Anslag Ekonomi 2017 Marknaders rumsliga och konceptuella domän. En studie av Freeports

Detta doktorandprojekt studerar det nutida fenomenet Freeports – lagerhus lokaliserade i frihandelsområden där värdefulla föremål stuvas undan på obestämd tid för att undgå taxering och identifiering – och de ekonomiska utbyten som sker inom och över deras gränser. Syftet med projektet är att skapa förståelse för relationen mellan marknaden som abstraktion och konkret företeelse. Mer specifikt handlar projektet om att förstå kopplingen mellan marknaders lagliga reglering och deras materiella och rumsliga manifestationer. Hur påverkar aktörer på marknader den konceptuella inramning som lagen skapar och hur påverkar lagen de aktiviteter som försiggår på marknader? För att komma åt dessa frågor utförs ett antal delstudier av fenomenet Freeports. Projektet tar därmed fasta på en metodinriktning inom samhällsvetenskapen som söker insikter genom studier av opaka och ljusskygga verksamheter, för att på så vis bättre förstå dagens samhälle. Projektet bidrar med ny kunskap kring organiseringen av reglerade marknader, genom att dels belysa samspelet mellan de legala och materiella dimensionerna och dels uppmärksamma de politiska och ekonomiska skälen för aktörer att agera utanför de vanliga samhälleliga strukturerna.

Anslag Ekonomi 2017 Internets påverkan på produktivitet, arbetsmarknader och globalisering

En av vår tids största frågor är hur en allt snabbare teknisk utveckling påverkar hur våra ekonomier fungerar. Internet, den ”tredje industriella revolutionen”, förändrar i grunden hur moderna ekonomier fungerar […]

Anslag Ekonomi 2017 Extern redovisning och företagens relationer

Projektet avser  del två av den av stiftelsen del ett finansierade projektet ”Extern redovisning och företagens relationer på kapitalmarknaden”. Tre gjorda insamlingar av data i form av årsredovisningar, den offentliga debatten och […]

Anslag Ekonomi 2017 Forskningsskolan i redovisning – FIRE

Redovisningsämnet är sedan lång tid satt under stor press. Flera centrala aktörer som FAR och Civilekonomerna talar uttryckligen om en kris för ämnet. Redovisningsämnets fortlevnad är allvarligt hotad. Utifrån dessa […]

Anslag Ekonomi 2017 Detaljhandelsdata (”Big Data”) och prediktiv analys

I dag har de flesta detaljhandelsföretagen tillgång till mycket stora datamängder – så kallade ”Big Data”. Dessa data kan t.ex. bestå av kund-, produkt-, transaktions-, försäljningskanals-, geospatial-, text- och bild-data […]

Anslag Ekonomi 2017 Att organisera design och designa organisationer för förändring

Design har kommit att ses som en strategisk kompetens inom alltfler stora företag, vilka investerar stora belopp i rekrytering av designers. Förhoppningen är att designers förhållnings- och arbetssätt kan ligga […]

Anslag Ekonomi 2017 Mode, lyx, kredit och tillit. Från tidigmoderna till moderna konkurser

Projektet syftar till att ge ut en vetenskaplig antologi på ett internationellt förlag. Antologin analyserar  betydelsen av konkursinstitutets reformering 1767-1830 för den förindustriella kreditmarknadens modernisering med kreditmarknaden i Stockholm som […]

Anslag Ekonomi 2017 Nya finansieringsalternativ för centrala välfärdstjänster

Den svenska välfärdsmodellen genomgår förändringar. Här åsyftas ofta den omfattande driftsprivatisering av centrala välfärdstjänster som inleddes i början av 1990-talet. Men även välfärdens finansiering har förändrats i viss utsträckning. Det […]

Anslag Ekonomi 2017 Utvidgad gästforskar- och seminarieverksamhet

För att bättre kunna utnyttja våra internationella kontaktytor ansöker vi härmed om ett anslag för vår gästforskar- och seminarieverksamhet 2018.

Anslag Ekonomi 2017 Pelle Söderberg – en biografi

Centrum för Näringslivshistoria genomför ett bokprojekt där Per Olof (Pelle) Söderbergs liv (1836–1881) berättas och belyses i sitt industrihistoriska sammanhang. Projektets syfte är att med utgångspunkt från ny forskning dokumentera […]

Anslag Ekonomi 2017 Vardaglig stress och dess effekt på tidsperception och tidspreferenser

Studien undersöker huruvida vardaglig stress orsakad av intellektuellt krävande uppgifter som behövs göras samtidigt påverkar människors perception av tiden och därmed också deras tidspreferenser, givet att individers preferenser om tiden […]

Nästa sida »