Anslag Rättsvetenskap 2016 Storbritanniens beslut att lämna EU

Den 23 juni 2016 folkomröstade Storbritannien om landets fortsatta medlemskap i Europeiska unionen och som bekant röstade britterna för ett utträde. Vi står nu inför en mängd frågor som är av avgörande konstitutionell betydelse och som kommer att påverka inte bara relationerna mellan länder, utan också företag och individer i ett mer direkt och påtagligt hänseende.

I det inledande läge som vi nu befinner oss i avser jag att ägna mig åt framför allt två större frågor. För det första, vad är de direkta och omedelbara juridiska effekterna av resultatet av folkomröstning i sig? Hade britterna röstat för att stanna kvar så skulle det inneburit att ett reformarbete av EU skulle inletts som även skulle gynnat Sverige i högsta grad. Går det att rädda och använda sig av en del av de juridiska instrument som denna reform skulle medfört för att på så sätt utveckla och effektivisera EU?

För det andra, hur ska artikel 50 i Fördraget om Europeiska Unionen, som reglerar en medlemsstat utträde ur EU, tolkas och vad för komplikationer medför denna artikel? Denna artikel ger upphov till en rad juridiska problem som är av avsevärd konstitutionell vikt och som direkt påverkar både företag och individer inom EU:s alla medlemsstater.

Mitt arbete med dessa frågor kommer också att ligga till grund för framtida forskning angående Storbritanniens relationer med EU.

Anslag Rättsvetenskap 2016 Anspråkskonkurrens

Projektet syftar till att undersöka gränserna för det kontraktsrättsliga respektive utomobligatoriska skadeståndsansvaret. Problemet med anspråkskonkurrens har under de senaste åren varit föremål för bedömning av Högsta domstolen. Konsekvensen av denna […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Insatsregler: Rättsliga aspekter i fredsinsatser – ett nordiskt perspektiv

I internationella fredsinsatser följer svenska och andra länders militära enheter så kallade insatsregler (Rules of Engagement, ROE). Dessa har sin grund i rättsliga men också politiska och militäroperativa överväganden. Internationell […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Hållbarhet och tilldelningskriterier i offentlig upphandling

Offentlig upphandling omfattar mycket stora ekonomiska värden i Sverige och Europa. En fråga som har fått alltmer uppmärksamhet är hållbar offentlig upphandling – särskilt med fokus på miljömässighet, sociala utmaningar […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Besluts- och kompetensfördelning i aktiebolag

Projektet skall utreda om den svenska modellen för ”corporate governance” är ändamålsenlig och effektiv. Finns det t.ex. anledning att överväga införandet av ett tillsynsorgan i svenska aktiemarknadsbolag, i vart fall […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Händelser efter rapportperiodens utgång – vilken betydelse har de i externredovisningen och inkomstbeskattningen?

Inom ramen för detta projekt undersöks, rättsvetenskapligt, dels var de avgörande tidpunkterna för rättsliga bedömningar ligger i redovisningsrätten och inkomstslaget näringsverksamhet (alltså per vilken tidpunkt förhållanden ska vara, eller inte […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Principen om rättsmissbruk inom EU och Sverige – rättvisa eller rättssäkerhet?

Forskningsprojektet rör framför allt skatterätt och EU-rätt. Syftet med projektet är att analysera begreppet rättsmissbruk i EU-rätten, med betoning på begreppets betydelse inom ramen för skatterätten, och klargöra vilken betydelse […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Utomeuropeisk migration i unionsrättslig och svensk kontext

Forskningsprojektet ställer frågan vilka sociala rättigheter som kan uppstå för asylsökande i Sverige. Under år 2015 anlände uppemot 190 000 asylsökande i Sverige. Migrationsverkets huvudscenario för år 2016 utgår från […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Den svenska arvsrätten i det 21:a århundradet, en granskning av

Arvsrättens utveckling och framtida utformning. Vem som anses vara arvinge och hur kvarlåtenskap fördelas berör de flesta människor någon gång i livet. Den nutida arvsrätten bygger på till stor del […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Sakrättslig identitet för annat än saker

Det är inget ovanligt att rättssystem betraktar exempelvis enkla fordringar, rättigheter, kontobaserade finansiella instrument, immaterialrätter m.fl. som egendom trots att de saknar fysisk representation. Den rättsliga teknik som lagstiftaren och […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Att sona sitt brott. Kvinnligt straffansvar i senmedeltida rätt

Rättsprotokoll från medeltiden visar att domstolarna tvekade att döma vissa kvinnliga brottslingar enligt lagen. Ett exempel från Stockholms stads tänkebok kan klargöra detta. Den 27 juni 1489 stod Peder Anderssons […]

Nästa sida »