Anslag Ekonomi 2017 Nya finansieringsalternativ för centrala välfärdstjänster

Den svenska välfärdsmodellen genomgår förändringar. Här åsyftas ofta den omfattande driftsprivatisering av centrala välfärdstjänster som inleddes i början av 1990-talet. Men även välfärdens finansiering har förändrats i viss utsträckning. Det har bland annat skett via olika typer av tilläggstjänster inom vård, skola och omsorg. Samtidigt är dessa tilläggstjänster en form av halvprivata välfärdslösningar, då konsumenten kan minska den privata kostnaden via skatteavdrag (bruttolöneavdrag för privata sjukvårdsförsäkringar, Rut-avdrag inom äldreomsorg och i viss mån utbildning).

Hur har ökad privat och halvprivat finansiering möjliggjorts? Vilka blir konsekvenserna för välfärdsmodellen i stort? Bidrar tilläggstjänsternas utformning till att avlasta eller urholka den traditionella välfärdsmodellen? Finns ett samband mellan driftsprivatisering och privatisering av välfärdens finansiering?

Syftet med forskningsprojektet är att studera en viss sorts förändringar av den svenska välfärdsmodellen. Det handlar för det första om att förstå och analysera det relativt outforskade sambandet mellan privatiserad drift och privatiserad finansiering av centrala välfärdstjänster. Det handlar för det andra om att förstå och analysera de samhälleliga konsekvenserna av en välfärdsmodell som i allt större utsträckning bygger på privatfinansierade välfärdstjänster. Det handlar för det tredje om att kunna säga något om var den svenska välfärdsmodellen befinner sig, och var den är på väg.

Anslag Ekonomi 2017 Internets påverkan på produktivitet, arbetsmarknader och globalisering

En av vår tids största frågor är hur en allt snabbare teknisk utveckling påverkar hur våra ekonomier fungerar. Internet, den ”tredje industriella revolutionen”, förändrar i grunden hur moderna ekonomier fungerar […]

Anslag Ekonomi 2017 Extern redovisning och företagens relationer

Projektet avser  del två av den av stiftelsen del ett finansierade projektet ”Extern redovisning och företagens relationer på kapitalmarknaden”. Tre gjorda insamlingar av data i form av årsredovisningar, den offentliga debatten och […]

Anslag Ekonomi 2017 Forskningsskolan i redovisning – FIRE

Redovisningsämnet är sedan lång tid satt under stor press. Flera centrala aktörer som FAR och Civilekonomerna talar uttryckligen om en kris för ämnet. Redovisningsämnets fortlevnad är allvarligt hotad. Utifrån dessa […]

Anslag Ekonomi 2017 Detaljhandelsdata (”Big Data”) och prediktiv analys

I dag har de flesta detaljhandelsföretagen tillgång till mycket stora datamängder – så kallade ”Big Data”. Dessa data kan t.ex. bestå av kund-, produkt-, transaktions-, försäljningskanals-, geospatial-, text- och bild-data […]

Anslag Ekonomi 2017 Att organisera design och designa organisationer för förändring

Design har kommit att ses som en strategisk kompetens inom alltfler stora företag, vilka investerar stora belopp i rekrytering av designers. Förhoppningen är att designers förhållnings- och arbetssätt kan ligga […]

Anslag Ekonomi 2017 Mode, lyx, kredit och tillit. Från tidigmoderna till moderna konkurser

Projektet syftar till att ge ut en vetenskaplig antologi på ett internationellt förlag. Antologin analyserar  betydelsen av konkursinstitutets reformering 1767-1830 för den förindustriella kreditmarknadens modernisering med kreditmarknaden i Stockholm som […]

Anslag Ekonomi 2017 Marknaders rumsliga och konceptuella domän. En studie av Freeports

Detta doktorandprojekt studerar det nutida fenomenet Freeports – lagerhus lokaliserade i frihandelsområden där värdefulla föremål stuvas undan på obestämd tid för att undgå taxering och identifiering – och de ekonomiska […]

Anslag Ekonomi 2017 Utvidgad gästforskar- och seminarieverksamhet

För att bättre kunna utnyttja våra internationella kontaktytor ansöker vi härmed om ett anslag för vår gästforskar- och seminarieverksamhet 2018.

Anslag Ekonomi 2017 Pelle Söderberg – en biografi

Centrum för Näringslivshistoria genomför ett bokprojekt där Per Olof (Pelle) Söderbergs liv (1836–1881) berättas och belyses i sitt industrihistoriska sammanhang. Projektets syfte är att med utgångspunkt från ny forskning dokumentera […]

Anslag Ekonomi 2017 Vardaglig stress och dess effekt på tidsperception och tidspreferenser

Studien undersöker huruvida vardaglig stress orsakad av intellektuellt krävande uppgifter som behövs göras samtidigt påverkar människors perception av tiden och därmed också deras tidspreferenser, givet att individers preferenser om tiden […]

Nästa sida »