställa på nytt i dagens mångkulturella samhälle. Med utgångspunkt i forskningsprojektet vill vi i utställningen skapa en gestaltande presentation där jämförelser och nya perspektiv lyfter fram historiemåleriet på ett intresseväckande sätt. Utställningen visas vid Göteborgs konstmuseum mellan 22 februari och 21 september 2014. Ansökan avser forskningsdelen i projektet.

Benno, Hélène Min Stora Dag Förverkligande av svårt sjuka barns önskedrömmar 2013
Beviljat belopp: 250000 kronor

Barns fantasi fungerar inte sämre för att kroppen gör det. Det sammanfattar stiftelsen MinStoraDags ledstjärna. Stiftelsen hjälper svårt sjuka barn i Sverige att förverkliga sina önskedrömmar. Barnen bryr sig inte om forskning och framsteg, om pengar och nya behandlingsmetoder. Hos dem kretsar tankarna kring lek och ett så normalt liv som möjligt. Kanske drömmar de om att få köra racerbil, träffa sin stora idol, få resa, få ett ”prinsessrum” eller få köra en grävskopa. Önskan kan vara stor eller liten, men lyckan man känner när man får sin dröm uppfylld är densamma. Stiftelsen samarbetar med alla universitetssjukhus och många barn- och ungdomskliniker i Sverige. Det är inte stiftelsen utan behandlande läkare och vårdpersonal som gör urvalet och alla ansökningar behandlas individuellt. Varje år genomförs hundratals StoraDagar. Dessutom arrangerar Stiftelsen MinStoraDag gruppaktiviteter såsom konsertbesök, sjukhuscaféer och läger. Under 2012 genomfördes 245 individuella StoraDagar, 285 gruppaktiviteter och 5 läger. Stiftelsens dröm är att så småningom kunna ge alla sjuka barn ett välbehövligt avbrott i sjuktillvaron.

Bergman, Lars Riksföreningen Sverigekontakt Sagaprojektet 2013
Beviljat belopp: 635500 kronor

Den isländska sagalitteraturen är egentligen det enda riktigt unika nordiska bidraget till världslitteraturen. De andra nordiska länderna har också gjort anspråk på att vara delaktiga. Norrmännen har betraktat den isländska bosättningen som en avknoppning från Norge. Island var en del av det danska riket till 1944. När svenskarna under stormaktstiden var angelägna om att bygga upp ett ärorikt förflutet åberopade man oblygt hela Nordens fornhistoria, från vikingarnas förmenta bragder och runinskrifternas vittnesmål därom till just den isländska medeltidslitteraturen, som ansågs vara historiskt tillförlitlig. Sverige var också först med att (på 1600-talet) systematiskt ge ut isländska texter av trycket. Senare har medvetandet om det gemensamma nordiska arvet blossat upp med jämna mellanrum och påverkat det andliga klimatet, inte minst det som vi kommit att uppfatta som nationallitteraturen. Esaias Tegnérs Frithiofs saga (1825) är ett framstående exempel. För att undvika historielöshet och bristande sammanhang bör varje generation ha tillgång till goda översättningar av den isländska medeltidslitteraturen, som genom historieutvecklingen också är en del av det svenska arvet. Projektet kommer att förse svenska läsare med en sådan översättning av högsta kvalitet och mer komplett än någon tidigare.

Bergwik, Staffan Uppsala universitet "Som förr våra segrar på slagfälten": Mediala bruk av uppfinnare, entreprenörskap och industrier i Sverige 1800-2000 2013
Beviljat belopp: 50000 kronor

Antologin ”Som förr våra segrar på slagfälten”: Mediala bruk av uppfinnare, entreprenörskap och industrier i Sverige 1800-2000 handlar om hur uppfinnare, entreprenörer och framgångsrika industrier historiskt har använts för att beskriva svensk nationell identitet. Ända sedan 1800-talet har idéer om att tekniskt kunnande, företagsamhet och modernitet är en del av svenskheten formulerats i många sammanhang och bidragit till den nationella självförståelsen. I denna bok studerar elva forskare från olika historiska discipliner – i nio empiriska nedslag – hur och var idéerna formulerats och spridits. Några bidrag handlar om hur ingenjörer som Alfred Nobel och Gustaf Dalén beskrivits i medier. Andra kapitel diskuterar hur den nationella självbilden blivit en del av institutioner som skolan. Antologins övergripande utgångspunkt är att idéerna om teknik, industri och svenskhet inte följer naturligt av den industriella utvecklingen. Beskrivningar av nationen formuleras i den kulturella diskussionen. Där har tanken att uppfinningar, entreprenörskap och industri är såväl svenska specialgrenar som framtida utvecklingsvägar en påfallande uthållighet.

Bjerrhede, Staffan Kållereds Hembygdsförening Förberedelser för digitalisering av lokalhistoriskt material från Kållered 2013
Beviljat belopp: 216000 kronor

Förberedelser för dokumentation av gården Sagered med anknytning till Ostindiska Kompaniet. Kållereds Hembygdsförening har ett omfattande arkiv som består av handlingar och foton. Detta material har hittills varit oförtecknat och svåröverskådligt. Till detta material har nu kommit ett stort gårdsarkiv från gården Sagered i Kållered. Denna gård har en stark anknytning till Ostindiska Kompaniet vilket gör det ytterligare intressant för historieforskare. För att kunna tillmötesgå intresserade forskare behöver hela detta material förtecknas och klassificeras.

Björkman, Peter Svenska veteranminnesmärken i utlandet Renovering av minnessten över slaget vid Fraustadt 1706 2013
Beviljat belopp: 50000 kronor

Slaget vid Fraustadt var ett för den svenska armén framgångsrikt slag under det Stora Nordiska kriget. Minnesstenen är placerad utanför den nuvarande polska staden Wschowa. Stenen skadades under det Andra Världskriget. Den är svårt skadad, delvis deformerad och med märken efter beskjutning. Den inhuggna texten är nästan oläslig. Den planerade renoveringen skall ske i samverkan med stadens borgmästare som är mycket intresserad av att profilera stadens historiska förflutna.

Botwid, Katarina Lunds universitet Skärvans Renässans - ny analysmetod för tolkning av arkeologisk keramik 2013
Beviljat belopp: 350333 kronor

Som forskare och arkeolog arbetar jag med att förmedla de berättelser som kan tolkas fram ur det konkreta material som kommer fram vid en arkeologisk utgrävning. Den hantverkande människan är ofta i fokus inom dagens arkeologi och i framtiden kommer vi eventuellt att kunna identifiera individer eller mindre grupper som specialiserat sig inom hantverket. Det finns flera utmaningar inom hantverksperspektivet. Några utmaningar kan vara att undersöka hur man i forna tider ordnat sin hantverksmiljö och hur man tagit till vara på omgivningens resurser. Andra frågor kan gälla hur miljö och klimatförändringar kan ha påverkat hantverkets situation och utveckling. Troligen var den forntida hantverkaren tvungen att förändra sitt sätt att arbeta när klimatet blev kallare eller fuktigare. I keramikartefakter kan fingeravtryck och märken efter olika redskap bli kvar till oss att tolka. Man ser spåren inbrända och stelnade till den form som nu kan ge oss den information vi så ivrigt söker. Som keramiker och arkeolog kan jag läsa kärlen. Min möjlighet att se hur en forntida kollega plötsligt fick bråttom och i all hast avslutade ett från början noggrant arbete för två tusen år sedan, gör att dessa ordlösa händelser kan verbaliseras och förstås över tid. Att kunna se och ta vara på den informationen ger åter en möjlighet att se det stora arkeologiska keramikmaterialet, som finns i museernas magasin, som en högintressant källa till ny kunskap.

Dahlin, Michael Kalmar läns museum Misterhults bronsålder - den agrarhistoriska utvecklingen 2013
Beviljat belopp: 58540 kronor

Denna ansökan syftar till att fördjupa kunskapen om den agrarhistoriska utvecklingen kring Misterhults bronsålder. Det saknas i nuläget grundläggande kunskaper om odlingens och betesdriftens betydelse inom de storslagna bronsåldersmiljöerna i området. Idag framstår landskapet som kargt och med dåliga förutsättningar för odling. Det saknas därmed en självklar förståelse för den bakomliggande ekonomin till de olika miljöerna med bronsålderslämningar. Först med kunskapen om de agrarhistoriska förhållandena är det möjligt att förstå de bakomliggande faktorerna till varför det finns så pass många gravar i Misterhult trots de till synes dåliga förutsättningarna.

Eliasson, Roger Aeroseum Aeroseum Science Center 2013
Beviljat belopp: 175000 kronor

Aeroseum startade upp ett skolprojekt under 2010 som hade som mål att öppna flygupplevelsecentret/museet för undervisning för elever från förskolan till universitetsnivå. Motivet var att öka intresset, studiemotivationen och förståelsen i MNT – matematik, naturvetenskap och teknik. Våra ämnen skall i framtiden täcka in allt från vårt kulturav till olika ämnesområden enligt den nya läroplanen. En stor del av undervisningen är baserad på praktisk undervisning, varför vi bygger upp olika stationer och miljöer på ett ämnesövergripande sätt. Målet är att kunna ta emot bortåt 500 skolklasser per år. Nu har ursprungsprojektet gått över till att Aeroseum skall bli ett Science Center. Anledningen till detta är att det numera är ett villkor från myndigheterna för att i framtiden bli beviljade offentliga medel för skolverksamheten. Detta ställer nya krav på vår skolverksamhet. Det fodras idag fler interaktiva arbetsstationer. Användandet av ännu mer databaserade uppgifter mm. Allt detta ställer nya krav på vårt datanätverk. Vårt befintliga nätverk är mycket gammalt och fungerar inte med dagens teknik. Ett modernt nätverk är stommen på vilket vi kan installera det som fodras för att bli godkända som ett Science Center.

Engwall, Gunnel Stockholms universitet Utgivning av August Strindbergs Samlade Verk 2013
Beviljat belopp: 1000000 kronor

Nationalupplagan av August Strindbergs Samlade Verk innehåller alla verk som Strindberg fullbordade. Det är fråga om romaner, noveller, dramer, dikter, essäer och tidningsartiklar, sammanlagt cirka 150 texter, som publiceras i 72 volymer. Här finns de kända romanerna Röda rummet och Tjänstekvinnans son samt dramerna Fröken Julie och Ett drömspel men också artiklar om teater, konst, språk och naturvetenskap. Utgåvan, som vänder sig till både allmänheten och forskarvärlden, utgår ifrån Strindbergs egna manuskript. På detta sätt kan Strindbergs intentioner tas tillvara och en mångfald tidigare tryckfel och censuringrepp åtgärdas. I varje textvolym kompletteras Strindbergs texter med fylliga kommentarer som beskriver verkens tillkomst och mottagande. Dessutom ingår ord- och sakförklaringar, vilka gör texterna mer tillgängliga för en nutida publik. I särskilda textkritiska kommentarer dokumenteras hur texterna har etablerats. Här redogörs också för originalmanuskript och förstaupplagor, varianter och utkast, i många fall återges även texter som har med det aktuella verket att göra, såsom Strindbergs egna översättningar eller utkast. Utgåvan kompletteras av en registervolym för att läsarna lätt ska kunna återfinna verken som ingår i de olika volymerna. Alla Strindbergs Samlade Verk ska publiceras i den nätbaserade Litteraturbanken (www.litteraturbanken.se), där åtskilliga verk redan finns fritt tillgängliga tillsammans med många andra svenska skönlitterära texter.

Fischer, Peter Svenska Cypernexpeditionen Den Svenska Cypernexpeditionen: Begravingsplatsens undersökning och skydd 2013
Beviljat belopp: 585000 kronor

Den Svenska Cypernexpeditionen har sedan 1920-talet varit aktiv på ön. De rika fynden från expeditionen utgör idag huvuddelen av Medelhavsmuseets samlingar i Stockholm. Under ledning av professor Peter M. Fischer, Göteborgs universitet, utforskas den ca 50 ha stora bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke. Under kartläggningen öster om staden i juni 2013 upptäcktes humana skelettrester i ett kraftigt eroderat område. Dessa fynd gjordes nära två rika kammargravar som grävdes ut 1968. En närmare undersökning av det eroderade området visade på förekomsten av ytterligare tre gravar varav en kunde grävas ut av det svenska teamet. Graven innehöll fyra skelett med gravgåvor som inkluderade smycken av silver, brons och fajans samt keramiska kärl. Graven dateras 1300-1200 f.Kr. Variationer i växtligheten i det närliggande ca 1 ha stora fältet pekar med största sannolikhet på ytterligare gravar som tyder på ett gravfält. Det vetenskapliga värdet av projektet bedöms som högt då informationen från bosättningen och begravningsplatsen ge den mest kompletta bilden av denna bronsålderskultur som hade kontakt med Sverige enl. blyisotopanalyser av svenska bronser. Projektets syftet är därför: att kartlägga begravningsplatsens utsträckning med hjälp av radar- och magnetometerprospektering, att gräva ut de mest utsatta gravarna och att skydda området genom staket och bevakning. Risken för plundring, erosion och en planerad byggnad gör en omedelbar insats nödvändig.

Gidlöf, Leif Personhistoriska Samfundet Personhistoriska Samfundet in i en ny forsknings- och mediemiljö 2013
Beviljat belopp: 200000 kronor

Personhistoriska Samfundet har en tradition på väl över 100 år bakom sig. Under dessa år har en ansenlig mängd vetenskaplig litteratur publicerats med tonvikt på personhistorisk grundforskning och biografier. Personhistorisk Tidskrift, som ges ut av samfundet, är nu inne på årgång 109 och är en viktig källa för forskningen. Redaktör och redaktionsråd representerar hög vetenskaplig kompetens. I dag står samfundet inför stora utmaningar i samband med övergången till digital teknik samt för att möta och stimulera det nyväckta stora intresset för personhistoria på vetenskaplig grund. Att modernisera de publicistiska rutinerna och administrationen med betoning på open access och att skapa en mer attraktiv kontaktyta gentemot medlemmar och en intresserad allmänhet är avgörande för samfundets framtid som en kreativ och förmedlande kraft inom området person- och kulturhistoria. Ansökan avser sålunda att ge möjlighet för samfundet att kraftsamla för såväl tidskriften som sådan och eventuell annan utgivning som hemsidan och utåtriktade aktiviteter för att nå ökad synlighet.

Hadenius, Patrik Forskning & Framsteg Utgivning av tidskriften Forskning & Framsteg under 2014 2013
Beviljat belopp: 44500 kronor

Tidskriftens syfte är att rapportera om främst svensk forskning och om forskningens roll i samhället. Enligt den av styrelsen antagna redaktionella policyn ska innehållet vara sakligt och relevant. De områden som uppmärksammas ska vara av betydande inomvetenskapligt eller samhälleligt intresse. Andra populär-vetenskapliga tidskrifter i Sverige skriver uteslutande om naturvetenskap och historia. I Forskning & Framsteg har 60 procent av artiklarna naturvetenskaplig grund och 40 procent humanistisk och samhällsvetenskaplig grund. Det redaktionella materialet ska utformas så att det inbjuder till läsning, är förståeligt även för icke-experter samt befäster läsarnas intresse för forskning. Stor vikt fästs vid bildmaterialet, eftersom skickligt utförda bilder ger läsmotivation, förklarar komplexa passager och lyfter fram centrala avsnitt. Tidskriften kommer under 2014 att ges ut i 10 nummer.

Hedblad Ring, Linda Stockholms universitet Forskardagarna 2014 2013 Ja
Beviljat belopp: 75000 kronor

Forskardagarna anordnas under två dagar i oktober 2014. Tjugonio korta populärvetenskapliga föredrag kommer att hållas av nydisputerade forskare, vilket utgör kärnan i Forskardagarna. Totalt medverkar 41 forskare. Publiken består av gymnasielever, men även av befintliga studenter och allmänheten. Föredragen berör allt från uppföljning av för tidigt födda barn, hur vi umgås via datorspel, till hur vi kan upptäcka klimatförändringar i Arktis. Sedan 2005 arrangeras paneldiskussionerna Fråga Forskare, där publiken kan ställa frågor till experter. Inför godkännandet av FN:s rapport om klimatförändringen kommer FN:s klimatpanel, IPCC, att besöka Stockholm i höst. Fråga Forskare berör därför ett högaktuellt ämne och kommer bl.a. diskutera vattnets betydelse för klimatet. Syftet med Forskardagarna är att presentera och göra aktuell forskning inom universitetet mer tillgänglig för omvärlden. Forskning inom naturvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap och juridik presenteras. Evenemanget möjliggör ett utbyte mellan forskare och personer som vanligtvis inte kommer i kontakt med forskningen. Forskardagarna vill sprida kunskap om och väcka intresse för enskilda ämnen, verka för att tvärvetenskapliga kontakter knyts och stärka kontakten mellan grund- och forskarutbildning. Forskardagarna är således viktiga för att stärka bilden av Stockholms universitet samt i den långsiktiga rekryteringen av studenter och forskarstuderande.

Herjulfsdotter, Ritwa Röhsska museet Röhsska museets samlingar och historia 2013
Beviljat belopp: 335000 kronor

Projektets syfte är att dokumentera, sammanställa och analysera Röhsska museets historia, bakgrund och framväxt utifrån relevanta och aktuella humanistiska perspektiv med särskilt fokus på hur museet format synen på form & design. Fokus läggs på skärningspunkten mellan frågor om kulturarv, historiebruk, vetenskapsteori och Röhsska museets insamlingspolicy vid 1900-talets början. Projektet Röhsska museet – samlingar och historia bidrar till att tillgängliggöra museihistoriska arkiv och samlingar för forskare och publik och bidrar till museipersonalens egen kunskapsuppbyggnad. Studien lägger grunden till en djupare förståelse för var museet befinner sig idag och vart det är på väg. En undersökning och analys av Röhsska museets historia ger vidgade perspektiv på museets verksamhet då och nu och visar hur museets historia är en del av Göteborg och inte minst en viktig förbindelselänk mellan öst och väst i form av de omfattande och internationellt intressanta östasiatiska samlingarna.

Josephson, Olle Svenska Humanistiska förbundet Idébiografi över Joseph Rooth 2013
Beviljat belopp: 45000 kronor

Idébiografin över Joseph Rooth författas för närvarande av Anders Björnsson och ska ges ut som medlemsbok inom Svenska Humanistiska Förbundet. Boken introducerar ett stort internationellt författarskap för en svensk läsekrets. Många har hört talas om hans roman Radetzkymarschen från 1932, men i övrigt har hans verk varit i stort sett okänt i Sverige. I boken om ca 200 sidor vill författaren framför allt belysa hur Roth förhåller sig till sin samtid och hur han återvänder till historien för att skapa mening i den turbulens och det kaos som första världskriget gav upphov till i de europeiska kärnländerna. Roth deltog som frivillig officer i detta krig, och dessa erfarenheter gjorde outplånliga intryck på honom. Formande var också hans barndom och uppväxt i östra Galizien. Judiska personligheter är legio i hans böcker, men också den blandning av folk, språk, religioner, raser som utmärkte det gamla kejserliga Centraleuropa. I en opublicerad essä har Björnsson frilagt några teman i den kommande boken. Essän kan betraktas som en förstudie till boken, samtidigt som den inte ger någon uttömmande innehållsbeskrivning. Björnsson har nyligen översatt en berättelsesamling av Rooth, Kejsarbysten (2012) och har särskilda kunskaper genom reportageresor i de trakter där Roths böcker spelar och impulser som under fem (2008-2012) år som chefredaktör för den internationella kvartalstidskriften Baltic Worlds/www.balticworlds.com.

Karlsson, Daniel Veteranflyg - en bok om vår flygande historia 2013
Beviljat belopp: 50000 kronor

Detta är boken som handlar om historiska flygplan som fortfarande lever. Det är berättelserna om maskinerna och om människorna som håller dem flygande. Kompletterat med unika flygfotografier på vårt svenska veteranflyg får läsaren följa med på en svindlande resa upp i luften – och genom historien. Boken kommer att berätta om ett 20-tal olika historiska flygplanstyper som hålls i luften. Urvalet ska visa på flygets stora spännvidd och utveckling, både här hemma och ute i världen. Bokens tilltal, upplägg och utseende ska vara attraktivt även för dem som inte är insatta i ämnet. Den ska informera – och framförallt inspirera. Boken vill bidra till uppmärksamhet och medvind för det svenska veteranflyget. Den blir förhoppningsvis även ett ”kvitto” till alla eldsjälar, att verksamheten är viktig och uppskattas även i vidare kretsar.

Karlsson, Krister Mölndals stad/Gunnebo Slott Skulptural utsmyckning till Gunnebo orangeri - Gunnebo åter till 1700-talet 2013
Beviljat belopp: 350000 kronor

Gunnebo Slott och Trädgårdar AB har för avsikt att fullfölja visionen om att återskapa lantegendomen Gunnebo enligt familjen Halls och C.W. Carlbergs intentioner. Målet är att skapa en sammanhållen kulturhistorisk bebyggelsemiljö i vilken byggnader, trädgårdar, park och landskap bildar en helhet för en djupare förståelse och upplevelser inspirerade av det sena 1700-talet. Nu står orangeriet i tur att rekonstrueras. För helhetsförståelsen av det historiska Gunnebo är orangeriet av stor betydelse av såväl estetiska, funktionella som pedagogiska skäl. Återuppbyggnaden följer Carlbergs bevarade ritningar och utförs med autentiska hantverksmetoder under ledning av Gunnebos förvaltare och bebyggelseantikvarie Stefan G

Karlström, Lennart Tomas Tranströmer. En bibliografi. Del 3 2013
Beviljat belopp: 50000 kronor

Det aktuella verket är den tredje delen av en bibliografi över 2011 års Nobelpristagare i litteratur, Tomas Tranströmer. Den förtecknar Tranströmers egna verk med recensioner, intervjuer, inspelningar, tonsättningar, översättningar till främmande språk, litteraturen om honom etc. de senaste tretton åren. Härtill kommer en i sådana sammanhang ovanlig avdelning, ”Presskavalkad”, där särskilt intressanta texter återges in extenso. Det är framför allt fråga om recensioner och intervjuer, men även nyhetsnotiser med mera. Detta gör bibliografin ovanlig såtillvida, att den inte är avsedd enbart för forskare, den erbjuder väldigt mycket som är av stort intresse för lyrikläsare utanför forskarnas krets. Denna tredje del omfattar cirka 800 sidor.

Klackenberg, Dag De Svenska Historiedagarna De Svenska Historiedagarna 2014 2013
Beviljat belopp: 100000 kronor

De svenska historiedagarnas övergripande syfte är att uppmuntra kontakter och utbyte mellan fackfolk från olika yrken med anknytning till historieämnet, och historieintresserade i allmänhet, och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är tillgänglig för deltagare utan fackutbildning. För åtskilliga historielärare är Historiedagarna den främsta möjligheten för fortbildning, i synnerhet vad gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Många av föreläsningarna publiceras i tryck form.

