Anslag Övrigt 2016 Gunnebo slott och den nyklassicistiska villans konstnärliga program

När Gunnebo slott stod färdigt 1796 var det en av landets mest påkostade herrgårdar med arkitektur och utsmyckning inspirerad av den senaste utvecklingen på kontinenten. Arkitekturen följde andra förebilder än den stockholmsbaserade, mer genomforskade, arkitekturen. Utsmyckningen följde ett konstnärligt program, som åren 1786–1796 genomfördes av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg och den italienske skulptören Gioacchino Frulli, och utgör en av de mest betydande dekorativa cyklerna från 1700-talets andra hälft i Sverige.

Gunnebos arkitekt C.W. Carlberg utvecklade ett självständigt formspråk i förhållande till arkitekterna i Stockholm – men vilka var Carlbergs förebilder? Alltsedan renässansen låg komplexa ikonografiska program – som hyllade byggherrens politiska, ekonomiska och intellektuella ambitioner – till grund för en byggnads utsmyckning. Programmen utarbetades i samarbete mellan byggherren och hans rådgivare, för vilket Gunnebo är ett påkostat exempel – men vilket var Gunnebos konstnärliga program? Trots dess betydelse är bakgrunden till en av 1700-talets mest framstående svenska byggnader i stort sett outforskad.

Projektets syfte är att beskriva och analysera Gunnebos arkitekturhistoria och det konstnärliga programmet bakom dess utsmyckningar med utgångspunkt i en ikonologisk och komparativ studie av den samtida utvecklingen i Europa. Studien utmynnar i en monografi. Ambitionen är att publicera en rikt illustrerad volym för att öka kunskapen om anläggningen och dess värde.

Anslag Övrigt 2017 Olaus Magnus ”Historia de gentibus septentrionalibus”, originalupplaga 1555

Anslag Övrigt 2017 Romarriket runt på 480 dagar. Årsbok Svenska Humanistiska Förbundet 2018

Boken Romarriket runt på 480 dagar är disponerad som en fiktiv resa genom praktiskt taget hela det romerska riket. Syftet är att erbjuda läsare en lättläst beskrivning av det antika […]

Anslag Övrigt 2017 Professor Axel Boëthius, Göteborg och (studiet av) antiken

Ansökan avser en pilotstudie kring den klassiske arkeologen Axel Boëthius (1889–1969) som var en av huvudaktörerna i etablerandet av antikstudiet och dess tidiga professionella och institutionella historia vid Göteborgs högskola, […]

Anslag Övrigt 2017 Från speciell till generell artificiell intelligens

Alan Turing lade grunden för den moderna datorn på 1930-talet och byggde maskiner som kunde knäcka hemliga koder och spela schack. Därmed grundade han också forskningsområdet artificiell intelligens (AI). Under […]

Anslag Övrigt 2017 Joen Petri Klints järteckenbok

Texter från andra delen av 1500-talet ger ofta uttryck för föreställningen att naturfenomen såsom kometer, norrsken och vädersolar, utgör järtecken, som varslar om kommande olyckor. Även missbildningar hos människor och […]

Anslag Övrigt 2017 Romerska hälsningar. En studie i pompejanska ingångsmosaiker

För den Pompeji-bekanta allmänheten är mosaiken med vakthunden och dess latinska inskrift Cave canem (Varning för hunden) en välkänd symbol från den romerska staden som ödesdigert begravdes i Vesuvius’ vulkanutbrott […]

Anslag Övrigt 2017 Tapetmakerskorna – självförsörjande och skickliga i 1700-talets Stockholm

Avhandlingen ”Tapetmakerskorna – Självförsörjande och skickliga i 1700-talets Stockholm” bidrar med ny och fördjupad kunskap om kvinnors självständiga yrkesverksamhet under svensk tidigmodern tid. Ett av de viktigaste resultaten är att […]

Anslag Övrigt 2017 Bok om keramikern Ryozo Miki

Projektet syftar till att publicera en bok om keramikern Ryozo Miki, en japansk-svensk keramiker född i Osaka 1942 och verksam i Sverige och Danmark sedan 1966. Trots sin halvsekellånga verksamhetstid […]

Anslag Övrigt 2017 En förtrollad värld

I ”En förtrollad värld” undersöks de bohuslänska trolldomsprocesserna 1669–1672 och de föreställningar om världen som utgjorde grunden för tron på trolldom och andra övernaturliga krafter, såväl före som efter tiden […]

Anslag Övrigt 2017 Gravfält och gårdar – om liv och död i svensk bronsålder

I projektet Gravfält och gårdar – om liv och död i svensk bronsålder revitaliseras gravfältskeramik genom studier av material från Norrköpingsområdet. Just nu grävs nya boplatser fram. Möjligheten att koppla […]

Nästa sida »