Anslag Rättsvetenskap 2016 Sekretess och integritet i affärsverksamhet

Hos olika myndigheter finns en mängd uppgifter om olika bolags affärs- och driftsförhållanden, dvs. uppgifter som är känsliga ur ett kommersiellt och konkurresmässigt perspektiv. Det huvudsakliga syftet med forskningsprojektet är att så långt möjligt klarlägga och fastställa vilka uppgifter om bolag och deras affärs- och driftförhållanden m.m. som kan hemlighållas, sekretessbeläggas. Frågan är alltså vilka uppgifter som kan skyddas och vad förutsättningarna för detta är. En central del i detta är att undersöka vilka kriterier som ska vara utslagsgivande vid själva sekretessprövningen. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av möjligheterna att numera enkelt söka och sammanställa stora mängder information.

Uppgifterna samlas in i skilda verksamheter som avser myndigheternas tillsyn, tillståndsgivning, upphandling, gemensam projektering m.m. Sekretessreglerna har givits en delvis olikartad utformning för dessa skilda verksamheter. Ett tillkommande syfte är därför att klarlägga vilka skillnader som finns avseende sekretesskyddets omfattning beroende på var uppgifterna förekommer samt undersöka i viken utsträckning dessa är motiverade samt, då så inte är fallet, föreslå hur ett mer enhetligt och adekvat skydd kan utformas.

Anslag Rättsvetenskap 2016 Anspråkskonkurrens

Projektet syftar till att undersöka gränserna för det kontraktsrättsliga respektive utomobligatoriska skadeståndsansvaret. Problemet med anspråkskonkurrens har under de senaste åren varit föremål för bedömning av Högsta domstolen. Konsekvensen av denna […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Insatsregler: Rättsliga aspekter i fredsinsatser – ett nordiskt perspektiv

I internationella fredsinsatser följer svenska och andra länders militära enheter så kallade insatsregler (Rules of Engagement, ROE). Dessa har sin grund i rättsliga men också politiska och militäroperativa överväganden. Internationell […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Hållbarhet och tilldelningskriterier i offentlig upphandling

Offentlig upphandling omfattar mycket stora ekonomiska värden i Sverige och Europa. En fråga som har fått alltmer uppmärksamhet är hållbar offentlig upphandling – särskilt med fokus på miljömässighet, sociala utmaningar […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Besluts- och kompetensfördelning i aktiebolag

Projektet skall utreda om den svenska modellen för ”corporate governance” är ändamålsenlig och effektiv. Finns det t.ex. anledning att överväga införandet av ett tillsynsorgan i svenska aktiemarknadsbolag, i vart fall […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Händelser efter rapportperiodens utgång – vilken betydelse har de i externredovisningen och inkomstbeskattningen?

Inom ramen för detta projekt undersöks, rättsvetenskapligt, dels var de avgörande tidpunkterna för rättsliga bedömningar ligger i redovisningsrätten och inkomstslaget näringsverksamhet (alltså per vilken tidpunkt förhållanden ska vara, eller inte […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Principen om rättsmissbruk inom EU och Sverige – rättvisa eller rättssäkerhet?

Forskningsprojektet rör framför allt skatterätt och EU-rätt. Syftet med projektet är att analysera begreppet rättsmissbruk i EU-rätten, med betoning på begreppets betydelse inom ramen för skatterätten, och klargöra vilken betydelse […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Utomeuropeisk migration i unionsrättslig och svensk kontext

Forskningsprojektet ställer frågan vilka sociala rättigheter som kan uppstå för asylsökande i Sverige. Under år 2015 anlände uppemot 190 000 asylsökande i Sverige. Migrationsverkets huvudscenario för år 2016 utgår från […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Den svenska arvsrätten i det 21:a århundradet, en granskning av

Arvsrättens utveckling och framtida utformning. Vem som anses vara arvinge och hur kvarlåtenskap fördelas berör de flesta människor någon gång i livet. Den nutida arvsrätten bygger på till stor del […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Sakrättslig identitet för annat än saker

Det är inget ovanligt att rättssystem betraktar exempelvis enkla fordringar, rättigheter, kontobaserade finansiella instrument, immaterialrätter m.fl. som egendom trots att de saknar fysisk representation. Den rättsliga teknik som lagstiftaren och […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Att sona sitt brott. Kvinnligt straffansvar i senmedeltida rätt

Rättsprotokoll från medeltiden visar att domstolarna tvekade att döma vissa kvinnliga brottslingar enligt lagen. Ett exempel från Stockholms stads tänkebok kan klargöra detta. Den 27 juni 1489 stod Peder Anderssons […]

Nästa sida »