Kuusela, Tommy Stockholms universitet Jättar och jättinnor i fornnordisk mytologi 2013
Beviljat belopp: 67500 kronor

I fornnordiska myter löper relationen mellan gudar och jättar som ett centralt tema och kan uppfattas som två maktgrupper som är varandras motpoler. Myterna redogör och uttrycker motsättningar och växelspel mellan dem, vilket bildar ett centralt tema i mytologin. Gudarna har en upprätthållande, skapande och ordnande funktion och fungerar med sina handlingsmönster som prototypiska aktörer. Jättar är en äldre grupp som ständigt försöker störta gudarnas överhet, makt och skapelser. I den aspekten kan jättar tolkas som kaosmakter men bilden av dem görs inte rättvisa av en sådan kategorisk klassificering, den är mer ambivalent. Jättar är inte enbart destruktiva och de förknippas många gånger med ett ursprung av något med det mest kända exemplet hur världen danas av Ymers kropp. Gudarna är inte allsmäktiga och söker sig till jättarnas riken för att få kännedom om sådant som är dem fördolt eller för att utnyttja resurser som ligger utanför deras direkta behärskning. Gudarna är framträdande i skapelsemyter men kan inte skapa ex nihilo de formar eller omskapar något redan existerande som kan liknas vid hantverkaren, skalden eller konstnärens roll. De vinster gudarna gör är att de kuvar, utvinner och erövrar kreativa energier som finns hos jättarna, det kan vara kunskap (t.ex. runor, kosmologiskt vetande) eller ett kraftladdat föremål (t.ex. skaldemjöd, Tors styrkebälte) som i gudarnas händer blir människan till nytta. Jättar som ”de andra” är en röd tråd som följs i avhandlingen.

Larsson, Lars Lunds universitet Gudar och gudinnor - en rituell deponering från yngre bronsålder 2013
Beviljat belopp: 123000 kronor

Vid schaktning av en sluttning vid Fogdarp, mellersta Skåne, påträffades ett depåfynd från 800-talet f.Kr. Depån är helt enastående i Sydskandinavien med två klockstycken till lurar, fyra beslagsplattor som suttit på två hästar, två okbågebeslag, fyra rassel till betsel och två armringar. Gjutningen är av allra högsta kvalité. Fynden omtalas ofta i samband med diskussion om den yngre bronsåldern i Nordeuropa vad avser hantverk, social struktur och tankevärld. Speciellt okbågebeslagen har väckt stort intresse. På det ena sitter två manshuvud försedda med fågelnäbbar och horn, sannolikt avbildning av en dubbelgud belagd i hällristningar. Huvudena på det andra beslaget är fragmenterade. De återfunna delarna av ett huvud visar en hals försett med en orm. Fragmenten av ett andra huvud visar en frisyr känd från kvinnor i ekkistegravar. Det framgår att huvuden är olika. Okbeslagen visar på gestalter av stor betydelse i bronsålderns föreställningsvärld. Därför är det betydelsefullt att återfinna övriga fragment från huvudena för att förstå hur de har sett ut och kunna relaterade dem olika bronsåldernavbildningar. Undersökningen planeras som metalldetektorsökning kombinerad med maskinell avschaktning. Lera efter gjutning visar på att den hämtats i lokalområdet. Därför planeras inventering av arkeolog som avsöker de närmaste åkrarna kombinerat med provundersökning.

Lidström, Carina Örebro universitet Svenska resenärers reseberättelser 1667-1829 ur ett genreperspektiv 2013
Beviljat belopp: 40000 kronor

”Berättaren på resa” är en studie av den svenska reseberättelsens former under det långa 1700-talet. Just 1700-talet brukar ses som reseberättelsens stora århundrade, åtminstone i den svenska litteraturen. Trots detta föreligger ännu ingen översiktlig studie av det rikhaltiga materialet – en lucka som min undersökning avser att fylla. Utgångspunkten för studien är de olika roller resenärerna intar i sina reseberättelser – framställs det resande jaget som en dristig ”Äventyrare”, som Vetenskapsman, Estet eller helt enkelt som läsarens ”Man på plats”? Utgångspunkten i reseberättelsens jag-framställning har bland annat medfört att undersökningen fått en ämnesöverskridande karaktär. Beroende på de roller resenärerna intar beaktas bland annat idé- och vetenskapshistoriska aspekter sida vid sida med litteraturhistoriska, konsthistoriska och genushistoriska aspekter. Av de totalt 68 reseberättelser som publiceras under perioden diskuteras 14 mer ingående, men en översiktlig presentation av samtliga titlar samt en kronologisk bibliografi ingår också.

Lindblom, Ina Umeå universitet Reproduktion och digitalisering av familjen Gjörwells brevsamling 2013
Beviljat belopp: 85000 kronor

Anslaget gäller medel för digitalisering av Carl Christoffer Gjörwells brevsamling ”Familjebrev”, förvarad på Kungliga Biblioteket. Bibliotekarien och utgivaren Carl Christoffer Gjörwell, känd för sin verksamhet inom det svenska 1700-talets tidskrifts- och bokbransch, ansamlade under sitt liv en av de största privata brevsamlingar som ännu återstår från denna tid. Trots existensen av detta rika material är den befintliga forskningen om Gjörwell fragmentarisk, särskilt vad gäller privata aspekter av hans liv. Detta kan anses underligt med tanke på att Gjörwells privata brevsamling ansetts ge en mycket nära bild av borgerskapets liv vid denna tid, samtidigt som Gjörwell blivit känd för att inom sitt privata liv ha utgjort en arketyp för den vänskapskult och den känslomässiga relation till naturen som utmärkte 1700-talet. I ett avhandlingsprojekt i historia bedrivet vid Umeå universitet undersöks just dessa aspekter av Gjörwells liv och anslaget gäller reproduktion och digitalisering av det källmaterial som utgör bas för studien. Syftet med digitaliseringen är att underlätta bearbetningen av detta stora, sköra och ibland svårlästa material, samt skydda detta från slitage och öka tillgängligheten för andra forskare.

Lundgren, Helena Storskalig inventering av brandstationer 2013
Beviljat belopp: 100000 kronor

Projektet avser storskalig inventering av brandstationer i Gävleborgs och Värmlands län med en nyutvecklad metod. Projektet är en fortsättning på de två projekt som genomförts 2012 och 2013. 2012 års projekt omfattade utveckling av en ny metod för inventering av brandstationer samt fältprovning av metoden i tre län. Där ingick också rutiner för att preliminärt värdera objekten, baserat på arkitektoniska samt byggnads- och kulturhistoriska faktorer och bedömningar. Ett fortsättningsprojekt genomförs under 2013 för att förfina metoden och datahanteringen för storskaliga inventeringar med provningar i ytterligare tre län. Dit hör bland annat införande av en helt digitaliserad informationshantering från insamling i fält till färdiga slutdokument. Projektet under 2014 avser storskaliga inventeringar i Gävleborgs och Värmlands län med den nya metoden. Syftet är att säkerställa att metoden resulterar i högkvalitativa inventeringar under produktionsförhållanden. Verktygen i fält skall vara helt digitala: mobiltelefoner och surfplattor med möjlighet till positionsbestämning med GPS, automatisk dataöverföring och -synkronisering samt säkerhetslagring via molntjänster. Även bearbetningen av uppgifter samt produktionen av inventeringsrapporterna skall göras med lättanvända digitala verktyg. Hela kedjan med verktyg och datorprogram skall dels vara oberoende av leverantörer och operativsystem, dels vara lättanvänd för inventerare.

Lundqvist, Anna Rörstrandsgatan - folkliv och verksamheter under 200 år 2013
Beviljat belopp: 100000 kronor

Platsen Rörstrand är en gammal kulturbygd sedan 1200-talet. Rörstrands porslinsfabrik, 1726 till 1926, var en av landets största industrier. På 1720-talet låg det små låga trähus i området och ”vargen går ofta nära intill staden och under vintern synes den ej sällan på Rörstrands hage”. Runt fabriken byggdes ett brukssamhälle med bostadshus, handelsbodar, slakteri, bageri, missionshus och ett par skolor under 1800-talet. Villkoren var mycket svåra för arbetarna. På 1900-talet låg stenkolsröken tung över Rörstrand. Staden behövde plats för bostadshus och Rörstrandsfabriken flyttades och byggnaderna revs. Man byggde bostadshus i hela området. Välbärgat folk och mindre bemedlade familjer bodde inom samma gård. En ny restaureringsvåg inleddes på 1970- och 1980-talen. I dag är Rörstrandsgatan en modern gata i Birkastan. Syftet är att skildra hur människor levde i tider med sjukdomar, sanitärt elände, trångboddhet, men också samhällets utveckling med glädjeämnen och avkoppling. Man kan knappt föreställa sig en spädbarnsdödlighet på mer än trettio procent på 1850-talet till det välstånd vi har i dag. En bok med gatans historiska data, rikligt bildmaterial och beskrivningar av det sociala livet har ett kulturhistoriskt- och folkbildningsvärde. Det har bott ett antal namnkunniga personer med adress på Rörstrandsgatan och ett antal verksamheter, förutom porslinsfabriken, har satt sin prägel på gatans miljö.

Nitenberg, Annelie Vänermuseet Sunnerbyprojektet 2013
Beviljat belopp: 400000 kronor

Sedan år 2000 har Sunnerbyprojektet bedrivit arkeologisk forskning med årliga utgrävningar på Kållandsö i Västergötland. En aristokratisk livsmiljö med bland annat en hallbyggnad från den yngre järnåldern samt gravar på det intilliggande gravfältet har undersökts liksom resterna efter en medeltida kyrka med kyrkogård. En av de undersökta gravarna är Kungshögen, en storhög från 600-talet. Viktigt att framhålla är att liknande gravmiljöer inte har undersökts arkeologiskt tidigare i Västsverige. Hallen i Sunnerby är samtida med Kungshögen och det ligger nära till hands att tänka sig att en av de begravda männen i Kungshögen suttit som hövding i hallen. Hallen har varit en magnifik byggnad, 12 meter bred och cirka 35 meter lång med stora stolpar som som i par burit upp taket. Utifrån spåren i marken förstår vi att byggnaden varit av imponerande storlek och fullt jämförbar med liknande byggnader från aristokratiska miljöer i övriga Skandinavien. Aristokratiska livsmiljöer med hallbyggnader har vi tidigare endast ett par exempel på i västsvenskt sammanhang. Efter tretton år av arkeologisk fältverksamhet pågår nu arbetet med att sammanfatta och presentera resultaten.

Nordqvist, Bengt Arkeologi Offerplats Finnestorp Guldets tid och Offerplats Finnestorp 2013
Beviljat belopp: 697500 kronor

Under 2000-2004 och 2008-2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin ”de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid” och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria.Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. Årets ansökan avser ett mycket begränsat fältarbete kring Offerplats Finnestorp liksom en av de mest spektakulära guldfynden såsom fyndplatsen för guldhalskragen från Möne (norr om Ulricehamn) samt slagfält vid Varola. I det pågående forskningsarbetet ingår mindre utgrävningar, konservering av en mindre mängd föremål, internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av ett större vetenskapligt bokverk och en populärvetenskaplig bok. Under 2013 har påbörjats ett analysarbete kring metallföremålen från Finnestorp. Under 2014 publiceras den första bokvolymen om Finnestorp.

Normark, Staffan Kungliga Vetenskapsakademien Ingvar Lindqvistprisen 2014 2013 Ja
Beviljat belopp: 300000 kronor

Kungl. Vetenskapsakademien vill genom sitt lärarpris visa Sveriges lärare i matematik och naturvetenskap sin uppskattning, och samtidigt fästa samhällets uppmärksamhet på lärarnas viktiga roll för landets utveckling. Priset har fått sitt namn efter professor Ingvar Lindqvist, som var akademiens preses under åren 1987-1991. Han tog initiativ till en rad akademiaktiviteter som alla är ägnade att visa på lärarnas viktiga roll i samhället. Priset delas ut sedan 1991. Kollegor, rektorer, elever och föräldrar inbjuds att nominera kandidater. Efter beredning av akademiens kommitté för skolfrågor förs förslagen till pristagare fram till akademiens ledamöter som beslutar om pristagarna vid en ordinarie sammankomst. Kommittén för skolfrågor består av representanter för akademiens klasser för matematik, fysik, kemi, biologi, medicin, teknik och samhällsvetenskap, samt didaktiker och före detta pristagare. Prisutdelningen sker vid akademiens högtidsdag. I samband med detta genomförs också ett halvdagssymposium där pristagarna presenterar sitt arbete och akademiledamöter ger vetenskapliga föreläsningar. Ingvar Lindqvistdagen 2014 var mycket uppskattad, liksom de studiebesök som anordnades för pristagarna. Akademiens ambition är att fortsätta arbeta för en ökad status för läraryrket.

Norrby, Göran FERSEN: En berättelse om en stormakts och en adelsfamiljs uppgång och fall 2013
Beviljat belopp: 75000 kronor

Boken kopplar samman en av de mest betydande adelsfamiljerna i Sveriges historia med det svenska stormaktsväldets uppgång och fall. Den skildrar hur släkten Fersen anpassade sig till förändringar i Sveriges maktbaser, alltifrån Estlands anslutning 1561 till den sista kvinnliga ättlingens död 1879. Släkten, som under stormaktstiden bidrog med flera fältmarskalkar och provinsguvernörer, överflyttade till det egentliga Sverige först efter 1721. Där blomstrade den under 1700-talet. Den historiskt undervärderade Fredrik Axel Fersen (Axel d.ä.) var då både hattpartiets och den svenska adelns ledare i kampen mot kungligt envälde – medan familjens övriga kvinnor och män excellerade i hovets söta liv. Axel d.y., Marie-Antoinettes favorit, är också med, men nu i kritisk belysning. Anpassningen till 1800-talets borgerliga samhälle misslyckades, och förmögenheten förslösades. Boken analyserar hur en adlig släkts strategier och nätverk förmådde den att reproducera sig socialt under många århundraden. Det är släktbanden, som står i fokus – samtidigt som det avslöjas, hur en alltför positiv mytbild byggts upp kring släktens internationellt mest ryktbare medlem, Axel d.y., och hur hans göranden i själva verket undergrävde familjens överlevnadsförmåga. Analysen visar dessutom på Estlands (och den balttyska adelns) centrala roll för att Sverige över huvud steg fram som en europeisk stormakt. Analysen bygger helt på publicerade vetenskapliga arbeten, brev och dagböcker, dåtida memoarer m.m.

Norrhem, Svante Lunds universitet Allianspartner eller undersåte? Sverige och franska subsidier 1630-1800 2013
Beviljat belopp: 205667 kronor

Mellan åren 1631 och 1795 erhöll den svenska staten återkommande subsidier av flera olika europeiska stater – främst Frankrike. Subsidierna kunde periodvis motsvara 25% av den svenska statsbudgeten och utgjorde därför viktiga tillskott för att Sverige skulle ha förmåga att upprätthålla sitt oberoende. Ironiskt not förutsatte detta oberoende gentemot fiendenationer att svenska staten satte sig i en beroendeställning till allianspartners. Vanligen betalades subsidier för att Sverige a) skulle kunna ha råd att hålla sig med en armé i fredstid, b) skulle ha råd att ingripa i krig på subsidiegivarens sida, eller c) skulle avstå från att gripa in i en krigshändelse. Något förenklat kan man säga att subsidierna användes av givaren för att få kontroll över en annan stats våldsapparat. Eftersom kontrollen över ett lands våldsmonopol var helt central för maktutövning påverkade subsidierna också maktförhållandena i det land som mottog subsidier. Subsidier var under vissa perioder nödvändiga för att kungamakten skulle ha råd att hålla en våldsapparat som garant för sin ställning i relation till konkurrerande maktgrupperingar inom landet – främst starka adelsgrupper. Detta i sin tur gjorde att kungamakten för att behålla sitt interna oberoende blev beroende av externa krafter. I denna studie ska subsidiesystemets betydelse för utvecklingen av den svenska staten studeras, vilka som tjänade på det och vilka som förlorade. I fokus står relationen Sverige-Frankrike under perioden 1631-1795.

Nyberg, Klas Stockholms universitet "Sidengrofgrönt, kamlot eller godt kläde". Tre svenska tygprovssamlingar 2013
Beviljat belopp: 250000 kronor

I det här aktuella arbetet publiceras Adolph Modéers tygprovssamling från 1766 i Nordiska museet i en påkostad kommenterad katalog. Katalogen är en del av en textilhistorisk storsatsning som görs av Kulturhistoriska Bokförlaget och är en fristående fortsättning på Elisabet Stavenow-Hidemarks 1700-tals textil, den magnifika katalogen över Anders Berch

Sandquist Öberg, Christina Medeltida textskatt i uppländska kyrkor 2013
Beviljat belopp: 40000 kronor

Medeltida kyrkmålningar utgör en betydelsefull del av vårt lands kulturarv. Inte bara bildmotiven utan också de däri integrerade bildtexterna, oftast på latin, ger värdefull information om den bakomliggande medeltida begrepps- och tankevärlden. Om bildframställningarna till stor del tidigare behandlats konstvetenskapligt, har däremot språkbandens texter endast i ringa mån dokumenterats. Ej heller har de annat än undantagsvis filologiskt undersökts. De utgör dock för vår tid ofta en nyckel till tolkningen av målningarna och deras funktion och fördjupar därmed förståelsen av verken och deras upphovsmän. Detta framgår tydligt av det enda redan undersökta exemplet Albertus Pictor. Ytterst angeläget är således motsvarande pionjärarbete även vad gäller övriga kyrkomålare i senmedeltidens Uppsverige, med de nya utmaningar detta disparata material innebär betr. tid och utförande. Det nu sökta projektet syftar till att undersöka texterna hos sådana kyrkmålare i 80-talet kyrkor i Uppland, en i politiskt och kyrkligt hänseende central region vid denna tid. Arbetet kommer att utmynna i en språkvetenskapligt genomarbetad edition med översättning, kommentarer och enskilda och sammanfattande analyser av samtliga bevarade språkband. Därmed kommer projektets resultat att väsentligt öka kunskapen om en länge försummad genre inom medeltidslatinet och främja tillgängligheten till denna textskatt även för forskare inom angränsande ämnesområden och likaså för den intresserade allmänheten.

Sidén, Karin Prins Eugens Waldemarsudde Karl Nordström som konstnär och konstpolitiker 2013
Beviljat belopp: 100000 kronor

Karl Nordström (1855-1923) var en förgrundsgestalt för det nationalromantiska stämningsmåleriet och har i vår svenska konsthistoria kommit att framstå som en av våra mest betydande landskapsmålare. Karl Nordström var även aktiv som konstpolitiker och under hans fasta ledning som ordförande i Konstnärsförbundet mellan åren 1896 och 1920 lyckades han skapa ett gynnsamt klimat för den moderna konsten i Sverige. Han var även en uppskattad lärare på Konstnärsförbundets skolor. Karl Nordström är den konstnär som är rikast företrädd i Waldemarsuddes samlingar, och prins Eugen gjorde sitt första inköp som konstsamlare på Världsutställningen i Paris 1889 med ett vinterlandskap målat av Karl Nordström på Tjörn. Som ett komplement till vår kommande utställning våren 2014 om Karl Nordström kommer en publikation som belyser Nordströms hela konstnärliga utveckling och hans viktiga roll som konstpolitiker att produceras. Bokens artiklar är skrivna av ett antal framstående experter på det sena 1800-talets konstliv. Publikationen kommer att fylla ett tomrum eftersom någon motsvarande och mer omfattande publikation om Karl Nordström ännu ej förligger. Den rikt illustrerade publikationen kommer att ges ut i samarbete med Carlsson förlag.

Sjöstrand, Ylva Stockholms universitet Avfallets värde och kvittblivningens kostnader 2013
Beviljat belopp: 40000 kronor

Avhandlingen ”Avfallets värde och kvittblivningens kostnader. Tillvaratagande, förbränning och återvinning i Stockholm 1900-1975” spänner mellan politisk miljöhistoria, konsumtionshistoria och kulturhistoria. Syftet är att koppla samman idéer kring avfall med materiella förhållanden som skapat avfall, och därigenom analysera förändring och kontinuitet i den praktiska kvittblivningen (sluthanteringen) av avfall i Stockholm. Förändringen i synen på avfall, och i kvittblivningens praktik, diskuteras i avhandlingen genom begreppet avfallsregimer, vilket sammanför materiella och diskursiva aspekter av avfall. Perioden 1900-1927 kännetecknas av en avfallsregim med ett långtgående tillvaratagande. Denna ersattes under 1930-talet av en regim som byggde på förbränning. Under 1960-talet restes kritik mot förbränningen som dominerande praktik och i början av 1970-talet gjordes småskaliga praktiska försök med återvinning. Avhandlingen handlar således om etableringen, vidmakthållandet och upphörandet av en tillvarataganderegim, samt etableringen, vidmakthållandet och utmaningarna för en förbränningsregim. Synen på avfall som tillgång eller belastning är central för vilken kvittblivningslösning som har valts. Avfallsmaterialet som värde, och kvittblivningen som kostnad, har inte bedömts enbart utifrån marknadsekonomiska förhållanden utan även utifrån en större kontext av till exempel sparsamhetsideal, strävan efter modernitet eller miljömedvetande.

Stenhammar, Olof HM Drottning Silvias Stiftelse Care About the Children Med anledning av HM Drottningens 70-årsdag 2013
Beviljat belopp: 250000 kronor
Svedjemo, Gustaf Uppsala universitet Landskapets dynamik 2013
Beviljat belopp: 25468 kronor

Bebyggelsen struktur på Gotland har genom åren beskrivits som unik, då inga kamerala byar finns på ön, som på fastlandet. På Gotland finns bara ensamgårdar. Men tittar man på de första historiska kartorna, cirka 300 år gamla, ser det inte ut att vara någon större skillnad mot till exempel Uppland. Det finns enstaka gårdar och grupper av gårdar. Man ser också en lika stor ägoblandning som på fastlandet, fast inte lika reglerad. Det är inte byar som saknas, utan bara det att i jordeböckerna (äldre fastighetsregister) är gårdarna registrerade gårdsvis och inte i grupperna (byar). Dessa hundratals kartor finns i dag digitalt och kan efter bearbetning analyseras i digitala kartprogram, så kallade geografiska informationssystem (GIS). Vad avser bebyggelsen på äldre järnåldern 200-550 e.Kr, är faktiskt Gotland, och även Öland, unikt. På dessa två öar byggde folket sina hus och hägnader med kallmurade stenväggar, som till stor del finns bevarade i dagens landskap. Dessa tycks också ligga mycket i byar. Det finns cirka 1800 synliga i dagens landskap som är registrerade i det digitala kartbaserade fornminnesregistret. Jag har identifierat ytterligare cirka 500 i gammalt kartmaterial. Min arbetshypotes är att det alltid har funnits byar på Gotland och att ön egentligen har stora likheter med fastlandet. Genom att analysera de rumsliga strukturerna i GIS och identifiera dessa byar, och jämföra med andra faktorer, kommer jag att förklara varför man inte har kamerala byar på Gotland i historik tid.

Tengström, Emin Kungl Vetenskaps- & Vitterhetssamhället i Göteborg Broar till antiken inflytande på svenskt kultur- och samhällsliv 1780-1850 2013
Beviljat belopp: 25000 kronor

Ansökan gäller tryckningsbidrag för en studie av antikens inflytelser på svenskt kultur- och samhällsliv 1780-1850. Fokus ligger på ”den kreativa klassen” (författare, konstnärer, lärda och politiska opinionsbildare). Först undersöks antikens påverkan på konstens motivval och stilformer. Det handlar alltså om skulptur, måleri, arkitektur samt inredningskonst. Sedan följer en studie av antikens betydelse för tidens vitterhet, särskilt diktning och drama. Många av tidens författare översatte inte bara antik poesi som ett bidrag till den svenska diktningens utveckling. De började också allt oftare använda antika versmått för den egna diktningen. De utnyttjade även antika diktare, antika genrer eller enskilda verk som stilistiska förebilder. Den antika mytologin och den antika retoriken har satt djupa spår i tidens svenska vitterhet. Så ges en bild av antikens betydelse för de dåvarande universiteten. Flertalet av den tidens dissertationer skrevs och försvarades på latin och många behandlade antika ämnen. Även här förekom ett flitigt översättande som ett led i en djupare tolkning av texterna. Inom samhällsdebatten gjordes många referenser till antiken både från kungamaktens sida och från oppositionens sida. Mordet på Gustav III inspirerades till exempel av den antika synen på tyrannmordet. Studien mynnar ut i ett antal slutsatser om karaktären av de antika inflytelserna, om vilka aspekter av antiken man refererade till samt i vad mån inställning till antiken förändrades under epoken.

