Anslag Rättsvetenskap 2016 Insatsregler: Rättsliga aspekter i fredsinsatser – ett nordiskt perspektiv

I internationella fredsinsatser följer svenska och andra länders militära enheter så kallade insatsregler (Rules of Engagement, ROE). Dessa har sin grund i rättsliga men också politiska och militäroperativa överväganden. Internationell och nationell rätt sätter det yttre ramverket för ROE vilka reglerar bruket av tvång och våld t.ex. för att skydda civilbefolkningen i en oroshärd. Projektet syftar ytterst till att personalen ska veta att den har rättsligt stöd för att tillämpa de regler som statsmakterna direkt eller indirekt har accepterat.

Som ett lednings- eller styrinstrument är insatsreglerna ofta beslutade på hög strategisk nivå i den för fredsstyrkan ansvariga organisationen vilken leder insatsen på mandat från FN. I någon utsträckning kan deltagarländer påverka ROE. Soldater, sjömän och flygande personal, som inte har något inflytande, utgår ifrån att insatsreglerna omfattar alla överväganden (och ligger innanför vad internationell och nationell rätt tillåter) och att det i stort räcker med att tillämpa dessa. Då synen på ROE förefaller vara olika finns en osäkerhet kring detta och projektet syftar därför till att undersöka och diskutera vilken rättslig status ROE i fredsinsatser har i Sverige och i övriga nordiska länder som bidrar med personal. Istället för att fokusera på substantiella men ofta hemliga regler i detalj behandlas i projektet processrelaterade frågor såsom hur insatsreglerna kommer till, hur de accepteras och vilken vikt dessa regler har eller bör få.

Anslag Rättsvetenskap 2016 Anspråkskonkurrens

Projektet syftar till att undersöka gränserna för det kontraktsrättsliga respektive utomobligatoriska skadeståndsansvaret. Problemet med anspråkskonkurrens har under de senaste åren varit föremål för bedömning av Högsta domstolen. Konsekvensen av denna […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Hållbarhet och tilldelningskriterier i offentlig upphandling

Offentlig upphandling omfattar mycket stora ekonomiska värden i Sverige och Europa. En fråga som har fått alltmer uppmärksamhet är hållbar offentlig upphandling – särskilt med fokus på miljömässighet, sociala utmaningar […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Besluts- och kompetensfördelning i aktiebolag

Projektet skall utreda om den svenska modellen för ”corporate governance” är ändamålsenlig och effektiv. Finns det t.ex. anledning att överväga införandet av ett tillsynsorgan i svenska aktiemarknadsbolag, i vart fall […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Händelser efter rapportperiodens utgång – vilken betydelse har de i externredovisningen och inkomstbeskattningen?

Inom ramen för detta projekt undersöks, rättsvetenskapligt, dels var de avgörande tidpunkterna för rättsliga bedömningar ligger i redovisningsrätten och inkomstslaget näringsverksamhet (alltså per vilken tidpunkt förhållanden ska vara, eller inte […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Principen om rättsmissbruk inom EU och Sverige – rättvisa eller rättssäkerhet?

Forskningsprojektet rör framför allt skatterätt och EU-rätt. Syftet med projektet är att analysera begreppet rättsmissbruk i EU-rätten, med betoning på begreppets betydelse inom ramen för skatterätten, och klargöra vilken betydelse […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Utomeuropeisk migration i unionsrättslig och svensk kontext

Forskningsprojektet ställer frågan vilka sociala rättigheter som kan uppstå för asylsökande i Sverige. Under år 2015 anlände uppemot 190 000 asylsökande i Sverige. Migrationsverkets huvudscenario för år 2016 utgår från […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Den svenska arvsrätten i det 21:a århundradet, en granskning av

Arvsrättens utveckling och framtida utformning. Vem som anses vara arvinge och hur kvarlåtenskap fördelas berör de flesta människor någon gång i livet. Den nutida arvsrätten bygger på till stor del […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Sakrättslig identitet för annat än saker

Det är inget ovanligt att rättssystem betraktar exempelvis enkla fordringar, rättigheter, kontobaserade finansiella instrument, immaterialrätter m.fl. som egendom trots att de saknar fysisk representation. Den rättsliga teknik som lagstiftaren och […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Att sona sitt brott. Kvinnligt straffansvar i senmedeltida rätt

Rättsprotokoll från medeltiden visar att domstolarna tvekade att döma vissa kvinnliga brottslingar enligt lagen. Ett exempel från Stockholms stads tänkebok kan klargöra detta. Den 27 juni 1489 stod Peder Anderssons […]

Anslag Rättsvetenskap 2016 Storbritanniens beslut att lämna EU

Den 23 juni 2016 folkomröstade Storbritannien om landets fortsatta medlemskap i Europeiska unionen och som bekant röstade britterna för ett utträde. Vi står nu inför en mängd frågor som är […]

Nästa sida »