Trossholmen, Ninni Etnologiska Föreningen i Västsverige Arkitektoniska detaljer och livsöden i stadsdelen Utby/Utbynäs 2013
Beviljat belopp: 250000 kronor

Etnologiska föreningen i Västsverige kontaktades för några år sedan av Utby hembygdsförening för hjälp med att framställa en bok om Utby/Utbynäs som är en stadsdel i Göteborgs utkant. Som vice ordförande i föreningen samt forskare och författare uppdrogs jag att tillsammans med kollegan Håkan Andréasson sammanställa boken. Boken utgavs våren 2011 och har sedan nominerats till och fått ett hedersomnämnande som årets hembygdsbok. En del av boken behandlar den arkitektoniskt intressanta stadsdelen Utbynäs, där arkitekten Arvid Bjerke vid 1900-talets början skapade ett antal villor i nationalromantisk stil med viss influens från den tidigare epoken Jugend. Av utrymmesskäl kom endast en bråkdel av materialet om Arvid Bjerke och stadsdelen Utbynäs med. Arvid Bjerke kom sedan att bli en av de ledande arkitekterna i Göteborg och hade stort inflytande över byggnaderna som skapades i samband med Göteborgs hundraårsjubileum som firades 1923. Tillsammans med Bebyggelseantikvarien Robin Barnholdt som arbetat med den unika bebyggelsen i Utbynäs inom ramen för sin utbildning på Göteborgs Universitet är intentionen att skapa en bok om Arvid Bjerke och Utbynäs, men även övriga Utbys bebyggelse och hans fortsatta verk utifrån allt det samlade materialet.

Norrhem, Svante Umeå Universitet Europa i Norden 1648-1735 2012
Beviljat belopp: 125000 kronor

Från 1650-talet började Norden alltmer att dras in i det politiska maktspelet i övriga Europa som bestod i alliansbyggande mellan framväxande starka nationalstater. Samtidigt pågick det i Norden en maktkamp mellan Danmark och Sverige. För bägge länderna var det därför viktigt att skapa sig starka allianser med utomstående samtidigt som man också försökte stärka den egna statens inre möjligheter att agera kraftfullt. Det senare var en del av en statsbyggnadsprocess. Tidigare har denna process studerats ur nationella perspektiv men här sätts utvecklingen i ett större sammanhang. Med utgångspunkt i svenska, danska, franska och österrikiska källor studeras relationen mellan dessa länder och hur de två stormakterna försökte, och ibland lyckades, influera svensk respektive dansk politik. För detta syfte användes subsidier på statlig nivå, långsiktiga patron- och klientrelationer på släktnivå och mutor på individnivå. Vi visar att det finns skäl att ifrågasätta om det frihetstida Sverige var så speciellt i detta hänseende som det framställts. Projektet ger ny kunskap om både relationen mellan Danmark och Sverige i en konfliktfylld tid, samt mellan de nordiska länderna och övriga Europa i en tid av starkare europeisk integrering. Totalt sett ges en fördjupad förståelse för Europas betydelse i Norden.

Olsson, S Bertil Adlers journal 2012
Beviljat belopp: 126967 kronor

Linnélärjungen Carl Fredrik Adler var fältskär på Swenska Ost-Indiska Compagniet. Han förde under kompaniets tidsmässigt allra längsta fullbordade expedition 1753-1756 en i sin detaljrikedom unik skeppsläkarjournal över alla sina patienter, också innehållande målande beskrivningar av livet ombord. Detta dokument har sedan förvarats och nedärvts inom släkten, men för övrigt varit helt okänt. För några år sedan sökte dåvarande ägaren till dokumentet kontakt och uttryckte som sin önskan att det måtte publiceras. Transkriptionen av den handskrivna journalen är nu genomförd liksom ett omfattande kringarbete med upplysande textkapitel och förklaringslistor, och hela manuskriptet är färdigt för publicering. Adlers journal är en unik medicinhistorisk handling. Den är det äldsta kändAnslag Medicinska dokument med svenskt ursprung som i detalj beskriver diagnostik, behandling och prognos av patienter vid mitten av 1700-talet och omfattar fler än 200 olika sjukdomstillfällen. Motsvarande handlingar från 1700-talets svenska sjukhus ter sig innehållsmässigt torftiga i jämförelse med Adlers journal.

Planck, Brita Göteborgs universitet Förnuft eller känsla: adliga föreställningar om kärlek och äktenskap 1750-1900 2012
Beviljat belopp: 190000 kronor

Det övergripande syftet med avhandlingsprojektet är att kartlägga normer och föreställningar kring kärlek och äktenskap hos den svenska adeln under perioden 1750 till 1900, belysa vilka förändringar som ägt rum, samt att ur ett känslohistoriskt perspektiv analysera hur och varför dessa förändringar skett. En vanlig föreställning om äktenskap i historisk tid, särskilt inom adeln, är att dessa i första hand var pragmatiska uppgörelser, där större vikt lades vid ekonomi och börd, än individernas känslor för varandra. Ett studium av dagböcker och brev från den här tiden visar tvärtom att kärlek diskuterades och önskades av såväl män som kvinnor. Första delen av mitt projekt syftar till att genom en systematisk genomgång av dessa material, som är både riklig och lättillgänglig eftersom mycket finns i tryck, kartlägga hur föreställningar kring kärlek och äktenskap såg ut och förändrades över tid. Den andra delen av projektet utgörs av en jämförande studie av två brevväxlingar mellan förlovade par ur ett känslohistoriskt perspektiv. Känslohistoria är ett nytt forskningsfält där det ännu ryms en mångfald av teorier och metoder, och området har ännu inte introducerats i någon större utsträckning i Sverige. Genom att analysera ”kärlekens språk” i dessa brev med utgångspunkt i känslohistorisk teori avser jag att avtäcka aspekter som kan förklara hur och varför förändringar ägt rum.

Rahe, Ulrike Chalmers Tekniska Högskola Framtida visualisering för innovativa former - en studie av formgivningsprocessen 2012
Beviljat belopp: 600000 kronor

Innovativa produktformer styr konsumenters val på dagens konkurrensbetonade marknad. Skapandet av nydanande produkter med estetisk kvalitet är ett av de mest utmärkande resultaten av en lyckad designprocess. Då den kreativa formgivningsprocessen har stor inverkan på produkters estetiska uttryck är det viktigt att både förstå den kreativa formgivningsprocessen och kunna kommunicera den, i exempelvis utbildningssammanhang. Ett viktigt steg i formskapandet är det tillfälle då designern gestaltar sina formidéer med hjälp av visualiseringsverktyg såsom skisser, prototyper, eller datoriserad 3D-modellering. Att välja lämpligaste verktygen i det breda utbudet av tillgängliga verktyg innebär ett problem för formgivaren då alla verktygen har sina för- och nackdelar. Dessutom är det inte utrett varken hur verktygen påverkar formgivningsprocessen eller hur de påverkar det estetiska uttrycket i de produkter som formges. För att adressera de ovan nämnda svårigheterna föreslås ett forskningsprojekt vid avdelningen Design & human factors vid Chalmers Tekniska Högskola. Resultatet av forskningsprojektet kommer vara av värde för (i) designutbildningar genom vidareutveckling av undervisningsmetoder i formgivning, (ii) industri genom att stödja det kreativa formgivningsarbetet och beslutsfattandet under formutvecklingsprocessen och (iii) utvecklare av visualiseringsverktyg genom att bidra med kunskap så att bättre visualiseringsverktyg kan utvecklas.

Regebro, Margareta Stockholms universitet Föreställningar kring underjordiska mytiska väsen i norrön litteratur 2012
Beviljat belopp: 180000 kronor

Föreställningar om och tro på underjordiska väsen är mycket vanligt förekommande inom det nordiska kulturområdet, i såväl äldre myt som yngre folklore, men har hittills inte undersökts på ett mer systematiskt sätt. Jag vill i min doktorsavhandling visa hur dessa föreställningar skiljer sig mellan olika genrer i den norröna (fornisländska och norska) litteraturen från medeltiden och framåt, och tillföra nya kunskaper kring detta material. Framställningar av alver och liknande underjordsväsen skiljer sig mellan å ena sidan så kallade fornålderssagor, som utspelar sig i en avlägsen forntid och som ofta är översättningar eller bearbetningar av kontinentala berättelser, och å andra sidan islänningasagor som utspelar sig i eller kring medeltiden på Island. Ytterligare varianter framträder i diktmaterialet och i de medeltida kristna lagarna. Exempel på olika föreställningar kring alver och landvättar, som framträder i det isländska handskriftmaterialet kan vara att de bor i jorden, ofta i en särskild kulle eller sten nära människornas bosättningar, att de är sjukdomsalstrande men att de också bistår med sjukdomsbot, att de bringar lycka/olycka till gård, jakt, fiske, och liknande verksamheter. Dessa mytiska väsen tycks i vissa litterära genrer även legitimera landägande och, i vissa fall, kungamakt.

Rundkvist, Martin I landskapet och mellan världarna. Bronsålderns offerplatser i Mälar-/Hjälmarområdet 2012
Beviljat belopp: 189000 kronor

Många av de finaste föremålsfynden från bronsåldern i Mälar-/Hjälmarlandskapen har inte framkommit på boplatser eller i gravar, utan på offerplatser. De ligger gärna i våtmark: i regel har föremålen kommit fram när folk har dränerat mossar för odling eller muddrat åar. Man finner exklusiva vapen, smycken och redskap av brons och noggrant bearbetade stenyxor. Arkeologer har nästan aldrig blivit inblandade förrän fynden kommit in till museerna. Över huvud taget har arkeologer i området ägnat sig väldigt lite åt våtmarksutgrävningar, förmodligen mest för att det är så skogrikt att man aldrig har bedrivit torvtäkt i någon större omfattning där. Syftet med detta projekt är att ta tag i offerplatserna, som ingen gjort något med på mycket länge. Huvudmålsättningen är två att undersöka mönstret i var redan kända offerplatser är belägna i landskapet och etablera en modell för var fältarkeologer kan vänta sig att finna dem. Våtmarker erbjuder exceptionella bevaringsförhållanden där man har chans att hitta saker som inte finns kvar i några andra miljöer. När det gäller offerfynden har vi också att göra med sedvänjor som inte utspelades någon annanstans. I båda dessa avseenden har alltså projektet möjlighet att ta fram helt ny kunskap om bronsålderns samhälle i Mälar-/Hjälmarlandskapen.

Röstorp, Vibeke Myten om hemfärden, skandinaviska konstnärer i Frankrike 1889-1908 2012
Beviljat belopp: 130020 kronor

Myten om hemfärden behandlar de svenska och norska konstnärerna i Frankrike under åren 1889-1908. Enligt den gängse uppfattningen är detta en period då de skandinaviska konstnärerna begav sig hemåt. Intresset för Frankrike skulle inte blossa upp igen förrän efter 1908 då Matisse undervisade många skandinaviska konstnärer. En systematisk genomgång av Paris utställningskataloger, där över 380 svenskar och norrmän deltog med över 3000 konstverk under denna period bevisar att även om vissa skandinaver lämnade landet begav sig lika många konstnärer till Paris. Konstnärernas resebrev till den svenska akademien, deras brevväxling med Auguste Rodin samt den franska pressens positiva mottagande av deras konst, är ett klart tecken på att hypotesen om hemfärden efter 1870 och 1880 talen i Frankrike är en myt skapad av en förvrängd konsthistoria. Många skandinaviska konstnärerna som valde att arbeta i Frankrike mellan 1889 och 1908 fick medaljer, blev inköpta till franska staten eller av privata samlare. De utvecklade en ”tredje kultur” som uppstod i mötet mellan deras ursprungskultur och nyare franska intryck som gav upphov till originella konstverk som de franska kritikerna fortfarande kände viss samhörighet med. Men både de utvandrades karriärer och Frankrikes betydelse har förminskats i den svenska konsthistorien. Men genom att avfärda myten om hemfärden öppnas möjligheten att se de skandinaviska konstnärerna runt 1900 i ett mer balanserat och internationellt perspektiv.

Sandquist Öberg, Christina Medeltida textskatt i uppländska kyrkor 2012
Beviljat belopp: 40000 kronor

Medeltida kyrkmålningar med däri integrerade bildtexter, oftast på latin, utgör en betydelsefull del av vårt kulturarv. Dessa ofta otillräckligt beaktade texter ger ovärderlig information om den medeltida begrepps- och tankevärlden. Språkbandens texter har dock endast i ringa mån dokumenterats. Ej heller har de annat än undantagsvis filologiskt undersökts och utvärderats. De utgör dock för vår tid ofta en nyckel till tolkningen av målningarna och deras funktion och fördjupar därmed förståelsen av verken och deras upphovsmän. Detta framgår tydligt av det enda redan undersökta exemplet Albertus Pictor. Ytterst angeläget är att motsvarande, även internationellt viktiga, pionjärarbete också utförs för övriga senmedeltida kyrkomålare. Detta till tid och utförande disparata material innebär nya utmaningar, inte minst när det gäller identifiering av använda förlagor. Det nu sökta projektet syftar till att undersöka texterna hos sådana kyrkmålare i 70-talet kyrkor i Uppland, en i politiskt och kyrkligt hänseende central region vid denna tid. Arbetet kommer att utmynna i en språkvetenskapligt genomarbetad edition med översättning, kommentarer och enskilda och sammanfattande analyser av samtliga bevarade språkband. Därmed kommer projektets resultat att väsentligt öka kunskapen om en länge försummad genre inom medeltidslatinet och främja tillgängligheten till denna textskatt även för forskare inom angränsande ämnesområden och likaså för den intresserade allmänheten.

Sjögren, Karl-Göran Göteborgs universitet Analyser av neolitiskt boplatsmaterial från Karleby, Falbygden 2012
Beviljat belopp: 248333 kronor

Projektets ansökan avser analyser av djurben (osteologiska analyser samt kol-14-dateringar och isotopbestämningar) från den neolitiska boplatsen vid Karleby Logården på Falbygden. Hittills gjorda undersökningar på platsen har påvisat ett omfattande och välbevarat djurbensmaterial från tiden ca 3500-3000 BC, dvs. samtida med de stora gånggrifterna i området.Genom nya undersökningar som påbörjats 2012 och kommer att fortgå under 2013 vill vi ta nya steg mot att förstå hur stenåldersdieten såg ut, vilka odlingsmetoder man använde och hur boskapsskötseln fungerade. Ett mål med undersökningarna är att samla in djurbensmaterial, dvs. 5000 år gamla matrester. Vi vet att det på platsen finns benrester från boskap (nöt, svin och får). Genom att studera halten av olika isotoper i benen kan vi bland annat få reda på i vilka områden djuren är uppvuxna och därigenom få svar på vilket sätt kreaturen ingick i bytessystem som också omfattade större områden. Genom nya detaljerade undersökningar kan vi också få fram rester av spannmål och andra växter som genom olika analyser kan ge viktiga pusselbitar till förståelsen av hur sammansättningen av stenåldersmänniskornas kost såg ut. En analys av materialet kan bidra till förståelsen av karaktären på stenåldersjordbruket och hur viktig odling var i relation till boskapsskötseln.

Sjöström, Oskar Stockholms universitet Rikets heder, säkerhet och uppkomst: motivkomplex bakom 1700-talets svenska anfallskrig 2012
Beviljat belopp: 40000 kronor

Under 1700-talet inledde Sverige tre anfallskrig: mot Ryssland 1741, Preussen 1757 och återigen Ryssland 1788. I historieskrivningen har rationaliteten bakom angreppen kraftigt ifrågasatts. Rikets militära och ekonomiska styrka var aldrig tillräcklig för att gå i krig och därför ändade allihop i kostsamma misslyckanden. Orsaken till att krigen ändå inträffade brukar av hävd förklaras på hybris eller inkompetens hos beslutsfattarna själva, som påståtts ha varit förblindade av storhetsdrömmar och därmed misstagit hopp för verklighet. I avhandlingen ifrågasätter jag detta synsätt genom att anamma ett kulturhistoriskt perspektiv på ett annars klassiskt statspolitiskt ämne. Framför allt har jag analyserat hur samtida föreställningar om heder och ära inverkade på tänkande och praktik vid dessa händelser. I samtliga fall – hävdar jag – var värnandet av Sveriges heder den centrala drivkraften att gå i krig. Krigen var därför ingen konsekvens av odugliga kungar eller statsmän, utan tvärtom ändamålsenliga utifrån sin kulturhistoriska kontext. Resultatet av forskningen innebär att många vedertagna uppfattningar om tidigmodern politik kommer att kunna nyanseras. Avhandlingen bidrar därmed till djupare förståelse av de politiska processer och beslut i det förgångna som för en modern betraktare kan framstå som svårbegripliga eller irrationella. Därutöver kastar den nytt ljus över några av den svenska historiens mest bortglömda händelser.

Söderlund, Göran Prins Eugens Waldemarsudde Bruno Liljefors och Naturfotograferna 2012
Beviljat belopp: 100000 kronor

Projektet omfattar en rikt ilustrerad publikation om ca 150 sidor kopplad till en utställning avsedd att äga rum på Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm under perioden 2013-03-23-2013-08-25. Publikationen/utställningskatalogen kommer att innehålla texter författade av Göran Söderlund (Prins Eugens Waldemarsudde) samt Henrik Ekman, journalist och fotograf. Utgångspunkten för projektet är Bruno Liljefors som djur- och naturmålare samt författare till Det vildas rike. Förutom ett rikt urval av Bruno Liljefors måleri från 1880- och 1890-talen samt tiden kring sekelskiftet 1900 presenteras en kommenterande del med dagsaktuella naturfotografier tagna av några av landets ledande naturfotografer. I vilken utsträckning och på vilket sätt har konstnären Bruno Liljefors påverkat vår tids sätt att se på naturen och på djurlivet och fågellivet? Denna undersökande del av projektet kommer Henrik Ekman att behandla textmässigt i den planerade katalogen. Göran Söderlund kommer att skriva om Bruno Liljefors mer allmänt och den natursyn han företrädde, en natursyn som genomsyrar hans måleri men även hans fotokonst. Ett urval av han egna naturfotografier, inlånade från Uppsala konstmuseum, kommer att ingå i utställningen och även i katalogen.

Tistedt, Petter Medborgerliga publiker: Medier och samhällsreformism på 1930-talet 2012
Beviljat belopp: 90000 kronor

Forskningsprojektet förenar mediehistoria med en politisk historia om det svenska 1930-talets samhällsreformism och välfärdsbygge. Avhandlingen utforskar hur konkreta sammanhang skapades med syfte att uppmuntra medborgarna att delta i diskussioner om aktuella samhällsfrågor. Till dessa sammanhang hörde exempelvis offentliga debatter, utställningar, tidningsenkäter och radions folkbildande verksamheter. Tidigare forskning har framför allt utforskat de mer renodlat intellektuella och samhällsvetenskapliga dimensionerna av mellankrigstidens diskussioner om medborgarskap, reklam och massmedier. Avhandlingen bidrar därmed till det internationella forskningsläget genom att undersöka projekt som syftade till att handgripligen upprätta en aktiv, diskuterande allmänhet. Undersökningen bidrar dessutom till flera pågående diskussioner inom både den akademiska historieforskningen och den allmänna samhällsdebatten. Hit hör frågor om politikens symbios med reklam och massmedia, samt om den sociala ingenjörskonstens roll i moderniseringsprocessen. Avhandlingen visar hur reklam och populära massmedier kunde användas med demokratiskt samhällsbyggande ambitioner, samtidigt som den sociala ingenjörskonstens roll i dåtidens samhällsdiskussioner som regel överskattats i tidigare forskning.

Ulrichs, Martina Min Stora Dag Förverkligande av svårt sjuka barns önskedrömmar 2012
Beviljat belopp: 200000 kronor

Barns fantasi fungerar inte sämre för att kroppen gör det. Detta sammanfattar MinStoraDags ledstjärna. MinStoraDag hjälper svårt sjuka barn i Sverige att förverkliga sina önskedrömmar. Barnen bryr sig inte om forskning och framsteg, om pengar och nya behandlingsmetoder. Hos dem kretsar tankarna kring lek och ett så normalt liv som möjligt. Kanske drömmer de om att få köra racerbil, träffa sin stora idol, få resa, få ett ”prinsessrum” eller få köra en grävskopa. Önskan kan vara stor eller liten, men lyckan man känner när man får sin dröm uppfylld är detsamma. MinStoraDag samarbetar med all universitetssjukhus och många barn- och ungdomskliniker i Sverige. Det är behandlande läkare eller vårdpersonal som gör urvalet och alla ansökningar behandlas individuellt. Varje år genomförs hundratals StoraDagar. Dessutom arrangeras gruppaktiviteter såsom konsertbesök, sjukhuscaféer och läger. Under 2011 genomfördes 550 projekt runt om i Sverige, varav 214 individuella StoraDagar. Drygt 2000 barn gavs ett välbehövligt avbrott i sjuktillvaron.

Varberg, Ulla-Karin När färgen kom till byn - om folkkonstens dekorerade skåp och kistor 2012
Beviljat belopp: 50000 kronor

I en snabbt föränderlig värld finns ett växande behov av att söka sina kulturhistoriska och geografiska rötter. Inte minst märks detta i det ständigt ökade intresset för äldre kulturföremål och dess historia. Hit hör folkkonsten och dess yttringar i form av seder och bruk, inredningar och möbler, som alla genom sin särart representerar olika geografiska områden i Sverige. Syftet med vår bok är att sammanställa de svenska landskapens specifika karaktärer, när det gäller de dekorerade förvaringsmöblerna i bondesamhället under perioden 1750-1850. Vår förhoppning är att boken dels skall fungera som en vägledning för alla som har ett intresse av den svenska folkkonstens målade möbler, dels kunna användas som en kursbok i ämnet. Med boken vill vi förmedla kunskapen om hur man kan lära sig läsa av en målad möbels särdrag, som i sin tur kan ge nyckeln till möbelns härkomst, ålder och i vissa fall upphovsman. Liksom att skilja på originalmålning från senare övermålningar. Att sprida kunskap om det unika kulturarv vi har i Sverige av dekorerade folkliga möbler bör leda till en ökad försiktighet när det gäller vårdande och bevarande av föremålen. Ju större kunskap desto större respekt inför det som är ett historiskt dokument, oavsett lagningar och seklers slitage.

von Ehrenheim, Carl Gustaf Speglar och kronor på Grönsöö 2012
Beviljat belopp: 50000 kronor

Herrgårdsmiljöer har ju under lång tid tjänat som språngbräda mellan den nationella och internationella kulturutvecklingen och det lokala kulturlivet. De är därigenom en spegel av den lokala kulturhistorien. Det är därför viktigt att kunna tillgängliggöra de mångfacetterade samlingar som finns på Grönsöö slott och som förlorar mycket av sitt kulturhistoriska och pedagogiska värde om de ej kan visas. Mot den bakgrunden visar vi årligen, i egen museilokal, temautställningar ur slottets samlingar. Vissa föremålsgrupper i Grönsöö samlingar kan dock genom föremålens storlek svårligen presenteras i vår utställningslokal. Det ligger ett stort värde i att de trots detta redovisas och kommenteras i Grönsöö Kulturhistoriska Stiftelses skriftserie. De föremålsmålsgrupper som vi nu önskar redovisa är speglar och ljuskronor. Överintendenten Elsebeth Welander-Berggren har ställt sig till förfogande som författare till en skrift kring dessa föremålsgrupper på Grönsöö.

von Wachenfeldt, Paula Stockholms universitet Det svenska begäret. Sekler av lyxkonsumtion 1660-1937 2012
Beviljat belopp: 265000 kronor

I antologin som redan är antagen för utgivning på Carlssons förlag – behandlar åtta historiker och modevetare lyxens problematik i ett långsiktigt historiskt perspektiv. Kritik av överdådet genom så kallade överflödförordningar såväl som pläderandet för lyxens nationalekonomiska betydelse är viktiga samhällspolitiska inslag historiskt och i nutiden. Exempelvis stod kritiken mot lyx och flärd i centrum i den tidiga frihetstidens animerade ekonomiska debatt när en ny ekonomisk politik utformades. En ny klass av storköpmän: skeppsbroadeln i Gamla stan, växte fram – för dem och många andra samhällseliter var en manifest lyxkonsumtion av nya varor: kläder, kolonialvaror, porslin, möbler och konst ett sätt att manifestera sin sociala särart i förhållande till adeln, den gamla samhällseliten. Medan lyxen är ett omfattande internationellt forskningsområde – forskare som Maxine Berg respektive Linda Levy Peck pekar i sina senaste arbeten ut lyxindustrin och dess globala sammanhang med imperialismen och kolonierna som centrala forskningsområden – saknas ett genomgripande arbete om lyx i ett historiskt perspektiv för svenskt vidkommande. Antologin är tänkt att användas i den akademiska undervisningen i modevetenskap och historia vid svenska universitet och högskolor, men kommer även att säljas i bokhandeln.

Wennberg, Kåa Julia Becks brev 1930-1935 2012 Ja
Beviljat belopp: 60000 kronor

Projektet avser en bok över Julia Becks egenhändigt skrivna brev år 1930-1935 till en familj Norblad i Ålsten, Stockholm. Dessa brev har varit okända ända fram till i juli 2012 och har legat gömda under 80 år men har nu glädjande nog sett dagens ljus. Dessa brev har alltså framkommit bara två månader efter det att min biografibok över Julia Beck utkommit. Brevsamlingen omfattar 90 brev och 10 vykort. I dessa brev, komma ofta långa framkommer mycket intressant information om hur hennes liv tedde sig i Frankrike men även hennes långvariga besök i Sverige. Hon berättar bland annat om möten med prins Eugen i Paris. Vidare om möten med en lång rad svenska och utländska konstnärer. Intressanta uppgifter framkommer i ett flertal brev där hon berättar om hur arbetet med ett porträtt av Nathan Söderblom framskrider och att hon skänker detta arbete till Svenska kyrkan i Paris. Hon berättar också att hon alltid samlar sina konstnärsvänner i sin hemstad Vaucresson på sin namnsdag den 16 februari, bland andra Anders Zorn och Rickard Bergh. Mitt arbete blir att välja ut ett flertal av dessa brev och att redogöra för dessa i bokform. Familjen Norblad har även 18 verk av Julia Beck om också kommer finnas med i boken.

Whitling, Frederick Gustaf VI Adolf som arkeolog och kulturmecenat 2012
Beviljat belopp: 140000 kronor

Projektet gäller en studie av H M Gustaf VI Adolf (1882-1973) som arkeolog, kulturmecenat och styrelseordförande, det syftar till att ge en heltäckande och kontextuell bild av Gustaf VI Adolfs arkeologiska gärning och intressen 1898-1973, med speciellt fokus på perioden 1920-1950. Projektet ingår i en långsiktigt ämnad forskningsinriktning, avsedd att kontextualisera och kritisera traditioner och uppfattningar om västerländsk identitet och självbild (se projektbeskrivning). Det har en historisk såväl som idéhistorisk profil och karaktär. Projektet baseras på arkivforskning i (primärt) Bernadotteska Arkivet, Gustaf VI Adolfs arkiv I (se projektbeskrivning). Forskningsprojektet beräknas bidraga till en djupare förståelse av klassisk arkeologi i Medelhavsområdet genom Gustaf VI Adolfs roll i det svenska antikstudiet och i svensk vetenskapshistoria, samt av svensk neutralitet (politisk såväl som kulturell) före, under och efter andra världskriget.

Wickman, Kerstin Svenska industridesignpionjärer 2012
Beviljat belopp: 258000 kronor

A&E Design är ett av de äldsta fristående industridesignkontoren i Sverige. De två grundarna, år 1968, var Hans Ehrich och Tom Ahlström. Detta kontor har vid sidan av Ergonomidesign i hög grad bidragit till att göra svensk design känd internationellt. A&E Design har haft och har ett stort antal uppdragsgivare både i Sverige och utomlands. Deras formgivning har väckt uppmärksamhet för sina estetiska och innovativa kvaliteter, vilket resulterat i åtskilliga designpriser och artiklar i tidskrifter, samt inköp till många museers permanenta samlingar, som Röhsska i Göteborg, Die Neue Sammlung i M

Wiktorsson, Per-Axel Uppsala universitet Anskaffande av äldre texter till unga forskare 2012
Beviljat belopp: 1000000 kronor

Svenska fornskriftsällskapet (SFS) ger sedan mer än 150 år tillbaka (alltsedan 1844) ut skrifter på fornsvenska och latin från svensk medeltid. Tyvärr är vissa av SFS mest efterfrågade utgåvor numera helt utgångna. Detta ställer till betydande olägenheter för de yngre forskare (doktorander och studenter), vilka inte tidigare har haft möjlighet att anskaffa dem. Det gäller framför allt de textutgåvor och andra publikationer rörande medeltiden, som fortgående citeras i den vetenskapliga diskussionen. Dessa verk behöver tryckas upp på nytt för att mätta det behov som finns. Så är i första hand fallet i första hand textutgåvor och kommentarer gällande fornsvenskan, som Svenska fornskriftsällskapet givit ut efter år 1900.

Herjulfsdotter, Ritwa Röhsska museet Röhsska museet - samlingar och historia 2012
Beviljat belopp: 335000 kronor

Röhsska museets historia är en del av Göteborgs men också Sveriges kulturhistoria. Röhsska har haft en inte obetydlig roll i formandet av den svenska synen på konsthantverk, design, slöjd, och god form. Det råder brist på forskning och sammanställd sakkunskap om Röhsska museets framväxt och samlingarnas tillblivelse vilket är beklagligt då det handlar om en betydelsefull samhällsinstitution som haft stort inflytande såväl inom konstslöjd, formgivning, design som på samhället i allmänhet. I detta avseende skiljer sig Röhsska museet från exempelvis Nationalmuseum och Nordiska museet för vilka grundliga historiska arbeten finns. Här finns en kunskapslucka som bör fyllas. Syftet är att studera, analysera och sammanställa Röhsska museets historia och framväxt i ett monografiskt arbete där beskrivning och analys av personer, händelser och historier kommer att ligga till grund för en ökad förståelse för dagens museum. Det är också av betydelse för andra forskare att få möjlighet att studera Röhsska museets förflutna och uppkomst. Genom att belysa Röhsska museets historia kan man bidra till att finna nya vägar till att förhålla sig till samlingarna och den egna historien.

Håkansson, Carina Göteborgs universitet Förnyelse av den permanenta utställningen i Antikmuseet, Historiska studier, Göteborgs universitet 2012
Beviljat belopp: 400000 kronor

Antikmuseets permanenta utställning vid Göteborgs universitet är i stort behov av förnyelse och modernisering. Framtaget förslag innefattar ny planlösning, färgsättning och nya bilder som illustrerar och inramar utställningens innehåll. Nya kompletterande montrar till större krukor och socklar till skulpturer. Nya ledspottar och nya ledlampor till befintliga armaturer. Olika tematiska avdelningar skapas jämte befintliga geografiska och kronologiska montrar. Utställningen inleds med blå Medelhavsbilder i en marin avdelningen när man kommer in, i kontrast till varmare terrakottafärger i museets avdelning med föremål i montrar. En Cypern-avdelning skapas. Vepor med rubriker och korta texter till uppförstorade detaljer från föremål vid varje monter skapar intresse. Illustrerade A3-kompendier på lutande hyllor vid varje monter erbjuder fördjupade studier inom respektive geografiskt och kronologiskt område. Mörka gråsvarta fondväggar i utställningsrummet framhäver färgerna i bilderna. Mjuk, mörkt grå matta mellan pelarna dämpar ljud och skrap av stolar och bord. Inköp av nya bord samt nya lätta eleganta stolar skapar kontrast, ”modern design möter Antiken.” Musik med rekonstruerade instrument från olika kulturer, t.ex. grekisk och etruskisk flöjtmusik, illustrerar tidsperioderna i utställningen. Digitala bildskärmar illustrerar och fördjupar utställningen ytterligare. Förslaget innefattar också ny layout på texter, nytt typsnitt och nya etiketter.

Jönsson, Love Röhsska museet Genomförande av 10th European Academy of Design Conference på Röhsska museet 2012
Beviljat belopp: 140000 kronor

Den 17-19 april 2013 kommer den akademiska konferensen 10th European Academy of Design Conference att anordnas på Röhsska museet i Göteborg. Arrangemanget genomförs i samarbete med centrumbildningen Business & Design Lab (BDL) och Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK), som båda är en del av Göteborgs universitet. Konferensen markerar Röhsska museets nära samarbete med GU och museets engagemang för forskningsfrågor knutna till design. Det akademiska nätverket European Academy of Design (EAD) grundades 1995 och är ett världsledande forum för forskning i design och design management, med inriktning mot nya forskningsområden samt områden som hållbarhet, globala frågor och designens samhälleliga roll. Vartannat år anordnas en konferens inom EAD. 2013 års upplaga av konferensen är extra prestigefull då det är tionde gången den arrangeras och därför får formen av ett jubileum. Förläggandet av konferensen till Göteborg är ett bevis för Sveriges och GU:s starka ställning inom designforskning. Drivande bakom planeringen av konferensen har varit Ulla Johansson, innehavare av Torsten och Wanja Söderbergs professur i Design Management. Vid sidan av det ordinarie konferensprogrammet kommer Röhsska museet också att erbjuda några mer populärvetenskapliga programpunkter riktade till allmänheten.

Karlander, Olof Beridna Högvakten Inköp och utbildning av häst till Beridna Högvakten 2012
Beviljat belopp: 130000 kronor

Föreningen för den Beridna Högvakten, som bildades år 1985, har i uppgift att värna traditionen med hästar i den beridna garnisonstjänsten och den kultut och historia som omger den verksamheten. Föreningen samverkar med den fristående Stiftelsen för den Beridna Högvakten, som är ägare till de hästar som används för beriden garnisonstjänst. Stiftelsens uppgift är ockswå att svara för 60% av driftkostnaderna för hästarna, som disponeras av Försvarsmakten. Stiftelsens verksamhet finansieras av Föreningen. Samarbetet med Försvarsmakten regleras genom ett särskilt avtal. Denna unika konstruktion bygger på ett samarbete mellan enskilda personer, näringslivet, Stockholms stad och staten. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter från 22.000 medlemmar och bidrag från företag och stiftelser.

Karlsson, Krister Mölndals Stad Restaurering av matsalens stolar, Gunnebo slott 2012
Beviljat belopp: 100000 kronor

Göteborgs stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg ritade, på köpmannen John Halls uppdrag, Gunnebo slott, dess inredningar och möbler liksom kringliggande byggnader och stora delar av trädgårdsanläggningen mellan åren 1782 och 1784. Byggnationen avslutades först år 1796, då familjen Hall kunde flytta in i sitt påokostade sommarnöje, som av samtiden kallades för det praktfullaste lilla träslottet i riket. Drygt 200 av Carlbergs ritningar över Gunnebo finns bevarade och ägs av Röhsska museet i Göteborg. Ritningarna är en ovärderlig källa till kunskap om Gunnebos ursprungliga utseende och med ledning av dessa har en rad rekonstruktioner kunnat äga rum från 1950 och framåt. Gunnebo slott tömdes på sitt ursprungliga möblemang år 1828, men en hel del originalmöbler har återförvärvats genom köp och donationer. Med bidrag från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser upprättades år 2005 en fond som används vid inköp av originalmöbler eller relevanta föremål med anknytning till Gunnebo, familjen Hall eller arkitekt Carlberg. Sommaren 2011 inköptes fem hårt restaurerade stolar som en gång i tiden stod i Gunnebos matsal. Sedan tidigare fanns fyra andra originalstolar av samma modell. Gunnebo önskar nu restaurera dessa nio stolar samt klä om dem i ett svart tageltyg, i enlighet med de uppgifter som Christina Hall lämnat i bevarade inventarielistor.

Klackenberg, Dag De Svenska Historiedagarna De Svenska Historiedagarna 2013 2012
Beviljat belopp: 100000 kronor

De svenska historidagarnas övergripande syfte är att uppmuntra kontakter och utbyte mellan fackfolk från olika yrken med anknytning till historieämnet, och historieintresserade i allmänhet, och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är lättillgänglig för deltagare utan fackutbildnig. För åtskilliga historielärare är Historiedagarna den främsta möjligheten till fortbildning, i synnerhet vad gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Många av föreläsningarna publiceras i tryckt form.

Kristoffersson, Sara Ikea. Svensk design och design av Sverigebilden 2012
Beviljat belopp: 330000 kronor

IKEA:s blå varuhus med en gul logotyp på fasaden runt om i världen för osökt tankarna till Sverige. Det globala företaget har en utpräglat svensk identitet och driver konceptet ”demokratisk design” på bred front. IKEA använder sig också av andra positivt laddade ord som jämlikhet och rättvisa. Bygger detta på ett socialt patos eller krassa kalkyler? Handlar det om ”svensk design” eller ett slags globaliserad estetik? Projektets syfte är att studera IKEA med fokus på 1980- och 1990-talet: en tid då den symboliska kopplingen till Sverige stärktes. Kan IKEA betraktas som Sveriges myt om sig själv – ett slags nationell självbild som inte stämmer överens med verkligheten? Av IKEA:s enorma produktion studeras företagets stilprogram och ett urval kollektioner. Ämnet diskuteras bland annat i ljuset av begreppen ”nation branding” och ”storytelling”. Trots att företaget spelat en betydelsefull roll i det svenska samhället finns lite forskning om IKEA men i synnerhet få humanistiska studier. I över femtio år har massmedia informerat om företaget vilket i Sverige betraktas som ett slags nationalklenod. Att det inte i högre grad finns designhistorisk forskning om IKEA:s estetik är förvånande men gör studier desto mer angelägna. IKEA är ett inslag i det svenska hemmets idéhistoria men också ett av Sveriges ansikten utåt och det är betydelsefullt att undersöka vilken bild som ges till omvärlden.

Kuusela, Tommy Stockholms universitet Jättar och jättinnor i fornnordisk mytologi 2012
Beviljat belopp: 135000 kronor

Syftet med avhandlingen är att undersöka vilken roll och funktion dessa episka gestalter fyller i myterna. Jättarna har ofta tolkats som representanter för kaos, död eller naturkrafter i förhållande till kosmos eller kultur. Denna förenklade modell är inte hållbar och kräver en analys där undersökningen tar fasta på hur de beskrivs i olika genrer. Undersökningen kommer därför att rymma en genreanalys, och uppvisar därmed väsen av en mer komplex karaktär och punkterar föreställningen om primitiva kaosväsen. Jättar är inte uteslutande gudarnas fiender och i synnerhet jättinnor ingår amorösa förhållanden med gudar vars avkomma sedan blir framstående gestalter. Gudarna själva är också besläktade med och beroende av jättarna vilka beskrivs som äldst i kosmos och därmed visa och ägare av kraftföremål. Med närläsning och ett brett perspektiv som spänner över hela det fornnordiska kulturområdet, är min förhoppning att jag kan dokumentera och utförligt analysera jättarna betydelse i myterna, och därmed även för människorna. Det senare är särskilt tydligt i mjödsymboliken. Mjödet stjäls från jättarna och blir kulturellt gångbar för människan och den viktigaste beståndsdelen i kultkommunionen samt skaldernas inspiration. Föreställningar om jättar är mycket gammal och kan genom skaldedikter spåras till åtminstone 800-talet, och inte minst genom den svenska Rökstenen där det äldsta skriftliga belägget för ordet dyker upp.

Larsson, Annika Uppsala universitet Bucklor på behagen. Vikingatida kvinnodräkt i förkristen kontext 2012
Beviljat belopp: 636000 kronor

Berättelserna om vikingatiden och den tidiga medeltiden utgör viktiga beståndsdelar för den historiska identiteten i Skandinavien. Kvinnodräkten med dess särpräglade ovala spännbucklor är utmärkande symboler för den vikingatida historieskrivningen, och sätts traditionellt samman med en troget vävande hustru i bondehemmets trygga sfär. Men bygger tolkningarna på empiriska belägg? Är det en relevant och rakt igenom vetenskaplig bild som genom dräkten förmedlas om kvinnan, det vikingatida samhället och dess normer? År 2008 inleddes forskningsarbetet rörande den vikingatida kvinnodräkten. Det konstaterades tidigt att gravdräkten med sina specifika, ovala spännbucklor försvann redan omkring år 1000 – samtidigt som en ny tid, definierad av bland annat kristna runstenar, tog vid. Sökandens tvärvetenskapliga kompetens inom mönsterkonstruktion, dräkthistoria och vikingatida arkeologi visar utifrån den kvinnliga gravdräkten på hisnande resultat som sätter den traditionella bilden av en vävande vikingatida kvinna på sin spets. Projektet avser arbete med färdigställandet av en vetenskaplig bok med ett omfattande bildmaterial om ämnet. Arbetet förläggs vid Uppsala universitets Museum Gustavianums arkeologiska föremålsarkiv.

Leander, Anne-Marie Lunds universitet Pompeji - återkomsten. Ett samarbetsprojekt mellan akademi och kulturinstitution 2012
Beviljat belopp: 126667 kronor

Millesgården och Svenska Pompejiprojektet vid Lunds universitet har initierat ett samarbete med bas i de svenska arkelogernas utgrävningar i Pompeji. Projektet avser en stor populärvetenskaplig utställning med fynd från den svenska arkeologigruppens forskningsrum – ett pompejanskt kvarter, kombinerade med en iscensättning av det pompejanska huset och olika uttryck för inspiration som skapats efter svenska kulturarbetares möte med platsen. Det blir en utställning om Pompeji som plats, om arkeologi som vetenskap, men kanske mest om upplevelse och tolkning. I utställningen kommer originalföremål – inlån från det arkeologiska museet i Neapel, 3-D modellering och konst att blandas. En del i utställningen blir konstnären Ola Billgrens Pompejanska svit. För utställningen kommer olika slags texter produceras, bland annat en tidskrift utformad som ett livsstilsmagasin. I den blandas artiklar om ”bankiren” Caecilius Iucundus, om italiensk mat, om resor, om rörsystemen i Pompeji. Högt och lågt kläds i grafiska formen lånad från populärkulturen. Att göra denna utställning på Millesgården är två sätt kongenialt. Dels är Konsthallen bygd i form av ett atrium hus, dels finns det i konstnärshemmet många miljöer som är ny-pompejanska, direkt inspirerade av Pompeji. Projektet är nyskapande till sin karaktär eftersom det vill överbrygga avståndet mellan universitet och museum. Här övervinns avståndet och forskningen används på ett direkt och kommunikativt sätt direkt mot besökaren.

Lind, Liselotte Göteborgs Universitet Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg 2012
Beviljat belopp: 250000 kronor

Vetenskapsfestivalen syftar till att med olika aktiviteter med vetenskaplig bas dels inspirera barn och ungdomar till vidare studier, att se utbildning som en möjlig väg i livet. Dels ska Vetenskapsfestivalen också bidra till en ökad dialog och möten mellan forskarsamhället och samhället i övrigt – en arena för diskussion om forskningens roll i samhället. Inom ramen för verksamheten genomförs ett skolprogram, ett program för allmänheten och ett fackprogram.

Lindholm, Sebastian Stockholms universitet Forskardagarna 2013 2012 Ja
Beviljat belopp: 75000 kronor

Forskardagarna pågår under två dagar i oktober. Programmet består i huvudsak av ett femtiotal forskare som ger mellan 60 och 70 populärvetenskapliga föredrag och samtal som pågår parallellt i olika lokaler. Sedan 2005 arrangeras också paneldebatter under Forskardagarna under olika temaområden. Arrangemanget presenterar en mängd olika ämnesområden. I år kan besökarna till exempel lyssna till föredrag inom ämnen som naturvetenskap, psykologi, litteraturvetenskap, ekonomisk historia, fysik, juridik, data- och systemvetenskap, tyska, socialt arbete, franska, växtekologi, astronomi, företagsekonomi och mycket mer. Det finns således någonting för alla. Forskardagarna arrangeras i syfte att presentera och göra aktuell forskning som bedrivs inom universitetet mer tillgänglig för omvärlden. Arrangemanget möjliggör ett utbyte mellan forskare och personer som annars inte skulle komma i kontakt med forskning. Arrangemanget syftar även till att sprida kunskap om och väcka intresse för enskilda ämnen, att verka för att tvärvetenskapliga kontakter knyts samt att stärka kontakten mellan grund- och forskarutbildning. Forskardagarna är således viktiga för att stärka bilden av Stockholms universitet samt i den långsiktiga rekryteringen av studenter och forskarstuderande.

Ling, Jan-Åke Göteborgs universitet Herbert Blomstedt Collection - A Musician Returning Home. Projektfas II 2012
Beviljat belopp: 1000000 kronor

Under de kommande två åren kommer en insamling av källmaterial att äga rum kring Herbert Blomstedt och hans verksamhet som dirigent, samtidigt som samlingen skall kompletteras med material från olika massmedia, konserthus och universitet runt om i världen, bland annat viss forskning i San Fransisco. I ett unikt samarbete med Sveriges Nationalorkester GSO kommer en levande dokumentation att genomföras. Blomstedts mångåriga verksamhet har satt viktiga spår runt om i världen och då särskilt i de orkestrar där han varit chefsdirigent. Här har svensk musikvetenskaplig forskning en unik möjlighet till dokumentation kring en av vår tids allra största dirigenter, en dirigent som ”råkar” vara svensk. Någon liknande dokumentation av en levande musikalisk kulturpersonlighet finns inte och vi förväntar oss ett stort internationellt intresse kring arbetet.

Lundgren, Helena Metodutveckling och inventering av brandstationer 2012
Beviljat belopp: 278600 kronor

Projektet är en fortsättning på det inventeringsprojekt som påbörjats och som genomförs under 2012. Innevarande års projekt omfattar inventering av brandstationer samt metodutveckling för inventeringar av brandstationer. Metoden arbetas fram parallellt med pågående inventeringar i tre utvalda län, Västmanlands, Stockholms och Örebro län. 2013 års fortsättningsprojekt har som ändamål att förfina inventeringsmetoden parallellt med inventeringar i ytterligare tre län, Uppsala län, Södermanlands län samt Dalarnas län. Metoden måste ges en ökad flexibilitet för att den ska bli allmängiltig för brandstationsinventeringar i hela landet. Principerna för gradering av objektens kulturhistoriska värde ska utvecklas till att innefatta bland annat olika nivåer av detaljeringsgrad i objektbeskrivningarna, samt principer för sovring. 2012 års projekt uppvisar stora, svårförklarliga variationer mellan byggnadsbestånden i de tre första testlänen, vilket kräver att inventeringsmetoden vidareutvecklas med ett utökat material. Dessutom har antalet objekt visat sig vara betydligt större än vad som rimligen kunde förväntas, vilket gör att metoden måste anpassas för ett mycket stort antal objekt, framför allt inför framtida regionala eller nationella sammanställningar och bedömningar av byggnadernas industri- och kulturhistoriska värden.

Nilsson, Lars Erik Hällristningar. Nya tolkningar 2012
Beviljat belopp: 200000 kronor

Den tredje och sista delen av ett projekt som handlar om nya tolkningar av hällristningar grundade på tekniska analyser. Ett antal hällristningar med tekniska motiv har feltolkats. Man har misstagit sig på perspektiv och man har inte förstått mekanismer som faktiskt är tydligt visade och man har inte alltid förstått vad som är verktyg och verktygens roll i motiven. Ett motiv med ovanligt många tekniska detaljer studeras särskilt noga. Flera av detaljerna har inte tidigare observerats. Motivet handlar om tillverkning. En ny kategori av hällristningar börjar framtona, ristningar som handlar om tillverkning. Parallellt med granskningen av de tekniska motiven har också något mindre tekniska motiv studerats, dokumenterats och givits alternativa tolkningar. De nya tolkningarna kan jämföras med de traditionella. På några motiv är det tydligt att de nya tolkningarna har ett bättre stöd om man främst ser till föremålens funktion. Många föremål på hällristningarna är lätta att identifiera eftersom de förekommer i gravar eller upptäcks som jordfynd. Detta gäller inte alla föremål. Några kan vara svåra att förklara eftersom de är tillverkade av förgängligt material. Ett sådant föremål med stort symbolvärde har förbryllat. Symbolen förekommer på en enda plats i Mellaneuropa och har där fått en tolkning. Den tolkningen skulle kunna stämma även på motsvarande symbol på hällristningarna.

Nitenberg, Annelie Vänermuseet Sunnerbyprojektet 2012
Beviljat belopp: 400000 kronor

Sedan år 2000 har Sunnerbyprojektet bedrivit arkeologisk forskning med årliga utgrävningar på Kållandsö i Västergötland. En aristokratisk livsmiljö med bl.a. en hallbyggnad från den yngre järnåldern samt gravar på det intilliggande gravfältet har undersökts liksom resterna efter en medeltida kyrka med kyrkogård. En av de undersökta gravarna är Kungshögen, en storhög från 600-talet. Viktigt att framhålla är att liknande gravmiljöer inte har undersökts arkeologiskt tidigare i Västsverige. Hallen i Sunnerby är samtida med Kungshögen och det ligger nära till hands att tänka sig att en av de begravda männen i Kungshögen suttit som hövding i hallen. Hallen har varit en magnifik byggnad, ca 11,5 m bred och över 40 m lång med stora stolpar som som i par burit upp taket. Utifrån spåren i marken förstår vi att byggnaden varit av imponerande storlek och fullt jämförbar med liknande byggnader från aristokratiska miljöer i övriga Skandinavien. Aristokratiska livsmiljöer med hallbyggnader har vi tidigare endast ett par exempel på i västsvenskt sammanhang. Efter 13 års arkeologisk forskning är det nu dags att sammanfatta och presentera resultaten.

Nord, Anders Nordiska museet Medeltidspigmentens ursprung 2012
Beviljat belopp: 97000 kronor

Sveriges medeltidskyrkor är ofta utsmyckade med vackra muralmålningar. Ibland är upphovsmännen kända, t.ex. Albertus Pictor, Johannes Iwan eller Johannes Rosenrod. Andra gånger är de endast namngivna som ”Egypticus”, ”Passionsmästaren”, ”Roslagsmästaren” etc. Projektgruppen har tidigare identifierat ett tjugotal olika färgpigment i dessa medeltida målningar. Däremot vet vi inte varifrån pigmenten kommer. Är de inhemska eller importerade? Är de naturligt förekommande mineral eller syntetiska produkter? De planerade undersökningarna begränsas till kyrkomålningar i Mälardalen, Skåne och på Gotland. Pigmentens sammansättning bestäms först med ett svepelektronmikroskop. I de fall pigmenten innehåller bly, kan blyets ursprung ofta fastställas genom att isotopsammansättningen bestäms med en masspektrometer. De erhållna värdena utgör ett ”fingeravtryck” som kan vara specifikt för en viss gruva eller region. Andra pigment kan innehålla metaller som koppar, järn, kobolt, kvicksilver etc. I dessa fall ger isotopstudier sällan någon upplysning om ursprunget, utan vi får i stället söka i litteraturen efter sannolika medeltida fyndorter. Vår tvärvetenskapligt sammansatta forskningsgrupp består av naturvetare och konservatorer med bakgrund från Riksantikvarieämbetet, Naturhistoriska Riksmuseet, Nordiska Museet och Byggnadshyttan på Gotland. Resultaten kan därför bli av stort intresse för konsthistoriker, antikvarier, konservatorer, arkitekter och mineraloger.

Nordqvist, Bengt Riksantikvarieämbetet UV Guldets tid och Offerplats Finnestorp 2012
Beviljat belopp: 723500 kronor

Under 2000-2004 och 2008-2012 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin – ”de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid” och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. Fältarbetet avser i första hand Offerplats Finnestorp med dess fantastiska fyndmaterial. Men vår forskning inbegriper också att studera flera av de mest spektakulära guldfynden såsom fyndplatsen för guldhalskragen från Möne (norr om Ulricehamn), halsringen från Bragnum och armringen från Snösbäck (båda från Falköping). Forskningsarbetet avser även att undersöka den möjliga platsen för ett folkvandringstida slagfält vid Varola (vid Skövde). I det pågående forskningsarbetet ingår utgrävningar, konservering av föremål, internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av ett större vetenskapligt bokverk och en populärvetenskaplig bok.

Normark, Staffan Kungliga Vetenskapsakademien Ingvar Lindqvistprisen 2013 2012 Ja
Beviljat belopp: 290000 kronor

Kungl. Vetenskapsakademien vill genom Ingvar Lindqvistpriset visa Sveriges lärare i matematik och naturvetenskap sin uppskattning, och samtidigt fästa samhällets uppmärksamhet på lärarnas viktiga roll för landets utveckling. Priset har fått sitt namn efter professor Ingvar Lindqvist, som var akademiens preses under åren 1987-1991. Han tog initiativ till en rad akademiaktiviteter som alla är ägnade att visa på lärarnas viktiga roll i samhället. Priset delas ut sedan 1991. Kollegor, rektorer, elever och föräldrar inbjuds att nominera kandidater. Efter beredning av akademiens kommitté för vetenskap och skola beslutar akademiens ledamöter om pristagarna vid en ordinarie sammankomst. Kommittén för vetenskap och skola består av representanter för akademiens klasser för matematik, fysik, kemi, biologi, medicin, teknik och samhällsvetenskap, samt didaktiker, skolutvecklare och yrkesverksamma lärare. Prisutdelningen sker vid akademiens högtidsdag den 5 april. I samband med denna genomförs också ett halvdagssymposium där pristagarna presenterar sitt arbete och akademiledamöter ger vetenskapliga föreläsningar. Ingvar Lindqvistdagen 2012 var mycket uppskattad. Akademiens ambition är att fortsätta arbeta för en ökad status för läraryrket.

Nyberg, Gudrun Biografi över naturvetaren Bengt Andersson Euphrasén (1755-1796) 2012
Beviljat belopp: 75000 kronor

Bengt Andersson Euphrasén föddes år 1755 i Habo som son till en fattig jorbrukare. Han fick ändå tillgång till skola och gymnasium på Visingsö och kom att företa resor till både Kina och Västindien (särskilt den svenska kolonin Saint Barthélemy) varifrån han utförligt rapporterade om både växt- och djurliv och om människors sedvänjor. Uppsatser om tio olika fiskarter trycktes under hans livstid i Kungliga Vetenskapsakademiens handlingar, och en bok om Saint Barthélemy och två grannöar utkom 1795, året före hans död. Euphraséns namn kopplas nu vetenskapligt till sex av fiskarterna. Ibland citeras något ur hans bok om Saint Barthélemy men ingen genomgripande analys av arbetet har gjorts tidigare. Inte heller har hans opublicerade manuskript till en översikt över alla Sveriges fiskar, en Ichtyologia Svecica, varit föremål för närmare analys. Hans arbetsmetoder avspeglar tidens vetenskapliga synsätt. Euphrasén mötte stora motgångar i både det vetenskapliga och det privata livet, vilka på sitt sätt också avspeglar tiden. Beskrivningen av hans liv och verk är rikt illustrerad med fotografier från naturen, Euphraséns publikationer, hans herbarium och framför allt hans vetenskapliga referenser, som i många fall har vackert färglagda illustrationer.

Andersson, Kent I skuggan av Rom - romersk kulturpåverkan i Norden 2012
Beviljat belopp: 50000 kronor

Under 1:a årtusendet efter vår tideräknings början påverkades Norden på olika sätt av dåtidens supermakt: det romerska riket. Till att börja med var det i första hand de västra riksdelarna som hade betydelse. Med tiden försköts emellertid makten österut och efter det Västromerska rikets undergång år 476 e.Kr. var det det Bysantinska riket som blev stilbildande. Utan överdrift kan man säga att mötet mellan Rom och folken i norr var ett av historiens viktigaste kulturmöten. Än idag ses effekterna av det. För dåtiden var mötet ännu påtagligare. Det skedde på ett både direkt och på ett indirekt sätt. Nordiska stormän och hövdingar tjänstgjorde bland annat i den romerska armén och lärde sig där att leva på ett romerskt sätt. Med sig till Norden tog de med sig nyheter av olika slag. Romarna exporterade även varor till Norden och många romerska brons- och glaskärl har hittats här. I boken ”I skuggan av Rom – romersk kulturpåverkan i Norden” berättas om hur romerska föremål nådde Norden bland i form av diplomatiska gåva från romarna till nordborna. Men det visas också hur nordorna under romersk påverkan uppfann ett eget skriftspråk, hur deras religion och synen på de egna gudarna påverkades av den romerska kejsarkulten, hur man i Norden övertog romarnas sätt att benämna veckodagarna, hur de inhemska härskarna anammade romerska härskarsymboler etc. Allt detta visar hur genomsyrat Norden var av romersk påverkan och hur romaniserat Norden var trots att det låg utanför Imperiet.

Andersson, Christer Hallands länsmuseer Undersökning av Ås kloster 2012
Beviljat belopp: 400000 kronor

I floden Viskans dalgång ca 15 km norr om Varberg låg under medeltiden ett cistercienserkloster som hade grundats 1194 av munkar från Sorö kloster på Själland. Klostret, som kunde komma till stånd efter stora landdonationer från den danske kungen Valdemar och den både andligt och världsligt mäktige biskop Absalon, kom att utvecklas till en verklig maktfaktor och dess byggnader uppförda i tegel anses ha varit de mäktigaste i Halland. När Ås kloster stod på höjden av sin utveckling omfattade ägorna ca 250 gårdar i norra Halland. Numera syns inga rester av klostret ovan mark. Efter reformationen bröts kyrkan och övriga byggnader ner och teglet återanvändes för reparation av Varbergs fästning efter nordiska sjuårskriget. Unikt är, att inga arkeologiska utgrävningar överhuvudtaget har utförts på Hallands första, största och rikaste kloster innan vårt projekt startade. Detta innebär, att de utsagor om klostrets exakta läge som står att läsa bl.a. på den officiella informationstavlan på området, inte stämmer. Sommaren 2010 lokaliserade vi hela klosterbyggnaden med markradar och år 2011 påbörjades den arkeologiska utgrävningen. År 2012 fortsatte denna för att få kännedom om östra längan och kyrkans murar samtidigt som en omfattande arkivundersökning av klostrets egendomar påbörjades. Inför den stora internationella konferensen om Ås kloster år 2013 planeras en större utgrävning för att bl.a. undersöka den västra klosterlängan.

Andreasson, Lars Bohusläns Försvarsmuseum Sotenäs kompani 1727-1901 2012
Beviljat belopp: 220000 kronor

Sedan år 1992 forskar ideellt f.d. officerare vid nedlagda Bohusläns regemente i samråd med hembygds- och släktforskare med anknytning till Bohuslän om försvaret i och av landskapet. Ett av projekten avser Sotenäs kompani som 1727-1901 hade Sotenäs och del av Kville härad som sitt kompaniområde. Forskning i Riksarkiv, Krigsarkiv och Landsarkivet i Göteborg har gett fakta ur generalmönsterrullor och syneprotokoll och andra arkiverade källor. Vid Lantmäteriet i Gävle och enheten i Göteborg har skifteskartor och handlingar studerats, fotograferats eller kopierats. Därigenom har fältarbete med studier och mätningar i möjligaste mån underlättats på platsen för befälens boställen och soldaterna torp. Foton illustrerar såväl dåtida verklighet som nutid. Sammanställning av tjänstgörande befäls verksamhet och soldaternas liv och leverne har pågått under flera år. Resultatet av forskning och fältarbete kan nu publiceras som ”Konglig Bohus Läns Regemente Sotenäs kompani 1727-1901”.

Andreeff, Alexander Göteborgs universitet Stenar och människor: vendel- och vikingatida bildstenar från Gotland 2012
Beviljat belopp: 50000 kronor

Min avhandling behandlar de sena vendeltida och tidiga vikingatida gotländska bildstenarna. Bildstenarna utgör ett rikt källmaterial för studier av relationen mellan materialitet, identitet, ikonografi och landskap, teman som alla under senare tid har blivit centrala inom det arkeologiska fältet. Förutom de arkeologiska undersökningar som nämns nedan har studien även kompletterats med ikonografiska och spatiala analyser för att få fram ny kunskap kring bildstenarnas funktion och betydelse. Inom ramen för mitt avhandlingsarbete har jag genomfört två arkeologiska utgrävningar på Gotland vid bildstensplatserna Fröjel Stenstugu och Buttle Änge. Inom mitt avhandlingsprojekt studeras bildstenarnas kommunikativa och sociala roll i det dåtida gotländska samhället. Bildstenarnas betydelse var genom århundradena säkerligen multifunktionell och skiftande som territorial markering, minnesmärke, bevarare av muntlig tradition, begravningsplats och religiöst laddad artefakt. Bildstenarna hade en nyckelroll i det gotländska samhället under yngre järnålder och tidig medeltid, de var en brännpunkt för social och ideologisk kommunikation mellan dåtidens människor.

Annerbäck, Lin Medeltidsmuseet Projekt Magnus Ladulås 2012
Beviljat belopp: 245000 kronor

Under våren 2012 öppnade projektgruppen Karl Knutssons grav i Riddarholmskyrkan. Moderna analysmetoder visade att Magnus Ladulås inte finns bland de gravlagda här och heller inte, som konstaterades 2011, i graven under den norra tumban. En ny möjlighet att återfinna kung Magnus kvarlevor har dock uppdagats. I gravkammaren under Karl Knutssons tumba finns bara en medeltida mur och den utgör norra väggen i graven. Denna mur har troligen tillkommit som del i en annan konstruktion och murats från andra sidan. Det troligaste är att ytterligare ett gravutrymme finns framför altaret i kyrkan. Placeringen längs kyrkans mittaxel, rakt framför altaret är det förnämsta läget en person kan få. Det är rimligt att en sådan grav reserverats åt klostrets stiftare och donator Magnus Ladulås. Syftet med ytterligare en undersökning i kyrkans kor är att lokalisera kung Magnus grav samt öka kunskapen om klosterkyrkans historia. I handlingarna från Riddarholmskyrkans renovering finns inget som tyder på att utrymmet tidigare undersökts. I april i år gjordes dessutom, med tillstånd från RMÄ, SFV, Länsstyrelsen och RAÄ, en mindre provundersökning. En av tegelstenarna från 1916 lossades och plockades ur och ett provhål borrades i en fog längre ner i muren. Undersökningen visade att utrymmet bakom muren är sandfyllt och åtminstone 70 cm brett. Det är således en arkeologisk utgrävning som är aktuell i sammanhanget.

Areskoug, Nils-Göran Forskningsomkostnader 2012
Beviljat belopp: 100000 kronor

Nordisk Arena för Strategisk Dialog. Utveckling av en virtuell plattform för kunskapsintegration. Mot bakgrund av oroande trender av ökad disintegration och konfrontation inom handel, politik och samordning i Europa och globalt framstår Norden som en säker hamn. Strategiska dialoger som främjar nordiskt kunskapsutbyte utgör därför en möjlighet att aktualisera en framtidspotential på bas av delade värderingar och djupt gemensam historia. En ökad strategisk och kritisk konstruktiv framtidsdialog som sker genom okontroversiellt kulturutbyte syftar till att öka känslan av solidaritet och förbättra förutsättningarna för värdeskkapande och tillväxt genom samarbete inom näringsliv, politik, akademia och kultur. Nätverket av dialogpartners (Transdisciplinary Dialogues) vidareutvecklas nu genom personliga dialoger på strategisk nivå. En del av kunskapsdialogerna reflekteras på en internetplattform under fortlöpande utveckling. Denna nätverksbaserade kunskapsintegration behöver nu en bas i form av en fastare organisation som kan ge en stabilitet och långsiktighet åt odling av strategiska dialoger mellan ledande företrädare från ”små länder” på Europakartan: Framförallt handlar detta om vägar att bemöta mycket likartade utmaningar för länderna i Norden och Schweiz genom ökad ”gränsöverskridande” kommunikation med de fördelar som begreppet implicerar i sikte.

Back Danielsson, Ing-Marie Stockholms universitet Storlek som strategi II. Om manipulationer i det lilla och det stora under yngre järnålder i Sverige 2012
Beviljat belopp: 290000 kronor

Projektet har som syfte att nå en ny och fördjupad förståelse för varför storleksmanipulationer i såväl det lilla som det stora formatet gjordes under yngre järnålder (550-1050 e.Kr.) i Sverige. Framför allt undersöks hur dessa manipulationer skapade utrymme för förhandlingar kring människors olika identitetspositioner. Centralt i relationen mellan det förminskade och förstorade står den mänskliga kroppen, som utgör referens till storleksmanipulationen. Kroppen hör hemma i en rad olika subjekts- eller identitetspositioner som kan vara knutna till ålder, genus, social position, specialistposition, regionalitet och bejakande eller avståndstagande till specifika mytologiska/religiösa föreställningar på ett sådant sätt att de olika positionerna kan korsa varandra. Analytiskt granskas därför manipulationerna utifrån begreppen Kropp och embodiment, Agency och performativitet, Identitet och subjektsposition samt Minne, makt och glömska. Storleksmanipulationer är ett eftersatt forskningsområde som också har stor potential. Förutom de materiella fenomen som kännetecknas av förminskning och förstoring studeras också den yngre järnålderns ritualer och ceremonier på s.k. kultplatser, i begravningssammanhang, inom den mer enskilda dagligsituationen och i landskapet i stort – alltså de platser där storleksmanipulationer förekommer. Utöver att projektet kommer att generera ny och viktig kunskap om yngre järnålder förväntas projektet även möjliggöra en utveckling av såväl teori som metod.

Blennow, Anna Vilhelm Lundström och Rom - ett biografiskt projekt 2012
Beviljat belopp: 180000 kronor

Projektet syftar till att sammanställa en biografi över Vilhelm Lundström (1869-1940), den förste professorn i latin vid Göteborgs högskola, och hans relation till och forskning kring Italien och det antika Rom. Han var inte bara klassisk filolog, utan även aktiv som politiker för högern och som tidningsman, såväl skribent som redaktör, och grundade flera föreningar och tidskrifter. Nästan årligen från 1890-talet fram till första världskriget reste han i forsknings- och studiesyfte till Italien, landet som för den romantiskt influerade Lundström symboliserade ”all längtans hemvist” – bara där kunde nordbon förverkliga sitt sanna jag och återknyta till sitt klassiska ursprung. Den filologisk-arkeologiska högskolekurs Lundström genomförde i Rom 1909 ledde i förlängningen till grundandet av Svenska Institutet i Rom på 1920-talet, och han var en flitig debattör av det klassiska studiets betydelse för den moderna samtiden. Den kris som såväl humaniora som de klassiska språken genomlever idag gör ett biografiskt projekt över Vilhelm Lundström både angeläget och relevant för en fortsatt reflektion kring hur vi använder och förvaltar det klassiska arvet inom utbildning och forskning i Sverige.

Bodin, Helena Uppsala universitet Utgivning av den tvärvetenskapliga volymen Byzantine Gardens and Beyond 2012
Beviljat belopp: 59000 kronor

I den tvärvetenskapliga antologin Byzantine Gardens and Beyond ger en internationell grupp forskare från olika ämnestraditioner sina bidrag till studiet av den bysantinska trädgården och dess fortlevnad och betydelse efter Bysans fall. Liksom det bysantinska imperiet i historisk tid förenade skilda kulturer och utgjorde ett gränsland mellan öst och väst fungerar trädgårdstemat i denna volym som en mötesplats för studier i bysantinsk filologi, arkeologi, islamologi, botanik, litteraturvetenskap samt nordiska och slaviska språk. Såväl nyttoaspekter som estetiska frågor tas upp, och både nutidsaktuella och historiska fenomen berörs. De forskningsbidrag som samlats här framfördes ursprungligen vid symposiet ”Byzantine Gardens and Beyond” i Uppsala i april 2011, anordnat av Nordiskt Bysantinskt Nätverk i samarbete med SCAS. En av antologins artiklar utgörs av en reviderad och utvidgad version av en av de sedan tjugo år viktigaste studierna av bysantinska trädgårdar. De övriga åtta artiklarna bygger på helt nyskrivet material. Bildmaterialet är mycket rikt och delvis tidigare opublicerat i färg. Projektet avser publicering av volymen i serien Studia Byzantina Upsaliensia, medel avsedda att täcka bildkostnader, språkgranskning och tryckkostnader.

Brodin, Louise Laurentius, Lunds domkyrkas skyddshelgon - "Laurentius Patronus Ecclesiae Cathedralis Lundensis" 2012
Beviljat belopp: 200000 kronor

Lunds domkyrka, sätet för den lundensiske ärkebiskopen, var under medeltiden den katolska kyrkans främsta katedral i Norden. Den uppfördes vid början av 1100-talet och invigdes åt jungfru Maria och den helige martyren Laurentius. Museichefen, fil. dr. Göran Axel-Nilsson (1907-1999), var en flitig författare av konst- och kulturhistoriska skrifter. Till hans senaste arbeten hör Thesaurus Cathedralis Lundensis, en bok om Lunds domkyrkas medeltida skattsamling utgiven i Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälles skriftserie 1989. Ytterligare ett arbete Laurentius, Lunds domkyrkas skyddshelgon – ”Sanctus Laurentius Patronus Ecclasiae Lundensis” hann han med innan han gick bort, men utan att helt ha kunnat fullborda det för trycket. Skriften kan uppfattas som en fortsättning av ”Thesaurus” och handlar om den medeltida bronsskulpturen i Lunds domkyrka, föreställande helgonet och martyren Laurentius, vilken enligt författaren i själva verket är ett relikvarium. Laurentius hör till de mest kända av avbildade martyrer, många kyrkor i Europa är tillägnade honom, vilka redovisas i texten. Inte bara Laurentiusfiguren utan även de andra medeltida bronsföremålen i lundadomens kor är ingående beskrivna och i minsta detalj fotograferade. Uppsatsen, har efter granskning av forskaren i medeltidsarkeologi professor Hans Andersson, blivit godkänd av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg för att ingå i dess skriftserie. Projektet avser att slutföra Axel-Nilssons arbete.

Dahlin, Michael Linnéuniversitetet Misterhults bronsålder 2012
Beviljat belopp: 47200 kronor

Projektet har som syfte att analysera och diskutera Misterhults bronsålder, en av ostkustens största koncentrationer med lämningar från bronsåldern. Tyngdpunkten i detta arbete och i denna ansökan är att framhålla tidigare och äldre arkeologiska undersökningar, men som tidigare inte analyserats. Ett stort antal arkeologiska undersökningar finns i arkiven och med förnyade analyser av brända människoben, keramikskärvor och föremål kan man få fram viktig information om människors levnadsstandard, keramikhanverk och dess kulturella koppling till övriga Europa. Föremål för denna studie är ett tidigare undersökt gravfält RAÄ14 vid Imbramåla i Misterhults socken och några fördjupade analyser av materialet från detta gravfält har aldrig utförts. Det är dessutom det enda undersökta gravfältet inom detta stora område och analyserna av gravfältet skulle få mycket stort värde för den fortsatta forskningen.

Domeij Lundborg, Maria Lunds universitet Vapenlyckans väv. Djurornamentik och skaldediktning i långtidsperspektiv, ca 350-1150 e.Kr. 2012
Beviljat belopp: 305000 kronor

Den skandinaviska djurornamentiken var den yngre järnålderns mest karaktäristiska bildspråk. Den framställdes från 300-talets slut till 1100-talets mitt. Trots en uppenbar stilistisk variation över tid, var de centrala motiven alltjämt detsamma. I fokus stod stiliserade djur- och människofigurer vars kroppar ofta dragits ut på längden och bundits i mer eller mindre komplicerade flätmönster. I sina äldsta varianter förekommer djurornamentiken på vapen och rustningar i de stora, sydskandinaviska vapenofferfynden, men även på dräktspännen och monumentala bildstenar. Vid tiden för kristnandet försågs även runstenar, kyrkobyggnader och kyrkoinventarier med djurornamentik. Att djurornamentiken producerades under flera århundraden antyder att den hade djupgående sociala och kulturella innebörder i dåtidens Skandinavien. Frågan är vilka dessa innebörder var. Syftet med avhandlingen är att belysa den skandinaviska djurornamentikens symboliska innebörder i ett långtidsperspektiv, från slutet av romersk järnålder till 1100-talets mitt. Centralt står djurornamentiken som månghundraårig bildtradition i relation till sociala och kulturella förhållanden i dåtidens Skandinavien, inte minst till religionsskiftet. I syfte att fördjupa vår förståelse för djurornamentiken som ett traditionellt, men samtidigt innovativt uttryck, görs jämförelser med den delvis samtida, norröna skaldediktningen.

Fredricson, Ingvar Flyinge - hippologi från medeltid till nutid 2012 Ja
Beviljat belopp: 155000 kronor

Projektet avser tryckning av en bok om det skandinaviska kulturarvet Flyinge. Redan på 1100-talet fanns det ett danskt ärkebiskopssäte med hästuppfödning på Flyinge. Efter att Skåne blivit svenskt grundades 1661 ett kungligt stuteri på Flyinge Kungsgård. Verksamheten överläts 1814 till Statens hingstdepå och stuteri som ansvarade för verksamheten till 1983. Flyingestiftelsen, som bildats av landets största organisationer för hästsport och hästavel, övertog då ansvaret för verksamhetens drift och utveckling. Dess mål var att omvandla den ganska nergångna statsinstitutionen till ett modernt centrum för avel, uppfödning, utbildning av varmblodshästar samt för tillämpad hästforskning och kvalificerade yrkesutbildningar. Projektet lyckades väl och ledde bland mycket annat positivt till att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) nu driver ett treårigt akademiskt hippologprogram på Flyinge och Strömsholm. Forskning på Flyinge, som var ekonomiskt stödd av SLU, Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, Crafoordska Stiftelsen och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, ledde till att veterinär Mikael Holmström disputerade och blev vet. med. dr. SLU inrättade 2011 två adjungerade professurer i ridkonst, knutna till det hippologiska högskoleprogrammet. Sverige är därmed det enda landet i världen som har gjort denna kvalificerade satsningar på utveckling av hästnäringen.

Grant, Gunnar Kärrbo Bygdegårdsförening Bok om Kärrbo socken i Västmanland 2012
Beviljat belopp: 215000 kronor

Den tilltänkta boken om Kärrbo socken i Västmanland, med preliminär titel ”Kärrbo socken från medeltid till nutid”, baserar sig på källforskning samt intervjuer med personer i socknen. Manuskriptet omfattar drygt 30 kapitel och beräknas få ett omfång på cirka 200 sidor, inklusive bildmaterial. Detta senare är till stor del samlat i socknens bygdegårdsarkiv och har skannats för reproduktion. Underlaget för boken har tagits fram av en grupp seniora personer med anknytning till socknen. Bland dessa har ett flertal tidigare publicerat böcker och vetenskapliga artiklar med historisk anknytning. Fil. dr. Magdalena Hellquist har bl.a. skrivit flera böcker om ordspråk och varit redaktör för utgåvor av prosten Muncktells dagböcker från Västmanland i början av 1800-talet, bl.a. den om Kärrbo. Professor emeritus Gunnar Grant vid Karolinska Institutet, har publicerat en bok om gården Frösåker i Kärrbo, utgiven på bokförlaget Atlantis 2008, samt ett flertal artiklar i internationella tidskrifter inom området ”history of neuroscience”. Elisabeth Westerdahl, antikskribent, har bl.a. publicerat två böcker om gården Kusta, belägen i grannsocknen Irsta. Sture Källberg växte upp i Kärrbo och började under 1960-talet arbeta som frilansförfattare och skribent. Han har 13 titlar i sin bibliografi. Bland dessa återfinns ”Rapport från medelsvensk stad – Västerås”, som behandlar hans uppväxttid i Kärrbo och folkets flytt från bygden in till staden.

Hadenius, Patrik Forskning & Framsteg Utgivning av Forskning & Framsteg under 2013 2012
Beviljat belopp: 44000 kronor

Projektet avser utgivning av Forskning & Framsteg under 2013. Tidskriftens syfte är att rapportera om främst svensk forskning och om forskningens roll i samhället. Enligt den av styrelsen antagna redaktionella policyn ska innehållet vara sakligt och relevant. De områden som uppmärksammas ska vara av betydande inomvetenskapligt eller samhälleligt intresse. Andra populärvetenskapliga tidskrifter i Sverige skriver uteslutande om naturvetenskap och historia. I Forskning & Framsteg har 60 procent av artiklarna naturvetenskaplig grund och 40 procent humanistisk och samhällsvetenskaplig grund. Det redaktionella materialet ska utformas så att det inbjuder till läsning, är förståeligt även för icke-experter samt befäster läsarnas intresse för forskning. Stor vikt fästs vid bildmaterialet, eftersom skickligt utförda bilder ger läsmotivation, förklarar komplexa passager och lyfter fram centrala avsnitt. Tidskriften kommer under 2013 att ges ut i 10 nummer. Dessutom planeras ett antal specialnummer (under 2011 och 2012 producerades specialtidningar om hjärnan, maten och språken i Norden). bidragsgivande organisationerna. Redaktionen består av fyra fackredaktörer, varav tre med doktors- eller licentiatexamen inom sina bevakningsområden, samt en redaktör med ansvar för redaktionell planering och elektronisk publicering på webb och för läsplattor. Redaktionen leds av Patrik Hadenius, som också är chefredaktör för de populärvetenskapliga tidskrifterna Språktidningen och Modern Psykologi.

Hellsing, My Örebro Universitet Hertiginnan, hovet och det politiska rummet 2012
Beviljat belopp: 97520 kronor

Hertiginnan Charlotte (1759-1818), från 1809 drottning av Sverige, har gått till eftervärlden genom de politiska anteckningar hon förde på franska under mer än fyrtio år. Översättningen, den så kallade Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok, har blivit ett standardverk om den gustavianska tiden. Historiker använder den ständigt som källa till personer och händelser vid hovet. Mindre känt är att dagboken är en del av en omfattande samling brev, räkenskaper och manuskript av hertiginnans hand. Tillsammans öppnar denna samling nya perspektiv på hovlivets villkor och hertiginnans politiska roll. Var hon verkligen den neutrala iakttagare av det politiska livet som hon ville få eftervärlden att tro? Doktorsavhandlingen diskuterar hovsamhället utifrån nyare teoribildningar, med särskilt avseende på kvinnors och mäns möjligheter. Fasta tas på hovets internationella karaktär, dess umgängesformer och värderingar. Det var en värld av hovpolitik: en social samvaro med politiska dimensioner, där även vardagen kunde få rikspolitisk dignitet.

Wennberg, Kåa Julia Beck 2011 Ja
Beviljat belopp: 73700 kronor

Den svenska konstnärinnan Julia Beck (1853-1935) reste vid 28 års ålder till Paris och blev kvar i Frankrike under resten av sitt liv. Hon kom att bli mycket uppskattad konstnär både i Sverige och i Frankrike. Hon började sina studier i Frankrike hos Académi Julian och hon var även elev till Léon Bonnart, Jean Léone Gérome och Alfred Stevens. Det sista 30 åren bodde Beck i staden Vaucresson strax väster om Paris. Tre betydelsefulla år för Beck blev då hon vistades i Grez-sur-Loing under mitten på 1880-talet. Under senare delen av hennes liv hämtades många motiv runt omkring Normandie. Hennes framgångar som konstnärinna resulterade i att Beck erhöll Hederslegionen. Det var bara Anna Branting som hade erhållit denna utmärkelse tidigare. Julia Beck erhöll även guldmedalj i Wien, Chicago och Paris samt flera andra utmärkelser. Det har tidigare inte skrivits någon biografi över denna konstnärinna.

Widén, Per Den förste och den siste. Karl XIII:s biografi 2011
Beviljat belopp: 50000 kronor

Karl XIII är en av den svenska historiens mest intressanta politiska personligheter. Verksam under de turbulenta åren kring 1800, präglade av franska revolutionen och napoleonkrigen, upplysningen och romantiken var han som det verkar sliten mellan lojaliteten mot sin furstliga börd och de nya frihetsidealen. Samtidigt var han en djupt troende kristen med läggning för det mystiska och drivande i omdaningen, eller kanske rättare nyskapandet, av den svenska frimurarorden. Mot slutet av livet blev han – den siste gustavianen – Sveriges första konstitutionella monark enligt den nya grundlagen från 1809. Trots att Karl XIII under hela sitt liv var verksam i maktens centrum, under en av de mest omvälvande perioderna av Sveriges historia – en period som bland annat innefattar tre statskupper, ett kungamord, en kungaavsätting och lynchningen av statens högste tjänsteman 1810, liksom fyra omvälvande krigsföretag – har han aldrig tidigare blivit biograferad i sin helhet. En biografi skulle alltså fylla en funktion och ett hål i svensk historieskrivning.

Wilhelmson, Helene Lunds universitet Proveniens och migration - exemplet Öland under järnålder 2011
Beviljat belopp: 115500 kronor

Projektet syftar till att studera Ölands järnåldersbefolkning med utgångspunkt i gravarna, för att belysa samhällets struktur och dynamik. En mycket viktig del i detta är migration vilket är speciellt lämpligt att studera på en ö som Öland med omfattande flöde av varor och människor under järnålder. Isotopprover (strontium, bly, svavel och syre) kommer att tas på emalj och ben från 150 individer för att studera proveniens. Proverna återspeglar den lokala geologin och klimatet för den plats där individen levde när benen eller emaljen bildades. Materialets storlek gör det möjligt att diskutera variationer i migration över tid (kronologiskt), såväl som mellan olika grupper (t.ex. män och kvinnor, individer med rika gravgåvor – de med få/inga, individer med patologiska förändringar) och även enskilda individers livsöden. En motsvarande studie, som sätter in isotopresultaten i ett osteologiskt och arkeologiskt sammanhang, har aldrig tidigare gjorts i Skandinavien. Det är en unik möjlighet att dra nytta av det exceptionellt rika gravmaterialet från Öland för att på så vis kunna vidga perspektivet på järnålderssamhället. Min osteologiska grund ger ett djup vid tolkningen av isotopanalyserna, som tillsammans med fördjupningen i gravgåvor/-form (arkeologiskt) tidigare helt saknats i forskningen och får sägas vara såväl unikt som banbrytande.

Wilson, Olle Uppsala universitet Raffinerade rum 2011
Beviljat belopp: 20000 kronor

Syftet med avhandlingen ”Raffinerade rum, bensinstationer och precisionskultur i Sverige 1926-1956” är att undersöka ett arkitektoniskt formspråk utifrån bensinhandelns förutsättningar under 1900-talet. En högst särpräglad visuell kultur uppstod i samband med att bensinbolagen under 1920-talet började konkurrera allt hårdare om att locka kunder till en och samma produkt – man sålde i stort sett samma bränsle. Bilister var till övervägande delen män vilket gav upphov till en utpräglat maskulin hållning i verksamheten. Undersökningen kommer därför att rymma ett genusperspektiv. Eftersom bensinstationers utseende och funktion kontinuerligt har anpassats utifrån rådande förhållanden har få enskilda byggnader bevarats i ursprungligt skick. Utspridda i olika delar av Sverige finns dock bensinstationer som kan studeras på plats, och ett väsentligt syfte med mitt projekt har varit att dokumentera och utförligt analysera dem.

Klackenberg, Dag De Svenska Historiedagarna De svenska historiedagarna 2012 2011
Beviljat belopp: 100000 kronor

De svenska historidagarnas övergripande syfte är att uppmuntra kontakter och utbyte mellan fackfolk från olika yrken med anknytning till historieämnet, och historieintresserade i allmänhet, och därmed öka de historiska kunskaperna hos så många grupper i samhället som möjligt. Ambitionen är därför att presentera historiska ämnen och historisk forskning på ett sätt som håller populärvetenskaplig nivå men som också är lättillgänglig för deltagare utan fackutbildnig. För åtskilliga historielärare är Historiedagarna den främsta möjligheten till fortbildning, i synnerhet vad gäller återknytande av kontakter med forskarvärlden, och för fackhistorikerna innebär detta forum en möjlighet att tillgängliggöra nya forskningsresultat. Många av föreläsningarna publiceras i tryckt form.

Kristensson, Dan Mölndals Hembygdsförening Bruket berättar 2011
Beviljat belopp: 180000 kronor

Dokumentärfilmsprojektet ”Bruket berättar” utgår ifrån det faktum att en över 350 år lång tradition av papperstillverkning i industriell skala tog slut i Mölndal vid Klippans konkurs år 2006. AB Papyrus, som startade 1895 och dess föregångare har haft en oerhört stor betydelse för Mölndal, Västsverige och hela Sverige. Papperstillverkningen i Mölndal har dock anor från 1600-talet och vi kommer även att visa upp lite av denna historia. Projektet vill spegla både den tekniska och sociala delen av Papyrus verksamhet i Mölndal. Tonvikten ligger dock på djupintervjuer med människor som har arbetat vid bruket, både tjänstemän och arbetare. Både kvinnor och män, även om kvinnorna var få. Många började tidigt och jobbade hela sitt liv vid bruket. En del så länge som över 50 år. Det fanns en ”bruksanda” som är viktig att få fram i filmen. Projektet vill visa framför allt den yngre generationen hur ett industriarbete och livet kring detta kunde se ut i svunna tider, men ändå inte för så länge sedan. Det är bara ett par generationer bort. Tanken är att det skall bli två filmer. En längre på max 1 timme för TV-sändning och DVD-distribution och en kortare på ca 5-8 minuter, lämplig för t.ex. utställningar och webb-visning.

Lekholm, Kerstin Röhsska museet Japanska träsnitt ur Röhsska museets samling 2011 Ja
Beviljat belopp: 49800 kronor

Röhsska museets samling av japanska träsnitt uppgår till cirka 380 träsnitt som har förvärvats till museet genom gåvor och inköp alltsedan 1920-tal och framåt. Samlingen innehåller bilder av konstnärer som Toyokuni, Kunisada, Utamaro, Hiroshige, Hokusai m.fl. och spänner över en tidsperiod från 1680-tal till slutet av 1800-talet. Förutom sitt konstnärliga värde, ger träsnitten en kulturhistorisk inblick i det japanska samhället under den drygt 250 år långa perioden i Japans historia som går under namnet Edo-perioden. Samlingen speglar träsnittskonstens utveckling från svartvita tryck till flerfärgade bilder, tryckta med många trästockar. En förutsättning för bildernas höga kvalitet var stort hantverkskunnande, det unika japanska papperet, färgämnena och trycktekniken. Allt detta bidrog till fascinationen för konstarten. Japanska träsnitt har haft stor betydelse för utvecklingen inom konst- och konsthantverksområdet i västvärlden och inspirerat formgivare och hantverkare sedan mitten av 1800-talet då intresset för japansk formgivning spreds till västvärlden. Genom att publicera en bok, rikt illustrerad med bilder, önskar museet ge en introduktion till träsnittskonsten och en fördjupad inblick i museets samling av japanska träsnitt för en bred allmänhet.

Lind, Liselotte Göteborgs universitet Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg 2011
Beviljat belopp: 250000 kronor

Vetenskapsfestivalen syftar till att med olika aktiviteter med vetenskaplig bas dels inspirera barn och ungdomar till vidare studier, att se utbildning som en möjlig väg i livet. Dels ska Vetenskapsfestivalen också bidra till en ökad dialog och möten mellan forskarsamhället och samhället i övrigt – en arena för diskussion om forskningens roll i samhället. Inom ramen för verksamheten genomförs ett skolprogram, ett program för allmänheten och ett fackprogram.

Linde Bjur, Gunilla Arkitekter och fasader i Göteborg - ett arkitekturhistoriskt forskningsprojekt 2011
Beviljat belopp: 110000 kronor

Projektet är en utveckling och omarbetning av boken Fasader i Göteborg (1996) där fotografen Hans Hammarskiölds svartvita bilder dominerade. Gunilla L. Bjur utvidgar den nya boken med femton års arkitekturhistorisk forskning om i Göteborg verksamma arkitekter, som presenteras i bild och text med kortbiografier. De var verksamma under den period då Göteborg transformerades till industristad. Boken beskriver Göteborgs byggnadskonst från industrialismens genombrott till cirka 1920. Att betrakta en fasad kan vara lika utmanande som att möta en okänd människas ansikte. Vid ett hastigt möte kan fasaden verka likgiltig, lockande eller frånstötande. En detalj kan hejda blicken och skapa nyfikenhet. Fasader bildar skärm till livet bakom. Man upplever, agerar och tänker lika mycket mellan ytterväggarnas fasader som i rummen innanför. Fotografen Krister Engström och arkitekten Gunilla Linde Bjur har tillsammans skildrat en epok i Göteborgs historia från artonhundratalets mitt till tiden efter sekelskiftet nittonhundra. Fotografens kameraöga förstärker nuet och skärper blicken för det som var och en kan betrakta. Arkitekten tolkar fasaderna, begrundar deras tillkomst och låter historiska kolleger och byggherrar träda fram. Göteborgs byggnader levandegörs på ett sätt som gör varje stadspromenad till en upptäcktsfärd.

Lundgren, Helena Inventering av brandstationer 2011
Beviljat belopp: 200000 kronor

Brandstationer är industribyggnader, som på grund av sin funktion och arkitektur är viktiga symboler för det industriella kulturarvet. Inga kända inventeringar har tidigare gjorts, och därför bör beståndet av svenska brandstationer inventeras ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Projektet består i att: 1. Utveckla en metod för inventeringar, med klassning efter bland annat byggnadstyper, ålder, skick, hotbild avseende rivningar, okänslig ombyggnad, skadegörelse samt förfall. Metoden ska kunna användas vid inventeringar från länsnivå upp till riksnivå. 2. Prova och förfina metoden genom inventeringar i primärt Västmanlands, Stockholms samt Örebro län. Inventeringsmetoden ska utvecklas ur tidigare gjorda, länsvisa inventeringar av mindre industribyggnader. Metoden skall utvecklas och provas vid inventering av brandstationerna i Västmanlands län. Därefter ska metoden förfinas vid en inventering i Stockholms och Örebro län. Metoden skall kvalitetssäkra att inventeringar gjorda i geografiskt skilda områden blir enhetliga och jämförbara. Resultaten av inventeringarna ska kunna användas av bland andra forskningsinstitutioner, länsmuseer och kommunantikvarier.

Nitenberg, Annelie Vänermuseet Sunnerbyprojektet 2011
Beviljat belopp: 500000 kronor

Undersökningarna av Kungshögen, en storhög från 600-talet, har avslutats. Det arkeologiska arbetet i Sunnerby fortsätter med att kartlägga och förstå den samtida boplatsen och det stora långhus som förmodligen varit hövdingens hall. Utifrån spåren i marken förstår vi att byggnaden varit av imponerande storlek och fullt jämförbar med liknande byggnader från aristokratiska miljöer i övriga Skandinavien. Sunnerbyprojektet har efter flera år av genomförda undersökningar kunnat påvisa förekomsten av en rik och dynamisk järnåldersbygd. Undersökningen av storhögen i relation till boplatsen ger en unik kombination av information som gör det möjligt att belysa bakgrunden till den politiska, sociala och ekonomiska utveckling och betydelse Västergötland kom att få framåt i tiden. Genom resultaten från boplats och storhög kan vi förstå Västergötlands roll i en tid då Sverige som rike blir till. Runt hallbyggnaden finns fler spår efter bebyggelse. En magnetomenterundersökning runt utgrävningsplatsen som ska genomföras nu i höst kommer att bli en hjälp i projektets fortsatta arbete med att förstå och tolka bebyggelsens utbredning och karaktär. Sunnerbyprojektets sista fältsäsong, 2012, kommer att utgå från resultatet av magnetometerundersökningen och med maskin bana av större ytor för att försöka sätta hallbyggnaden i ett sammanhang. Därefter vidtar arbetet med att sammanfatta all den kunskap som genom flera år av arkeologiska undersökningar erhållits inom Sunnerbyprojektet.

Nord, Anders Nordiska museet Unika färgspår på gotländska medeltidsportaler 2011
Beviljat belopp: 94000 kronor

De gotländska medeltidskyrkorna har ofta vackra muralmålningar inne i kyrkorummet, men det är inte så många som känner till, att även de yttre portalerna var bemålade under medeltiden. Dessvärre återstår idag endast svaga färgspår på ett fåtal kyrkor. Dessa färgspår har aldrig tidigare analyserats. Det är därför både angeläget och brådskande att utföra kemisk analys på dessa medeltida pigment, innan de helt har försvunnit. De kyrkor vi ämnar undersöka ligger i socknarna Martebo. Bro, Källunge, Garde och Lye. Martebo kyrka på norra Gotland är mest intressant. Dess vackra kalkstensportaler och kapitälband (med huggna bildsviter) utfördes av ”Bygghyttan Egypticus” på 1300-talet. Trots att kyrkobyggnaden i övrigt uppvisar tydliga spår av vittring och biologisk påväxt, är kapitälbanden ovanligt välbevarade. Några av kyrkornas kapitälband av kalksten har en gulaktig färg, som kan vara en förklaring till varför de fortfarande är i så gott skick. Därför skall självfallet den gula färgen analyserats kemiskt. Även kalkstenens struktur och giftiga färgpigment (fungerande som biocider) kan ha bidragit till bevarandet. Vår tvärvetenskapligt sammansatta forskningsgrupp önskar lösa dessa problem. Den består av erfarna kemister och konservatorer med bakgrund från Nordiska Museet, Riksantikvarieämbetet och Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotland.

Nordqvist, Bengt Riksantikvarieämbetet Undersökningsenheten Väst Guldets tid och Offerplats Finnestorp 2011
Beviljat belopp: 693210 kronor

Under 2000-2004 och 2008-2010 utfördes forskningsundersökningar vid Offerplats Finnestorp. En plats som visar sig innehålla ett fyndmaterial som tillhör kategorin – ”de finaste och mest utsökta föremålen från Sveriges förkristna tid” och den tillhör en av de viktigare lämningarna från Nordens förhistoria. Vid Offerplats Finnestorp har återkommande krigare på krigare offrats tillsammans med sina stridshingstar och värdefulla vapen. Dessa mäktiga män vars vapenarsenal utgjordes av praktfulla förgyllda svärd, lansar och guldskinande hästutrustningar. Praktföremål som är av kunglig valör, tillverkade av det dåtida Europas skickligaste hantverkare. Det pågående forskningsarbetet är ett 4-årigt projekt (2011-2014). Fältarbetet avser i första hand Offerplats Finnestorp med dess fantastiska fyndmaterial. Men forskningen inbegriper också att studera flera av de mest spektakulära guldfynden såsom fyndplatsen för guldhalskragen från Möne (norr om Ulricehamn), halsringen från Bragnum och armringen från Snösbäck (båda från Falköping). Forskningsarbetet avser även att undersöka den möjliga platsen för ett folkvandringstida slagfält vid Varola (vid Skövde). I det pågående forskningsarbetet ingår utgrävningar, konservering av föremål, internationella jämförelser samt publicering av forskningsarbetet i form av ett större vetenskapligt bokverk och en populärvetenskaplig bok.

Normark, Staffan Kungliga Vetenskapsakademien Ingvar Lindqvistpriset 2012 2011 Ja
Beviljat belopp: 247500 kronor

Kungliga Vetenskapsakademien vill genom sitt lärarpris visa Sveriges lärare i matematik och naturvetenskap sin uppskattning, och samtidigt fästa samhällets uppmärksamhet på lärarnas viktiga roll för landets utveckling. Priset har fått sitt namn efter professor Ingvar Lindqvist, som var akademiens preses under åren 1987-1991. Han tog initiativ till en rad akademiaktiviteter som alla är ägnade att visa på lärarnas viktiga roll i samhället. Priset delas ut sedan 1991. Kollegor, rektorer, elever och föräldrar inbjuds att nominera kandidater. Efter beredning av akademiens kommitté för vetenskap och skola beslutar akademiens ledamöter om pristagarna vid en ordinarie sammankomst. Kommittén för vetenskap och skola består av representanter för akademiens klasser för matematik, fysik, kemi, biologi, medicin, teknik och samhällsvetenskap, samt didaktiker och yrkesverksamma lärare. Prisutdelningen sker vid akademiens högtidsdag den 31 mars. I samband med denna genomförs också ett halvdagssymposium där pristagarna presenterar sitt arbete och akademiledamöter ger vetenskapliga föreläsningar. Akademiens ambition är att fortsätta arbeta för en ökad status för läraryrket.

Oskarsson, Ingemar Lunds universitet Minnen från en resa i länderna i norr år 1663 2011
Beviljat belopp: 142500 kronor

Projektet avser publicering (på svenska) av en fransk reseskildring från 1600-talet som till största delen berör Sverige, ”Minnen från en resa i länderna i norr år 1663”. Originalet finns i handskrift i Orléans, Frankrike. Dokumentet har aldrig tidigare publicerats eller behandlats i litteraturen. Det är också ovanligt i sitt slag dels genom sitt stora omfång, ca 45 000 ord i översättning, dels därför att man förut inte känner till mer än någon handfull liknande utländska reseberättelser från 1600-talets Sverige. Resenären kom till Sverige i september 1663 och stannade här till i juni 1664. I reseskildringen redogör han först för ett kortare uppehåll i Skåne och sedan för sin vistelse i Stockholm. Från huvudstaden och dess omgivningar, liksom från ett besök vid Falu gruva, har han ett brett spektrum av upplevelser och iakttagelser att redovisa. En särskild karaktär får hans berättelse av att han inte – som andra samtida reseskildrare – far i diplomatiska ärenden, som affärsman eller i något formellt studie- eller forskningssyfte. Det rör sig här om något i periodens reselitteratur så ovanligt som en ung man utan sådana särskilda förutsättningar, som ändå fått en möjlighet att se mer av världen och som fritt och okonstlat berättar om det han upplevt.

Ragnesten, Ulf Göteborgs universitet Det vikingatida Kungahälla och järnåldern kring Nordre älv 2011
Beviljat belopp: 600000 kronor

Syftet med projektet är att under tre års tid undersöka det område med förhistoriska och historiska lämningar som påträffats vid det stora gravfältet i Ytterby. Nordisk expertis anser att det är frågan om aristokratiska huslämningar på området som sannolikt går att koppla till de norröna och historiska källornas Kungahälla. Projektet har också som syfte att sätta in bebyggelsen i ett större regionalt sammanhang med den fornlämningsrika trakten kring Nordre älv, där en samhällsorganisation går att skönja redan under äldsta järnålder. Mindre undersökningar i närområdet kring Ytterby kan ge viktiga ledtrådar till utvecklingen som gjorde platsen så betydande under yngre järnålder och medeltid. Projektet är upplagt på tre års fältundersökningar omfattande tre månaders fältarbete och fem månaders fyndbearbetning och rapportarbete.

Rahe, Ulrike Chalmers Tekniska högskola Den generativa formgivningsprocessen - grundläggande forskning om bildandet av ett formspråk 2011
Beviljat belopp: 190000 kronor

Vad är signifikant för god form? Hur uppnås god form? Vilka faktorer är det som utgör en vacker produktform? Dessa grundläggande frågeställningar har berört människor sedan den grekiska antiken. God form tilltalar människor på ett estetiskt plan. En medvetenhet om detta har gjort produktdesign till ett av de viktigaste verktygen för marknadsföring idag. Det är därför av stor vikt att ha kännedom om formdesignprocessen och formkvalité. Projektet beforskar formutveckling och formskapande med estetiska aspekterna i fokus. Målet är att beskriva och samla kunskap om den mentala processen att arbeta med formgestaltning samt att utveckla ett designverktyg för att stödja en strukturell och kreativ formutvecklingsprocess. Syftet är också att ta fram nya begrepp för att kunna tala om god form. Utifrån hypotesen att metodik skapar kreativitet vill man förstå hur formgivningen går till inklusive att undersöka tredimensionella ritningarnas och bildernas roll för formutveckling och som kommunikationsinstrument, utforska huruvida det är möjligt att systematisera ett kreativt skapande och undersöka hur olika designverktyg påverkar formgenereringen i en designprocess. Forskningsresultaten förväntas bidra med faktiska lösningar så att befintlig formgivningsmetodik kan effektiviseras samt leda fram till ny metodik för skapandeprocessen.

Sabatini, Serena Göteborgs universitet Bronsålderns Europa och vidare 2011
Beviljat belopp: 138150 kronor

Bronsåldersforskningen har på senare tid varit i fokus i den internationella arkeologiska forskningen. Boken Bronze Age Europe and Beyond är en internationell publikation som samlar mycket av den nya kunskapen. Syftet är att i ett internationellt perspektiv sprida skandinavisk bronsåldersforskning. Dock innehåller publikationen författare från stora delar av Europa och USA. Ett flertal av författarna är de erkända specialisterna inom sitt område.

Schmidt, Torbjörn Stockholms universitet "I den forsande stäven är vila" - studier i Tomas Tranströmers poesi 2011
Beviljat belopp: 30000 kronor

Tomas Tranströmer är en av Sveriges internationellt mest uppmärksammade författare. Hans dikter har översatts till mer än femtio språk och hans namn figurerar regelbundet i spekulationerna om tänkbara Nobelpristagare i litteratur. Avhandlingen ”I den forsande stäven är vila” vill presentera en nytolkning av hans verk, delvis med utgångspunkt från ett omfattande handskriftsmaterial som tidigare bara styckevis varit tillgängligt för forskningen. Studien är disponerad i tre huvudavsnitt. Ett första kapitel behandlar skrivprocessen och sambandet mellan liv och dikt. Det andra kapitlet är en tematisk studie av hur rörelser gestaltas i Tranströmers dikter, rörelsedynamiken uppfattas som konstitutiv för hans poesi och av väl så stor betydelse som andra, mera omskrivna egenskaper. I ett sista kapitel studerar jag den poetiska formen, med betoning på den stora flexibilitet och uppfinningsrikedom som utmärker dikterna.

Trinks, Immo Riksantikvarieämbetet UV Mitt Arkeologisk prospektering av UNESCO:s världskulturarv Birka-Hovgården och järnålderstaden Uppåkra med hjälp av flygburen laserskanning 2011
Beviljat belopp: 400000 kronor

Ett nytt europeiskt arkeologiskt forskningsinitiativ har börjat kartlägga två betydande vikingatida centralplatser i Sverige: Uppåkra i Skåne och UNESCO:s världskulturarv Birka-Hovgården i Mälaren. Målet med detta, i Sverige helt unika projekt, är att utveckla den senaste tekniken och metodiken för högupplöst, ickeförstörande arkeologisk kartläggning av fornminnesområden – från enstaka stolphål till hela landskap. För tillfället saknas en exakt terrängmodell för Uppåkra och Birka-Hovgården – de existerande är inte tillräckligt noggranna för arkeologisk analys. Birkas-Hovgårdens topografi innehåller ett stor antal arkeologiska lämningar i form av försvarsvallar, husterrasser, Sveriges största ansamling av gravhögar och hamnanläggningar. Topografin kring Uppåkra spelar en viktig roll för centralplatsens placering och struktur. Genom flygburen laserskanning och hyperspektralanalys kan en mycket noggrann terrängmodell genereras för Uppåkra och Birka-Hovgården. Modellen kommer att vara av stor betydelse för detaljerad kartläggning av fornlämningar i öppna landskap och i områden täckt med skog, för 3D-bearbetning och visualisering av prospekteringsdatan, och för utveckling av nya kostnads- och tidseffektiva dokumentationsmetoder för användning inom svensk arkeologi. De förväntade arkeologiska resultaten av projektet kommer att generera betydande ny kunskap om två av Sveriges viktigaste arkeologiska platser – kunskap av värde för forskningen, allmänheten och kulturarvsarbete.

Ulin, Jonna Mölndals museum Tidsresan delprojekt - kompletterande material i undervisningssyfte 2011
Beviljat belopp: 250000 kronor

Fylgja är ett dataspel för barn som skapats på Mölndals stadsmuseum i syfte att levandegöra forntida världar. Det utspelar sig på två arkeologiskt unika platser i Kållered, Mölndal. Projektet kallades usprungligen för Tidsresan och har resulterat i ett högkvalitativt dataspel, där barn kan uppleva ett äventyr i bronsåldern och järnåldern i 3D-miljö. Från skolor, elever och lärare är intresset stort att använda spelet som en del i undervisningen. Genom upplevelsebaserat lärande kan eleverna fördjupa sig i forntidsundervisningen. För att möjliggöra detta vill museet nu komplettera spelet med pedagogiskt inriktat material i anslutning till spelets hemsida och en speciell lärarhandledning. Museet ämnar också genomföra en uppföljning och utvärdering av hur elever upplever spelet och vad det har för effekter på undervisningen. Utvärderingen görs för att visa på resultat och för att utveckla framtida spel och pedagogiska metoder i en interaktiv miljö.

Ulrichs, Martina Min Stora Dag Förverkligande av svårt sjuka barns önskedrömmar 2011
Beviljat belopp: 200000 kronor

Stiftelsen MinStoraDag hjälper svårt sjuka barn i Sverige att förverkliga sina önskedrömmar. Barnens fantasi när det gäller att önska sig en StorDag är oändlig och det är en stor utmaning att se till at det blir så bra som möjligt. Det kan handlar om att simma med delfiner, träffa sin idol, bjuda sin familj på en resa eller få flyga helikopter. Varje år genomförs ett hundratal StoraDagar. Läkare på de behandlande sjukhusen runt om i Sverige gör bedömningen om vilket barn är i störst behov av uppmuntran och lite glädje i sin vardag fylld av behandlingar. Stiftelsen MinStoraDag arrangerar dessutom gruppaktiviteter såsom konsertbesök, sjukhuscaféer och läger så att över tusen barn per år får ett välbehövligt avbrott i sin sjukhusvistelse. Under 2010 lyckades MinStoraDag genomföra 185 enskilda StoraDagar, 230 gruppaktiviteter samt 4 läger. En gruppaktivitet är minst lika viktigt som en StorDag då det ger barn som lider av sina olika sjukdomar möjlighet att knyta kontakter med andra barn som har liknande erfarenheter och behandlingar. Målet är att nå alla svårt sjuka barn i Sverige. Stiftelsen motto är GLÄDJE och att fokusera på det friska bortom det sjuka.

Vikström, Lena Mölndals Stad Förstudie/projektering avseende återuppbyggnad av orangeribyggnaden - Gunnebo åter till 1700-talet, etapp 3 2011
Beviljat belopp: 300000 kronor

Gunnebo Slott och Trädgårdar har för avsikt att fullfölja visionen om att återskapa lantegendomen Gunnebo enligt familjen Hall och Carl Wilhelm Carlbergs intentioner och ansträngningar. Viljan är att skapa en sammanhållen kulturhistorisk bebyggelsemiljö i vilken byggnader, trädgårdar, park och landskap bildar en helhet för djupare förståelse och upplevelser knutna till det sena 1700-talet. Ett viktigt ytterligare steg i denna riktning är att pröva möjligheten om att återuppbygga anläggningens orangeri: av sin samtid beundrat och ofta beskrivet som egendomens juvel. För helhetsförståelsen av det historiska Gunnebo är byggnaden såväl estetiskt som funktionellt av stor betydelse. Den första etappen av projektet omfattar forskningsbaserad förstudie som kommer ligga till grund för återuppbyggandet. Det arkitektoniskt fulländade orangeriet användes både för nytta och nöje. Praktiskt funktionellt som utrymme för vinterförvaring av familjen Halls vidsträckta innehav av exotiska fruktträd. Byggnaden nyttjades också för sällskapsliv, festligheter och som en förstklassig attraktion för tillresta gäster. År 1829 brann orangeribyggnaden ner efter en längre tids vanvård och förfall.

Welander-Berggren, Elsebeth Prins Eugens Waldemarsudde Eugène Jansson 150 årsjubileum i samband med utställning på prins Eugens Waldemarsudde "Blå skymning och nakna atleter" 2011 Ja
Beviljat belopp: 89000 kronor

Konstnären Eugène Jansson (1862–1915) var pionjär för det moderna måleriet, verksam under åren kring sekelskiftet 1900. Han bidrog till att föra ut det nordiska stämningsmåleriet till en uppskattande omvärld. Hans rykte som nyskapande konstnär inom genren har endast ökat i styrka under senare år. Hans målningar är en del av ett kulturarv som kommer att belysas i en stor utställning på Prins Eugens Waldemarsudde.

Institutionen önskar att i samband med utställningen kunna ge ut en katalog men ny forskning författad av museets förste intendent Göran Söderlund och fil dr Patrik Steorn. Större verk om Eugène Janssons konstnärskap har publicerats 1920 och 1997. Museets avsikt är att lyfta fram Eugène Janssons konstnärskap i sin helhet med tonvikten lagd på de stämningsfulla Stockholmsbilderna, då Jansson kom att kallas ”Blåmålaren”, men även den sista perioden i hans skapande, som inledded 1905. Denna period kom att fokusera den nakna manskroppen och figurmåleri med Matrosbaler och Cirkusmotiv. Först 1907 vågade han träda fram med dessa arbeten i utställningssammanhang. Dessa målningar var troligen inte uppskattade av hans samtid men har under årens lopp vunnit desto större erkännande och förtjänar att få en utförlig presentation.

Andersson, Christer Hallands länsmuseer Ås kloster 2011
Beviljat belopp: 250000 kronor

När Ås kloster stod på höjden av sin utveckling var det Hallands största tegelbyggnad och omfattade mellan 250 och 300 gårdar i norra Halland. Efter reformationen bröts kyrkan och övriga byggnader ner och materialet återanvändes på Varbergs fästning. År 2010 genomfördes en markradarundersökning då vi upptäckte klostret hittills okänt till både belägenhet och omfång. Sommaren 2011 gjordes en utgrävning som visade att murarna var i förvånansvärt gott skick och ett mycket fint stengolv grävdes fram. Kalkprover som kan datera murarnas ålder har tagits vid sommarens utgrävning och en uppföljning av detta vid kommande utgrävningar ger tillförlitliga och högintressanta upplysningar om Ås kloster. För att projektet skall bli bra behöver, förutom den vetenskapliga rapporten över utgrävningen i form av en antologi , det skriftliga källmaterialet lyftas fram. En granskning av det medeltida skriftliga källmaterialet behöver göras, alltså insamling av alla belägg för gårdar i de två omgivande häraderna och för alla klostrets egendomar (vilket inte är samma sak, eftersom klostret ägde gods på flera håll). Samma gårdar skall därefter granskas i det eftermedeltida kartmaterialet. Dessa granskningar ger underlag för t.ex. diskussioner om klostrets roll i den lokalAnslag Ekonomin.

Andréasson, Maia Riksföreningen Sverigekontakt Svenskan i Amerika - en fortsättning 2011
Beviljat belopp: 100000 kronor

Från sent 1800-tal till tidigt 1900-tal utvandrade 1,3 miljoner människor från Sverige till Amerika. Detta innebar att en stor del av världens svensktalande vid den tiden faktiskt bodde i Amerika, och än i dag flyttar många svenskar till USA. Trots det vet vi väldigt lite såväl om dåtidens amerikasvenska som om den svenska som talas i Amerika idag. Projektet undersöker hur svenskan i Illinois, Wisconsin och Texas, USA, ser ut i dag och hur den har ändrats över tid, och bidrar på så vis till en mer heltäckande bild av svenskan i världen. Materialet samlas i en gedigen databas för forskare i hela världen. Databasen ger möjlighet att undersöka hur svenskamerikanerna förhåller sig till och använder svenska och hur språksystemet skiljer sig från den äldre amerikasvenskan, standardsvenskan och de dialekter som talas i de områden informanterna härstammar från. Materialet är alltså av intresse för olika typer av språkvetare, men är också relevant för forskare inom andra discipliner, t.ex. historiker och etnologer. Fortfarande finns amerikafödda talare som använder den äldre amerikasvenska som har sitt ursprung i massutvandringen kring sekelskiftet 1800-1900. Dessa talare är idag över 80 år, och den gamla utvandrarsvenskan är i hög grad en utdöende varietet. Det är alltså brådskande att söka upp och spela in ättlingar till de svenskar som utvandrade på 1800-talet och tidigt 1900-tal.

Back Danielsson, Ing-Marie Stockholms universitet Storlek som strategi. En analys av den yngre järnålders bruk av miniatyrföremål i Skandinavien 2011
Beviljat belopp: 530000 kronor

Projektet har som syfte att förstå varför och hur miniatyrföremål började användas under yngre järnålder (550-1050 e.Kr.) i Skandinavien samt vilka föreställningar och förhållanden som ligger bakom deras tillblivelse och användning. Miniatyrföremålen består bland annat av yxor, sköldar, stavar, kubbstolar/troner, nålar, liar, skäror, spjut, eldstål, ankare och svärd. Dessa har återfunnits som lösfynd, i vissa bebyggelsekontexter, som depåfynd och som gravfynd. Analytiskt granskas miniatyrerna utifrån begreppen materialitet, händelse samt kontext och konnotation. Studier av miniatyrer är ett mycket eftersatt forskningsområde som har stor potential att bidra väsentligt till ny och fördjupad förståelse för såväl storleksmanipulationer som den yngre järnålderns ritualer på kultplatser.

Bergman, Lars Riskföreningen Sverigekontakt Sagaprojektet 2011
Beviljat belopp: 1500000 kronor

Projektet omfattar översättning av alla islänningasagorna, inalles 40 sagor samt över 50 ”tåtar” till tre språk (danska, norska och svenska). Denna ansökan gäller den svenska delen. En huvudredaktör har anställts, tillika en redaktionskommitté bestående av fackfolk från varje land. Huvudredaktör är Dr. Phil. G

Björnsson, Anders David Anthin, "Evert Taube" 2011
Beviljat belopp: 40000 kronor

Svenska Humanistiska Förbundet har allt sedan sitt grundande 1896 slagit vakt om den klassiska bildningen i vårt land och strävat efter att göra humanistisk forskning tillgänglig för en bredare allmänhet. Det sker genom föreläsningsverksamhet i bortåt 35 lokala humanistiska förbund och genom utgivning av skrifter. Varje år utger förbundet en bok som i första hand går till nästan samtliga av förbundets cirka 3 500 medlemmar, men har spridning långt därutöver. Vi har haft nöjet under senare år att arbeta med kvalitetsförlag som Atlantis, Carlssons, Norstedts, Santérus, och med skribenter som Carina Burman, Bo Lindberg, Olle Ferm, Marin Kylhammar. År 2012 kommer ett arbete av litteraturvetaren David Anthin om Evert Taube att vara årsbok. Vi tror att det arbetet kan röna stor uppmärksamhet och bidra till en fördjupad förståelse av denna diktare.

Castenbrandt, Helene Göteborgs universitet Dödligheten i rödsot i Sverige under 1700- och 1800-talen 2011
Beviljat belopp: 253333 kronor

Forskningsprojektet undersöker dödligheten i rödsot i Sverige från 1750 till 1900. Idag är den gängse benämningen dysenteri och ordet rödsot kom sig av sjukdomens symtom med ofta blodiga diarréer. Projektet tar sin utgångspunkt i Europas demografiska utveckling, med minskad dödlighet i flera infektionssjukdomar under 1800-talet, vilket bidrog till en stark befolkningsökning. Rödsot var en av de vanligaste infektionssjukdomarna under 1700- och början av 1800-talet och Sverige drabbades av flera svåra rödsotsepidemier. Exempelvis dog närmare 20 000 människor i Sverige av rödsot år 1773. Dödligheten var dessutom inte jämnt fördelad över landet, så i vissa områden hade sjukdomen mycket förödande följder. Mot slutet av 1800-talet sker sedan en förändring och efter sekelskiftet 1900 anges rödsot sällan som dödsorsak. Trots rödsotens tidigare stora betydelse har den historiska forskningen berört sjukdomen mycket lite och har istället fokuserat på de under samtiden mest uppmärksammade sjukdomarna som pest, kolera och smittkoppor. Vilka sjukdomar som uppmärksammas överensstämmer dock inte nödvändigtvis med vilka sjukdomar som har störst demografisk inverkan. Detta projekt kommer därför att uppmärksamma de kraftiga rödsotsepidemierna i Sverige och kartlägga när epidemierna uppkommit och studera geografiska skillnader i epidemiernas spridning. Projektet syftar även till att diskutera tänkbara faktorer bakom epidemiernas uppkomst och varför sjukdomen sedan försvinner.

Dahlström, Per Götebogs Konstmuseum, Göteborgs Stad Översiktsverk för Göteborgs konstmuseum 2011
Beviljat belopp: 1270000 kronor

Göteborgs konstmuseum saknar ett aktuellt översiktsverk över sina internationellt eftertraktade samlingar. En engelskspråkig bok om samlingen är särskilt påkallad. Museet vill därför skapa en bok som är tänkt att fungera både som en katalog över ett urval verk och en populärvetenskaplig framställning av samlingen. Boken planeras i en svensk och en engelsk version. Med stöd av Sten A. Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur inrättades 2008 en forskningsenhet på museet som undersökt museets historia och samling ur olika perspektiv. Sedan januari 2011 pågår ett infrastrukturprojekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond i syfte att skapa en vetenskapligt granskad katalog över samlingen tillgänglig via webben. Såväl forskningsavdelningens arbete som infrastrukturprojektets grundforskning kommer att ligga till grund för översiktsverket. I boken, som planeras till 320 sidor med 260 illustrationer i färg, presenteras museets samlingar i en tilltalande formgivning. Populärvetenskapliga essayer varvas med kortare texter för att i en tillgänglig form föra ut den senaste forskningen om samlingen. Projektledning och redigering sker på museet. Texterna tas fram av museets personal i samarbete med forskningsavdelningen.

Eliasson, Roger Aeroseum Aeroseums utbildningsprojekt 2011
Beviljat belopp: 150000 kronor

Aeroseums utbildningsprojekt har som mål att öppna flygupplevelsecentret/museet för undervisning för elever från förskolan till universitetsnivå. Detta för att öka intresset, studiemotivationen och förståelsen i MNT – matematik, naturvetenskap och teknik. Våra ämnesområden skall i framtiden täcka in allt från vårt kulturarv till olika ämnesområden enligt den nya läroplanen. Förutom undervisning på plats skall även möjlighet finnas för olika typer av examensarbeten och forskning. En stor del av undervisningen skall vara baserad på praktisk undervisning, varför vi vill bygga upp olika stationer och miljöer på ett ämnesövergripande sätt. Målet är att vi skall kunna ta emot ca 300-500 skolklasser/år. Undervisningen kommer att till största delen genomföras av pedagoger anställda på Aeroseum. Bakgrunden till vårt projekt är förfrågningar från skolor om att kunna använda Aeroseums unika miljö och innehåll. Skolprojektet startades upp hösten 2010 efter att blivit beviljade medel för att kunna genom föra olika typer av förstudier. Projektet har efter hand vuxit och arbetsgrupperna täcker in kompetens alltifrån förskola till universitet och teknisk högskolenivå. Nästa stora steg i vårt skolprojekt är att bygga upp de planerade ”stationerna”, utrusta Aeroseum med modern informationsteknik etc. För att lägga upp undervisningen på ett modernt, pedagogiskt sätt får Aeroseum hjälp av Pedagogen, Chalmers, Göteborgs Universitet samt olika specialpedagoger.

Engwall, Gunnel Stockholms universitet Utgivning av August Strindbergs Samlade Verk 2011 Ja
Beviljat belopp: 2754069 kronor

Nationalupplagan av August Strindbergs Samlade Verk innehåller alla verk som Strindberg fullbordade. Det är fråga om romaner, noveller, dramer, dikter, essäer och tidningsartiklar, sammanlagt ca 150 texter, som publiceras i 72 volymer. Här finns de kända romanerna Röda rummet och Tjänstekvinnans son samt dramerna Fröken Julie och Ett drömspel men också artiklar om teater, konst, språk och naturvetenskap. Utgåvan, som vänder sig till både allmänheten och forskarvärlden, utgår ifrån Strindbergs egna manuskript. På detta sätt kan Strindbergs intentioner tas tillvara och en mångfald tidigare tryckfel och censuringrepp åtgärdas. I varje textvolym kompletteras Strindbergs texter med fylliga kommentarer som redogör för verkens tillkomst och mottagande. Dessutom ingår ord- och sakförklaringar, vilka gör texterna mer tillgängliga för en nutida publik. I särskilda textkritiska kommentarer dokumenteras hur texterna har etablerats. Här redogörs också för originalmanuskript och förstaupplagor, varianter och utkast, i många fall återges även sekundära texter för respektive verk. Utgåvan kompletteras av en registervolym för att läsarna lätt ska kunna återfinna de olika verken som ingår i de olika volymerna. En stor del av de utgivna delarna i August Strindbergs Samlade Verk ingår redan i den nätbaserade Litteraturbanken (www.litteraturbanken.se). Hela upplagan, både textvolymer och textkritiska kommentarer, kommer att ingå och bevaras i denna elektroniska bank med litterära texter.

Ferm, Olle Stockholms universitet Svenska studenter och lärare vid främmande universitet under medeltiden 2011
Beviljat belopp: 150000 kronor

Ett viktigt inslag i Europas integration under var universiteten, en europeisk uppfinning. Projektet undersöker de svenska studenternas ursprung, deras bidrag vid universiteten och kunskapernas betydelse för insatserna efter studierna. Fokus ligger på senmedeltiden, då källäget är gynnsamt. Insatserna efter studierna sammanhänger med det sociala och förvärvade kulturella kapitalets betydelse för avancemang, liksom färdigheternas betydelse för de institutioner man verkade inom. Undervisning och lärdomsprov vittnar om hur man förhöll sig till strömningar i tiden. I stort gäller det övergången från senskolastik till humanism/renässans/reformation. Två faktorer är väsentliga. Den ena är förknippad med en återknytning till klassiskt latin. Skillnaderna mellan skolastiskt latin och de antika förebilderna framträdde bjärt, när antika handskrifter började studeras, vilket ledde till en fokusering på själva språkdräkten. Den andra strömningen gällde kunskapsteorier: en realistisk och en nominalistisk. Nominalismen beredde marken för Luthers insats, den var dessutom förenlig med humanismen genom att den var inriktad på de enskilda orden, deras betydelser och sammanfogning till fraser, tidigare allegoriska läsningar försvann. Några universitet bestämde sig för en viss kunskapsteori, andra överlät åt lärarna att själva välja. De senare blev dynamiska (Wien, Leipzig), de andra stelnade (Köln).

Fischer, Peter Den Svenska Cypernexpeditionen Den Svenska Cypernexpeditionen vid Hala Sultan Tekke: interkulturella förbindelser under den sena bronsåldern 2011
Beviljat belopp: 1134000 kronor

Projektet är en fortsättning av den traditionstyngda ”Svenska Cypernexpeditionen” som startade på 1920-talet. Målet med utgrävningen av den stora bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke (Larnaka) är att studera interkulturella förbindelser och absolut kronologi under sena bronsåldern (ca 1600-1100 f.Kr.). Under denna period som betecknas som den första ”internationella” perioden blomstrade de mykenska (Grekland, Troja) och minoiska (Kreta) kulturerna och den berömda 18:e dynastin i Egypten. Den då mycket populära cypriska keramik är idag arkeologins viktigaste verktyg för att synkronisera talrika kulturer: man har hittat cyprisk keramik från Italien i väster till Mesopotamien i öster, och från Anatolien i norr till Egypten/Sudan i söder. Expeditionen har under åren 2010 och 2011 med hjälp av georadar funnit och delvis frilagt ett stort byggnadskomplex med bostäder och verkstäder från perioden 1300-1150 f.Kr. (kol 14-daterat). Ett tempel upptäcktes under grävningens sista vecka. Fyndrikedomen är enastående: kompletta kärl, verktyg, smycken och vapen samt importer från Grekland, Levanten och Egypten, en stenfigurin av en gud, ett cylindersigill med religiösa motiv av hematit och ett stort komplett kärl med motiv på hög konstnärlig nivå. Fynden kommer att användas för kulturell synkronisering och de fortsatta utgrävningarna kommer att koncentreras till det nyupptäckta templet.

Hadenius, Patrik Forskning & Framsteg Utgivning av Forskning & Framsteg under 2012 2011 Ja
Beviljat belopp: 44000 kronor

Tidskriftens syfte är att rapportera om främst svensk forskning och om forskningens roll i samhället. Innehållet ska vara sakligt och relevant. De områden som uppmärksammas ska vara av betydande inomvetenskapligt och/eller samhälleligt intresse. Det redaktionella materialet ska utformas så att det inbjuder till läsning, är förståeligt även för icke-experter samt befäster läsarnas intresse för forskning. Tidskriften kommer under 2012 att ges ut i tio nummer. Varje nummer har en kontrollerad upplaga på 33 500 exemplar (2010) och läses av 128 000 personer. Artiklarna i tidskriften skrivs av aktiva forskare, tidskriftens redaktörer eller fristående vetenskapsjournalister. Under 2012 kommer arbetet fortsätta med att hitta nya målgrupper bland lärare, forskare och andra anställda vid universitet och högskolor, liksom den riktigt vetgiriga allmänheten. Redaktionen består av fyra fackredaktörer, varav tre med doktors- eller licentiatexamen inom sina bevakningsområden, samt en redaktör med ansvar för redaktionell planering och elektronisk publicering på webb och för läsplattor. Redaktionen leds av Patrik Hadenius, som också är chefredaktör för de populärvetenskapliga tidskrifterna Språktidningen och Modern Psykologi.

Hagberg, Johnny Skara Stiftshistoriska Sällskap Den heliga pilgrimsvägen 2011
Beviljat belopp: 50000 kronor

Skara stiftshistoriska sällskap har utgivit värdefull litteratur rörande Skara stifts och svensk kyrkohistoria. Nämnas kan Vår Frus tider och Äldre Västgötalagen. Nu planeras en utgåva av Lars Skyttes bok Peregrinatio sancta i svensk övers. från latinet. Boken är tryckt i Rom 1658 och ytterst sällsynt. Lars Skytte, 1610-1696, var född i Nyköping. Fadern (adlad 1619) blir med tiden ståthållare över Uppsala län. Farbroder var den kände Johan Skytte, riksråd och universitetskansler. Familjen hade nära kontakt med kungafamiljen. Efter studier och ett flertal utländska studieresor blir Skytte svensk ambassadör i Portugal år 1641 men lämnar redan 1647 sitt diplomatiska uppdrag, konverterar till katolska kyrkan och blir franciskan. Efter teologiska studier prästvigs han inom orden för att ägna sig åt författarskap och undervisning. År 1653, kallas han till Rom, dit drottning Kristina efter abdikationen anlänt 1655 och till henne dedikerade han sin bok Peregrinatio sancta, den heliga pilgrimsvägen. I denna redogör han för sitt tänkande och val av livsväg. Boken är inte tidigare översatt. Resterande del av livet vistas Skytte i Rom. Under en period tjänstgör han som rådgivare/själasörjare åt Kristina. Han fortsätter sitt teologiska författarskap och undervisar i teologi inom franciskanorden.

Hampf, Jan Särö Kulturarv Digitalisering av Särö Kulturarv - från databas till virtuellt museum 2011
Beviljat belopp: 300000 kronor

Syftet med projektet är att utveckla Särö Kulturarvs databas så att den uppfyller högt ställda krav från allmänhet och forskare avseende kvalitet och tillgänglighet. Databasen skall bidra till att skapa underlag för förståelse av händelser och sammanhang från en dynamisk period av Sveriges ekonomiska och sociala utveckling, åren 1850-1950. Vår ambition är att erbjuda ett högklassigt virtuellt museum. Särö ligger i norra Halland, två mil söder om Göteborg. Under perioden 1850-1950 en välkänd badortsmiljö som kom att bli mötesplats för ledande svenska förtagare, politiker och konstnärer liksom för kungahuset. Kulturarvet från denna tid finns dokumenterat i en omfattande, men spridd, samling bilder, skrifter och målningar. Under senare år har Särö belysts i ett par forskningsrapporter. Frågan om digitalisering av vårt kulturarv tillmäts ett allt större intresse på såväl nationell som internationell nivå. Bakom projektet står Stiftelsen Särö Kulturarv vars uppgift är att göra Särös kulturarv tillgängligt för allmänhet och forskare genom att spåra, dokumentera och genom ett digitalt museum synliggöra detta material. På ett aktivt uppsökande sätt och via ett omfattande nätverk lånas material in av Stiftelsen för digitalisering, ett material som till stora delar inte naturligt skulle finna vägen till de etablerade institutionerna. Sedan starten 2009 har mer än 3 000 bilder och dokument digitaliserats och lagts ut.

Ivansson, Birgitta Karlanda Byalag Karlanda sockenbok 2011
Beviljat belopp: 40000 kronor

Idéer till en sockenbok för Karlanda har funnits hos flera personer under en längre tid och var också på god väg för cirka 20 år sedan, men avstannade p.g.a. brist på medel. För ett par år sedan startade detta arbete återigen. Kerstin och Håkan Unneberg, som flyttat hem till bygden, har stått för den drivande kraften i det här projektet och samlat folk i bygden via Karlanda byalag. Varannan månad har möten hållits och bokens innehåll har vuxit fram successivt.

Kumlin, Ewa Föreningen Svensk Form Swedishdesign: webbplats och databas över svensk design 2011 Ja
Beviljat belopp: 1100000 kronor

Syftet är att bygga en öppen webbplats, som ger en god överblick av aktuella svenska designprodukter och tjänster. Idag saknas en sådan plattform. Det finns behov av att inventera samtida svensk design och att tillgängliggöra utbudet, inte minst internationellt. Webbplatsen görs därför direkt på engelska. De ansökta medlen avses användas under tre år för investering i den tekniska plattformen och för att säkerställa ett kvalitativt basunderlag. Initialt utgår vi från Svensk Forms yrkesverksamma medlemmar samt inlämnade bidrag i designutmärkelserna Design S och UNG. Efter uppbyggnadsskedet är avsikten att webbplatsen ska bli självförsörjande genom företag och designer som lägger upp material mot avgift i förutbestämda mallar och kategorier. Innehållet arkiveras digitalt och kontinuerligt, inklusive faktauppgifter med forskningsförberedande relevans. Vissa uppgifter är låsta i systemet, andra open source. Tack vare internet och de tekniska metoder som idag står till buds, kan webbplatsen användas för urval utifrån olika kritierier, såväl publikt som i rent professionella sammanhang. Projektet är ett samarbete mellan Svensk Form och Centrum för Näringslivshistoria. Vi arbetar redan gemensamt kring ett digitalt arkiv över svensk designhistoria www.designarkiv.se och fortsätter nu att utveckla databasen genom denna kartläggning av samtiden för framtida forskning. Projektet utgår från CfNs digitala arkivsystem.

Ulväng, Göran Uppsala universitet Den glömda konsumtionen. Den svenska auktionsverksamheten under 1700- och 1800-talet 2010
Beviljat belopp: 50000 kronor
Welander-Berggren, Elsebeth Nationalmuseum Gösta Adrian Nilsson 2010 Ja
Beviljat belopp: 79500 kronor
Wettre, Åsa "Lapptäcken - en kulturskatt" 2010
Beviljat belopp: 350000 kronor
Åblad, Jonas Stockholms universitet Forskardagarna 2010 Ja
Beviljat belopp: 75000 kronor
Lindfors, Frida Stockholms medeltidsmuseum Öppning av Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan 2010
Beviljat belopp: 200000 kronor
Ling, Jan Göteborgs universitet Herbert Blomstedt Collection - A Musician Returning Home 2010
Beviljat belopp: 700000 kronor
Ling, Johan Göteborgs universitet Kungahällaprojektet - Det vikingatida Kungahällas roll i den nordiska riksbildningen 2010
Beviljat belopp: 600000 kronor
Mankell, Bia Göteborgs universitet Modebilder 2010 Ja
Beviljat belopp: 150000 kronor
Nauman, Sari Göteborgs universitet Det edsvurna samhället: Ederna i Sverige ca 1500-1850 2010
Beviljat belopp: 10000 kronor
Nilsson, Lars Erik Hällristarens språk 2010
Beviljat belopp: 148500 kronor
Nilsson, Lars-Erik Detaljgranskning av hällristning 2010
Beviljat belopp: 24000 kronor
Nitenberg, Annelie Vänermuseet Sunnerbyprojektet 2010
Beviljat belopp: 500000 kronor
Nord, Anders Nordiska museet Ett gåtfullt medeltidspigment 2010
Beviljat belopp: 80000 kronor
Nordenfelt, Eva Bok om Axel Larsson, möbelformgivare och inredningsarkitekt 2010
Beviljat belopp: 50000 kronor
Nordgren, Sune Stiftelsen Museum Vandalorum Studiearkiv i Vandalorum 2010
Beviljat belopp: 500000 kronor
Nordqvist, Bengt Riksantikvarieämbetet Guldets tid och Offerplats Finnestorp 2010
Beviljat belopp: 500000 kronor
Normark, Staffan Kungl. Vetenskapsakademien Ingvar Lindqvistpriset 2011 2010 Ja
Beviljat belopp: 247500 kronor
Nyberg, Gudrun Biografi över Clas Alströmer (1736-1794) 2010
Beviljat belopp: 64000 kronor
Piehl, Christina Stiftelsen Min Stora Dag Förverkliga svårt sjuka barns önskedrömmar 2010 Ja
Beviljat belopp: 175000 kronor
Rahe, Ulrike Chalmers tekniska högskola Pattern Generation in Formal Systems - A Basic Design Approach to Formation of a Language of Form 2010
Beviljat belopp: 1000000 kronor
Ralph, Bo Riksföreningen Sverigekontakt Sagaprojektet 2010
Beviljat belopp: 1000000 kronor
Rollenhagen Tilly, Linnéa Carl Johan Cronstedts arkitekturbibliotek 2010 Ja
Beviljat belopp: 100000 kronor
van der Vliet, Anna Röda Sten Kulturförening Konstens plats i en tid av kreativitetsfrenesi / Art in a Time of Creativity Fever 2010
Beviljat belopp: 100000 kronor
Wallsten, Lars Göteborgs universitet Anteckningar om Spår 2010
Beviljat belopp: 156000 kronor
Blom, Maria Akupunktur - ett terapeutiskt hjälpmedel mot muntorrhet vid Sjögrens syndrom. Positiva sidoeffekter på trötthet och ögontorrhet. En klinisk studie 2010
Beviljat belopp: 135000 kronor
Brown Ahlund, Carolina "Bland herdinnor och vittra fruntimmer. Litterära teman i svenska kvinnoporträtt under 1700-talet" 2010
Beviljat belopp: 60000 kronor
Brunnström, Lars Göteborgs universitet Översättning av en bok om svensk designhistoria 2010
Beviljat belopp: 95000 kronor
Dahl, Karin Göteborgs universitet Bokpresentation/Workshop: Stig Dagerman i Frankrike 2010 Ja
Beviljat belopp: 9735 kronor
Engwall, Gunnel Stockholms universitet Utgivning av August Strindbergs Samlade Verk 2010 Ja
Beviljat belopp: 1406733 kronor
Fj Stiftelsen Forskning & Framsteg Utgivning av Forskning & Framsteg under 2011 2010 Ja
Beviljat belopp: 40000 kronor
Gyberg, Bo-Erik Nyckelviksskolan Herthas kulle - första fasen 2010 Ja
Beviljat belopp: 100000 kronor
Hagberg, Johnny Skara Stiftshistoriska Sällskap Skarabreviariet 2010
Beviljat belopp: 100000 kronor
Hagberg, Johnny Skara Stiftshistoriska Sällskap Edition av melodier i medeltida helgonofficier (hystorie) 2010
Beviljat belopp: 50000 kronor
Hellblom Sjögren, Lena Barnets bästa och barnets mänskliga rättigheter i svåra vårdnadskonflikter 2010
Beviljat belopp: 350000 kronor
Hesselbom, Ted Röhsska museet Hylla N 2010
Beviljat belopp: 400000 kronor
Husebye, Alexander Centrum för näringslivshistoria i samarbete m Föreningen Svensk Form Swedishdesign.se 2010 Ja
Beviljat belopp: 1100000 kronor
Husebye, Alexander Centrum för näringslivshistoria Karossmakarnas historia - engelsk översättning 2010
Beviljat belopp: 125000 kronor
Jansson, Per-Ola Stiftelsen Rättsstatens Vänner Seminarium om samspelet mellan dömande verksamhet och psykologi 2010
Beviljat belopp: 40200 kronor
Keinänen, Marja-Liisa Uppsala universitet Med eld, trolldom och sisu. En studie över ackulturations- och assimilationsprocesser bland skogsfinnar i Värmland, Orsa och Norrland 2010
Beviljat belopp: 40000 kronor
Klackenberg, Dag De svenska historiedagarna De svenska historiedagarna 2010 2010
Beviljat belopp: 100000 kronor
Kumlin, Ewa Svensk Form Design D. Kunskaps- och kompetensutvecklingsdag 2010
Beviljat belopp: 100000 kronor
Larsson, Kristian Masken des Erzählens 2010
Beviljat belopp: 20000 kronor
Larsson, Lars Lunds universitet Nedbrunna hus- brännande frågor 2010
Beviljat belopp: 459360 kronor
Lind, Lotta Göteborgs universitet Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg 2010
Beviljat belopp: 250000 kronor
Anckar, Maj-Britt Stift T Segerstedts Minne En årlig gästprofessur vid Göteborgs universitet i Torgny Segerstedts namn och anda 2010
Beviljat belopp: 200000 kronor
Andersson, Kent GULD - från vikingarna och deras förfäder 2010
Beviljat belopp: 50000 kronor
Andersson, Christer Arkeologisk undersökning av Ås kloster 2011 2010
Beviljat belopp: 375000 kronor

Projektet startade 2009 med en undersökning med georadar för att bestämma den exakta placeringen av klostret som var okänt både till omfång och belägenhet. År 2010 upptäcktes klosterbyggnaderna söder om kungshuset. Hallands första kloster grundades vid mynningen av Viskan kring 1194 på initiativ av ärkebiskop Absalon. Munkar skickades hit från Sorö kloster i Danmark och klostret gynnades av både biskop Valdemar och kungen Valdemar Sejr. Klostret var betydande under medeltiden och ägde som mest 200-300 gårdar. Här lät kung Magnus Eriksson och drottning Blanka begrava ”sina små barn” som dog i späd ålder vid 1300-talets mitt. Efter reformationen bröts klostret successivt ner och under senare delen av 1500-talet och förra delen av 1600-talet fördes sten och kalk till Varbergs fästning och användes som byggnadsmaterial, varefter lämningarna försvann under jord och glömdes bort. I östra längans södra del är en tillbyggnad. Det var mest relevant att börja de arkeologiska undersökningarna vid den lilla tillbyggnaden eftersom georadarmätningarna visar mycket tydliga former som innebär att man med säkerhet skulle påträffa byggnadsrester och därmed för första gång få en bild av klosterbyggnaderna i Ås. Inför framtida undersökningar med mindre klara strukturer skulle det vara bra att ha en idé om byggnadens karaktär och alvens beskaffenhet.

Andréasson, Maia Riksföreningen Sverigekontakt Svenskan i Amerika 2010
Beviljat belopp: 97000 kronor
Andrén, Anders Stockholms universitet Den nordiska religionens materiella dimensioner 2010
Beviljat belopp: 500000 kronor
Berglund, Bengt Chalmers Tekniska högskola Tryckning och uppdatering av Elias Cornells licavhandling "Gjutjärnet som byggnadstekniskt och dekorativt material på 1800-talet." 2010
Beviljat belopp: 72000 kronor
Brodin, Louise Axel-Nilsson - museiman och allkonstnär 2010
Beviljat belopp: 200000 kronor